Barn- och utbildningsnämndens sammanträde

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Sida 1 (2) Barn- och utbildningsnämndens sammanträde Tid: onsdagen den 19 oktober 2016 kl. 13:00 Plats: Carl August-rummet Robert Wahlström ordförande Lillemor Joelsson nämndsekreterare Upprop Val av protokolljusterare Ändring av föredragningslistan Ärendelista 1. Information angående skolresultat Dnr 2016/ Patientsäkerhetsberättelse för läsåret Dnr 2016/ Delårsbokslut verksamhetsberättelse för Barn- och utbildningsnämnden Dnr 2016/ Information från verksamheten - Barn- och utbildningsnämnden 2016 Dnr 2016/ Budgetuppföljning - Barn- och utbildningsnämnden 2016 Dnr 2016/ Revidering - Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden Dnr 2016/00018

2 Ödeshögs kommun Datum Sida 2(2) Ärendelista 7. Sammanträdestider för barn- och utbildningsnämnden 2017 Dnr 2016/ Svar på remiss - Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Dnr 2016/ Svar på remiss - Granskning av detaljplan för kvarteret Ankaret 2 m.fl Dnr 2016/ Information - Skolinspektionen granskar kommunernas erbjudande om omsorg på obekväm tid Dnr 2016/ Information - Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2015 Förskolan Villekulla Dnr 2016/ Information - Avregistrering av livsmedelsanläggning Trehörna 1:42 Dnr 2016/ Information - Utbildningar och konferenser - Barn- och utbildningsnämnden 2016 Dnr 2016/ Anmälan av delegationsbeslut - Barn- och utbildningsnämnden 2016 Dnr 2016/00070

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(1) Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 34 Dnr 2016/ Patientsäkerhetsberättelse för läsåret Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Barn- och utbildningsnämnden godkänner rapporten och lägger den till handlingarna. Sammanfattning Den medicinska delen av elevhälsan står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och ses som en hälso- och sjukvårdsverksamhet. Arbetet ska bedrivas i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). (1982:736 HSL) Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. I Ödeshögs kommun skrivs patientsäkerhetsberättelsen läsårsvis. En gång per läsår rapporteras tillbud/avvikelser till barn- och utbildningsnämnden. Hälsoarbetet i elevhälsans medicinska del finns beskrivet i metodboken. Beslutsunderlag Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan, läsåret Justerandes sign

4 Barn och unga Lotta Gemfors TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(1) Diarienummer 2016/ Patientsäkerhetsberättelse för läsåret Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner rapporten och lägger den till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Den medicinska delen av elevhälsan står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och ses som en hälso- och sjukvårdsverksamhet. Arbetet ska bedrivas i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). (1982:736 HSL) Vårdgivaren ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts. I Ödeshögs kommun skrivs patientsäkerhetsberättelsen läsårsvis. En gång per läsår rapporteras tillbud/avvikelser till barn- och utbildningsnämnden. Hälsoarbetet i elevhälsans medicinska del finns beskrivet i metodboken. Beslutsunderlag Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan, läsåret I tjänsten Lotta Gemfors Tf barn- och utbildningschef

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(1) Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 27 Dnr 2016/ Delårsbokslut verksamhetsberättelse för Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Verksamhetsberättelsen för delåret för barn- och utbildningsnämnden godkänns. Sammanfattning Kommunstyrelsen och nämnderna ska varje år lämna en verksamhetsberättelse per den 31 augusti för den gångna perioden som beskriver det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet för perioden. Beslutsunderlag Delårsbokslut BUN Justerandes sign

6 Ordförande: Robert Wahlström BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Antal ledamöter: 7+7 Helårsprognos Budget 2016 Bokslut 2015 Intäkter Kostnader Nettokostnader Budget Budgetavvikelse +201 Kommunstyrelsens uppföljning av mål återfinns i slutet av denna verksamhetsberättelse. PROGNOSTISERAT RESULTAT Inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden återfinns både positiva och negativa avvikelser. Totalt sett beräknas nämndens helårsresultat vara +201 Mkr. PERIODENS VERKSAMHET ÖVERGRIPANDE Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt flera lagområden, framför allt skollagen. Följande delar finns inom verksamhetsområdet: Förskola Obligatorisk skola Frivilliga skolformer Arbetet i Barn- och utbildningsnämnden präglas av långsiktighet och en huvudmålsättning är att uppnå likvärdighet, igenkännande och struktur. FÖRSKOLA 31 augusti 2016 var 207 barn inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg, vilket är en liten ökning. Vid samma tidpunkt 2015 var 201 barn inskrivna, 2014 var totalt 193 barn, 2013, 184 barn. 12 barn fanns i annan kommun, vilket är en fördubbling från föregående år I kommunal regi finns en förskola i Ödeshög, en i Hästholmen och en i Rök. Dessutom finns pedagogisk omsorg i Ödeshög. I kommunen finns också en fristående förskola i Boet och ytterligare en i tätorten, som startade under SKOLBARNSOMSORG Skolbarnsomsorg bedrivs i anslutning till alla kommunens skolor, samt i Västra Tollstad och Boet. Från och med 1 juni är verksamheten i Trehörna avvecklad och barnen erbjuds skjuts till fritids i tätorten. 31 augusti 2016 var 195 barn boende i kommunen inskrivna i fritidshemsverksamhet. 7 barn av dessa fanns i annan kommun. Antalet barn i fritidshemsverksamhet har ökat. FÖRSKOLEKLASS Förskoleklasser har under året funnits i Ödeshög och Rök. Samtliga kommunens barn i förskoleklassåldern har deltagit i verksamheten. Förskoleklassen räknas samman med grundskolan nedan. GRUNDSKOLA 31 augusti 2016 gick 564 elever i kommunens grundskolor. Detta är en ökning från föregående terminsstart med 25 elever. 32 barn/ungdomar boende i Ödeshögs kommun går i grundskola i annan kommun, vilket är en liten ökning från föregående år. Andelen elever som nått målen i alla ämnen i åk har sjunkit något från

7 föregående år och ligger strax under 80 %. Under året har mottagandet av nyanlända i skolan ökat kraftigt. Detta har krävt resursförstärkningar i flera delar av verksamheten. SÄRSKOLA Grundsärskola finns inom kommunen medan gymnasiesärskola helt köps av andra anordnare. 5 elever var inskrivna i gymnasiesärskola augusti 2016, en liten minskning från Föregående år hade vi 6 elever inskrivna i grundsärskola. I år (2016) finns 5 inskrivna elever. Kommunen köper plats för en grundsärskoleelev i annan kommun. GYMNASIESKOLA Gymnasieskolans introduktionsprogram Språkintroduktion och Individuellt alternativ erbjuds i Ödeshög. Antalet gymnasieelever på framför allt språkintroduktion har ökat kraftigt i jämförelse med föregående år, framför allt på grund av ett ökat antal ensamkommande ungdomar. Verksamheten har krävt större lokaler, vilket har kunnat tillgodoses genom paviljonger i direkt anslutning till Lysingskolan. Det totala antalet gymnasiestuderande från Ödeshög har minskat något till höstterminsstarten 2016, 174 ungdomar från Ödeshögs kommun går i gymnasiet. Motsvarande antal 2015 var 190. VUXENUTBILDNING Kommunen bedriver i egen regi Svenska för invandrare (SFI). Övrig utbildning köps in från andra anordnare. Antalet studerande på såväl vuxenutbildning som SFI har ökat. Antalet studerande på grundläggande vuxenutbildning har ökat markant. FRAMTIDEN Antalet asylsökande till Sverige beräknas ligga på en fortsatt hög nivå. Detta gäller både ensamkommande barn och familjer med barn i skolåldern. Grundskolan och den egna gymnasieutbildningen har fortfarande stor genomströmning av asylsökande barn och ungdomar. Detta ställer stora krav på verksamheten. I takt med att fler får uppehållstillstånd och väljer att stanna kvar i Ödeshög, ökar också antalet elever på SFI och i förlängningen även antalet elever som vill läsa grundläggande vuxenutbildning. Ett stort arbete med att utveckla den interna organisationen pågår. Samarbete inom arbetslag utvecklas, strukturer, processer och rutiner tydliggörs och utvecklas och kvalitetsarbetet stärks. Verksamheterna har en utmaning i att rekrytera, behålla och utveckla behörig kompetent personal. Bristen på utbildade lärare och fritidspedagoger försvårar för verksamheten. Vi ser en markant ökning av antalet barn/elever i verksamheten. Detta beror på ökad inflyttning, en kraftig ökning av placeringar på HVB-hem samt närvaron av flera asylboenden. Den statliga regleringen av verksamheten förändras över tid och detta kommer att påverka verksamheternas långsiktiga planering.

8 Vision: Ödeshög. En naturlig del i den framtida regionen, en tillväxtkommun med en hållbar och positiv samhällsutveckling MÅLUPPFYLLNAD De första åtta månadernas resultat redovisas enlig följande: =målet uppfyllt, =målet delvis uppfyllt, =målet ej uppfyllt. Fokusområde KF:s inriktningsmål Social- och Mätare/indikator Kommentar/ Måluppfyllelse utbildningsnämndens måluppfyllelse resultatmål Ekonomi Nämnderna håller Ekonomi i balans Resultaträkning Nämnden har en positiv - prognos anvisad budget budgetavvikelse, mindre än 0,5 % positiv Miljö Ödeshög ska verka Ökad användning av digitala Antalet papperskopior Skall minskas jfr med pågående för en klimatsmart informations- och arbete utveckling. kommunikationsflöden Prioritering av närodlat Aktiviteter i verksamheten, kopplade till närodlad mat Ska öka jämfört med föregående år - pågående arbete Giftfri förskola/skola Personalens medvetenhet om frågan Nyinköpt material ska vara giftfritt/miljövänligt - pågående arbete Utveckling Ödeshög ska ha en Förbättrade positiv kommunikationsflöden med befolkningsutveckling vårdnadshavare Vårdnadshavarenkät Förbättrat resultat i vårdnadshavarenkäten punkten Information, jmf målet uppnått Helhetssyn på barn i utsatta familjer Helhetssyn i verksamheten i mottagandet av nyanlända Tidiga insatser Fungerande mottagningsprocess Förbättrade kunskapsresultat Måluppfyllelse för åk 1-5, betygsstatistik och systematiskt kvalitetsarbete Fungerande rutiner mellan pågående förskola/skola, BVC, FUS och IFO arbete Utslussning i ordinarie klass inom - positiv två månader prognos Studiehandledning GR/GY Språkstöd i förskolan Andelen läskunniga elever efter årskurs 2 ska öka jämfört med Måluppfyllelsen åk 1-5 högre än 2015 Meritvärdena för läskunnigheten har ej ökat skiljer sig mellan olika ämnen - merit värdet har ej

9 Ödeshög ska ha en positiv näringslivsutveckling. Medarbetare Ödeshögs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Ökad samsyn i hela utbildningskedjan vad gäller den gemensamma grundsynen, centralt innehåll och betyg/bedömning. Tydligt samarbete med samhället Betygsstatistik och utanför skolan/verksamheten systematiskt kvalitetsarbete Tydlig studie- och yrkesvägledning genom hela skolan Personal som är utbildad för sitt uppdrag på samtliga positioner avgångseleverna ska öka jfr 2015 ökat Snabbare genomströmning av elever på SFI Tydlig uppföljning av elever på Komvux Arbetsmiljöenkät och Fråga om samarbete, förbättrad systematiskt kvalitets-arbete jfr 2015 Arbetsmiljöenkät och systematiskt kvalitetsarbete Utökat samarbete med utbildningsinstitutioner Hög andel av kommunens företag erbjuder PRAO-platser för elever i åk 8-9 Högre andel elever som fullföljer gymnasiestudier jämfört med 2015 Ökat antal praktikplatser för elever på IM och SFI Utbildade handledare för studenter finns i verksamheten 100 % behöriga lärare Minst 50 % förskollärare/fritidspedagoger Långsiktig personalförsörjningsplan och fortbildningsplan pågående arbete pågående arbete pågående arbete uppfyllt avseende förskollärare

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(1) Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 25 Dnr 2016/ Budgetuppföljning - Barn- och utbildningsnämnden 2016 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Budgetuppföljning per september 2016 för barn- och utbildningsnämnden godkänns. Rapportering av budgetuppföljning för 2016 godkänns och läggs till handlingarna. Sammanfattning Till dagens sammanträde är ekonomichef Marie Holstensson inbjuden som tillsammans med tf barn- och utbildningschef Lotta Gemfors redogör för budgetuppföljning avseende september 2016 och kommande budgetprocess för Förvaltningen föreslår att bjuda in ekonomer och kalla rektorer/förskolechef till planeringsdagar under november/december 2016 för genomgång av ekonomi och budget för Beslutsunderlag Budgetuppföljning september Justerandes sign

11 Barn- och utbildningsnämnden Budgetuppföljning per september 2016 Budgetavvikelser Nedan sammanställs 2016 års förväntade driftbudgetutfall. Ansvar Benämning Årsbudget Ack budget t.o.m. septem Förbrukat t.o.m. septemperiodavvikelse septemprognos helårsavvikelse Not 60** Barn- och utbildningsnämnd ** Centralt ** Särskola ** Förskola ** Skolbarnomsorg ** F ** Gymnasium ** Vuxenutbildning ** Elevstöd TOTALT

12 Not Kommentar: Denna uppföljning är endast efter redovisningen. Vi förutsätter att återstående tre månader följer samma mönster som tidigare 9 månader. Bidrag är en osäker faktor. 1 Ingen avvikelse enligt redovsiningen 2 På detta ansvar är personalkostander högre budgeterade än utfallet vilket genererar ett överskott på +2,1 Mkr. Bidrag förväntas göra ett överskott på +250 kkr om budgetrade bidrag under hösten utbetalas som väntat och att inga bidrag ska betalas tillbaka. Övriga kostader följer budget. 3 Gymnasiesärskolan förväntas göra ett överskott med +600 kkr pga att elever har slutat. Grundsärskolan i kommunen förväntas göra ett underskott på -180 kkr. pga ej budgeterade busskostnader. Grundsäskolan annan anordnare förväntas göra ett överskott på +220 kkr. pga att två elever är budeterade men endast en går i skolan Förskolornas totala personalkostnader väntas göra ett underskott på -2,0 Mkr. Budgetrade bidrag förväntas överstiga budget med 120 kkr. Förskola annan anordnare förljer budget. Övriga kostnader ger ett överskott idag och om kommande månader har samma utfall kommer årets avvikelse bli +500 kkr. Bidrag förväntas hålla budget. Avgifterna förväntas göra ett underskott mot budget på -90 kkr Personalkostanden överstiger budget och förväntas ge ett underskott med -370 kkr vid årets slut. Bidragen förväntas ge ett överskott på +1,4 Mkr. Personalkostander överstiger budget med -1,6 Mkr varav ett överskott på +600 kkr. avseende Boets skola. Övriga kostander förväntas överstiga budget med -1,1 Mkr. Detta under förutsättning att det handlas lika mycket resten av året. Elever som går i annan kommun är fler än budget. Det ger ett underskott på -930 kkr.köp av grundskoala i annan kommun Budgeterade bidrag väntas ge ett överskott på +1,0 Mkkr. Personalkostander förväntas ge ett överskott på +650 kkr. Lokalkostnder är budgeterade men inget utfall, +650 kkr. Gymnasieelever annan kommun understiger budget med -940 kkr. i Vuxenutbildningen förväntas hålla budet. Elevstöd förväntas ge ett överskott på +300 kkr pga ett obudgeterat bidrag.

