Kultur- och Fritidsnämndens sammanträde

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum 2016-10-07 Sida 1 (2) Kultur- och Fritidsnämndens sammanträde Tid: onsdagen den 19 oktober 2016 kl. 9.00 Plats: Carl-Augustrummet Birgitta Widén Blomberg ordförande 070-298 51 61 Maria Blomberg kommunsekreterare 0144-350 12 Upprop Val av protokolljusterare Ändring av föredragningslistan Ärendelista 1. Besök från Alvastraryttarna Dnr 2016/00057 Britt-mari Johansson, Åsa Johansson och Maria Andersson kl 9.00 2. Medborgarförslag - Gör en ny entré och foajé till kulturskolan i gamla brandstationen Dnr 2016/00040 Lotta Gemfors, Moa Frisk ca kl 9.30 3. Stråtomtagatan 6 - IOGT-huset Dnr 2016/00056 Lotta Gemfors, Moa Frisk 4. Anläggningsbidrag - Ödeshögs skidklubb Dnr 2016/00062 Britt-mari Johansson

Ödeshögs kommun Datum 2016-10-07 Sida 2(2) Ärendelista 5. Integrationssatsning - Stöd till föreningar Dnr 2016/00061 Britt-mari Johansson 6. Kulturprojekt Dnr 2016/00010 Lotta Gemfors 7. Delårsbokslut verksamhetsberättelse 2016-08-31 för kultur- och fritidsnämnnden Dnr 2016/00045 Britt-mari Johansson 8. Svar på remiss - Handlingsprogram för trygghet och säkerhet 2015-2018 Dnr 2016/00054 Maria Blomberg 9. Sammanträdestider för kultur- och fritidsnämnden 2017 Dnr 2016/00046 Maria Blomberg 10. Besök från Östergötlands bildningsförbund Dnr 2016/00058 Lars Holmgren kl 11.00

Hej igen från oss på Alvastraryttarna En vädjan från oss att ta detta på allvar då tiden börjar rinna ut för vår anläggning Brännegården och verksamheten knuten till denna. Alla bra och hållbara beslut tar tid och det är vi väl medvetna om men att satsa på Brännegården är ett slöseri med pengar. Vi är för trångbodda, det finns inga säkra ridvägar att för våra barn och cykelvägen hit är ej säker. Utvecklingsmöjligheterna är begränsade. Arbetsbördan för våra ideella krafter börjar bli för tung. Tak som läcker, knappt kommer det något vatten ur kran, väldigt slitna byggnader som det blåser rakt genom, otroligt tunga lyft för vår personal och mycket mer. Vi arbetar varje dag för att andras barn ska ha tillgång till det mest underbara som finns i en hästälskande unges liv, våra ponnyer. Vi vill gärna fortsätta vår verksamhet för våra små ryttare i många år till och därför söker jag kontakt med Ödeshögs kommun och ni som driver utvecklingen i denna för att få någon respons i som jag och många andra hoppas ska leda till någon framtid för föreningens verksamhet. I annat fall kommer verksamheten om några få år upphöra pga arbetsbördan och kanske det blir en liten grupp hästar kvar som ägs privat. Låter kanske dystert men det finns en framtid och flera mycket goda idéer. Vi kämpar dagligen för något vi älskar att göra och fick vi medlemmar fokusera på verksamheten så vet jag att vi skulle kunna växa till en betydligt större och bredare part i Ödeshögs föreningsliv. Vi kommuninvånare tillsammans måste se till att vi värnar om de få föreningar som finns och hoppas att det blir fler fritidsaktiviteter och inte färre för vårt förhoppningsvis ökande invånarantal i Ödeshögs kommun. Det finns otroligt många drivna medlemmar i våra föreningar men vi behöver utveckla samarbetet mellan olika föreningar och dessutom kanske se över formen som föreningarna drivs med. Önskar därför ett möte eller en kontakt för att visa en del idéer som finns och vad vi har framför oss. Med vänliga hälsningar Åsa Johansson Alvastraryttarna 0706412226 azza68.johansson@telia.com

Kansliet Maria Blomberg TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-10-07 Diarienummer 2016/00056- Sida 1(1) Stråtomtagatan 6 - IOGT-huset Förslag till beslut Återrapporteringen godkänns. Sammanfattning av ärendet Samordnaren på Kulturskolan, Moa Frisk samt kommunstyrelsens ordförande Annicki Oscarsson (KD) var den 15 augusti 2016 och besökte IOGT-huset på Stråtomtagatan 6 i Ödeshög. Syftet med besöket var att göra en ytlig bedömning om och hur man skulle kunna använda det som Kulturskola. Bedömningen är att det skulle krävas en omfattande renovering men att det skulle kunna fungera som lokal för kulturskolan. Beslutsunderlag Samordnaren på Kulturskolans redovisning I tjänsten Maria Blomberg Kommunsekreterare

Sida 1(1) Datum 2016-10-25 Biografhuset till Kulturskola? Sammanfattning Den 15 augusti 2016 var jag och kommunalrådet Annicki Oscarsson i biografhuset för att se huset och lokalerna och för att göra en ytlig bedömning om och hur man skulle kunna använda det som Kulturskola. Källaren skulle kunna användas till danssal och scenen skulle passa bra till föreställningar och kammarkonserter, ex. musikkafeér. Det finns egen ingång och en fin foajé som skulle vara till stor fördel när vi har dansundervisning, då det är många föräldrar som hämtar, lämnar och även väntar på sina barn under lektionerna. Som jag uppfattade det finns det också gott om utrymmen som skulle kunna användas som omklädningsrum både för flickor och pojkar. Salongen och scenen, på markplan, skulle vi kunna använda vid vissa konserter och föreställningar och den skulle vara mycket användbar vid teaterundervisningen. De övriga rummen i huset är av varierande storlekar, vilket är bra då de skulle kunna användas både till enskild undervisning, gruppundervisning, ensemble- och orkesterspel. Det finns även lokaler att tillgå för Musikverkstad och Klassorkester. Vad jag förstod finns det även många förråd och mindre utrymmen. Bedömning Rummen måste på många ställen i huset byggas om då en kulturskola inte har någon användning för genomgångsrum. Någon form av korridorlösning måste till. Alla rum och dörrar måste ljudisoleras för att vara funktionsdugliga för ändamålet. En danssal med dansgolv och speglar måste till. Det finns inget utrymme eller loger bakom scenerna och sceningångar saknas vilket begränsar användningsområdet. I det skick Biografhuset är i idag kan inte kulturskolan använda sig av det i sin verksamhet, men med en upprustning skulle det bli en fantastisk kulturskolebyggnad, där vi skulle kunna utveckla och bygga vidare på vår verksamhet. I tjänsten Moa Frisk Samordnare på Kulturskolan

Kultur och fritid Britt-Mari Johansson TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-10-04 Diarienummer 2016/00062- Sida 1(1) Anläggningsbidrag - Ödeshögs skidklubb Förslag till beslut Bevilja ett anläggningsbidrag 2016 till Ödeshögs skidklubb på 10 000: - kr för snökanon. Belasta kontot för anläggningsbidrag. Uppdra åt förvaltningen att vid nästa revidering av kommunens bidragsnormer arbeta in ett årligt bidrag för snökanon. Sammanfattning av ärendet I dag finns inte något bidrag inlagt för snökanon på listan över bidrag för anläggningar i kommunens bidragsnormer. Skidklubben har till säsongen 2016 färdigställt skidspåret med snökanon. Skidklubben redovisar en ökad kostnad för el på ca 22 000: - kr för 2016. Föreningen hade snö fram till påsk. Skidklubben sålde dag- och årskort för ca 40 000: - kr. Alla ungdomar under 18 år åkte gratis. Förutom elkostnad har föreningen även kostnader för olika maskiner som pist- och lastmaskiner. Iordningställande av rör och arbetet med att göra snö och att lägga spår. Beslutsunderlag Ödeshögs skidklubb, ansökan 2016-09-26 Tjänsteskrivelse, Britt-mari Johansson 2016-10-04 I tjänsten Britt-Mari Johansson Fritidskonsulent Beslutet ska skickas till Ödeshögs skidklubb Fritidskonsulenten

