Förvaltning av nordens kustområden - En IPBES liknande bedömning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Relevanta dokument
Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

IPBES REGIONALA BEDÖMNING

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

LANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN?

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

Temagruppernas ansvarsområde

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

Vad gör Länsstyrelsen?

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem

OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONS- MÖNSTER Hav och samhälle 2015

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Sveriges miljömål.

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Handlingsprogram för Bottenviken

Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och

Riskvärdering av nya växtskadegörare

Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Project leader: Jens Perus

Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?

Småskalig kustexploatering

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

VEM STÄDAR I NATUREN?

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Rubrik: Konventionen om biologisk mångfald

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...

Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Brug och förvaltning av nordiska havsområden i dag och imorgon. Miljöhandlingsprogram och havet.

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Skriv ditt namn här

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Myllrande våtmarker och torvbruket

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

VÄRDERING & FÖRVALTNING AV VILTETS EKOSYSTEMTJÄNSTER. Fredrik Widemo Forskningsansvarig SJF

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Regeringens strategi för hållbar konsumtion

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?

Bryggor och uppgrumling av sediment

Bevara barnens skogar

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström

Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser

Förvaltning för mildrade effekter av klimatförändringar i Östersjön

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Levande hav, sjöar och vattendrag

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Policy för Hållbar utveckling

Transkript:

Förvaltning av nordens kustområden - En IPBES liknande bedömning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster Cecilia Lindblad, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-19 1

Kort om IPBES Nordiska kust zons projektet en IPBES likande studie Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-19 2

Vad är IPBES? IPBES-1 (Jan 2013, Bonn) Intergovernmental Platform on Biodiversity and Ecosystem Services Övergripande mål: Att sammanställa kunskap till grund för beslutsfattande Etablerad i april 2012, med UNEP som värd 128 Medlemmar (stater) Sekretariat i Bonn första arbetsprogrammet (2014-2019) IPBES-4 (Feb 2016, Kuala Lumpur) IPBES 6 Mars 2018 Colombia

IPBES fyra funktioner: Utveckla kunskap Utvärdera Identifiera kunskapsbehov hos politiska beslutsfattare, och katalysera arbete med att ta fram ny kunskap Göra globala, regionala och tematiska utvärderingar, samt stimulera och katalysera stöd för sub-regionala utvärderingar Identifiera beslutsstöd Kapacitetsuppbyggnad Identifiera policy relevanta verktyg och metoder, underlätta att de används och understödja vidareutveckling av beslutsstöd Prioritera kapacitetsuppbyggnadsbehov och stimulera finansiellt stöd och andra resurser till detta

Västländers syn på vetenskap Nature s contributions to people Andra kunskaps system Inkluderande begrepp för alla 3/19/2018 5

Naturens bidrag till människor / Naturnyttor innehåller mer av helhetsperspektiv som många ursprungsbefolkningar har, och tar upp även immateriella nyttor, som rekreation, inspiration och identitet. 18 NCP kategorier Materiella Immateriella Reglerande (Diaz et al. SCIENCE jan 2018 vol359 issue 6373) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-19 6

IPBES programperiod 2014-2018 Rapporter & leveranser 2016 RAPPORTER www.ipbes.net Summary for policymakers of the assessment report on pollinators, pollination and food production Summary for policymakers of the methodological assessment report on scenarios and models of biodiversity and ecosystem services 2018 - Fyra regionala utvärderingar: Afrika, Amerika, Asien&Pacific, Europa & Centralasien - Markförstöring och restaurering - 2019 - Global utvärdering - Invasiva arter - Hållbar användning av vilda arter - Olika sätt att värdera BM och ekosystemtjänster / naturnyttor DESSUTOM: Kapacitetsuppbyggnad - Kunskap och datahantering - Lokal och traditionell kunskap - Katalog med styrmedel

Exempel på några budskap Europa & Centralasien Ekosystem, ekosystemtjänster /naturnyttor bidrar till ekonomiskt, sociala och kulturela värden men med ojämn fördelning i ECA regionen Generellt har biologisk mångfald en nedåtgående trend p.g.a en rad olika påverkansfaktorer Styrmedel och förvaltningsmetoder finns men mer sektorsintegrering behövs Markförstöring och restaurering - Markförstörning påverkar 60% av jordens befolkning, förlusten av ekosystemtjänster kostar 10% av världens BNP - Att minska mark förstörelse och satsa på restaurering = ekonomisk vinst - Ändrad livstil mot mer hållbar konsumtion - Globalisering separerar konsumenter och producenter vilket osynliggör konsumtionens påverkan på ekosystem Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-19 8