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(2) Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 28 Dnr 2016/ Revidering - Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Barn- och utbildningsnämnden antar förvaltningens förslag på delegationsordning. Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän. Detta redogörs i en delegationsordning som barn- och utbildningsnämnden antog på sitt sammanträde i mars. Förvaltning föreslår nu en revidering av delegationsordningen enligt följande: 1. Delegaten områdeschef byts mot förvaltningschef 2. Delegaten verksamhetschef byts mot förskolechef och/eller rektor grundskolan/gymnasiet/komvux. Vidare föreslås en komplettering av delegationsordningen avseende enligt följande: 4:2 Elev som tas emot i grundsärskolan ska läsa ämnen eller ämnesområden Rektor grundskolan 4:3 Skolskjuts och resor för elever i grundsärskolan Förvaltningschef 4:9 Medgivande att skolpliktiga barn fullgör sin skolplikt på annat sätt än vad som anges i Skollagen 4:10 Föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter för att elev inte fullgör sin skolgång Rektor grundskolan Rektor grundskolan 6:11 Modersmålsundervisning Rektor grundskolan 7:4 Bidrag till elever i folkhögskola eller annan särskild utbildning, enligt gällande regelverk 7:6 Undervisning på ett nationellt program längre än tre år Ekonom Förvaltningschef Justerandes sign

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 7:10 Mottagande i gymnasiesärskolan Rektor grundskolan 6-9 7:11 Mottagande av elev i gymnasiesärskolan som inte tidigare varit mottagen i grundsärskolan Rektor grundskolan :5 Tillsyn av fristående förskola Förskolechef Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Förslag till delegationsordning Justerandes sign

15 1 (7) Delegationsordning för Barn- och utbildningsnämnden Denna delegationsordning ersätter tidigare beslutade angivna ärendekategorier. Delegation och delegering Beslut i ärenden ska fattas av nämnden. Nämnd har enligt 6 kap i kommunallagen möjlighet att flytta över beslutanderätten till utskott, förtroendevalda och tjänstemän. Ärenden som inte får delegeras enligt 6 kap 34 kommunallagen: Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Framställning eller yttrande till fullmäktige liksom yttrande med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller fullmäktige har överklagats. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Delegering innebär att självständig beslutanderätt förs över från nämnden till delegaten. Beslut som fattas med stöd av delegationsuppdrag fattas på nämndens vägnar och är att jämställa med ett beslut fattat av nämnden. Nämnden kan när som helst återkalla lämnade delegationsuppdrag, men har inte rätt att ompröva ett redan fattat beslut. I princip gäller samma formregler för delegationsbeslut som för de beslut som fattas av nämnden. Det innebär att det alltid ska finnas någon form av skriftlig dokumentation. Varje beslut skall bl.a. innehålla uppgift om: vilket beslut som fattats och vad beslutet avser vem som beslutat när beslutet fattats besvärshänvisning i förekommande fall Nämnden har det yttersta ansvaret för verksamheten. Därför ska beslut som fattas till följd av delegation alltid anmälas i nämnden. Beslut och verkställighet Enligt kommunallagen kan beslut endast fattas av kommunfullmäktige, nämnd, partsammansatta organ eller av delegat med stöd av delegationsreglerna. I tjänstemannens dagliga arbete finns dock en mängd ställningstaganden och avgöranden som inte är beslut i lagens mening, utan ren verkställighet eller förberedande åtgärder. Gränsen mellan beslut och verkställighet är svår att dra och inte alltid helt klar. Vid beslut finns ett tolkningsutrymme och möjlighet för beslutsfattaren att välja olika alternativ. Beslutet går att överklaga om ej annat anges i författningen. Verkställighet sker enligt fastställda regler och principer. Beslut som är av rent förberedande eller rent verkställande art får inte överklagas. Antagen av Barn- och utbildningsnämnden

16 2 (7) Överklagande av beslut Delegationsbeslut kan överklagas på samma sätt som nämndens beslut, d.v.s. antingen som så kallade kommunalbesvär eller förvaltningsbesvär, samt till Skolväsendets överklagandenämnd i vissa skolfrågor. Kommunalbesvär Kommunalbesvär (laglighetsprövning) innebär att beslutet överklagas på det sätt som föreskrivs i kommunallagen. Domstolen prövar endast lagligheten i beslutet, inte lämpligheten. Kommunalbesvär kan endast anföras av kommunens medlemmar. Förvaltningsbesvär Förvaltningsbesvär överklagas i enlighet med förvaltningslagens bestämmelser. Beslutet överklagas till förvaltningsrätten, men inges till nämnden. Nämnden gör en egen prövning av om det tillkommit några nya omständigheter som gör att beslutet bör ändras. Om så inte är fallet, sänds ärendet vidare till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten prövar då både lagligheten och lämpligheten i beslutet och kan sätta ett nytt beslut i det tidigare beslutets ställe. Förvaltningsbesvär kan endast anföras av den som personligen berörs av beslutet. Skolväsendets överklagandenämnd Vissa beslut enligt skollagen kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Nämnden är en egen myndighet. Beslut som kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd är t.ex. mottagande av elev i grundsärskolan, mottagande av elev i gymnasieskola i annan kommun samt beslut om uppskjuten eller förlängd skolplikt. Skolväsendets överklagandenämnd har rätt att ändra beslutet och att sätta ett nytt i stället. Allmänt Nedan delegerad beslutanderätt enligt angivna författningsbestämmelser gäller även i det fall sådana med oförändrat innehåll överförs till andra lagrum eller andra författningar. Vid förfall för delegat har Områdeschefen för utbildning, omsorg och kultur delegation att besluta i samtliga, till tjänstemän delegerade ärenden inom verksamhetsområdena. Ärenden vari beslutanderätt delegerats får delegaten, om ärendets beskaffenhet påkallar detta, överlämna till social- och utbildningsnämnden för avgörande. Delegationsbeslut ska anmälas till socialnämnden vid påföljande sammanträde. Utmärkande för delegationsbeslut är att de har ett klart drag av självständig bedömning och besluten kan oftast överklagas. Ärenden som är av rent förberedande eller av rent verkställande art är inte delegationsärenden. Andra ärenden som benämns som verkställighet är t ex svar på skrivelser, där nämnden antagit normer eller riktlinjer. Antagen av Barn- och utbildningsnämnden

17 3 (7) Den person som är delegat är också bemyndigad att underteckna handlingar i ärendet. Vad gäller handlingar som berör ärenden som är delegerade till AU, eller som inte är delegerade, är nämndens ordförande bemyndigad att underteckna handlingar med vice ordförande som ersättare. Dessa handlingar ska kontrasigneras av förvaltningschefen med nämndsekreteraren som ersättare. 1 Brådskande ärenden Lagrum Delegat 1.1 Beslut som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas 6 kap 36 KL Ordförande med 1:e vice och 2:e vice ordförande i Barn- och utbildningsnämnden som ersättare 2 Allmänna ärenden 2.1 Behörighet att underteckna handlingar avseende statsbidrag och dylikt på Förvaltningschef nämndens vägnar 2.2 Ärenden enligt Personuppgiftslagen Förvaltningschef 2.3 Bidrag till annan huvudman för SL 8:21-23, 9:19- Förvaltningschef barn/elever i förskoleverksamhet och 21, 10:37-39, skolbarnsomsorg, förskoleklass, 11:36-38, 14:15- grundskola, gymnasieskola, 17, 16:52-54, gymnasiesärskola och obligatorisk 17:31-33, 19:43- särskola Fullgörande av förhandlingsskyldighet enligt lokalt samverkansavtal och MBL Förvaltningschef Rektor/förskolechef 3 Yttranden 3.1 Yttrande över delegationsbeslut av tjänsteman som överklagats med förvaltningsbesvär 3.2 Yttranden över enskilda ärenden. Avser yttranden på nämndens vägnar till Skolinspektionen, IVO m.fl. med anledning av skrivelser från myndigheter eller enskilda, elever, föräldrar etc 25 FL Delegat i ursprungsbeslutet Förvaltningschef Antagen av Barn- och utbildningsnämnden

18 4 (7) 4 Skolplikt och rätt till utbildning 4.1 Mottagande i grundsärskolan SL 7:5, 7:8 Rektor grundskolan 4.2 Elev som tas emot i grundsärskolan ska SL 11:8 Rektor grundskolan läsa ämnen eller ämnesområden 4.3 Skolskjuts och resor för elever i Förvaltningschef grundsärskolan 4.4 Mottagande i särskolan, elev som inte går i SL 7:5, 7:8 Förvaltningschef kommunens skola 4.5 Uppskjuten skolplikt SL 7 :10 Rektor grundskolan 4.6 Tidigare skolstart SL 7 :11 Rektor grundskolan 4.7 Senare eller tidigare upphörande av SL 7:13, 7:14 Rektor grundskolan skolplikt 4.8 Rätt att slutföra skolgång SL 7 :15, 7:16 Rektor grundskolan 4.9 Medgivande att skolpliktiga barn fullgör sin skolplikt på annat sätt än vad som anges i Skollagen SL 24:23-24 Rektor grundskolan 4.10 Föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter för att elev inte fullgör sin skolgång SL 7:23 Rektor grundskolan 5 Förskolan och fritidshemmet 5.1 Beslut om plats i förskola på grund av barnets behov av särskilt stöd 5.2 Mottagande i förskola av barn från annan kommun samt lämnande av yttrande 5.3 Godkänna regler för urval vid fristående förskola 5.4 Avstängning från plats i förskoleverksamhet då avgift ej betalats 5.5 Beslut om utökad tid för barn med behov av särskilt stöd 5.6 Beslut om nedsättning eller avskrivning av avgiftsskuld SL 8 :7 SL 8:13 SL 8:19 Förskolechef Förvaltningschef Förvaltningschef Förskolechef Förskolechef Förskolechef 6 Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola 6.1 Mottagande i förskoleklass före 6 års ålder SL 9:5 Rektor grundskolan 6.2 Mottagande barn från annan kommun, SL SL 9:13 10 : Förvaltningschef samt lämnande av yttrande 25 SL 11:25, 11: Placering vid annan skolenhet än den SL 9:15 10:30, Förvaltningschef vårdnadshavaren önskar 11: Avsteg från nämndens regelverk för Arbetsutskott skolskjuts 6.5 Fastställande av läsårstider SkolF 3.3 Förvaltningschef Antagen av Barn- och utbildningsnämnden

19 5 (7) 6.6 Mottagande av utländskt barn som vistas i SkolF 4:2 Förvaltningschef kommunen 6.7 Undervisningstid utöver garanterad SkolF 9:3, 10:2 Förvaltningschef 6.8 Fördelning av mellan årskurserna av SkolF 9:3, 9:4, Förvaltningschef undervisningstiden (Timplan) 10:3 6.9 Språkval SkolF 9:5,9:7 Rektor grundskolan 6.10 Elevens val SkolF 9: 8, 10:5 Rektor grundskolan 6.11 Modersmålsundervisning SL 10:4 Rektor grundskolan 7 Gymnasieskola, gymnasiesärskolan 7.1 Antagning till gymnasieskolan i egen regi SL 15:12 Rektor gymnasiet 7.2 Tecknande av samverkansavtal för gymnasieutbildning efter nämndens principbeslut SL 15:30 Förvaltningschef 7.3 Ekonomiskt stöd till inackordering och resor, enligt gällande regelverk 7.4 Bidrag till elever i folkhögskola eller annan särskild utbildning, enligt gällande regelverk 7.5 Yttrande över ansökan om nationellt program, utanför samverkansområdet samt gymnasiesärskola SL 15:32 SL 16:48, 19:13 Ekonom Ekonom Förvaltningschef 7.6 Undervisning på ett nationellt program Förvaltningschef längre än tre år 7.7 Omfattningen av introduktionsprogram i SL 17:6 Rektor gymnasiet egen regi 7.8 Överenskommelse om bidrag för SL 17:29 Förvaltningschef introduktionsprogram 7.9 Beslut om grund och tilläggsbelopp på SL 17:31-36 Förvaltningschef introduktionsprogram 7.10 Mottagande i gymnasiesärskolan SL 18:5 Rektor grundskolan 7.11 Mottagande av elev i gymnasiesärskolan som inte tidigare varit mottagen i grundsärskolan SL 18:5 Rektor grundskolan 7.12 Skolskjuts till gymnasiesärskola SL 19:20,21 Förvaltningschef 8 Vuxenutbildning och SFI 8.1 Yttrande över ansökan om komvux SL 20:14 Förvaltningschef 8.2 Tecknande av samverkansavtal för Förvaltningschef vuxenutbildning efter nämndens principbeslut 8.3 Yttrande över ansökan om särskild SL 21:7 Förvaltningschef utbildning för vuxna 8.4 Mottagande till utbildning i svenska för invandrare SL 22:15 Rektor Komvux Antagen av Barn- och utbildningsnämnden