Kultur och fritid Britt-Mari Johansson TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-10-04 Diarienummer 2016/00061- Sida 1(2) Integrationssatsning - Stöd till föreningar Förslag till beslut Godkänna förslaget till integrationssatsning stöd till föreningar Sammanfattning av ärendet Syftet med bidraget är att uppmuntra och stimulera integrationsinsatser från föreningar och organisationer som på olika sätt vill bidra till verksamhet och aktiviteter där olika grupper kan mötas och umgås. Bidraget är ett tillfälligt bidrag som kan sökas löpande under 2016 och 2017. Med anledning av den rådande flyktingsituationen, som lett till att många asylsökande och ensamkommande bor i vår kommun. Här finns 100 000:- kr att fördela till olika verksamheter och aktiviteter. Bidraget kan användas till inköp av material för att möjliggöra mottagandet av fler deltagare i verksamheten ur ett integrationsperspektiv. Vidare kan bidraget utgöra ett stöd för olika aktiviteter för att möjliggöra ett mottagande av fler deltagare. Ansökan om bidrag till integrationsinsatser upp till 10 000 kr bereds löpande under 2016/2017 och beslutats av fritidskonsulenten på kultur- och fritid. Beslutsunderlag Integrationssatsning stöd till föreningar samt ansökningsblankett Tjänsteskrivelse, Britt-mari Johansson I tjänsten Britt-Mari Johansson Fritidskonsulent

Beslutet ska skickas till fritidskonsulent Sida 2(2)

Ansökan om riktade bidrag Integrationsinsatser 2016/2017 *= obligatorisk uppgift Förening Namn* Adress* Bankgiro E-post c/o Postnummer/ort* Clearingnummer/bankkonto Telefon(även riktnummer) Uppgiftslämnare Namn* Adress* Telefon bostad(även riktnummer)* E-post* Postnummer/ort* Telefon mobil Ansökan avser Utrustning Övrigt Kommunalt bidrag söks med kronor Underskrift Ort och datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) Av styrelsen utsedd firmatecknare, namnteckning Namnförtydligande Information om behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen Inlämnade personuppgifter används inom kommunförvaltningen för att utifrån ett dataregister hantera ansökan, beslut och utbetalning av hyresbidrag. Information om behandling av personuppgifter lämnas av Ödeshögs kommun, tel 0144-350 00. Ansökan ställs till Ödeshögs kommun, 599 80 Ödeshög Postadress Besöksadress Kontaktuppgifter Organisationsnummer Internetadress Ödeshögs kommun Stora Torget 3 Direkt 0144-350 42 212000-0373 www.odeshog.se 599 80 Ödeshög Bankgiro315-5231(utan OCR) E-postadress: kultur-fritid@odeshog.se

Beskriv projektet Ansökan om bidrag görs också hos Kostnadskalkyl Kronor Summa Eget arbete värderas till Övriga upplysningar

Integrationssatsning stöd till föreningar Syftet med bidrag till integrationsinsatser är att uppmuntra och stimulera integrationsinsatser från föreningar och organisationer som på olika sätt vill bidra till verksamhet och aktiviteter där olika grupper kan mötas och umgås. Bidraget är ett tillfälligt bidrag som kan sökas löpande under 2016 och 2017. Med anledning av den rådande flyktingsituationen, som lett till att många asylsökande och ensamkommande bor i vår kommun. Vem kan ansöka om integrationsbidraget? Föreningar och organisationer som genom olika aktiviteter och frivilliginsatser vill bidra till integrationsarbetet inom ramen för sin verksamhet Till vad kan bidraget användas? Bidraget kan användas till inköp av material för att möjliggöra mottagandet av fler deltagare i verksamheten ur ett integrationsperspektiv. Vidare kan bidraget utgöra ett stöd för olika aktiviteter för att möjliggöra ett mottagande av fler deltagare. Hur administrera ansökan? Ansökan om bidrag till integrationsinsatser upp till 10 000 kr bereds löpande under 2016/2017 och beslutats av fritidskonsulenten på kultur- och fritid. Vad ska ansökan innehålla? Ansökan ska förutom ifylld blankett Insatser för riktade bidrag integrationsinsatser innehålla en kort beskrivning av den verksamhet man bedriver eller har för avsikt att bedriva. Vidare ska den innehålla en redogörelse för hur de planerade aktiviteterna främjar integrationen och till vilken målgrupp insatserna riktar sig. En kostnadssammanställning för hur bidraget ska användas sammantaget samt en kostnadskalkyl för inköp av material eller motsvarande. Observera att inga inköp bör göras innan beslut lämnats om bidrag. När och hur betalas pengarna ut om ansökan beviljas? Efter beviljad ansökan utanordnas pengarna snarast möjligt till angivet bank- eller postgiro Kontaktperson: Britt-mari Johansson 0144-350 42, britt-mari.johansson@odeshog.se Tips! Hos Östergötlands IF har även idrottsföreningar möjlighet att söka integrationspengar. Postadress Besöksadress Kontaktuppgifter Organisationsnummer Internetadress Ödeshögs kommun Stora Torget 3 Direkt 0144-350 42 212000-0373 www.odeshog.se 599 80 Ödeshög E-postadress: kultur-fritid@odeshog.se Bankgiro: 15-5231(utan OCR)

Kultur och fritid Britt-Mari Johansson TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-09-23 Sida 1(1) Diarienummer 2016/00045-042 Delårsbokslut verksamhetsberättelse 2016-08-31 för kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut Verksamhetsberättelsen för delåret 2016-08-31 för Kultur- och fritidsnämnden godkänns. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen och nämnderna ska varje år lämna en verksamhetsberättelse per 2016-08-31 över den gångna perioden som beskriver det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet för perioden. Kultur-och fritidsnämnden ser inga avvikelser i budget 2016. Beslutsunderlag Fritidskonsulentens tjänsteskrivelse 2016-09-23 Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsberättelse för perioden 2016-08-31, daterad 2016-09-23 I tjänsten Britt-Mari Johansson Fritidskonsulent Beslutet ska skickas till "[Skriv text här]"

ÖDESHÖGS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSER KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Ordförande: Birgitta Blomberg-Widén Antal ledamöter: 5 Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse 0 Uppföljning av mål återfinns i slutet av denna verksamhetsberättelse. PROGNOSTISERAT RESULTAT Kultur-och fritidsnämnden ser inga avvikelser i budget 2016 HUVUDUPPGIF- TER/VERKSAMHETSBESKRIVNING Inom Kultur- och fritidsnämnden ryms följande verksamhetsområden: - Bibliotek/allmänkultur - Fritid - Kulturskola BIBLIOTEK/ALLMÄNKULTUR Biblioteket erbjuder mer än böcker; här kan man läsa tidningar och tidskrifter, låna DVDfilmer och spel, släktforska, ladda ner klassisk musik, med mera. Biblioteken står idag inför kraven att med knappa resurser kunna erbjuda nya kvalificerade tjänster vilket kräver rationalisering av verksamheten. Inom kulturverksamheten ordnas utställningar, olika arrangemang i egen regi och i samarbete med andra organisationer/intressenter. ÅRETS VERKSAMHET Biblioteket har i samarbete med energirådgivaren satsat på en energihörna med bekväma fåtöljer, bra belysning och skylthyllor. Även en kaffemaskin har inköpts till bibliotekets besökare. Den gamla armaturen i hembygdsrummet har helt och hållet bytts ut. Alla medier har chippats med RFID-taggar och i samband med det gjordes en större gallring. Även barnavdelningen har fått en liten upprustning med sagostundsmöbler. FRAMTIDEN Ökad satsning på barn och unga, dels genom kontakter med skolan dels med en upprustning av barnavdelningen. Meröppet bibliotek. Biblioteket öppet utan bemanning kvällar och helger. FRITID Fritidsverksamhet för ungdomar bedrivs i Lysingskolan på fritidsgården Lyset. Under 3 veckor på sommarlovet erbjuds simskoleundervisning. Bidrag utgår till föreningslivet/studieförbund efter fastställda bidragsnormer. Uthyrning av kommunens gymnastikhallar. Ansvarar för 4 kommunal badplatser. ÅRETS VERKSAMHET Café Lyset har varit öppet alla skoldagar på Lysingskolan. Lokalen inrymmer även fritidsgården Lyset. Fritidsgården har öppet minst 3 kvällar/vecka under sept-maj Föreningsbidrag har utbetalats enligt bidragsnormerna. Under tre veckor på sommarlovet genomfördes simundervisning i Visjön med 148 deltagare.