Sammanfattning klar snart Kapitel och fallstudie delarna klara i maj

Bakgrund Nordiskt samarbete kring IPBES inleddes 2013 Förstudie 2015 TemaNord-rapporten: Framing a Nordic IPBES-like study Introductory study including scoping for a Nordic Assessment of Biodiversity and Ecosystem Services, based on IPBES methods and procedures http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-4395 Ekonomisk stöd från NMR & nordiska länderna Foto: Karin Beate Nøsterud/norden.org Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-19 10

Kapitel översikt Kapitel 1: Bakgrund - introduktion Kapitel 2: Ekosystemtjänster och mänskligt välbefinnande (Nature s contribution to people and quality of life) Nature s contributions to people Kapitel 3: Status, trender och dynamik för biologisk mångfald och ekosystem (Nature) Kapitel 4: Direkta och indirekta påverkansfaktorer/drivkrafter (Direct drivers) Kapitel 5: Analys av interaktioner mellan naturen och det mänskliga samhället - framtidsscenarier (cross sector - cross scale) Huvudförfattare: Andrea Belgrano Eva Roth Anna-Stiina Heiskanen &Petteri Vihervaara Kapitel 6: Alternativ för förvaltning och beslutsfattande (Institutions and governance) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-19 11

Fallstudie områden Norge: Helgeland marin ekologi turism, friluftsliv Sverige: Kalix skärgård med siklöjefiske Danmark/Sverige: Öresundsregionen, tillväxtregion, miljö, fiskeförvaltning Finland/Sverige: Kvarkenområdet, havsplanaring och hållbart nyttjande (SeaGIS 2.0) Åland: Lumparn övergödd vik med lokalt engagemang Finland: Näätämö viken i Barents hav och Puruvesi sjön i norra Karelen Grönland: Disko bay, traditionellt kunskap Inuit samhälle Island: norra kustområdet Färöarna Rapporten har 3 delar; Sammanfattning, Kapitel, Fallstudier

Disko bukten, Grönland HELGELAND kusten, Norge Näätämö älv, från Finland till Norge mynnar i Barents hav Öresundsregionen

KVARKEN - med referens till bl.a. SeaGIS 2.0 Hannele Ilvessalo-Lax, Johnny Berglund, Hans Göran Lax &Tero Mustonen Ekosystemtjänster och Naturnyttor Materiella - fiske, akvakultur, bioenergi Immateriella rekreation Reglerande ekosystemfunktioner, födosök- /uppväxtområden Påverkansfaktorer direkta o övergödning, försurning, toxiska substanser, främmande arter indirekta o exploatering, ekonomisk utveckling, turism Styrmedel EU direktiv, nationella regelverk Regionala nationella och transnationella samarbetet (t.ex.kvarkenrådet) Lokal och traditionell kunskap Jakt, fiske, bärplockning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-19 14

Sammanfattande punkter för den nordiska studien Naturliga förutsättningar Unik variation av naturtyper och biologisk mångfald Global betydelse för vissa habitat och arter Naturskyddade områden har en viktig roll för biologisk mångfald Ekologisk status är god i Nordost atlanten och Bottenviken, sämre i Egentliga Östersjön och Finska viken Kustregionen är betydelsefull för social och kulturella aspekter Traditionellt nyttjande och förvaltning finns delvis bevarat Rapporten har 3 delar; Sammanfattning, Kapiteldel, Fallstudier Påverkan Flera arter och livsmiljöer under hot trotts skyddsåtgärder Arktiska ekosystem påverkas kraftigt av klimatförändring Toxiska substanser, eutrofiering, svårnedbrytbara plastmaterial Invasiva arter Exploatering av kust och grunda vattenområden Hållbar framtid Incitament för miljöfrågor och hållbar förvaltning Regelverk, EU direktiv, lokala styrmedel fyller en viktig funktion Exempel på att lokala samhällsintressen och ursprungsbefolkning kan delta i policybeslut Satsning på åtgärder för att reducera näringsläckage till kustvatten Samarbete över nationsgränser för att stärka planering och förvaltning Åtgärder för klimatanpassing Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-19 15

Viktigt för framtiden Nordiska samarbetet och samverkan kring direktiv Slå vakt om allemansrätt och strandskydd Sammatbete mellan olika sektorer Inkludera traditionell kunskap i beslut Dialogprocesser och lokal samverkan

TACK