20 6 (7) 8.5 Upphörande av utbildning SL 22:16 Rektor Komvux 9 Ekonomiadministration 9.1 Utdelning av medel från fonder Förvaltningschef 9.2 Utse attestanter, samt ersättare för dessa Förvaltningschef 9.3 Omfördelning inom områdets budgetram Förvaltningschef mellan verksamheter 9.4 Inköp upp till kr, inom budget Förvaltningschef 9.5 Inköp upp till kr, inom budget Rektor/förskolechef 10 Polisanmälan 10.1 Beslut om polisanmälan angående vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott 10.2 Beslut om polisanmälan angående brott som hindrar nämndens verksamhet 10:21-23 OSL Rektor/förskolechef 10:2 OSL Rektor/förskolechef i samråd med förvaltningschef 11 Övrigt 11.1 Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 29 Smittskyddslagen 11.2 Anmälningsskyldighet enligt smittskyddslagen 11.3 Svara för att åtgärder vidtas för att undanröja eller avhjälpa när rapport enligt lex Sarah skett 11.4 Utredning och bedömning om anmälan till IVO ska göras samt ansvara för att anmälan lämnas till IVO enligt lex Sarah 31 Smittskyddslagen Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska 14:2 SoL Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska 14:7 SoL Förvaltningschef 11.5 Tillsyn av fristående förskola SL 26:4 Förskolechef Antagen av Barn- och utbildningsnämnden

21 7 (7) 12 Sekretess 12.1 Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild 12.2 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregistret i forskningssyfte 2:14 TF Offentlighets och sekretesslagen 6 kap 4 och 5 Rektor/förskolechef 12:6 SoL Rektor/förskolechef 13 Överklagan 13.1 Prövning om överklagan över beslut 24 FL Delegat i inkommit i rätt tid ursprungsbeslutet 13.2 Beslut huruvida omprövning ska ske 27 FL Delegat i ursprungsbeslutet Arbetsutskott 13.3 Beslut om överklagande över beslut av besvärsmyndighet Antagen av Barn- och utbildningsnämnden

22 Barn och unga Lotta Gemfors TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(2) Diarienummer 2016/ Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden antar bilagd delegationsordning, daterad Sammanfattning av ärendet En justering av delegationsordningen föreslås på så sätt att delegaten områdeschef byts mot förvaltningschef, medan delegaten verksamhetschef byts mot förskolechef och/eller rektor grundskolan/gymnasiet/komvux. Vidare föreslås en komplettering av delegationsordningen avseende enligt följande: 4:2 Elev som tas emot i grundsärskolan ska läsa ämnen eller ämnesområden Rektor grundskolan 4:3 Skolskjuts och resor för elever i grundsärskolan Förvaltningschef 4:9 Medgivande att skolpliktiga barn fullgör sin skolplikt på annat sätt än vad som anges i Skollagen 4:10 Föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter för att elev inte fullgör sin skolgång Rektor grundskolan Rektor grundskolan 6:11 Modersmålsundervisning Rektor grundskolan 7:4 Bidrag till elever i folkhögskola eller annan särskild utbildning, enligt gällande regelverk 7:6 Undervisning på ett nationellt program längre än tre år Ekonom Förvaltningschef 7:10 Mottagande i gymnasiesärskolan Rektor grundskolan 6-9 7:11 Mottagande av elev i gymnasiesärskolan som inte tidigare varit mottagen i grundsärskolan Rektor grundskolan :5 Tillsyn av fristående förskola Förskolechef

23 Sida 2(2) Beslutsunderlag Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden daterad I tjänsten Lotta Gemfors Tf barn- och utbildningschef

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(1) Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 30 Dnr 2016/ Sammanträdestider för barn- och utbildningsnämnden 2017 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Barn- och utbildningsnämnden, samt dess arbetsutskott, sammanträder år 2017 enligt kalendarium nedan. Sammanfattning Förvaltningen har tagit fram ett förslag till sammanträdestider för barn- och utbildningsnämnden, samt dess arbetsutskott, år Sammanträdena är förlagda enligt följande: BUNAU BUN 23 januari kl. 09:00 6 februari kl. 09:00 13 mars kl. 09:00 27 mars kl. 09:00 24 april kl. 09:00 8 maj kl. 09:00 7 juni kl. 09:00 19 juni kl. 09:00 14 augusti kl. 09:00 28 augusti kl. 09:00 9 oktober kl. 09:00 23 oktober kl. 09:00 27 november kl. 09:00 11 december kl. 09: Justerandes sign

25 Kansliet Lillemor Joelsson TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2016/ Sida 1(1) Sammanträdestider för barn- och utbildningsnämnden 2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden, samt dess arbetsutskott, sammanträder år 2017 enligt kalendarium nedan. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tagit fram ett förslag till sammanträdestider för barn- och utbildningsnämnden, samt dess arbetsutskott, år Sammanträdena är förlagda enligt följande: BUNAU 23 januari kl. 09:00 6 februari kl. 09:00 13 mars kl. 09:00 27 mars kl. 09:00 24 april kl. 09:00 8 maj kl. 09:00 7 juni kl. 09:00 19 juni kl. 09:00 14 augusti kl. 09:00 28 augusti kl. 09:00 9 oktober kl. 09:00 23 oktober kl. 09:00 BUN 27 november kl. 09:00 11 december kl. 09:00 I tjänsten Lillemor Joelsson Nämndsekreterare

26 Barn och unga Lotta Gemfors TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(2) Diarienummer 2016/ Svar på remiss - Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden ställer sig positiv till förslaget till Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Förvaltningen får i uppdrag att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden har fått möjlighet att komma med synpunkter på förslag till handlingsplan för trygghet och säkerhet i Ödeshögs kommun. Syftet med handlingsplanen är att redovisa för medborgarna kommunens ambitionsnivå vad gäller trygghet och säkerhet. Det är också ett underlag för statens tillsyn av kommunen. Handlingsprogrammet består av tre delprogram, Trygghet och säkerhet, Skydd mot olyckor samt Övning och utbildning. Handlingsprogrammets delprogram Den grupp under kommunstyrelsen som arbetar med säkerhetsfrågor och brottsförebyggande arbete har arbetat fram ett förslag till handlingsprogram för trygghet och säkerhet i Ödeshögs kommun. Syftet med handlingsplanen är att redovisa för medborgarna kommunens ambitionsnivå vad gäller trygghet och säkerhet. Det är också ett underlag för statens tillsyn av kommunen. Handlingsprogrammet består av tre delprogram Trygghet och säkerhet, Skydd mot olyckor samt Övning och utbildning. Delprogrammet Skydd mot olyckor berör främst räddningstjänsten och i delprogrammet Övning och utbildning redogörs vilka övningar och utbildningsinsatser som kommer att genomföras under mandatperioden. I delprogrammet Trygghet och säkerhet redogörs för kommunens arbete med skydd mot olyckor (Lag 2003:778 om skydd mot olyckor), krisberedskap (Lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) och säkerhet. Samtliga nämnders ansvar enligt förslaget Barn- och utbildningsnämnden ansvarar liksom alla andra nämnder i kommunen för sin verksamhet även under kris. Nämnden ansvarar också för att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för sin verksamhet. Alla

27 Sida 2(2) kommunens verksamheter har också ett eget ansvar för att arbeta säkerhetshöjande och olycksförebyggande inom ramen för sin egen verksamhet, samt att delta i det gemensamma säkerhetshöjande och olycksförebyggande arbete som drivs av kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsnämndens ansvar enligt förslaget I handlingsprogrammet anges vilken målsättning kommunen har med sitt säkerhetsarbete under mandatperioden. För att leva upp till målsättningen så behöver kommunen bland annat Uppfylla de kriterier som SLS (Svenska livräddningssällskapet) rekommenderar för att vara en vattensäker kommun (delprogram Trygghet och säkerhet sid 13). Det är nämndens ansvar att uppfylla kriterierna under punkt 2: Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för "En vattensäker kommun" Punkt 2 Skolan ska tydligt kunna dokumentera att man uppfyller skolans mål i form av att man: Senast under sjätte skolåret kan simma enligt definitionen i läroplanen för grundskolan Senast under nionde skolåret kan hantera nödsituationer vid vattnet. Häri innefattas också första hjälpen och HLR. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Remiss - Handlingsprogram för trygghet och säkerhet I tjänsten Lotta Gemfors Tf barn- och utbildningschef Beslutet ska skickas till Kommunstyrelsen

28 Räddning/Säkerhet Jörgen Nielsen REMISS Datum Ert datum Sida 1(1) Diarienummer 2015/ Er referens Remiss - Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Ett förslag till handlingsplan för trygghet och säkerhet i Ödeshögs kommun har arbetats fram. Syftet med handlingsplanen är att redovisa för medborgarna kommunens ambitionsnivå vad gäller trygghet och säkerhet. Det är också ett underlag för statens tillsyn av kommunen. Handlingsprogrammet består av tre delprogram (Trygghet och säkerhet, Skydd mot olyckor samt Övning och utbildning) Förslaget skickas nu ut på remiss. Remisstiden pågår fram till och med 1 november Frågor om handlingsprogrammet kan ställas till räddningschefen Jörgen Nielsen. Med vänlig hälsning Maria Blomberg kommunsekreterare Bilagor Bilaga 1 Delprogram Trygghet och säkerhet Delprogram Skydd mot olyckor Delprogram Övning och utbildning Telefon växel E-post kommun@odeshog.se Hemsida Organisationsnummer Besöksadress Stora torget 3 Postadress Ödeshög Fakturaadress Box Ödeshög Bankgiro (med OCR) (utan OCR)

29 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Delprogram utbildning och övning Ödeshögs kommun Remissutgåva

30 Innehåll Inledning 3 Syfte och mål..3 Målgrupper..3 Samverkan.3 Tidperspektiv 3 Övningstyper 4 Målgrupper och tidplan Krisledningsnämnd..5 Krisledningsstab och kriskommunikation 5 Samhällsviktig verksamhet 5 POSOM 6 Planering och uppföljning.6 Ansvars- och kostnadsfördelning.7 Ansvar för genomförande.7

31 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär. Samhällets krisberedskap utgår från ansvarsprincipen som innebär att den som är ansvarig för en verksamhet under normala förhållanden också är det under allvarliga händelser och därmed även att det då sker nödvändig samverkan med andra aktörer. Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser ii fredstid och höjd beredskap (LEH) ska kommunen regelbundet utbilda och öva politiker och tjänstemän för att ha en väl fungerande krisorganisation. I kommunens handlingsprogram för skydd mot olyckor finns inriktningsmålet: Kommunen ska ha en god förmåga att hantera kriser och andra allvarliga händelser. För att leva upp till detta inriktningsmål under mandatperioden behöver: Förtroendevalda och tjänstemän ha god kunskap om och förståelse för krishanteringssystemet. Kommunen ha god förmåga att leda, samordna och informera under en krissituation Kommunen ha god förmåga att samverka med andra aktörer före, under och efter en kris. Målgrupper Kommunens krisledningsorganisation är uppbyggd med den strategiska ledningen i en krisledningsnämnd, en operativ utförare genom krisledningsstaben och stödfunktion för krisstöd, POSOM Utöver denna kommunövergripande krisorganisation finns även det verksamhetsspecifika ansvaret i samband med en krissituation som innebär att flertalet verksamheter har ett behov av en egen krisorganisation. Samverkan Utbildning och övning kommer att ske i samverkan med de närliggande kommunerna; Mjölby, Vadstena, Boxholm och Motala. Detta sker genom utbyte av utbildningar, övningar och övningsledare. Gemensamma utbildningar kan förekomma, samt användande av gemensamt material och underlag vid utbildningar och övningar.

32 Tidsperspektiv Planeringen för utbildning och övning för kommunens krisledningsorganisation bygger på ett processtänk där kunskapen och förmågan skapas genom en stabil grund med en bred inledande utbildningsinsats för att sedan byggas på med allt mer omfattande övningar. Övningstyper Larmövning Förmågan att snabbt komma igång med krishantering övas genom att hela eller delar av organisationen kallas in. Startövning Larmövningen byggs på genom att de övade snabbt påbörjar sina arbetsuppgifter i avsedda lokaler med för krishantering avsedd utrustning. Seminarieövning Diskussioner med de övade kring en viss frågeställning eller ett scenario. Spelövning Organisationens krisledning övas med roller, organisation, arbetssätt och prioriteringar. Samverkansövning Organisationens förmåga att hantera extraordinär händelse i samverkan med andra berörda aktörer övas. Figur 1. Kommunens Krisorganisation

33 Ledningsövning i spelform Utbildning i krishanteringssys temet År 4 År 1 Startövning År 3 År 2 Ledningsövning i seminarieform Målgrupper och tidplan Krisledningsnämnd 2015 Länsstyrelsens utbildning i det nationella krishanteringssystemet och kommunens ansvar vid en krissituation. Utbildning i lednings- och stabsmetodik och kommunens egen krisorganisation Regional samverkansövning Startövning tillsammans med krisledningsstaben Spelövning i Ödeshögs kommun. Krisledningsstab och kriskommunikation 2015 Information om kommunens ansvar vid en krissituation. Stabsutbildning Stabsutbildning. Regional samverkansövning.