ÖDESHÖGS KOMMUN VERKSAMHETSBERÄTTELSER Det har erbjudits simundervisning tillsammans med skolan för de elever som inte fått godkänt i ämnet Idrott och hälsa. Utbildning har genomförts i HLR (hjärt- och lungräddning) för eleverna i årskurs 8. FRAMTIDEN Jobba med framtagning av handlingsplaner till samverkansöverenskommelsen mellan kommun och polis. (Kom- Brå) Simskola i Boxholms simhall för elever som inte klarar skolans mål i idrott och hälsa. Arbeta med aktuella frågor i föreningsrådet. Hitta möjligheter för en integrerad verksamhet på fritidsgården Lyset i samarbete med skolan. KULTURSKOLA Kulturskolan ger kunskaper i dans, musik och teater så att eleverna själva kan utveckla ett personligt lustfullt utövande oavsett om målet är att bli professionell eller amatör. Skolan bidrar till den lokala tillväxten och stärker det lokala kulturlivet. Vi hjälper den obligatoriska skolans utveckling genom att stärka estetiska lärprocesser. årets verksamhet Musik- och dansavslutning i Folkets Park. Sommarorkester med 45 framträdanden. Musikkaféer. Deltagande i Nationaldagsfirande och kulturafton. Musikverkstad åk 1, klassorkester i åk 2. Musikal åk 3, dans och orkester. Dansvecka. FRAMTIDEN Musikverkstad för förberedelseklass. Utökar orkesterverksamheten. Jubileumskonsert Kulturskolan fyller 40 år 2016.

Vision: Ödeshög. En naturlig del i den framtida regionen, en tillväxtkommun med en hållbar och positiv samhällsutveckling MÅLUPPFYLLNAD 2015 års resultat redovisas enlig följande: =målet uppfyllt, =målet delvis uppfyllt, =målet ej uppfyllt. Fokusområde KF:s inriktningsmål Nämndens resultatmål Mätare/indikator Kommentar/ måluppfyllelse Ekonomi Nämnderna håller Nämnden ska Nämnden ska hålla anvisad budget. hålla sig inom sig inom beslutad beslutad budget. budget. Full självfinansiering Alla skattefinansierade investering- av skattefinansierade investeringar. ar ska vara självfi- Miljö Utveckling Ödeshög ska verka för en klimatsmart utveckling. Ödeshög ska ha en positiv befolkningsutveckling. nansierade. Nämnden tar ett aktivt miljöansvar. Arbetar för att nå de nationella, regionala samt lokala miljömålen. En trygg och säker kommun. Meröppet bibliotek. Förtroendevalda övergår till att ta del av handlingar elektroniskt. Resultat i KomBrås ungdomsenkät i förhållande till Östergötlands övriga kommuner. Införande av RFID. Ödeshög ska ha en positiv näringslivsutveckling. Medarbetare Ödeshögs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Underlätta nyföretagande. Möjliggöra utveckling av industrin. En god arbetsmiljö. Engagerade medarbetare. Minskad sjukfrånvaro. Förbättrat resultat i arbetsmiljöenkäten.

Kansliet Maria Blomberg TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-10-06 Sida 1(3) Diarienummer 2016/00054-179 Svar på remiss - Handlingsprogram för trygghet och säkerhet 2015-2018 Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiv till förslaget till Handlingsprogram för trygghet och säkerhet 2015-2018. 2. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för kultur- och fritidsnämndens verksamhet. 3. Förvaltningen får i uppdrag att till kultur- och fritidsnämndens sammanträde i december göra en rapport för vilka av Svenska livräddningssällskapets kriterier för en vattensäker kommun Ödeshögs kommun redan idag uppfyller samt hur kommunen i framtiden ska kunna uppfylla samtliga kriterier. Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden har fått möjlighet att komma med synpunkter på förslag till handlingsplan för trygghet och säkerhet i Ödeshögs kommun. Syftet med handlingsplanen är att redovisa för medborgarna kommunens ambitionsnivå vad gäller trygghet och säkerhet. Det är också ett underlag för statens tillsyn av kommunen. Handlingsprogrammet består av tre delprogram (Trygghet och säkerhet, Skydd mot olyckor samt Övning och utbildning). Handlingsprogrammets delprogram Den grupp under kommunstyrelsen som arbetar med säkerhetsfrågor och brottsförebyggande arbete har arbetat fram ett förslag till handlingsprogram för trygghet och säkerhet i Ödeshögs kommun. Syftet med handlingsplanen är att redovisa för medborgarna kommunens ambitionsnivå vad gäller trygghet och säkerhet. Det är också ett underlag för statens tillsyn av kommunen. Handlingsprogrammet består av tre delprogram (Trygghet och säkerhet, Skydd mot olyckor samt Övning och utbildning). Delprogrammet Skydd mot olyckor berör främst räddningstjänsten och i delprogrammet Övning och utbildning redogörs vilka övningar och utbildningsinsatser som kommer att genomföras under mandatperioden. I delprogrammet Trygghet och säkerhet redogörs för kommunens arbete med skydd mot olyckor (Lag 2003:778 om skydd mot olyckor), krisberedskap (Lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) och säkerhet.

Sida 2(3) Samtliga nämnders ansvar enligt förslaget Kultur- och fritidsnämnden ansvarar liksom alla andra nämnder i kommunen för sin verksamhet även under kris. Nämnden ansvarar också för att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för sin verksamhet. Alla kommunens verksamheter har också ett eget ansvar för att arbeta säkerhetshöjande och olycksförebyggande inom ramen för sin egen verksamhet, samt att delta i det gemensamma säkerhetshöjande och olycksförebyggande arbete som drivs av kommunstyrelsen. Kultur- och fritidsnämndens ansvar enligt förslaget Vattensäker kommun I handlingsprogrammet anges vilken målsättning kommunen har med sitt säkerhetsarbete under mandatperioden. För att leva upp till målsättningen så behöver kommunen bland annat Uppfylla de kriterier som SLS (Svenska livräddningssällskapet) rekommenderar för att vara en vattensäker kommun (delprogram Trygghet och säkerhet sid 13). Då kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens simskola och kommunens allmänna badplatser torde det vara så att det är nämndens ansvar att uppfylla dessa kriterier förutom punkt 2 där barn- och utbildningsnämnden är ansvarig. Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för "En vattensäker kommun" Punkt 1 Kommunen ska i sitt handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) tydligt ange vem som har ansvar för vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller både skötsel av material och anläggningar, information samt tillsyn enligt LSO 5 kap 1. Man ska bedriva ett kontinuerligt dokumenterat uppföljningsarbete med inventering och hantering av risker. Punkt 2 Skolan ska tydligt kunna dokumentera att man uppfyller skolans mål i form av att man: Punkt 3 Senast under sjätte skolåret kan simma enligt definitionen i läroplanen för grundskolan Senast under nionde skolåret kan hantera nödsituationer vid vattnet. Häri innefattas också första hjälpen och HLR. Kommunen ska ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här skall särskilt beaktas personer med särskilda behov. Punkt 4 All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen ska ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen ska vidare aktivt arbeta för att personal även på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens.

Sida 3(3) Punkt 5 Kommunen ska aktivt på hemsidor, i simhallar och på andra sätt dels informera allmänt om vatten- och issäkerhet och vikten av kunskap om detta dels säsongsanpassat informera om de särskilda risker som kan finnas i kommunen. Punkt 6 I kommunen ska finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar till allmänheten. Erbjuda drogfria miljöer, aktiviteter och träffpunkter För att leva upp till kommunens målsättning med det brottsförebyggande arbetet under mandatperioden så behöver kommunen bland annat erbjuda drogfria miljöer, aktiviteter och träffpunkter samt arbeta med drogförebyggande åtgärder (delprogram Trygghet och säkerhet sid 14). Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens fritidsgårdsverksamhet som är en viktig del i kommunens drogförebyggande arbete. Beslutsunderlag Kommunsekreterarens tjänsteskrivelse 2016-10-06 Remiss - Handlingsprogram för trygghet och säkerhet 2015-2018 I tjänsten Maria Blomberg Kommunsekreterare Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen

Räddning/Säkerhet Jörgen Nielsen 0144-510 01 Jorgen.nielsen@odeshog.se REMISS Datum 2016-09-09 Ert datum Sida 1(1) Diarienummer 2015/00478-179 Er referens Remiss - Handlingsprogram för trygghet och säkerhet 2015-2018 Ett förslag till handlingsplan för trygghet och säkerhet i Ödeshögs kommun har arbetats fram. Syftet med handlingsplanen är att redovisa för medborgarna kommunens ambitionsnivå vad gäller trygghet och säkerhet. Det är också ett underlag för statens tillsyn av kommunen. Handlingsprogrammet består av tre delprogram (Trygghet och säkerhet, Skydd mot olyckor samt Övning och utbildning) Förslaget skickas nu ut på remiss. Remisstiden pågår fram till och med 1 november 2016. Frågor om handlingsprogrammet kan ställas till räddningschefen Jörgen Nielsen. Med vänlig hälsning Maria Blomberg kommunsekreterare Bilagor Bilaga 1 Delprogram Trygghet och säkerhet Delprogram Skydd mot olyckor Delprogram Övning och utbildning Telefon växel 0144-350 00 E-post kommun@odeshog.se Hemsida www.odeshog.se Organisationsnummer 21 20 00-0373 Besöksadress Stora torget 3 Postadress 599 80 Ödeshög Fakturaadress Box 54 599 22 Ödeshög Bankgiro 5261-4997 (med OCR) 315-5231 (utan OCR)