34 Stabsutbildning Startövning tillsammans med krisledningsnämnden. Seminarieövning Stabsutbildning Spelövning Ödeshögs kommun Samhällsviktig verksamhet 2016 Stabsutbildning Regional samverkansövning 2017 Stabsutbildning 2018 Stabsutbildning POSOM 2016 Regional samverkansövning 2017 Larmövning 2018 Spelövning Ödeshögs kommun Planering och uppföljning Varje övning ska ha ett tydligt syfte och mål och föregås av en planering. Planeringen ska redogöra för övningens: Mål och syfte Målgrupp Avgränsningar

35 Övningstyp/metod Scenario Övningsdokumentation Uppföljning/erfarenhetsåterkoppling Övningsplanering och uppföljning bör efter genomförd övning redovisas till säkerhetssamordnaren. Ansvars och kostnadsfördelning Kommunstyrelsen ansvarar för att kommunens krisledningsorganisation är utbildad och övad för att kunna hantera extraordinära händelser. Förvaltningarna ansvarar för att respektive verksamhet är utbildad och övad för att kunna hantera extraordinära händelser. Enligt ansvarsprincipen bekostas utbildning och övning i förvaltningarna i huvudsak av de ansvariga själva. Möjlighet till ekonomisk och kunskapsmässigt stöd finns dock att söka genom kommunens beredskapssamordnare. Kommunens övergripande krisberedskap bekostas av befintligt statsbidrag för krisberedskap. I samband med att det årligen erbjuds stabsutbildning till kommunens krisledningsorganisation erbjuds samtidigt förvaltningarna samma utbildning. Ansvar för genomförande Beredskapssamordnaren ansvarar för planering och genomförande av utbildning i krishanteringssystemet och kommunens krisorganisation. Beredskapssamordnaren ansvarar för planering och genomförande av övningar med krisledningsnämnd, krisledningsstab och POSOM. Beredskapssamordnaren tillsammans med verksamhetscheferna ansvarar för planering och genomförande av övningar med samhällsviktiga verksamheter. Förvaltningar och kommunala bolag bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett dess karaktär. Förvaltningar och kontor ansvarar själva för planering och genomförande av övningar med respektive verksamheter. Stöd kan begäras från beredskapssamordnaren.

36 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Delprogram Räddningstjänst Ödeshögs kommun Remissutgåva 1

37 Innehåll Inledning 3 Riskbild 3 Kommunens mål 3 Organisation 5 Olycksförebyggande verksamhet 6 Resurser 6 Tillsyn 6 Tillståndshantering 6 Byggprocessen 7 Fysisk planering 7 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll 7 Utbildning, information samt stöd till enskild 8 Olycksundersökning 9 Operativ verksamhet 9 Beredskap Ödeshögs kommun 11 Samverkan 11 Insatstider Personalens kompetens 13 Alarmering 13 Höjd beredskap 13 2

38 Inledning Trots ett väl fungerande förebyggande arbete kommer det alltid att inträffa händelser då snabb hjälp behövs i form av insatser från kommunens räddningstjänst. Räddningstjänsten utgår från de lagkrav som åläggs kommunerna i Lag om skydd mot olyckor(2003:778) samt Lag om brandfarliga och explosiva varor(2010:1011) och syftar i huvudsak till att skydda och rädda människor, egendom och miljö. Ödeshögs kommun har som ambition att möta dessa lagkrav på ett effektivt, välorganiserat och tillmötesgående sätt. Den enskilde ska erbjudas hjälp och stöd såväl före, under som efter en händelse. Räddningstjänsten ska genom sitt olycksförebyggande och operativa arbete bidra till att skapa en trygg och säker kommun. Detta program redovisar räddningstjänstensverksamheter inom delområdet trygghet och säkerhet. Riskbild Räddningstjänsten larmas årligen på omkring 250 insatser inom Ödeshögs kommun. Av dessa utgör merparten, cirka 230 insatser, misstanke om räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Övriga insatser gäller bland annat uppdraget IVPA (i väntan på ambulans)samt hjälp till Polis och Ambulans. Av de insatser som faller under begreppet räddningstjänst är trafikolyckor den vanligaste olyckstypen följt av brand som ej är i byggnad och brand i byggnad. En annan utryckningsorsak är larm från en automatisk brandlarmsanläggning som utlöst av andra orsaker än brand. Utifrån räddningstjänstens insatsstatistik och framtagen risk och sårbarhetsanalys kan en förmodad riskbild för kommunen identifieras. Trafikolyckor, brand, vattenolyckor, fallolyckor, suicid och olyckor med farligt gods är exempel på den riskbild som räddningstjänsten ska kunna bemöta och hantera. Räddningstjänsten ska även arbeta för att förebygga dessa typer av olyckor. Kommunens mål Vision och mål Ödeshög, en naturlig del i den framtida regionen, en tillväxt kommun med en hållbar och positiv samhällsutveckling. Den övergripande visionen och målsättningen är uppdelad i olika delar varav en är att Ödeshög skall vara en trygg och säker kommun att bo, vistas och verka i. Målet kan uppnås genom att: Invånare och besökare har kännedom om hur de själva kan agera för att öka sintrygghet och säkerhet. Kommunen har en god förmåga att arbeta förebyggande samt hanterande och lärande inom området trygghet och säkerhet. Kommunen samverkar med andra organisationer, föreningar, myndigheter, näringsliv och enskilda för ett tryggt och säkert samhälle. Inriktningsmål För att att kunna möta och minimera riskbilden inom räddningstjänstens verksamhetsområde är följande inriktningsmål styrande: Kommunen ska arbeta systematiskt med att förebygga att olyckor och skador sker. Kommunen ska ha god förmåga att hantera olyckor och skador. 3

39 Kommunen ska arbeta aktivt för att minska konsekvenserna av olyckor Den enskilde individen ska ha kunskap ska ha kunskap om hur skador och olyckor undviks Verksamhetsmål Olycksförebyggande verksamhet Medborgare, företag och andra verksamhetsutövare ska uppleva kommunens olycksförebyggande tillsyn stödjande för att leva upp till lagstiftningens krav Genom tillståndsprövning ska god säkerhet uppnås vid hantering av brandfarliga och explosiva ämnen Ett bra brandskydd i nya och ombyggda byggnader ska uppnås genom tydligt fokus på brandskydd i byggprocessen Risker ska kartläggas och beaktas i kommunens fysiska planering Arbetet med rengöring (sotning) och brandskyddskontroll av eldstäder och imkanaler ska öka skyddet mot eldstadsrelaterade bränder Genom olycksundersökningar ska lärdom dras och skapa förutsättningar för att minska risken att nya olyckor sker Den enskilde ska erbjudas information, rådgivning och utbildning för att underlätta arbetet med att uppfylla målen i handlingsprogrammet samt de skyldigheter som finns enligt gällande lagar Medborgare ska enkelt kunna lämna information om upptäckta olycksrisker som berör kommunens verksamheter, mark, byggnader och anläggningar Operativ verksamhet Arbetet ska bedrivas med moderna och säkra metoder av personal med erforderlig utbildning Räddningstjänsten ska vara flexibel, där de operativa resurserna anpassas efter den rådande situationen och de behov som föreligger samt inrikta insatserna på att rädda liv, egendom och miljö Utefter rådande riskförhållanden snabbt kunna bryta olycksförloppet vid en räddningsinsats Utifrån målen ovan åtar sig räddningstjänsten att: Den utryckande personalen har god övad förmåga Genomföra olycksundersökningar Arbeta för att bibehålla en kort genomsnittlig responstid (11,8 minuter 2015) Särskild satsning under mandatperioden: Höja den genomsnittliga kompetensen på personalen i operativ tjänst 4

40 Organisation Kommunens räddningstjänst sorterar under två nämnder, kommunstyrelsen ansvarar för den operativa verksamheten medan förebyggande och myndighetsutövande verksamhet bedrivs i Miljö- och Byggnämnden. Nämndservice är en grupp av verksamheter där räddningstjänsten ingår tillsammans med byggenheten, miljöenheten, ekonomienheten samt kansliet, dessa fem verksamheter arbetar årligen fram en övergripande verksamhetsplan grundad på de enskildas egen verksamhetsplan. Målen i verksamhetsplanerna följs årligen upp i samband med bokslut och verksamhetsberättelse detta kan i viss utsträckning användas som egenkontroll på verksamheten. Bild 1. Organisation Kommunstyrelse Operativ räddningstjänst Bygg och Miljönämnd Utryckande verksamhet Övningsverksamhet Myndighetsutövning samt förebyggande verksamhet 5

41 Olycksförebyggande verksamhet Resurser, kompetens Räddningstjänsten förfogar över två tjänstemän med kompetensen Tillsyn A/B. I normalfall handläggs samtliga tillsynsärenden och tillståndsprövningar inom egen organisation men i undantagsfall vid mer komplicerade ärenden då högre kompetens kan krävas konsulteras brandingenjör från räddningstjänsten i Motala, detta regleras genom avtal. Tillsyn Medborgare, företag och andra verksamhetsutövare ska uppleva kommunens olycksförebyggande tillsyn stödjande för att leva upp till lagstiftarens krav. Den kommunala tillsynen bedrivs enligt Lag om skydd mot olyckor(2003:778) och Lag om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011). Det övergripande syftet och målet med tillsynerna är att säkerställa att skyddet mot olyckor i Ödeshögs kommun är skäligt och tillfredställande. Räddningstjänsten åtar sig att inom tillsynsarbetet: Utföra tillsyn enligt LSO (2003:778) och LBE (2010:1011) Genomföra efterkontroller och följa upp brister Planera tillsynsverksamheten årligen Ha aktuella objektslistor Tillståndshantering Genom tillståndsprövning ska god säkerhet uppnås vid hantering av brandfarliga och explosiva ämnen. Tillståndshanteringen enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) är delegerad från Miljö och Byggnämnden till räddningstjänsten. Ansökningarna prövas utifrån de lokala förutsättningarna och lagkrav med tillämplig förordning, föreskrifter och allmänna råd. Strävan är att arbetet med tillståndshanteringen gör att säkerheten ökar när det gäller hantering av brandfarliga och explosiva ämnen i Ödeshögs kommun. Räddningstjänsten åtar sig att inom tillståndsprövning: Utföra tillståndsprövning utefter gällande lagstiftning Samverka med miljökontoret vid aktuella ärenden 6

42 Byggprocessen Ett bra brandskydd i nya och ombyggda byggnader ska uppnås genom tydligt fokus på brandskydd i byggprocessen. Brandskydd vid ny- och ombyggnation hanteras i byggprocessen enligt Plan och bygglagen (2010:900). Räddningstjänsten fungerar som remissinstans i byggärenden med avseende på brandskydd. Detta kan även innebära utlåtande i tidigt skede, medverkan i tekniskt samråd, byggarbetsplatsbesök och vid slutsamråd. Räddningstjänsten bevakar frågor och yttrar sig rörande skydd mot olyckor i remisser från polismyndigheten, socialförvaltningen (alkoholtillstånd) och länsstyrelsen. Räddningstjänsten åtar sig inom byggprocessen: Erbjuda samråd och biträde i kommunens byggprocess Arbeta för att förkorta handläggningstider Fysisk planering Risker ska kartläggas och beaktas i kommunens fysiska planering. Att ta rimlig hänsyn till olika risker när vi bygger vårt samhälle är en självklarhet. Krav på riskhänsyn finns bland annat i Plan och bygglag (2010:900) och som en del i kommunens säkerhetsarbete. Räddningstjänsten åtar sig att inom fysisk planering: Erbjuda samråd och biträde i kommunens fysiska planering Arbeta för att förkorta handläggningstider Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Arbetet med rengöring (sotning) och brandskyddskontroll av eldstäder och imkanaler ska öka skyddet mot eldstadsrelaterade bränder. Rengöringsverksamheten och brandskyddskontrollen inom Ödeshögs kommun bedrivs för närvarande via avtal med Sot & Vent i Motala AB. Verksamheten bedrivs enligt gällande lagstiftning och föreskrifter. I kommunen finns totalt ca 2800 sotnings- och brandskyddskontrollsobjekt. Miljö- och byggnämnden har antagit sotningsfrister, taxor samt regler för egensotning. Handläggning av ansökan om tillstånd för egensotning (möjlighet för fastighetsägare att själv utföra rengöring) utförs på delegation av räddningschefen. Målet med rengöringen och brandskyddskontrollerna är att på sikt öka skyddet mot eldstadsrelaterade bränder i Ödeshögs kommun. Räddningstjänsten åtar sig att: Handlägga ansökan om egensotning Arbeta för att förkorta handläggningstider 7

43 Utbildning information samt stöd till enskild Den enskilde ska erbjudas information, rådgivning och utbildning för att underlätta arbetet med att uppfylla målen i handlingsprogrammet samt de skyldigheter som finns enligt gällande lagar. Utbildning, information och rådgivning är en viktig del av räddningstjänstens olycksförebyggande verksamhet. Syftet är att underlätta för den enskilde att både målen i handlingsprogrammet och de skyldigheter som finns enligt gällande lagar. Allt för att begränsa konsekvenserna av olyckor. Räddningstjänsten bedriver utbildningar för kommuninvånare, företag och organisationer. Samtliga sexåringar nås årligen av brandskyddsinformation i skolan. I årkurs 4 erhåller samtliga elever tillsammans med målsman teoretisk och praktisk trafiksäkerhetshöjande utbildning med fokus på synlighet i mörker (reflex). Samtliga elever i årkurs 8 erhåller årligen en praktisk brandskyddsutbildning. I årskurs 9 erhåller samtliga elever en praktisk utbildning i vattensäkerhet och islivräddning. Samtliga ensamkommande flyktingbarn erhåller årligen en tre timmar lång teoretisk och praktisk brandskyddsutbildning, dessutom utbildas årligen vuxna nyanlända i samarbete med Sfi klasserna (svenska för invandrare). Förutom skolbarn och vuxenstuderande utbildas även stora delar av kommunens personal, samt privata och andra offentliga organisationer och företag. Totalt utbildas i kommunen cirka 500 personer årligen i att förebygga eller hantera bränder och andra olyckor. För spridning av brandskyddsbudskap används bland annat kommunens hemsida, informationskampanjer och personliga kontakter vid olika arrangemang. Vid räddningstjänsten bedrivs brandteknisk rådgivning till medborgare, verksamheter, samt i samband med nyoch ombyggnationer. I samband med införande av systematiskt brandskyddsarbete inom fastigheter och verksamheter, stöder räddningstjänsten med information, utbildning, rådgivning och underlagsmaterial. Räddningstjänsten åtar sig att inom utbildningsarbetet: Kommunens samtliga 6-åringar ska erhålla en brandskyddsinformation Kommunens samtliga elever i årskurs 4 ska erhålla trafiksäkerhetsutbildning Kommunens samtliga elever i årskurs 8 skall erhålla praktisk brandskyddsutbildning Kommunens samtliga elever i årskurs 9 ska erhålla en praktisk utbildning i vattensäkerhet och islivräddning Alla kommunanställda ska erbjudas brandskyddsutbildning samt utbildning i hjärt- och lungräddning vart 4e år Samtliga nyanlända flyktingbarn ska erhålla teoretisk och praktisk brandskyddsutbildning Samtliga elever i svenska för invandrare ska erbjudas brandskyddsutbildning Årligen genomföra informationskampanjer Erbjuda utbildningar inom områdena sjukvård, bränder och andra olyckor 8

44 Olycksundersökning Genom olycksundersökningar ska lärdom dras och skapa förutsättningar för att minska risken för att nya olyckor sker. Syftet med olycksundersökningarna är att skapa förutsättningar att lära sig av inträffade händelser genom att kartlägga och analysera olyckans orsak, förlopp samt räddningsinsatsens utförande. Olycksundersökningarna ska kopplas både mot den olycksförebyggande och operativa verksamheten inom räddningstjänsten. Utifrån undersökningens resultat ska man i samverkan komma fram till förslag för åtgärder. I stort kan undersökningarna delas in i tre huvudbeståndsdelar: Orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutvärdering. Räddningstjänsten åtar sig att: Utvärdera genomförda insatser Under perioden kommer räddningstjänsten att öka förmågan till olycksundersökning genom utbildning inom området samt att revidera rutiner för olycksundersökning. Operativ Verksamhet Förmåga och resurser I Ödeshögs kommun ska de olyckor som inträffar kunna hanteras under hela dygnet och följa ambitionen i de verksamhetsmål som är satta för operativ verksamhet. Räddningstjänsten ska ha förmåga och utrustning för att utföra följande insatser: Räddningsinsats med rökdykare Räddningsinsats i byggnader upp till sex våningar Räddningsinsats vid utflöde av brandfarlig vara Invändig släckinsats i industrier och lager Räddningsinsats vid utflöde av farligt ämne Räddningsinsats vid trafikolyckor och ras Räddningsinsats vid skogs- och markbränder Oljeskadebekämpning i vatten och på land Räddningsinsats på is och i vatten genom ytlivräddning Sjukvårdsuppdrag, I Väntan På Ambulans (IVPA) Larm om hot om suicid Räddningsinsats från hög höjd (rapelring) 9

45 Varje räddningsinsats betjänas av en eller flera taktiska enheter. Dessa enheter ska ha fordon, bemanning, kompetens och utrusning för ändamålet. Tabell 1. Resurser Enhet Bemanning Kompetens och utrustning för att göra insatser vid: Räddningsenhet (R2, R5) Höjdenhet (H) Vattenenhet (V) 2-5 Vanliga olyckor. Vid livräddning/släckning inne i byggnad krävs minst 5 personer. 1-2¹ Yttre Livräddning/släckning upp till och med 6 våningar. Arbete på tak. 1-2² Vattentransport med tankbil (>10 000l l) med förmåga attsjälvständigt återfylla fordonet. Tungräddningsenhet 1-2³ Fordon med utrustning för tungräddning (TR) Höghöjdsräddning (HH) 1-3⁴ Fordon med utrustning och personal med kompetens för rapelering. Ledningsenhet (L) 1 Ledningsfordon med brandbefäl som är stabsutbildad ¹ Enligt avtal med berörda kommuner inom Räddsam-E ska minimibemanningen för aktuell enhet vara 2 man vid förstärkningslarm till annan kommun. ² Enligt avtal med berörda kommuner inom Räddsam-E ska minimibemanningen för aktuell enhet vara 2 man vid förstärkningslarm till annan kommun. ³ Enligt avtal med berörda kommuner inom Räddsam-E ska minimibemanningen för aktuell enhet vara 2 man vid förstärkningslarm till annan kommun. ⁴ Enligt avtal med berörda kommuner inom Räddsam-E ska minimibemanningen för aktuell enhet vara 3 man vid förstärkningslarm till annan kommun. 10

46 Beredskap i Ödeshögs kommun Det antal personer som dygnet runt finns tillgängliga för en första insats vid olyckor som föranleder en räddningsinsats visas i tabellen nedan: Tabell 2. Beredskap Placering Enhet vid normal beredskap Anspänningstid i minuter Ödeshög 1 Brandmästare 1,5 min Ödeshög 1 Brandförman + 5 Brandmän 5 min Brandmästaren kan vid larm befinna sig på annan plats inom kommunens gränser än på brandstationen, men bege sig till olycksplatsen vid utryckning. Samverkan Vid stora olyckor ska samverkan ske med andra kommuner när de egna resurserna inte räcker till. Genom avtal⁵ med andra kommuner kan det bli aktuellt med omflyttningar i ett länsperspektiv vid en stor händelse eller flera samtidiga händelser för att kunna upprätthålla en rimlig lägsta förmågenivå i hela länet. Genom avtal⁶ med Räddningstjänsten Östra Götaland har räddningstjänsten i Ödeshög möjlighet att larma brandingenjör i beredskap. Insatstider Lagen om skydd mot olyckor (LSO) betonar att en väsentlig del av räddningstjänstens effektivitet ligger i att tidigt kunna påbörja en insats. Räddningstjänstens nuvarande placering av räddningsstyrka i Ödeshög ger en grundberedskap för två av kommunens tätorter Ödeshög och Hästholmen, för att kunna påbörja räddningsinsats inom rimlig tid Trehörna har räddningstjänsten tecknat avtal om första insats med räddningstjänsten i Tranås⁷. Denna grundberedskap visas i karta nedan. Tiderna som anges är de längsta insatstiderna som får förekomma i kommunen vid normal beredskap om räddningstjänsten inte är upptagen av annan insats. Skulle räddningstjänsten vara upptagen av en pågående insats gäller att nästkommande insats kan fördröjas med maximalt 20 minuter varför de tider som anges i kartan ska ökas med 20 minuter. Om behovet uppstår så har räddningstjänsten möjlighet att larma grannkommunernas räddningstjänst direkt till en andra insats. Detta med avtal upprättat genom Räddsam-E. ⁵Ramavtal om räddningstjänst 11

47 ⁶Avtal om tillgång till brandingenjör ⁷Avtal med räddningstjänsten i Tranås Bild 2 Insatstider 12

48 Personalens kompetens Lagen om skydd mot olyckor(lso) ställer endast krav på utbildning då det gäller att ha behörighet att agera i rollen som räddningsledare under räddningsinsats. Lagen krav innebär att man måste ha genomgått kurs Räddningsledare A. I övrigt är det upp till kommunens egen ambitionsnivå att utifrån lokal riskbild, bestämma kompetens för personal i utryckningstjänst. Nedan redovisas de formella lägsta krav som Ödeshögs kommun ställer på räddningschef, stf räddningschef och utryckande personal. Tabell 3. Kompetens Roll Räddningschef Stf räddningschef Räddningsledare (brandmästare) Räddningsledare (brandförman) Brandman Lägsta krav Räddningsledare B, tillsyn B Räddningsledare B, tillsyn B Räddningsledare B Räddningsledare A Preparandutbildning Kompetensen skall vidmakthållas genom övningsverksamhet. Övningsverksamheten planeras halvårsvis. Alarmering Räddningstjänsten larmas via 112 och samtalen kommer primärt från SOS-centralen i Norrköping. I centralorten Ödeshög kan kommunen i akuta fall påkalla allmänhetens uppmärksamhet genom användandet av signalen Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, via tyfoner. Tyfonerna kan utlösas från SOS-centralen och brandstationen i Ödeshög. Förutom VMA signal från utomhustyfonerna kan Viktigt meddelande till allmänheten sändas via Sveriges Radio. Vid långvarigt teleavbrott på det fasta telenätet ska allmänheten kunna larma räddningstjänsten enligt följande Alternativ: Vid minst 500 abonnenter drabbade och allt utslaget i ett område eller om området saknar mobil täckning, utanför en radie på 15 km från närmaste brandstation, ska ett räddningsfordon placeras centralt i det område bortfallet gäller. Höjd beredskap Den operativa verksamheten under höjd beredskap bygger på den grundorganisation som finns i fredstid och anpassas och dimensioneras efter den aktuella hotbilden. Under den anpassningsperiod som krävs ska utbildning, övning samt andra nödvändiga åtgärder genomföras. 13

49 14

50 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Delprogram Trygghet och säkerhet Ödeshögs kommun Remissutgåva 1

51 Innehåll Inledning 3 Övergripande mål. 3 Bakgrund. 3 Organisation och ansvar för säkerhetsfrågor 4 Arbetsprocess. 5 Krisberedskap 5 Riskbild 6 Inriktning.. 6 Aktiviteter 7 Ansvar. 8 Säkerhet och olycksförebyggande 12 Rikbild 12 Inriktning. 12 Aktiviteter.. 13 Ansvar.. 13 Brottsförebyggande.. 14 Riskbild. 14 Inriktning 14 Aktiviteter. 14 Ansvar. 15 Inledning 2

52 Ödeshögs kommun har ambitionen att öka i invånarantal genom inflyttning, ett led i att uppnå detta mål är att erbjuda en trygg och säker boendemiljö, för att skapa dessa förutsättningar krävs att man aktivt arbetar med trygghets och säkerhetsfrågor i kommunen. Begreppen trygg och säker används i olika sammanhang och kan tolkas på olika sätt. För Ödeshögs kommun innebär en trygg och säker kommun att kommunens invånare inte upplever oro varken i det offentliga rummet eller i hemmiljön, samtidigt som det finns en tillit till andra människor, myndigheter och institutioner. En säker kommun innebär att ha en robust miljö och robusta verksamheter med få oönskade händelser och skador, där konsekvenserna av eventuellt oundvikliga händelser blir så begränsade som möjligt. Övergripande mål Under våren 2106 ändrades de politiska förutsättningarna i Ödeshögs kommun och en ny vision för det fortsatta arbetet under mandatperioden utarbetades Samverkan för Ödeshög Ansvar, Utveckling & Framtidstro några av målen i den nya visionen kan direkt kopplas till arbetet med trygghet och säkerhet. Målet ska uppnås genom att: Ödeshög- en trygg kommun med omtanke Kommunen ska ha ett fortsatt gott samarbete med polisen och verka för att polisstationen i Ödeshög ska vara bemannad och tillgänglig. Kommunen ska ha en väl fungerande räddningstjänst på orten. Kommunen ska samverka för ett tryggt och säkert samhälle med myndigheter näringsliv och andra organisationer samt grannkommuner. Kommunen ska verka för integration av nyanlända. Kommunen ska ha en god förmåga att förebygga, hantera och lära inom området trygghet och säkerhet. Handlingsprogrammet ska bidra till att alla i kommunen känner trygghet och har förtroende för kommunens förmåga att genomföra olycksförebyggande åtgärder och räddningsinsatser. Bakgrund Kommunens trygghets och- säkerhetsarbete styrs främst av två lagar: lag (2003:778)om skydd mot olyckor och lag (2006:544)om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) ska var och en, privatpersoner såväl som företag och organisationer, själva ta huvudansvaret för att skydda sig mot olyckor. Kommunens uppdrag är att främja säkerheten för de som bor vistas och verkar i kommunen, vilket innebär att åtgärder ska vidtas så att bränder och andra olyckor och skador till följd av dessa olyckor förebyggs. 3

53 Genom tillsyn, råd och information hjälpa de som bor, vistas och bedriver verksamhet i kommunen att leva upp till lagens krav. Enligt lagen om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) är kommunen skyldig att kunna upprätthålla en fungerande verksamhet även i samband med en extraordinär händelse. Det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt kring de tre principerna; likhet, närhet och ansvar. Principerna syftar till att ansvaret i en krissituation ligger hos den som i vardagen har ansvaret, att organisationen i stort ska överensstämma med den ordinarie och att krisen ska hanteras så nära händelsen som möjligt. Kommunen har därför samma ansvar för sin verksamhet vid en extraordinär händelse som i vardagen. Genom att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser, planering, geografiskt områdesansvar, utbildning och övning, rapportering och höjd beredskap ska kommunen klara av att leva upp till lagens krav. Då arbetet med en ny risk- och sårbarhetsanalys sker parallellt med detta handlingsprogram, så utgör risk- och sårbarhetsanalysen framtagen 2012 ett underlag till detta handlingsprogram. Handlingsprogrammet med delprogram utgör ett gemensamt styrdokument för: Handlingsprogram för skydd mot olyckor (lag 2003:778 om skydd mot olyckor) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap (lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) Övnings- och utbildningsplan inom området trygghet och säkerhet (lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap) Riktlinjer för kommunens arbete med säkerhet Till det övergripande handlingsprogrammet finns tillhörande delprogram: Delprogram räddningstjänst Delprogram utbildnings- och övningsplan Organisation och ansvar för säkerhet och beredskapsfrågorna Under våren 2015 beslutade kommunstyrelsen i Ödeshögs kommun att slå samman kommunens Kombrå (kommunalt brottsförebyggande råd) med kommunens säkerhetsgrupp. Den nya gruppen har politisk representation genom kommunstyrelsens ordförande i övrigt består gruppen av ledande tjänstemän och verksamhetschefer från skolan, socialen, kultur och fritid, räddning/säkerhet, tekniska enheten samt kommunpolis, gruppen utökas vid ett par tillfällen per år med externa aktörer i ett krishanteringsråd där man samverkar kring frågor som rör det geografiska områdesansvaret. 4