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Delprogram utbildning och övning Ödeshögs kommun 2016-2018 Remissutgåva

Innehåll Inledning 3 Syfte och mål..3 Målgrupper..3 Samverkan.3 Tidperspektiv 3 Övningstyper 4 Målgrupper och tidplan 2016-2018.5 Krisledningsnämnd..5 Krisledningsstab och kriskommunikation 5 Samhällsviktig verksamhet 5 POSOM 6 Planering och uppföljning.6 Ansvars- och kostnadsfördelning.7 Ansvar för genomförande.7

Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär. Samhällets krisberedskap utgår från ansvarsprincipen som innebär att den som är ansvarig för en verksamhet under normala förhållanden också är det under allvarliga händelser och därmed även att det då sker nödvändig samverkan med andra aktörer. Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser ii fredstid och höjd beredskap (LEH) ska kommunen regelbundet utbilda och öva politiker och tjänstemän för att ha en väl fungerande krisorganisation. I kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor 2016-2018 finns inriktningsmålet: Kommunen ska ha en god förmåga att hantera kriser och andra allvarliga händelser. För att leva upp till detta inriktningsmål under mandatperioden behöver: Förtroendevalda och tjänstemän ha god kunskap om och förståelse för krishanteringssystemet. Kommunen ha god förmåga att leda, samordna och informera under en krissituation Kommunen ha god förmåga att samverka med andra aktörer före, under och efter en kris. Målgrupper Kommunens krisledningsorganisation är uppbyggd med den strategiska ledningen i en krisledningsnämnd, en operativ utförare genom krisledningsstaben och stödfunktion för krisstöd, POSOM Utöver denna kommunövergripande krisorganisation finns även det verksamhetsspecifika ansvaret i samband med en krissituation som innebär att flertalet verksamheter har ett behov av en egen krisorganisation. Samverkan Utbildning och övning kommer att ske i samverkan med de närliggande kommunerna; Mjölby, Vadstena, Boxholm och Motala. Detta sker genom utbyte av utbildningar, övningar och övningsledare. Gemensamma utbildningar kan förekomma, samt användande av gemensamt material och underlag vid utbildningar och övningar.

Tidsperspektiv Planeringen för utbildning och övning för kommunens krisledningsorganisation bygger på ett processtänk där kunskapen och förmågan skapas genom en stabil grund med en bred inledande utbildningsinsats för att sedan byggas på med allt mer omfattande övningar. Övningstyper Larmövning Förmågan att snabbt komma igång med krishantering övas genom att hela eller delar av organisationen kallas in. Startövning Larmövningen byggs på genom att de övade snabbt påbörjar sina arbetsuppgifter i avsedda lokaler med för krishantering avsedd utrustning. Seminarieövning Diskussioner med de övade kring en viss frågeställning eller ett scenario. Spelövning Organisationens krisledning övas med roller, organisation, arbetssätt och prioriteringar. Samverkansövning Organisationens förmåga att hantera extraordinär händelse i samverkan med andra berörda aktörer övas. Figur 1. Kommunens Krisorganisation

Ledningsövning i spelform Utbildning i krishanteringssys temet År 4 År 1 Startövning År 3 År 2 Ledningsövning i seminarieform Målgrupper och tidplan 2015-2018 Krisledningsnämnd 2015 Länsstyrelsens utbildning i det nationella krishanteringssystemet och kommunens ansvar vid en krissituation. Utbildning i lednings- och stabsmetodik och kommunens egen krisorganisation. 2016 Regional samverkansövning. 2017 Startövning tillsammans med krisledningsstaben. 2018 Spelövning i Ödeshögs kommun. Krisledningsstab och kriskommunikation 2015 Information om kommunens ansvar vid en krissituation. Stabsutbildning. 2016 Stabsutbildning. Regional samverkansövning.

2017 2018 Stabsutbildning Startövning tillsammans med krisledningsnämnden. Seminarieövning Stabsutbildning Spelövning Ödeshögs kommun Samhällsviktig verksamhet 2016 Stabsutbildning Regional samverkansövning 2017 Stabsutbildning 2018 Stabsutbildning POSOM 2016 Regional samverkansövning 2017 Larmövning 2018 Spelövning Ödeshögs kommun Planering och uppföljning Varje övning ska ha ett tydligt syfte och mål och föregås av en planering. Planeringen ska redogöra för övningens: Mål och syfte Målgrupp Avgränsningar

Övningstyp/metod Scenario Övningsdokumentation Uppföljning/erfarenhetsåterkoppling Övningsplanering och uppföljning bör efter genomförd övning redovisas till säkerhetssamordnaren. Ansvars och kostnadsfördelning Kommunstyrelsen ansvarar för att kommunens krisledningsorganisation är utbildad och övad för att kunna hantera extraordinära händelser. Förvaltningarna ansvarar för att respektive verksamhet är utbildad och övad för att kunna hantera extraordinära händelser. Enligt ansvarsprincipen bekostas utbildning och övning i förvaltningarna i huvudsak av de ansvariga själva. Möjlighet till ekonomisk och kunskapsmässigt stöd finns dock att söka genom kommunens beredskapssamordnare. Kommunens övergripande krisberedskap bekostas av befintligt statsbidrag för krisberedskap. I samband med att det årligen erbjuds stabsutbildning till kommunens krisledningsorganisation erbjuds samtidigt förvaltningarna samma utbildning. Ansvar för genomförande Beredskapssamordnaren ansvarar för planering och genomförande av utbildning i krishanteringssystemet och kommunens krisorganisation. Beredskapssamordnaren ansvarar för planering och genomförande av övningar med krisledningsnämnd, krisledningsstab och POSOM. Beredskapssamordnaren tillsammans med verksamhetscheferna ansvarar för planering och genomförande av övningar med samhällsviktiga verksamheter. Förvaltningar och kommunala bolag bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett dess karaktär. Förvaltningar och kontor ansvarar själva för planering och genomförande av övningar med respektive verksamheter. Stöd kan begäras från beredskapssamordnaren.

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Delprogram Räddningstjänst Ödeshögs kommun 2016-2018 Remissutgåva 1

Innehåll Inledning 3 Riskbild 3 Kommunens mål 3 Organisation 5 Olycksförebyggande verksamhet 6 Resurser 6 Tillsyn 6 Tillståndshantering 6 Byggprocessen 7 Fysisk planering 7 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll 7 Utbildning, information samt stöd till enskild 8 Olycksundersökning 9 Operativ verksamhet 9 Beredskap Ödeshögs kommun 11 Samverkan 11 Insatstider 11-12 Personalens kompetens 13 Alarmering 13 Höjd beredskap 13 2

Inledning Trots ett väl fungerande förebyggande arbete kommer det alltid att inträffa händelser då snabb hjälp behövs i form av insatser från kommunens räddningstjänst. Räddningstjänsten utgår från de lagkrav som åläggs kommunerna i Lag om skydd mot olyckor(2003:778) samt Lag om brandfarliga och explosiva varor(2010:1011) och syftar i huvudsak till att skydda och rädda människor, egendom och miljö. Ödeshögs kommun har som ambition att möta dessa lagkrav på ett effektivt, välorganiserat och tillmötesgående sätt. Den enskilde ska erbjudas hjälp och stöd såväl före, under som efter en händelse. Räddningstjänsten ska genom sitt olycksförebyggande och operativa arbete bidra till att skapa en trygg och säker kommun. Detta program redovisar räddningstjänstensverksamheter inom delområdet trygghet och säkerhet. Riskbild Räddningstjänsten larmas årligen på omkring 250 insatser inom Ödeshögs kommun. Av dessa utgör merparten, cirka 230 insatser, misstanke om räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Övriga insatser gäller bland annat uppdraget IVPA (i väntan på ambulans)samt hjälp till Polis och Ambulans. Av de insatser som faller under begreppet räddningstjänst är trafikolyckor den vanligaste olyckstypen följt av brand som ej är i byggnad och brand i byggnad. En annan utryckningsorsak är larm från en automatisk brandlarmsanläggning som utlöst av andra orsaker än brand. Utifrån räddningstjänstens insatsstatistik och framtagen risk och sårbarhetsanalys kan en förmodad riskbild för kommunen identifieras. Trafikolyckor, brand, vattenolyckor, fallolyckor, suicid och olyckor med farligt gods är exempel på den riskbild som räddningstjänsten ska kunna bemöta och hantera. Räddningstjänsten ska även arbeta för att förebygga dessa typer av olyckor. Kommunens mål Vision och mål 2015-2017 Ödeshög, en naturlig del i den framtida regionen, en tillväxt kommun med en hållbar och positiv samhällsutveckling. Den övergripande visionen och målsättningen är uppdelad i olika delar varav en är att Ödeshög skall vara en trygg och säker kommun att bo, vistas och verka i. Målet kan uppnås genom att: Invånare och besökare har kännedom om hur de själva kan agera för att öka sintrygghet och säkerhet. Kommunen har en god förmåga att arbeta förebyggande samt hanterande och lärande inom området trygghet och säkerhet. Kommunen samverkar med andra organisationer, föreningar, myndigheter, näringsliv och enskilda för ett tryggt och säkert samhälle. Inriktningsmål För att att kunna möta och minimera riskbilden inom räddningstjänstens verksamhetsområde är följande inriktningsmål styrande: Kommunen ska arbeta systematiskt med att förebygga att olyckor och skador sker. Kommunen ska ha god förmåga att hantera olyckor och skador. 3