54 Gruppen har i uppgift att representera vid Regbrå (regionalt brottsförebyggande råd) samt i övrigt arbeta med frågor som rör trygghet och säkerhet exempelvis samverkansöverenskommelsen mellan polisen och Ödeshögs kommun. Handlingsprogrammet antas av kommunfullmäktige i början av varje ny mandatperiod. Det är kommunens säkerhets/kombrå grupp som arbetar fram det övergripandehandlingsprogrammet för trygghet och säkerhet och räddningstjänsten ansvarar för delprogrammen räddningstjänst och utbildning och övningsplan. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens arbete med trygghet och säkerhet. Politiska nämnder och förvaltningar har ansvar inom respektive nämnds område. Kommunstyrelsen är ansvarig för planens aktualitet, för att revideringar genomförs samt att den antas av kommunfullmäktige i början av varje mandatperiod. Handlingsprogrammet inkluderar även de kommunägda bolagen Ödeshögs bostäder AB (ÖBO) och Hästholmens Hamn & Magasin AB. Länsstyrelsen har ett ansvar med att ge kommunerna stöd i arbetet med LSO respektive LEH. De ansvarar även för tillsyn och uppföljning av kommunernas arbete utifrån lagarna. Arbetsprocess Det övergripande handlingsprogrammet har arbetats fram i den grupp under kommunstyrelsen som arbetar med säkerhetsfrågor och brottsförebyggande arbete, delprogram räddningstjänst har tagits fram av räddningstjänsten, även delprogram övning och utbildningsplan har tagits fram av räddningstjänsten då beredskapssamordningen sorterar under räddningstjänsten. Det är samma arbetsgrupp som arbetar med att sammanställa kommunens olika verksamheters risk och sårbarhetsanalyser till en för kommunen övergripande risk och sårbarhetsanalys (RSA), även kommunens risk och sårbarhetsanalys antas av kommunfullmäktige. Krisberedskap Ödeshögs kommun arbetar enligt de tre principerna i det svenska krishanteringssystemet; likhet, närhet och ansvar vilket betyder att det ansvar en verksamhet inom kommunen har i vardagen har verksamheten även under en krissituation, detta innebär att organisationen i stort ska överensstämma så väl i vardagen som under en kris, en fördel med detta är att en kris hanteras så nära händelsen som möjligt. Kommunens arbete med krisberedskap syftar därför till att minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer. Genom denna handlingsplan fastställs hur kommunen ska arbeta förebyggande, planerande och hanterande av kriser och allvarliga störningar som påverkar kommunens grundläggande funktioner och verksamheter 5

55 Likhet, närhet och ansvar innebär att varje verksamhet ansvarar för att ett eget arbete med krisberedskap bedrivs, kommunens beredskapssamordnare arbetar med kommunens övergripande krisledningsarbete och fungerar samtidigt som stödfunktion för verksamheterna, kommunens beredskapssamordnare samverkar även med andra kommuner och myndigheter i krisberedskapsfrågor. Riskbild Genom kommunens risk- och sårbarhetsanalys har ett antal riskområden, innefattande risker och sårbarheter som skulle kunna leda till allvarliga händelser och kriser identifierats. De identifierade riskerna och sårbarheterna ryms inom områdena allvarliga olyckor, störningar i infrastruktur och försörjningssystem, sjukdomar och smittor, natur- och väderrelaterade händelser, sociala risker och social oro samt hot mot demokrati, rättssäkerhet och grundläggande fri- och rättigheter. Eftersom denna typ av allvarliga händelser och kriser är att betrakta som sällanhändelser är det svårt att värdera dessa i förhållande tillvarandra och säga vilken typ av händelse som är mest trolig att inträffa i kommunen. Genom risk- och sårbarhetsanalysen har riskerna värderats utifrån sannolikhet och konsekvens, där ett antal risker anses ha hög sannolikhet samtidigt som konsekvenserna bedöms kunna bli allvarliga. Exempel på sådana risker är störning i elförsörjning, störning i värmeförsörjning(fjärrvärme), Olycka med farligt gods, större trafikolycka, stor brand i publik lokal samt någon form av väderrelaterad händelse. Då kommunen under senare tid har tagit emot ett stort antal nyanlända ensamkommande barn och dessutom har ett flertal asylboende inom kommunens gränser är det av största vikt att arbeta med integration för att minska risken för social oro. Kommunen har tagit initiativ till ett integrationsråd i samverkan med lokalt näringsliv, samfund och ideella föreningar, ambitionen är att detta arbete skall utvecklas vidare. Svårigheten i att bestämma den faktiska sannolikheten för de olika riskerna och de allvarliga konsekvenser som en mindre sannolik händelse ändå kan leda till, gör att kommunen trots risk- och sårbarhetsanalyser måste förbereda sig på att kunna hantera en mängd olika händelser av olika allvarlighetsgrad. Inriktningsmål Mål för kommunens arbete med krisberedskap: Kommunen ska ha god kunskap om risker och sårbarheter och aktivt arbeta med att minska eller undanröja dessa Kommunen ska ha en god förmåga att hanterakriser och andra allvarliga händelser Kommunen ska verka för samordning och samverkan inom det geografiska området 6

56 Tillvägagångssätt För att leva upp till kommunens målsättning med krisberedskapsarbetet under mandatperioden så behöver kommunen: Upprätta och uppdatera krisplaner för sina verksamheter(samtliga verksamheter) Arbeta med kontinuitetsplanering inom sina samhällsviktiga verksamheter(samtliga verksamheter) Arbeta med risk och sårbarhetsanalyser(samtliga verksamheter) Regelbundet öva och utbilda krisledningsorganisation(samtliga förvaltningar) Följa upp och utvärdera händelser som kan bidra till en utveckling av kommunens krisberedskap(samtliga verksamheter) Som särskilda satsningar under mandatperioden vill kommunen: Medverka i regional övning inom krisberedskapsområdet Utbilda ett antal tjänstemän i stabsmetodik Genomföra minst en övning årligen för krisledningsorganisationen Initiera ett arbete med kontinuitetsplanering i verksamheterna Med anledning av kommunens uppgifter enligt lag(2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får kommunen en statlig ersättning. Ersättningen regleras genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting¹ som i sin tur ställer ett antal krav på kommunen. Nedan redovisas hur kommunen arbetar för att leva upp till målen i kommunöverenskommelsen. Risk- och sårbarhetsanalys Kommunen är skyldig att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. I varje verksamhets ansvar ingår att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys. Verksamheternas resultat skall värderas och sammanställas i en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Analysen skall sedan ligga till grund till det förebyggande arbete och ¹övöerenskommelse om kommunernas krisberedskap- precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH, SKL12/6159 och MSB

57 De planer som behövs för att kunna säkerställa verksamheterna under en extraordinär händelse. Risk- och sårbarhetsanalysen skall uppdateras och rapporteras till Länsstyrelsen en gång per år. Kommunstyrelsen ansvarar för sammanställningen och rapporteringen av risk-och sårbarhetsanalysen. Arbetet samordnas med kommunens riskanalyser till grund för kommunens skadeförebyggande och brottsförebyggande arbete. Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret innebär att kommunen inom sitt geografiska område ska verka för att: Olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelse arbetet. De krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas och att informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. För att kunna fullgöra sitt geografiska områdesansvar använder sig kommunen bland annat av ett krishanteringsråd. Krishanteringsrådet är ett samverkansforum och består av kommunens säkerhet/kombrå grupp samt externa aktörer som väghållare, eldistributör, regionen/vårdcentral, polisen samt lokala företagsföreningen. Rådet leds av kommunstyrelsens ordförande och skall sammanträda minst en gång per år. Övning och utbildning Kommunen är skyldig att förse såväl förtroendevalda som tjänstemän i med den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter i samband med en extraordinär händelse. Kommunens övnings-och utbildningsverksamhet under mandatperioden redogörs för i handlingsprogrammets delprogram Utbildning- och övningsplan för Ödeshögs kommun Rapportering Kommunen är skyldig att kunna lämna en samlad information till Länsstyrelsen om läget i kommunen i fråga om risker och sårbarheter och om de lokala krisaktörernas förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse. Ansvaret för sådan rapportering åligger kommunstyrelsen. 8

58 I samband med en extraordinär händelse ska kommunen kunna ge Länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen och om de lokala krisaktörernas vidtagna och planerade åtgärder med anledning av händelsen. Denna lägesrapport ansvarar krisledningsnämnden för. Höjd beredskap Under höjd beredskap är det kommunstyrelsen som är högsta verkställande organ och som ansvarar för den övergripande ledningen av den kommunala delen av civilförsvaret. Det är regeringen som tillkännager när höjd beredskap råder. Länsstyrelsen ska hållas underrättad om kommunens beredskapsläge under höjd beredskap. Kommunen ska även underhålla och prova de aggregat för utomhusalarmering, som behövs för höjd beredskap. Ansvaret för aggregaten ligger i kommunen på räddningstjänsten. Ansvar Kommunens krisledningsorganisation bygger på de tre grundprinciperna likhet, närhet och ansvar. Ansvarig nämnd, verksamhetschef, avdelningschef som under normala förhållanden ansvarar för sin verksamhet har kvar detta ansvar även under kris. Den ordinarie organisationen kan vid extra ordinär händelse behöva förstärkas med en särskild krisledningsorganisation. Förstärkningen kan ske med hela eller delar av någon av funktionerna eller samtliga beroende på behovet och händelsen. Krisledningsorganisationen i Ödeshögs kommun består av Krisledningsnämnd, krislednings stab, krisledning på verksamhetsnivå och posom.² Vid behov av extra resurser har krisledningsorganisationen också tillgång till en frivillig resursgrupp (FRG). ²Psykosocialt omhändertagande 9

59 Bild 1. Ödeshögs kommuns krisledningsorganisation Beslutsfattande Krisledningsnämnd Kommunchef Krisledningsstab Posom Verksamheter Frivillig resursgrupp (FRG) Följande dokument ska finnas för att reglera krisledningsorganisationens arbete: Krisledningsnämnd Krisledningsnämndens reglemente Krisledningsstaben Plan för hantering av extraordinära händelser och allvarliga samhällsstörningar Riktlinjer för ledning och information vid extraordinära händelser samt vid höjd beredskap Posom Plan för Posom Handbok för Posom 10

60 Krisledningsorganisationen larmas via jourhavande brandmästare. Inkallning av krisledningsorganisationen sker efter beslut av kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens vice ordförande, kommunchef eller stabschef. Staben kan även utgöra ett stöd för den ordinarie verksamheten utan att krisledningsnämnden träder i funktion. Kommunfullmäktige utser för varje mandatperiod en krisledningsnämnd som har ansvar för kommunens normativa beslut under en extraordinär händelse. Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion och beslutar i sådana fall att så ska ske. Vid en extraordinär händelse kan krisledningsnämnden överta: Verksamhetsansvar Beslutsbefogenheter från andra nämnder Till sin hjälp att omvandla de normativa besluten till operativ verksamhet har nämnden en tjänstemannabaserad krisledningsstab. Krisledningsstaben och dess stödfunktioner begränsas inte till att endast vara användbar vid extraordinära händelser. Stabsarbete kan även användas vid andra allvarliga händelser som kräver samordning av flera verksamheter men inte nödvändigtvis föranleder att krisledningsnämnden aktiveras. Ödeshögs kommun har en särskild organisation för krisstöd, POSOM. Målet är att ta hand om och stödja drabbade människor vid olyckor för att på sikt förebygga psykisk ohälsa. Gruppen ska kunna agera självständigt, under kommunal räddningsledare eller under krisledningsstaben. POSOM larmas genom jourhavande brandmästare. De som har mandat att aktivera POSOM är räddningsledare, räddningschef, kommunchef, kommunstyrelsens ordförande och krisledningsnämnden. Frivillig resursgrupp är en (FRG) är en form av samarbete mellan en kommun och frivilliga för att på ett smidigt sätt ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära händelser och andra kriser Ödeshögs kommun samverkar kring FRG med Boxholm, Vadstena, Mjölby och Motala kommuner. FRG består av personer som är utbildade och har avtal med kommunen om insatser vid olika allvarliga händelser. FRG aktiveras via jourhavande brandmästare. De som har mandat att aktivera FRG är räddningsledare, räddningschef, kommunchef, kommunstyrelsens ordförande samt krisledningsnämnden. 11

61 Säkerhet och olycksförebyggande Inom området säkerhet och olycksförebyggande ryms kommunens skade- och olycksförebyggande arbete. Genom lag (2003:7789) om skydd mot olyckor anges bland annat att kommunen ska verka för att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö. Lagen säger också att vi ska anpassa skyddet efter våra lokala förhållanden. Riskbild Då trenden är att äldre i dag i större utsträckning stannar i eget boende upp i allt högre ålder, och statistiken samtidigt visar att fallolyckor är den olyckstyp som sammanlagt leder till flest sjukhusvårdade i Ödeshögs kommun, är det både samhällsekonomiskt och för de drabbades minskade lidande skull viktigt för kommunen att i större grad arbeta för att minska denna olyckstyp, ett sätt kan vara informationskampanjer i olika forum som pensionärsorganisationer samt kommunens egen vård och hemtjänstpersonal. Statistiken för 2014 visar att kommun följer samma trend som jämförbara kommuner vad gäller fallolyckor. Via räddningstjänstens insatsstatistik kan det konstateras att den vanligaste händelsen som föranleder räddningsinsats i Ödeshögs kommun är trafikolycka, statistiken visar att antalet trafikolyckor är betydligt större än i jämförbara kommuner och även om man jämför mot riket i stort, detta beror på att E4 har en lång sträckning genom kommunen. Även när det gäller brand i byggnad ligger Ödeshög på en något högre nivå än i jämförbara kommuner, när det gäller brand i byggnad är brandorsaken oftast eldstadsrelaterad. Inriktningsmål Mål med kommunens arbete med säkerhet är att: Kommunen ska arbeta systematiskt för att skydda verksamhet och tillgångar. Kommunen ska arbeta systematiskt med att förebygga att olyckor och skador sker. Kommunen ska ha en god förmåga att hantera olyckor och skador. Kommunen ska arbeta aktivt för att minska konsekvenserna av olyckor. Kommunen ska verka för att den enskilde individen ska ha god kunskap om hur olyckor och skador undviks. 12

62 Tillvägagångsätt För att leva upp till kommunens målsättning med säkerhetsarbetet under mandatperioden så behöver kommunen: Ha rutiner för att minska risken för olyckor i sina verksamheter (samtliga verksamheter) Ha ett aktivt systematiskt säkerhets och brandskyddsarbete i sina verksamheter (alla verksamheter) Arbeta med tillsyn enligt gällande lagstiftning. Kartlägga risker i kommunens fysiska planering. Ha information tillgänglig om den enskildes eget ansvar för sin egen säkerhet. Genom olycksutredningar dra lärdom och skapa förutsättningar för att minska risken för nya olyckor (samtliga verksamheter) Låta personalen genomgå HLR- och brandutbildning vart fjärde år (samtliga verksamheter) Bedriva brandutbildning för 6-åringar, åk 4 och 8 Uppfylla de kriterier som SLS (Svenska livräddningssällskapet) rekommenderar för att vara en vattensäker kommun. Som särskilda satsningar för mandatperioden vill kommunen: Ansvar Genomföra en utbildningsinsats för verksamheternas brandskyddsombud. Genomföra en informationskampanj inom ämnet fallolyckor. Genomföra en trygghetsenkät riktad mot kommuninnevånarna. Införa ett skaderapporteringsverktyg. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det skade- och olycksförebyggande arbetet i kommunen. Alla kommunens verksamheter har ett eget ansvar för att arbeta säkerhetshöjande och olycksförebyggande inom ramen för sin egen verksamhet, samt att delta i det gemensamma säkerhetshöjande och olycksförebyggande arbete som drivs av kommunstyrelsen. Kommunen ska införa ett skaderapporterings system under mandatperioden där samtliga skador och olyckor som sker inom kommunens verksamheter ska rapporteras. Samtliga nämnder ansvarar för att verksamheterna rapporterar i systemet. Respektive nämnd har också ett ansvar för att de inrapporterade uppgifterna sedan används som underlag för verksamheternas systematiska säkerhetsarbete med syfte att minska riskerna inom respektive verksamhet. 13

63 Brottsförebyggande Det trygghetsskapande arbetet ur ett brottsförebyggande perspektiv måste ske på lång sikt, på olika nivåer och ingå som en naturlig del i planeringsarbetet inom olika samhällsfunktioner. Brottsförebyggande arbete kan ske på olika sätt, så som social brottsprevention och situationell brottsprevention. Den sociala brottspreventionen riktar in sig på människans benägenhet att begå brott, medan den situationella brottspreventionen snarare handlar om att minska förekomsten av situationer som frestar en person att begå brott. Båda förhållningssätten behöver finnas i det kommunala brottsförebyggande arbetet. Riskbild I Ödeshögs kommun anmäldes nästan 400 brott under Det är en minskning med 30 procent sedan Det vanligaste brottet i kommunen är stöld- och tillgreppsbrott som står för 57 procent av de anmälda brotten, något som till stor del beror på stölder och snatterier som är den särklass största brottstypen inom gruppen. Näst största brottstypen är skadegörelse tätt följd av våldsbrott där även hot och kränkning ingår. Inom de flesta brottstyper ligger Ödeshögs kommun på tydligt lägre antal anmälda brott i förhållande till folkmängd än riket i stort. Den långsiktiga trenden har också varit nedgående eller en stabil jämn nivå inom merparten av brottstyperna. Det som tycks utmärkande för Ödeshögs kommun är att kategorin stöld och tillgreppsbrott är något högre än i jämförbara kommuner, detta kan i viss mån bero på ett ganska stort antal anmälda stölder från lastbilar (kapellskärning) då det inom kommunen finns två stora långtidsparkeringar för långtradare. I anslutning till dessa parkeringar ligger två stora bensinstationer där ett betydande antal drivmedelstölder förkommer (smitning) Inriktningsmål Mål för kommunens brottsförebyggande arbete är att: Kommunen ska aktivt arbeta med att förebygga brott och missbruk av droger. Kommunen ska aktivt arbeta med att minska riskerna för att enskilda individer begår brott och missbrukar droger. Kommunen ska verka för ett gemensamt förhållningssätt och lokal samverkan kring drog- och brottsförebyggande insatser. Tillvägagångsätt För att leva upp till kommunens målsättning med det brottsförebyggande arbetet under mandatperioden så behöver kommunen: Erbjuda drogfria miljöer, aktiviteter och träffpunkter. Stödja grannsamverkan. Arbeta med drogförebyggande åtgärder. 14

64 Arbeta med tidiga insatser mot riskbeteende. Aktivt samverka med polisen genom t.ex. polisöverenskommelsen. Årligen följa upp och revidera kommunens och polisens gemensamma handlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande. Som särskilda satsningar under mandatperioden vill kommunen: Ansvar Identifiera otrygga platser och miljöer. Genomföra trafiksäkerhetshöjande åtgärder Tillsammans med polisen genomföra en medborgarenkät rörande trygghet Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det brottsförebyggande arbetet i kommunen. För att samordna arbetet finns en utsedd arbetsgrupp som fungerar som kommunens brottsförebyggande råd (kombrå) tillika kommunens säkerhetsgrupp. I gruppen ingår kommunstyrelsens ordförande, räddning/säkerhetschef, polisen samt ledande tjänstemän och chefer från skolan och socialförvaltningens olika verksamheter. Delar av denna arbetsgrupp representerar även kommunen i det regionala brottsförebyggande rådet (REGBRÅ) Alla kommunens verksamheter har ett eget ansvar för att arbeta brotts- och drogförebyggande inom ramen för sin egen verksamhet, samt att delta i det gemensamma brotts- och drogförebyggande arbete som drivs av kommunstyrelsen genom kommunens BRÅ/Säkerhetsgrupp. 15

65 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(1) Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 32 Dnr 2016/ Svar på remiss - Granskning av detaljplan för kvarteret Ankaret 2 m.fl Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag Barn- och utbildningsnämnden avstår från att yttra sig över förslaget till ny detaljplan för Ankaret 2 m.fl. Sammanfattning Ett förslag till ny detaljplan för Ankaret 2 har tagits fram. Granskningen av planförslaget pågår under tiden 20 september - 4 oktober Beslutsunderlag Granskning av detaljplan för Ankaret 2 m.fl Justerandes sign

66 GRANSKNING Datum Sida 1(1) Diarienummer MBN 2016/00055 Byggenheten Rebecka Bäck Sak-/fastighetsägare Granskning av detaljplan för Ankaret 2 m.fl Ett förslag till ny detaljplan för Ankaret 2 har tagits fram. Granskning av planförslaget pågår under tiden 20 september 4 oktober Kvarteret Ankaret är centralt beläget i Ödeshögs tätort. Storgatan, Östra Torggatan, Per Brahevägen och Tingshusgatan omger kvarteret där planområdet är beläget. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra fler lägenheter genom påbyggnad av en våning på två av de befintliga husen inom området. Detta skulle innebära att sammanlagt 12 nya lägenheter kan tillskapas, 6 inom varje byggnad. Samtidigt utformas detaljplanen så att byggrätt medges för tillbyggnad av nya trapphus på entrésidan av alla hus. Dessa innehåller ny trappa, varigenom befintlig trappa inne i husen kan rivas och hiss installeras. Syftet med nya trapphus är att tillgänglighetsanpassa byggnaderna. Detaljplanen möjliggör också en ny byggnad för sop- och returhantering. Syftet är att med en samlad lösning förbättra funktionen för de fem flerbostadshusen. Detaljplanen möjliggör även nybyggnad av en garagelänga. Handlingarna finns under granskningstiden tillgängliga på kommunkontoret, byggenheten (under kontorstid) samt på biblioteket. Handlingarna finns även tillgängliga på kommunens hemsida Skriftliga synpunkter lämnas senast den 4 oktober 2016 via brev till Ödeshögs kommun, Miljö- och byggnämnden, Ödeshög eller via e- post till: kommun@odeshog.se. Den som inte lämnat någon skriftlig synpunkt senast under granskningstiden kan förlora rätten att överklaga beslutet att anta planen. Upplysningar lämnas av plan- och byggchef Rebecka Bäck, telefon För Miljö- och byggnämnden Rebecka Bäck Plan- och byggchef Bilagor Bilaga 1 Granskningshandlingar Telefon växel E-post kommun@odeshog.se Hemsida Organisationsnummer Besöksadress Stora torget 3 Postadress Ödeshög Fakturaadress Box Ödeshög Bankgiro (med OCR) (utan OCR)

67 Byggenheten Rebecka Bäck SAMRÅDSREDOGÖRELSE Datum Sida 1(4) Samrådsredogörelse för detaljplan för Ankaret 2 m. fl. i Ödeshögs samhälle, Ödeshögs kommun Samrådsförfarandet Detaljplanen handläggs med standardförfarande och har samråtts under tiden Inkomna yttranden under samrådstiden är enligt nedan: 1. Trafikverket Har inget att erinra 2. Barn- och utbildningsnämnden Avstår från att yttra sig 3. Lantmäteriet Synpunkter 4. Socialnämnden Avstår från att yttra sig 5. Länsstyrelsen Synpunkter 6. Miljöenheten Synpunkter Efter samrådstiden har yttrande inkommit från Räddningstjänsten daterat , att byggnationsmässigt finns inget att erinra, då kraven enligt BBR (Boverkets byggregler) måste uppfyllas, och brandskyddet ska redovisas i en för ombyggnationen framtagen brandskyddsdokumentation. Man påpekar att det finns krav från Räddningstjänsten på hårdgjord/armerad yta på gräsyta mot Storgatan för uppställning av höjdfordon. Detta hanteras inom bygglovsprocessen. Inkomna synpunkter redovisas nedan tillsammans med Byggenhetens kommentarer i kursiv stil: 1 Trafikverket har inget att erinra mot detaljplaneförslaget. 2 Barn- och utbildningsnämnden avstår från att yttra sig över detaljplaneförslaget. 3. Lantmäteriet påpekar att planen innefattar mark som tillhör Ödeshög 3:12, och att tanken med det inte framgår. Huruvida tanken är att reglering ska ske mot Strykjärnet 8 och 9, och i så fall att detta bör vara med i genomförandet, och då även ta upp konsekvenserna för ägarna till fastigheterna. Ödeshög 3:12 kom med den föregående planen och gaturummets utvidgning att bli allmän platsmark med användningen gata, park eller plantering. Marken är i privat ägo och har aldrig lösts in av kommunen. Utvidgat gaturum är ej längre aktuellt. Ödeshög 3:12 återregleras till att vara kvartersmark med användningen

68 Sida 2(4) bostäder. Marken ifråga används idag som om den vore del av fastigheterna Strykjärnet 8 och 9. Förändringen möjliggör att Ödeshög 3:12 delas och tillförs Strykjärnet 8 och 9, om så önskas. Detta har nu beskrivits bättre i planbeskrivning. Lantmäteriet påpekar gällande fastighetsförteckning att Ledningsrätt 05- VTO inte ligger inom planen. Felet i fastighetsförteckning åtgärdas. 4 Socialnämnden avstår från att yttra sig över detaljplaneförslaget. 5. Länsstyrelsen skriver i sitt yttrande att planförslaget bedöms överensstämma med översiktsplanen. Länsstyrelsen har synpunkter (kontroll enligt kap. 11 PBL) beträffande: Hälsa och säkerhet - buller Länsstyrelsen noterar att planbeskrivning säger att bullerutredning kommer att utföras. Länsstyrelsen upplyser om att redovisningen ska gälla beräknade värden vid bostadsbyggnads fasad och vid en uteplats i anslutning till byggnaden, se 4 kap. 33a PBL. Om utredningen identifierar behov av skyddsåtgärder och anpassning av bebyggelsen så bör dessa säkerställas genom planbestämmelser. Trafikbullerberäkning utifrån känd trafikmängd och med hjälp av beräkningsprogram har utförts under samrådstiden. Utredningen avser hur buller från Storgatan påverkar de två flerbostadshus som avses påbyggas med en våning. Frifältsvärden klarar gällande gränsvärden för utomhusbuller. Resultaten av bullerutredning har tillförts planbeskrivningen. Hälsa och säkerhet - markföroreningar Länsstyrelsen noterar att i databasen EBH-stödet finns uppgifter om några potentiellt förorenade områden inom och i anslutning till planområdet, men i planhandlingarna anges att Inga föroreningar i mark är kända inom planområdet. Länsstyrelsen anser att risken för förorenade områden behöver beskrivas mer utförligt i planen, lämpligen genom att kommunen tar fram den information som finns i EBH-stödet och kompletterar med ev. ytterligare historik. Beroende på vilka fakta som framkommit kan det också innebära att fortsatt utredning behöver ske. Planbeskrivningen har kompletterats med informationen om potentiellt eller känt förorenad mark som finns noterad i EBHstödet. EBH-stödets notering rör ett måleriföretag som fortfarande finns. Huvudsakliga verksamheten är och har varit sprutmålning av ladugårdar med falu rödfärg. Enligt utsago från nuvarande ägaren, tredje generation, har man genom åren hyrt olika garage i Ödeshögs tätort för verksamhetens fordon, dock aldrig haft någon verkstadslokal eller kontor för verksamheten i tätorten.