Kommunen ska arbeta aktivt för att minska konsekvenserna av olyckor Den enskilde individen ska ha kunskap ska ha kunskap om hur skador och olyckor undviks Verksamhetsmål Olycksförebyggande verksamhet Medborgare, företag och andra verksamhetsutövare ska uppleva kommunens olycksförebyggande tillsyn stödjande för att leva upp till lagstiftningens krav Genom tillståndsprövning ska god säkerhet uppnås vid hantering av brandfarliga och explosiva ämnen Ett bra brandskydd i nya och ombyggda byggnader ska uppnås genom tydligt fokus på brandskydd i byggprocessen Risker ska kartläggas och beaktas i kommunens fysiska planering Arbetet med rengöring (sotning) och brandskyddskontroll av eldstäder och imkanaler ska öka skyddet mot eldstadsrelaterade bränder Genom olycksundersökningar ska lärdom dras och skapa förutsättningar för att minska risken att nya olyckor sker Den enskilde ska erbjudas information, rådgivning och utbildning för att underlätta arbetet med att uppfylla målen i handlingsprogrammet samt de skyldigheter som finns enligt gällande lagar Medborgare ska enkelt kunna lämna information om upptäckta olycksrisker som berör kommunens verksamheter, mark, byggnader och anläggningar Operativ verksamhet Arbetet ska bedrivas med moderna och säkra metoder av personal med erforderlig utbildning Räddningstjänsten ska vara flexibel, där de operativa resurserna anpassas efter den rådande situationen och de behov som föreligger samt inrikta insatserna på att rädda liv, egendom och miljö Utefter rådande riskförhållanden snabbt kunna bryta olycksförloppet vid en räddningsinsats Utifrån målen ovan åtar sig räddningstjänsten att: Den utryckande personalen har god övad förmåga Genomföra olycksundersökningar Arbeta för att bibehålla en kort genomsnittlig responstid (11,8 minuter 2015) Särskild satsning under mandatperioden: Höja den genomsnittliga kompetensen på personalen i operativ tjänst 4

Organisation Kommunens räddningstjänst sorterar under två nämnder, kommunstyrelsen ansvarar för den operativa verksamheten medan förebyggande och myndighetsutövande verksamhet bedrivs i Miljö- och Byggnämnden. Nämndservice är en grupp av verksamheter där räddningstjänsten ingår tillsammans med byggenheten, miljöenheten, ekonomienheten samt kansliet, dessa fem verksamheter arbetar årligen fram en övergripande verksamhetsplan grundad på de enskildas egen verksamhetsplan. Målen i verksamhetsplanerna följs årligen upp i samband med bokslut och verksamhetsberättelse detta kan i viss utsträckning användas som egenkontroll på verksamheten. Bild 1. Organisation Kommunstyrelse Operativ räddningstjänst Bygg och Miljönämnd Utryckande verksamhet Övningsverksamhet Myndighetsutövning samt förebyggande verksamhet 5

Olycksförebyggande verksamhet Resurser, kompetens Räddningstjänsten förfogar över två tjänstemän med kompetensen Tillsyn A/B. I normalfall handläggs samtliga tillsynsärenden och tillståndsprövningar inom egen organisation men i undantagsfall vid mer komplicerade ärenden då högre kompetens kan krävas konsulteras brandingenjör från räddningstjänsten i Motala, detta regleras genom avtal. Tillsyn Medborgare, företag och andra verksamhetsutövare ska uppleva kommunens olycksförebyggande tillsyn stödjande för att leva upp till lagstiftarens krav. Den kommunala tillsynen bedrivs enligt Lag om skydd mot olyckor(2003:778) och Lag om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011). Det övergripande syftet och målet med tillsynerna är att säkerställa att skyddet mot olyckor i Ödeshögs kommun är skäligt och tillfredställande. Räddningstjänsten åtar sig att inom tillsynsarbetet: Utföra tillsyn enligt LSO (2003:778) och LBE (2010:1011) Genomföra efterkontroller och följa upp brister Planera tillsynsverksamheten årligen Ha aktuella objektslistor Tillståndshantering Genom tillståndsprövning ska god säkerhet uppnås vid hantering av brandfarliga och explosiva ämnen. Tillståndshanteringen enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) är delegerad från Miljö och Byggnämnden till räddningstjänsten. Ansökningarna prövas utifrån de lokala förutsättningarna och lagkrav med tillämplig förordning, föreskrifter och allmänna råd. Strävan är att arbetet med tillståndshanteringen gör att säkerheten ökar när det gäller hantering av brandfarliga och explosiva ämnen i Ödeshögs kommun. Räddningstjänsten åtar sig att inom tillståndsprövning: Utföra tillståndsprövning utefter gällande lagstiftning Samverka med miljökontoret vid aktuella ärenden 6

Byggprocessen Ett bra brandskydd i nya och ombyggda byggnader ska uppnås genom tydligt fokus på brandskydd i byggprocessen. Brandskydd vid ny- och ombyggnation hanteras i byggprocessen enligt Plan och bygglagen (2010:900). Räddningstjänsten fungerar som remissinstans i byggärenden med avseende på brandskydd. Detta kan även innebära utlåtande i tidigt skede, medverkan i tekniskt samråd, byggarbetsplatsbesök och vid slutsamråd. Räddningstjänsten bevakar frågor och yttrar sig rörande skydd mot olyckor i remisser från polismyndigheten, socialförvaltningen (alkoholtillstånd) och länsstyrelsen. Räddningstjänsten åtar sig inom byggprocessen: Erbjuda samråd och biträde i kommunens byggprocess Arbeta för att förkorta handläggningstider Fysisk planering Risker ska kartläggas och beaktas i kommunens fysiska planering. Att ta rimlig hänsyn till olika risker när vi bygger vårt samhälle är en självklarhet. Krav på riskhänsyn finns bland annat i Plan och bygglag (2010:900) och som en del i kommunens säkerhetsarbete. Räddningstjänsten åtar sig att inom fysisk planering: Erbjuda samråd och biträde i kommunens fysiska planering Arbeta för att förkorta handläggningstider Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Arbetet med rengöring (sotning) och brandskyddskontroll av eldstäder och imkanaler ska öka skyddet mot eldstadsrelaterade bränder. Rengöringsverksamheten och brandskyddskontrollen inom Ödeshögs kommun bedrivs för närvarande via avtal med Sot & Vent i Motala AB. Verksamheten bedrivs enligt gällande lagstiftning och föreskrifter. I kommunen finns totalt ca 2800 sotnings- och brandskyddskontrollsobjekt. Miljö- och byggnämnden har antagit sotningsfrister, taxor samt regler för egensotning. Handläggning av ansökan om tillstånd för egensotning (möjlighet för fastighetsägare att själv utföra rengöring) utförs på delegation av räddningschefen. Målet med rengöringen och brandskyddskontrollerna är att på sikt öka skyddet mot eldstadsrelaterade bränder i Ödeshögs kommun. Räddningstjänsten åtar sig att: Handlägga ansökan om egensotning Arbeta för att förkorta handläggningstider 7

Utbildning information samt stöd till enskild Den enskilde ska erbjudas information, rådgivning och utbildning för att underlätta arbetet med att uppfylla målen i handlingsprogrammet samt de skyldigheter som finns enligt gällande lagar. Utbildning, information och rådgivning är en viktig del av räddningstjänstens olycksförebyggande verksamhet. Syftet är att underlätta för den enskilde att både målen i handlingsprogrammet och de skyldigheter som finns enligt gällande lagar. Allt för att begränsa konsekvenserna av olyckor. Räddningstjänsten bedriver utbildningar för kommuninvånare, företag och organisationer. Samtliga sexåringar nås årligen av brandskyddsinformation i skolan. I årkurs 4 erhåller samtliga elever tillsammans med målsman teoretisk och praktisk trafiksäkerhetshöjande utbildning med fokus på synlighet i mörker (reflex). Samtliga elever i årkurs 8 erhåller årligen en praktisk brandskyddsutbildning. I årskurs 9 erhåller samtliga elever en praktisk utbildning i vattensäkerhet och islivräddning. Samtliga ensamkommande flyktingbarn erhåller årligen en tre timmar lång teoretisk och praktisk brandskyddsutbildning, dessutom utbildas årligen vuxna nyanlända i samarbete med Sfi klasserna (svenska för invandrare). Förutom skolbarn och vuxenstuderande utbildas även stora delar av kommunens personal, samt privata och andra offentliga organisationer och företag. Totalt utbildas i kommunen cirka 500 personer årligen i att förebygga eller hantera bränder och andra olyckor. För spridning av brandskyddsbudskap används bland annat kommunens hemsida, informationskampanjer och personliga kontakter vid olika arrangemang. Vid räddningstjänsten bedrivs brandteknisk rådgivning till medborgare, verksamheter, samt i samband med nyoch ombyggnationer. I samband med införande av systematiskt brandskyddsarbete inom fastigheter och verksamheter, stöder räddningstjänsten med information, utbildning, rådgivning och underlagsmaterial. Räddningstjänsten åtar sig att inom utbildningsarbetet: Kommunens samtliga 6-åringar ska erhålla en brandskyddsinformation Kommunens samtliga elever i årskurs 4 ska erhålla trafiksäkerhetsutbildning Kommunens samtliga elever i årskurs 8 skall erhålla praktisk brandskyddsutbildning Kommunens samtliga elever i årskurs 9 ska erhålla en praktisk utbildning i vattensäkerhet och islivräddning Alla kommunanställda ska erbjudas brandskyddsutbildning samt utbildning i hjärt- och lungräddning vart 4e år Samtliga nyanlända flyktingbarn ska erhålla teoretisk och praktisk brandskyddsutbildning Samtliga elever i svenska för invandrare ska erbjudas brandskyddsutbildning Årligen genomföra informationskampanjer Erbjuda utbildningar inom områdena sjukvård, bränder och andra olyckor 8

Olycksundersökning Genom olycksundersökningar ska lärdom dras och skapa förutsättningar för att minska risken för att nya olyckor sker. Syftet med olycksundersökningarna är att skapa förutsättningar att lära sig av inträffade händelser genom att kartlägga och analysera olyckans orsak, förlopp samt räddningsinsatsens utförande. Olycksundersökningarna ska kopplas både mot den olycksförebyggande och operativa verksamheten inom räddningstjänsten. Utifrån undersökningens resultat ska man i samverkan komma fram till förslag för åtgärder. I stort kan undersökningarna delas in i tre huvudbeståndsdelar: Orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutvärdering. Räddningstjänsten åtar sig att: Utvärdera genomförda insatser Under perioden kommer räddningstjänsten att öka förmågan till olycksundersökning genom utbildning inom området samt att revidera rutiner för olycksundersökning. Operativ Verksamhet Förmåga och resurser I Ödeshögs kommun ska de olyckor som inträffar kunna hanteras under hela dygnet och följa ambitionen i de verksamhetsmål som är satta för operativ verksamhet. Räddningstjänsten ska ha förmåga och utrustning för att utföra följande insatser: Räddningsinsats med rökdykare Räddningsinsats i byggnader upp till sex våningar Räddningsinsats vid utflöde av brandfarlig vara Invändig släckinsats i industrier och lager Räddningsinsats vid utflöde av farligt ämne Räddningsinsats vid trafikolyckor och ras Räddningsinsats vid skogs- och markbränder Oljeskadebekämpning i vatten och på land Räddningsinsats på is och i vatten genom ytlivräddning Sjukvårdsuppdrag, I Väntan På Ambulans (IVPA) Larm om hot om suicid Räddningsinsats från hög höjd (rapelring) 9

Varje räddningsinsats betjänas av en eller flera taktiska enheter. Dessa enheter ska ha fordon, bemanning, kompetens och utrusning för ändamålet. Tabell 1. Resurser Enhet Bemanning Kompetens och utrustning för att göra insatser vid: Räddningsenhet (R2, R5) Höjdenhet (H) Vattenenhet (V) 2-5 Vanliga olyckor. Vid livräddning/släckning inne i byggnad krävs minst 5 personer. 1-2¹ Yttre Livräddning/släckning upp till och med 6 våningar. Arbete på tak. 1-2² Vattentransport med tankbil (>10 000l +10 000l) med förmåga attsjälvständigt återfylla fordonet. Tungräddningsenhet 1-2³ Fordon med utrustning för tungräddning (TR) Höghöjdsräddning (HH) 1-3⁴ Fordon med utrustning och personal med kompetens för rapelering. Ledningsenhet (L) 1 Ledningsfordon med brandbefäl som är stabsutbildad ¹ Enligt avtal med berörda kommuner inom Räddsam-E ska minimibemanningen för aktuell enhet vara 2 man vid förstärkningslarm till annan kommun. ² Enligt avtal med berörda kommuner inom Räddsam-E ska minimibemanningen för aktuell enhet vara 2 man vid förstärkningslarm till annan kommun. ³ Enligt avtal med berörda kommuner inom Räddsam-E ska minimibemanningen för aktuell enhet vara 2 man vid förstärkningslarm till annan kommun. ⁴ Enligt avtal med berörda kommuner inom Räddsam-E ska minimibemanningen för aktuell enhet vara 3 man vid förstärkningslarm till annan kommun. 10

Beredskap i Ödeshögs kommun Det antal personer som dygnet runt finns tillgängliga för en första insats vid olyckor som föranleder en räddningsinsats visas i tabellen nedan: Tabell 2. Beredskap Placering Enhet vid normal beredskap Anspänningstid i minuter Ödeshög 1 Brandmästare 1,5 min Ödeshög 1 Brandförman + 5 Brandmän 5 min Brandmästaren kan vid larm befinna sig på annan plats inom kommunens gränser än på brandstationen, men bege sig till olycksplatsen vid utryckning. Samverkan Vid stora olyckor ska samverkan ske med andra kommuner när de egna resurserna inte räcker till. Genom avtal⁵ med andra kommuner kan det bli aktuellt med omflyttningar i ett länsperspektiv vid en stor händelse eller flera samtidiga händelser för att kunna upprätthålla en rimlig lägsta förmågenivå i hela länet. Genom avtal⁶ med Räddningstjänsten Östra Götaland har räddningstjänsten i Ödeshög möjlighet att larma brandingenjör i beredskap. Insatstider Lagen om skydd mot olyckor (LSO) betonar att en väsentlig del av räddningstjänstens effektivitet ligger i att tidigt kunna påbörja en insats. Räddningstjänstens nuvarande placering av räddningsstyrka i Ödeshög ger en grundberedskap för två av kommunens tätorter Ödeshög och Hästholmen, för att kunna påbörja räddningsinsats inom rimlig tid Trehörna har räddningstjänsten tecknat avtal om första insats med räddningstjänsten i Tranås⁷. Denna grundberedskap visas i karta nedan. Tiderna som anges är de längsta insatstiderna som får förekomma i kommunen vid normal beredskap om räddningstjänsten inte är upptagen av annan insats. Skulle räddningstjänsten vara upptagen av en pågående insats gäller att nästkommande insats kan fördröjas med maximalt 20 minuter varför de tider som anges i kartan ska ökas med 20 minuter. Om behovet uppstår så har räddningstjänsten möjlighet att larma grannkommunernas räddningstjänst direkt till en andra insats. Detta med avtal upprättat genom Räddsam-E. ⁵Ramavtal om räddningstjänst 11

⁶Avtal om tillgång till brandingenjör ⁷Avtal med räddningstjänsten i Tranås Bild 2 Insatstider 12

Personalens kompetens Lagen om skydd mot olyckor(lso) ställer endast krav på utbildning då det gäller att ha behörighet att agera i rollen som räddningsledare under räddningsinsats. Lagen krav innebär att man måste ha genomgått kurs Räddningsledare A. I övrigt är det upp till kommunens egen ambitionsnivå att utifrån lokal riskbild, bestämma kompetens för personal i utryckningstjänst. Nedan redovisas de formella lägsta krav som Ödeshögs kommun ställer på räddningschef, stf räddningschef och utryckande personal. Tabell 3. Kompetens Roll Räddningschef Stf räddningschef Räddningsledare (brandmästare) Räddningsledare (brandförman) Brandman Lägsta krav Räddningsledare B, tillsyn B Räddningsledare B, tillsyn B Räddningsledare B Räddningsledare A Preparandutbildning Kompetensen skall vidmakthållas genom övningsverksamhet. Övningsverksamheten planeras halvårsvis. Alarmering Räddningstjänsten larmas via 112 och samtalen kommer primärt från SOS-centralen i Norrköping. I centralorten Ödeshög kan kommunen i akuta fall påkalla allmänhetens uppmärksamhet genom användandet av signalen Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, via tyfoner. Tyfonerna kan utlösas från SOS-centralen och brandstationen i Ödeshög. Förutom VMA signal från utomhustyfonerna kan Viktigt meddelande till allmänheten sändas via Sveriges Radio. Vid långvarigt teleavbrott på det fasta telenätet ska allmänheten kunna larma räddningstjänsten enligt följande Alternativ: Vid minst 500 abonnenter drabbade och allt utslaget i ett område eller om området saknar mobil täckning, utanför en radie på 15 km från närmaste brandstation, ska ett räddningsfordon placeras centralt i det område bortfallet gäller. Höjd beredskap Den operativa verksamheten under höjd beredskap bygger på den grundorganisation som finns i fredstid och anpassas och dimensioneras efter den aktuella hotbilden. Under den anpassningsperiod som krävs ska utbildning, övning samt andra nödvändiga åtgärder genomföras. 13

14

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Delprogram Trygghet och säkerhet Ödeshögs kommun 2016-2018 Remissutgåva 1

Innehåll Inledning 3 Övergripande mål. 3 Bakgrund. 3 Organisation och ansvar för säkerhetsfrågor 4 Arbetsprocess. 5 Krisberedskap 5 Riskbild 6 Inriktning.. 6 Aktiviteter 7 Ansvar. 8 Säkerhet och olycksförebyggande 12 Rikbild 12 Inriktning. 12 Aktiviteter.. 13 Ansvar.. 13 Brottsförebyggande.. 14 Riskbild. 14 Inriktning 14 Aktiviteter. 14 Ansvar. 15 Inledning 2

Ödeshögs kommun har ambitionen att öka i invånarantal genom inflyttning, ett led i att uppnå detta mål är att erbjuda en trygg och säker boendemiljö, för att skapa dessa förutsättningar krävs att man aktivt arbetar med trygghets och säkerhetsfrågor i kommunen. Begreppen trygg och säker används i olika sammanhang och kan tolkas på olika sätt. För Ödeshögs kommun innebär en trygg och säker kommun att kommunens invånare inte upplever oro varken i det offentliga rummet eller i hemmiljön, samtidigt som det finns en tillit till andra människor, myndigheter och institutioner. En säker kommun innebär att ha en robust miljö och robusta verksamheter med få oönskade händelser och skador, där konsekvenserna av eventuellt oundvikliga händelser blir så begränsade som möjligt. Övergripande mål Under våren 2106 ändrades de politiska förutsättningarna i Ödeshögs kommun och en ny vision för det fortsatta arbetet under mandatperioden utarbetades Samverkan för Ödeshög 2016-2018 Ansvar, Utveckling & Framtidstro några av målen i den nya visionen kan direkt kopplas till arbetet med trygghet och säkerhet. Målet ska uppnås genom att: Ödeshög- en trygg kommun med omtanke Kommunen ska ha ett fortsatt gott samarbete med polisen och verka för att polisstationen i Ödeshög ska vara bemannad och tillgänglig. Kommunen ska ha en väl fungerande räddningstjänst på orten. Kommunen ska samverka för ett tryggt och säkert samhälle med myndigheter näringsliv och andra organisationer samt grannkommuner. Kommunen ska verka för integration av nyanlända. Kommunen ska ha en god förmåga att förebygga, hantera och lära inom området trygghet och säkerhet. Handlingsprogrammet ska bidra till att alla i kommunen känner trygghet och har förtroende för kommunens förmåga att genomföra olycksförebyggande åtgärder och räddningsinsatser. Bakgrund Kommunens trygghets och- säkerhetsarbete styrs främst av två lagar: lag (2003:778)om skydd mot olyckor och lag (2006:544)om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) ska var och en, privatpersoner såväl som företag och organisationer, själva ta huvudansvaret för att skydda sig mot olyckor. Kommunens uppdrag är att främja säkerheten för de som bor vistas och verkar i kommunen, vilket innebär att åtgärder ska vidtas så att bränder och andra olyckor och skador till följd av dessa olyckor förebyggs. 3

Genom tillsyn, råd och information hjälpa de som bor, vistas och bedriver verksamhet i kommunen att leva upp till lagens krav. Enligt lagen om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) är kommunen skyldig att kunna upprätthålla en fungerande verksamhet även i samband med en extraordinär händelse. Det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt kring de tre principerna; likhet, närhet och ansvar. Principerna syftar till att ansvaret i en krissituation ligger hos den som i vardagen har ansvaret, att organisationen i stort ska överensstämma med den ordinarie och att krisen ska hanteras så nära händelsen som möjligt. Kommunen har därför samma ansvar för sin verksamhet vid en extraordinär händelse som i vardagen. Genom att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser, planering, geografiskt områdesansvar, utbildning och övning, rapportering och höjd beredskap ska kommunen klara av att leva upp till lagens krav. Då arbetet med en ny risk- och sårbarhetsanalys sker parallellt med detta handlingsprogram, så utgör risk- och sårbarhetsanalysen framtagen 2012 ett underlag till detta handlingsprogram. Handlingsprogrammet med delprogram utgör ett gemensamt styrdokument för: Handlingsprogram för skydd mot olyckor (lag 2003:778 om skydd mot olyckor) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap (lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) Övnings- och utbildningsplan inom området trygghet och säkerhet (lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) Riktlinjer för kommunens arbete med säkerhet Till det övergripande handlingsprogrammet finns tillhörande delprogram: Delprogram räddningstjänst Delprogram utbildnings- och övningsplan Organisation och ansvar för säkerhet och beredskapsfrågorna Under våren 2015 beslutade kommunstyrelsen i Ödeshögs kommun att slå samman kommunens Kombrå (kommunalt brottsförebyggande råd) med kommunens säkerhetsgrupp. Den nya gruppen har politisk representation genom kommunstyrelsens ordförande i övrigt består gruppen av ledande tjänstemän och verksamhetschefer från skolan, socialen, kultur och fritid, räddning/säkerhet, tekniska enheten samt kommunpolis, gruppen utökas vid ett par tillfällen per år med externa aktörer i ett krishanteringsråd där man samverkar kring frågor som rör det geografiska områdesansvaret. 4

Gruppen har i uppgift att representera vid Regbrå (regionalt brottsförebyggande råd) samt i övrigt arbeta med frågor som rör trygghet och säkerhet exempelvis samverkansöverenskommelsen mellan polisen och Ödeshögs kommun. Handlingsprogrammet antas av kommunfullmäktige i början av varje ny mandatperiod. Det är kommunens säkerhets/kombrå grupp som arbetar fram det övergripandehandlingsprogrammet för trygghet och säkerhet och räddningstjänsten ansvarar för delprogrammen räddningstjänst och utbildning och övningsplan. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens arbete med trygghet och säkerhet. Politiska nämnder och förvaltningar har ansvar inom respektive nämnds område. Kommunstyrelsen är ansvarig för planens aktualitet, för att revideringar genomförs samt att den antas av kommunfullmäktige i början av varje mandatperiod. Handlingsprogrammet inkluderar även de kommunägda bolagen Ödeshögs bostäder AB (ÖBO) och Hästholmens Hamn & Magasin AB. Länsstyrelsen har ett ansvar med att ge kommunerna stöd i arbetet med LSO respektive LEH. De ansvarar även för tillsyn och uppföljning av kommunernas arbete utifrån lagarna. Arbetsprocess Det övergripande handlingsprogrammet har arbetats fram i den grupp under kommunstyrelsen som arbetar med säkerhetsfrågor och brottsförebyggande arbete, delprogram räddningstjänst har tagits fram av räddningstjänsten, även delprogram övning och utbildningsplan har tagits fram av räddningstjänsten då beredskapssamordningen sorterar under räddningstjänsten. Det är samma arbetsgrupp som arbetar med att sammanställa kommunens olika verksamheters risk och sårbarhetsanalyser till en för kommunen övergripande risk och sårbarhetsanalys (RSA), även kommunens risk och sårbarhetsanalys antas av kommunfullmäktige. Krisberedskap Ödeshögs kommun arbetar enligt de tre principerna i det svenska krishanteringssystemet; likhet, närhet och ansvar vilket betyder att det ansvar en verksamhet inom kommunen har i vardagen har verksamheten även under en krissituation, detta innebär att organisationen i stort ska överensstämma så väl i vardagen som under en kris, en fördel med detta är att en kris hanteras så nära händelsen som möjligt. Kommunens arbete med krisberedskap syftar därför till att minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer. Genom denna handlingsplan fastställs hur kommunen ska arbeta förebyggande, planerande och hanterande av kriser och allvarliga störningar som påverkar kommunens grundläggande funktioner och verksamheter 5

Likhet, närhet och ansvar innebär att varje verksamhet ansvarar för att ett eget arbete med krisberedskap bedrivs, kommunens beredskapssamordnare arbetar med kommunens övergripande krisledningsarbete och fungerar samtidigt som stödfunktion för verksamheterna, kommunens beredskapssamordnare samverkar även med andra kommuner och myndigheter i krisberedskapsfrågor. Riskbild Genom kommunens risk- och sårbarhetsanalys har ett antal riskområden, innefattande risker och sårbarheter som skulle kunna leda till allvarliga händelser och kriser identifierats. De identifierade riskerna och sårbarheterna ryms inom områdena allvarliga olyckor, störningar i infrastruktur och försörjningssystem, sjukdomar och smittor, natur- och väderrelaterade händelser, sociala risker och social oro samt hot mot demokrati, rättssäkerhet och grundläggande fri- och rättigheter. Eftersom denna typ av allvarliga händelser och kriser är att betrakta som sällanhändelser är det svårt att värdera dessa i förhållande tillvarandra och säga vilken typ av händelse som är mest trolig att inträffa i kommunen. Genom risk- och sårbarhetsanalysen har riskerna värderats utifrån sannolikhet och konsekvens, där ett antal risker anses ha hög sannolikhet samtidigt som konsekvenserna bedöms kunna bli allvarliga. Exempel på sådana risker är störning i elförsörjning, störning i värmeförsörjning(fjärrvärme), Olycka med farligt gods, större trafikolycka, stor brand i publik lokal samt någon form av väderrelaterad händelse. Då kommunen under senare tid har tagit emot ett stort antal nyanlända ensamkommande barn och dessutom har ett flertal asylboende inom kommunens gränser är det av största vikt att arbeta med integration för att minska risken för social oro. Kommunen har tagit initiativ till ett integrationsråd i samverkan med lokalt näringsliv, samfund och ideella föreningar, ambitionen är att detta arbete skall utvecklas vidare. Svårigheten i att bestämma den faktiska sannolikheten för de olika riskerna och de allvarliga konsekvenser som en mindre sannolik händelse ändå kan leda till, gör att kommunen trots risk- och sårbarhetsanalyser måste förbereda sig på att kunna hantera en mängd olika händelser av olika allvarlighetsgrad. Inriktningsmål Mål för kommunens arbete med krisberedskap: Kommunen ska ha god kunskap om risker och sårbarheter och aktivt arbeta med att minska eller undanröja dessa Kommunen ska ha en god förmåga att hanterakriser och andra allvarliga händelser Kommunen ska verka för samordning och samverkan inom det geografiska området 6

Tillvägagångssätt För att leva upp till kommunens målsättning med krisberedskapsarbetet under mandatperioden så behöver kommunen: Upprätta och uppdatera krisplaner för sina verksamheter(samtliga verksamheter) Arbeta med kontinuitetsplanering inom sina samhällsviktiga verksamheter(samtliga verksamheter) Arbeta med risk och sårbarhetsanalyser(samtliga verksamheter) Regelbundet öva och utbilda krisledningsorganisation(samtliga förvaltningar) Följa upp och utvärdera händelser som kan bidra till en utveckling av kommunens krisberedskap(samtliga verksamheter) Som särskilda satsningar under mandatperioden vill kommunen: Medverka i regional övning inom krisberedskapsområdet Utbilda ett antal tjänstemän i stabsmetodik Genomföra minst en övning årligen för krisledningsorganisationen Initiera ett arbete med kontinuitetsplanering i verksamheterna Med anledning av kommunens uppgifter enligt lag(2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får kommunen en statlig ersättning. Ersättningen regleras genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting¹ som i sin tur ställer ett antal krav på kommunen. Nedan redovisas hur kommunen arbetar för att leva upp till målen i kommunöverenskommelsen. Risk- och sårbarhetsanalys Kommunen är skyldig att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. I varje verksamhets ansvar ingår att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys. Verksamheternas resultat skall värderas och sammanställas i en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Analysen skall sedan ligga till grund till det förebyggande arbete och ¹övöerenskommelse om kommunernas krisberedskap- precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH, SKL12/6159 och MSB2012-5541 7

De planer som behövs för att kunna säkerställa verksamheterna under en extraordinär händelse. Risk- och sårbarhetsanalysen skall uppdateras och rapporteras till Länsstyrelsen en gång per år. Kommunstyrelsen ansvarar för sammanställningen och rapporteringen av risk-och sårbarhetsanalysen. Arbetet samordnas med kommunens riskanalyser till grund för kommunens skadeförebyggande och brottsförebyggande arbete. Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret innebär att kommunen inom sitt geografiska område ska verka för att: Olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelse arbetet. De krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas och att informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. För att kunna fullgöra sitt geografiska områdesansvar använder sig kommunen bland annat av ett krishanteringsråd. Krishanteringsrådet är ett samverkansforum och består av kommunens säkerhet/kombrå grupp samt externa aktörer som väghållare, eldistributör, regionen/vårdcentral, polisen samt lokala företagsföreningen. Rådet leds av kommunstyrelsens ordförande och skall sammanträda minst en gång per år. Övning och utbildning Kommunen är skyldig att förse såväl förtroendevalda som tjänstemän i med den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter i samband med en extraordinär händelse. Kommunens övnings-och utbildningsverksamhet under mandatperioden redogörs för i handlingsprogrammets delprogram Utbildning- och övningsplan för Ödeshögs kommun 2016-2018. Rapportering Kommunen är skyldig att kunna lämna en samlad information till Länsstyrelsen om läget i kommunen i fråga om risker och sårbarheter och om de lokala krisaktörernas förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse. Ansvaret för sådan rapportering åligger kommunstyrelsen. 8

I samband med en extraordinär händelse ska kommunen kunna ge Länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen och om de lokala krisaktörernas vidtagna och planerade åtgärder med anledning av händelsen. Denna lägesrapport ansvarar krisledningsnämnden för. Höjd beredskap Under höjd beredskap är det kommunstyrelsen som är högsta verkställande organ och som ansvarar för den övergripande ledningen av den kommunala delen av civilförsvaret. Det är regeringen som tillkännager när höjd beredskap råder. Länsstyrelsen ska hållas underrättad om kommunens beredskapsläge under höjd beredskap. Kommunen ska även underhålla och prova de aggregat för utomhusalarmering, som behövs för höjd beredskap. Ansvaret för aggregaten ligger i kommunen på räddningstjänsten. Ansvar Kommunens krisledningsorganisation bygger på de tre grundprinciperna likhet, närhet och ansvar. Ansvarig nämnd, verksamhetschef, avdelningschef som under normala förhållanden ansvarar för sin verksamhet har kvar detta ansvar även under kris. Den ordinarie organisationen kan vid extra ordinär händelse behöva förstärkas med en särskild krisledningsorganisation. Förstärkningen kan ske med hela eller delar av någon av funktionerna eller samtliga beroende på behovet och händelsen. Krisledningsorganisationen i Ödeshögs kommun består av Krisledningsnämnd, krislednings stab, krisledning på verksamhetsnivå och posom.² Vid behov av extra resurser har krisledningsorganisationen också tillgång till en frivillig resursgrupp (FRG). ²Psykosocialt omhändertagande 9

Bild 1. Ödeshögs kommuns krisledningsorganisation Beslutsfattande Krisledningsnämnd Kommunchef Krisledningsstab Posom Verksamheter Frivillig resursgrupp (FRG) Följande dokument ska finnas för att reglera krisledningsorganisationens arbete: Krisledningsnämnd Krisledningsnämndens reglemente Krisledningsstaben Plan för hantering av extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar Riktlinjer för ledning och information vid extraordinära händelser samt vid höjd beredskap Posom Plan för Posom Handbok för Posom 10