69 Sida 3(4) Enligt utsago har man aldrig haft någon lokal inom kvarteret Ankaret. Färgen har levererats direkt till arbetsplatserna, det vill säga ladugårdar som skulle avfärgas. Enligt utsago, kan andra generationen ägare till företaget möjligtvis ha hyrt lägenhet på den adress som databasen (EBH-stödet) anger, refererande till uppgift i telefonkatalog Nuvarande flerbostadshus inom Ankaret 2 är uppförda cirka Ovanstående information har medtagits i planbeskrivning. Planbeskrivningen drar slutsatsen att EBH-registreringen ifråga på goda grunder är felaktig och kan lämnas utan avseende. Miljökvalitetsnormer för vatten - dagvattenhantering Länsstyrelsen skriver att planbeskrivningen saknar uppgift om hantering av dagvatten och om planen bedöms medverka till att miljökvalitetsnormer för vatten innehålls. Länsstyrelsen anser att dagvattenhanteringen behöver beskrivas mer utförligt bl.a. avseende recipientförhållanden och ytor för fördröjning av dagvattnet. Detaljplanen förutsätter att dagvattenhantering inom kvartersmark löses så att inte ytterligare volym dagvatten avleds. Detta har formulerats som planbestämmelse att eventuell ytterligare volym dagvatten istället ska infiltreras. Under planeringsförutsättningar har dagvattenhanteringen beskrivits i stort inom aktuell del av tätorten, de ledningsarbeten som under senare år har gjorts för att separera spillvatten och dagvatten, samt åtgärder till fördröjning, och omhändertagande av eventuella oavsiktliga utsläpp av föroreningar. Slutsatserna är att dagvattenhanteringen inte förändras i negativ riktning inom planområdet, och vad gäller dagvattenhanteringen i stort att åtgärder har vidtagits som sannolikt förbättrar förutsättningarna att uppfylla målsättningar i miljökvalitetsnorm för ytvatten i Disevidån som är recipient. Länsstyrelsen har även synpunkter (allmänt och rådgivande) beträffande: Kulturmiljövård Länsstyrelsen upplyser om att drygt halva planområdet ligger inom RAÄ 215:1, ett bevakningsobjekt som är att likställa med en fornlämning. Lämningen är en bytomt/gårdstomt, ca 450 x 400 m stor, inritade efter 1702 och 1761 års karta, men med medeltida belägg. Delar av lämningen har tidigare undersökts år 2013, dock inte i den nu aktuella delen. Vid markarbeten inom RAÄ 215:1 kommer arkeologiska åtgärder behövas i form av en förundersökning alternativt ställvis i form av schaktningsövervakningar av de ytor som berörs. Ansökan om tillstånd enligt 2 kapitlet kulturmiljölagen görs via Länsstyrelsen. Planbeskrivningen kompletterats beträffande fornlämning RAÄ 215:1. Även plankartan kompletteras med planbestämmelse om fornlämning och de åtföljande kraven enligt kulturmiljölagstiftningen.

70 Sida 4(4) 6. Miljöenheten skriver, liksom länsstyrelsen, i yttrande att i databasen EBH-stödet finns notering inom fastigheten 2 för potentiellt förorenad mark. Miljöenheten refererar till klassificering och noteringar i databasen. Se kommentar ovan under rubrik Hälsa och säkerhet markföroreningar. Sammanfattning Efter inkomna synpunkter kompletteras under följande delar av detaljplanen: Planbeskrivning förtydligas beträffande syftet inom Ödeshög 3:12. Planbeskrivning kompletteras beträffande fornlämning RAÄ 215:1. Planbeskrivning kompletteras som resultat av genomförd utredning om vägtrafikbuller. Planbeskrivning kompletteras beträffande dagvattenhantering. Planbeskrivningen kompletteras beträffande registrering enligt EBHstödet om potentiell markförorening, samt ytterligare framkommen information. Fastighetsförteckning rättas efter synpunkt från Lantmäteriet. Plankarta kompletteras med planbestämmelse om fornlämning, och åtföljande krav enligt lagstiftning. Plankarta kompletteras så att byggrätt för garagelänga i planområdets östra del även kan tas i anspråk för sop- och returbyggnad, till exempel i händelse hänsyn till fornlämning förhindrar att annat läge kan användas. Miljöbedömning Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att genomförandet av planen inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan. Ställningstagande Samråd har skett enligt Plan- och bygglagen 5 kapitlet. Inkomna yttranden bedöms inte utgöra något hinder för det fortsatta arbetet och efter utförda justeringar kan detaljplaneförslaget, i enlighet med Miljö- och byggnämndens beslut, ställas ut för granskning. Medverkande tjänstemän Samrådsredogörelsen har upprättats av arkitekt Gunnar Bejbro, Sonark Arkitektkontor AB, på uppdrag av Byggenheten. I tjänsten Rebecka Bäck Plan- och byggchef

71 Vadstenavägen :76 3:13 9 Storgatan 8 3:17 HUVUDGATA v 1 v 3 B 3:12 v 1 v 3 v 3 v 3 2 v 3 B B lek ej parkering v 2 v 3 4 v 1 Mjölbyvägen Östra Torggatan LOKALGATA garage parkering sop och retur v 2 BAUTASTENEN Detaljplan för ANKARET 2 m.fl. i Ödeshög PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK lek Byggnad får inte uppföras. Mark och vegetation parkering ej parkering garage Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV ALLMÄN PLATSMARK HUVUDGATA LOKALGATA Trafik mellan områden. Lokaltrafik. ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK B sop och retur Bostäder. Kontor och handel får förekomma, dock ej störande. Marken får med undantag av uthus inte bebyggas. Lekplats ska finnas. Parkeringsplats får finnas. Parkeringsplats får inte finnas. Parkeringsplats för rörelsehindrade får dock finnas. Garage och förrådsbyggnad får finnas. Byggnad för sop- och returhantering samt förråd, cykelrum får finnas. Inom kvartersmark ska dagvatten från hårdgjorda ytor där så är möjligt fördröjas genom ytlig och spridd infiltration till grönytor. v 3 ANKARET Utfart, stängsel Körbar utfart får inte anordnas. 5 3 garage sop och retur parkering v 2 v 3 parkering v 2 1 v 3 Per Brahevägen Byggnaders höjder och utformning v 1 v 2 v 3 Byggnadsteknik Högsta antal våningar. Utöver angivet våningsantal medges en våning i souterräng. Komplementbyggnader för bostäder såsom trädgårdsförråd, cykelrum, lusthus och liknande får finnas på gård, dock största sammanlagda bruttoarea 150 kvadratmeter inom kvartersmarken sammantaget. Högsta totalhöjd 4,0 meter. Marken får endast bebyggas med inglasade balkonger och uteplatser. Bostad får inte överskrida gällande riktvärde för högsta radonhalt. Om ytterligare markyta bebyggs eller hårdgörs med detaljplanens genomförande, ska minst den tillkommande volym dagvatten som behöver avledas i stället fördröjas eller infiltreras i mark. ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Fornlämning Planområdet berörs delvis av fornlämning RAÄ 215:1 som omfattas av Lag om kulturminnen. Inom fornlämningsområdet ska byggnadsåtgärder på eller i mark ske i enlighet med vad som sägs i planbeskrivning Tingshusgatan 4 SKEPPET 3 Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft. DOMAREN GRANSKNINGSHANDLING Teckenförklaring Fastighetsgräns Bostad, inmätt Komplementbyggnad, inmätt Körbana, ej kantsten Staket Ledningsrätt Servitut Grundkartan är upprättad som utdrag ur Ödeshög kommuns digitala primärkarta, som är fotogrammetriskt framställd och därefter ajourförd över aktuellt område Fastighetsförhållanden är tagna ur Lantmäteriets databas i juni Obs! Bestämmelser och rättigheter är ej fullständigt redovisade. Koordinatsystem: Plan Sweref Höjd RH2000 Rev : Kompl rutnät, höjdsystem RH2000, ändr layout/kl Grundkarta över Kv Ankaret, del av Skala Ödeshögs 1:1000 kommun, Östergötlands län Skala 1:1000 Upprättad av Metria AB i Tranås... Daniel Lind, kontorschef Detaljplan för ANKARET 2 m.fl. i Ödeshög Rebecka Bäck, Plan- och byggchef Teknik- och samhällsbyggnadskontoret LAGA KRAFT ANTAGEN AV GRANSKNINGSTID SAMRÅDSTID Upprättad: Reviderad: m Skala Plan nr. 1:500 (A1)

72 Detaljplan för ANKARET 2 m.fl., i Ödeshög Plan- och genomförandebeskrivning Granskningshandling Diarienummer MBN 2016/00055

73 Detaljplan i Ödeshög för Ankaret 2 m.fl. Innehåll Innehåll... 2 Planens bakgrund och syfte... 3 Handlingar & planprocessen... 3 Planförslag... 4 Ny bebyggelse... 4 Utemiljö, lek, rekreation... 6 Gator och trafik... 7 Teknisk försörjning... 8 Administrativa bestämmelser m.m Planens genomförande... 9 Påverkan på miljön, sociala förhållanden m.m. av planens genomförande... 9 Beskrivning av planens fastighetsrättsliga och ekonomiska konsekvenser. 10 Planeringsförutsättningar Plandata Tidigare ställningstaganden Riksintressen Natur Befintlig bebyggelse Gator och trafik Störningar Teknisk försörjning Medverkande tjänstemän

74 Detaljplan i Ödeshög för Ankaret 2 m.fl. Planens bakgrund och syfte Ödeshögsbostäder AB, fastighetsägare till Ankaret 2, önskar bygga på två flerbostadshus uppförda 1966 med ytterligare en våning. Samtidigt sker en genomgripande ombyggnad av bostadshusen. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra fler lägenheter genom påbyggnad av en våning på två av de befintliga husen inom området. Detta skulle innebära att sammanlagt 12 nya lägenheter kan tillskapas, 6 inom varje byggnad. Samtidigt utformas detaljplanen så att byggrätt medges för tillbyggnad av nya trapphus på entrésidan av alla hus. Dessa innehåller ny trappa, varigenom befintlig trappa inne i husen kan rivas och hiss installeras. Syftet med nya trapphus är att tillgänglighetsanpassa byggnaderna. Detaljplanen möjliggör också en ny byggnad för sop- och returhantering. Syftet är att med en samlad lösning förbättra funktionen för de fem flerbostadshusen. Detaljplanen möjliggör även nybyggnad av en garagelänga. I gällande stadsplan från 1963 utvidgades Storgatans gaturum. Några mindre avsnitt allmän platsmark som med dagens situation inte behövs för gatuändamål, ändras till att vara kvartersmark inom kvarteren Strykjärnet och Bautastenen, med användningen bostäder. Handlingar & planprocessen Planhandlingarna består av: Detaljplanekarta med bestämmelser, i skala 1:500 Plan och genomförandebeskrivning inklusive behovsbedömning av miljökonsekvensbeskrivning, MKB Grundkarta Fastighetsförteckning Förslaget till detaljplan är förenligt med översiktsplanen och Länsstyrelsens granskningsyttrande, anses inte vara av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse. Detaljplanen medför inte en betydande miljöpåverkan. Planprocessen följer standardförfarande för detaljplan enligt ändring i plan- och bygglagen med ikraft-trädande 1 och 2 januari

75 Detaljplan i Ödeshög för Ankaret 2 m. fl. Planförslag Ny bebyggelse Med en påbyggd våning på två flerbostadshus inom Ankaret 2 kan tillskapas totalt cirka 12 lägenheter. Alla lägenheter, både befintliga och nya, planeras bli tillgänglighetsanpassade genom installation av nya hissar. En miljöstation för sop- och returhantering planeras. Denna uppförs som en ny byggnad i anslutning till en befintlig garagelänga. Detaljplanen möjliggör nybyggnad av ytterligare en garagelänga inom planområdet, om behov föreligger. De två bostadshusen som avses bli påbyggda med ytterligare en våning. Sedda från korsningen Storgatan Östra Torggatan. Byggnadernas entrésida mot sydost. Användningssätt Användningssättet inom kvartersmark är fortsatt bostäder. Planbetämmelse har dock införts, att handel och kontor, dock ej störande får finnas. Syftet är att möjliggöra småverksamheter som exempelvis enpersonsföretag inom området. Så har till exempel befintliga souterrängvåningar i vissa lägen 4

76 Detaljplan i Ödeshög för Ankaret 2 m. fl. lokaler med förutsättningar för detta. Verksamheter kan vara hår- skönhetsoch kroppsvård, små konsultfirmor, och liknande. Gestaltning Två flerbostadshus inom området avses få en ny exteriör gestaltning genom en förestående ombyggnad. Byggnaderna föreslås få låglutande pulpettak med lågpunkt mot Storgatan. Fasaderna föreslås vara putsade. Befintliga balkongfronter byts till nya. Nya lägenheter i översta våningen föreslås få sina balkonger mot Storgatan och nordväst. Som helhet får byggnaderna en modern exteriör. Proportioner, putsfasader och fönsterkaraktär förbinder byggnaderna med övriga tre bostadsbyggnader inom området. Bilden visar möjlig utformning av bostadshusen med en påbyggd våning samt påbyggda trapphus. Illustration av Sonark Arkitektkontor. Uthusbyggnad avsedd för sop- och returhantering med mera föreslås utformad med pulpettak lika den näraliggande garagebyggnaden. Fornlämning Planområdet berörs delvis av fornlämning Ödeshög 215:1. Fornlämningen är bytomt/gårdstomt enligt äldre kartor. Fornlämningen berör Ankaret 2:s västra del. Någon arkeologisk undersökning har inte skett i samband med planarbetet. Byggnadsåtgärder inom den del av planområdet som omfattas av fornlämningen ska föregås av arkeologisk förundersökning, och om resultatet av denna föranleder, sökschaktsgrävning och arkeologisk undersökning. Förutsättningarna finns närmare beskrivna under planeringsförutsättningarnas rubrik Fornlämningar och kulturmiljöer. Planbestämmelse har införts, att byggnadsåtgärder inom fornlämningsområdet ska ske i enlighet med vad som sägs i planbeskrivningen. 5

77 Detaljplan i Ödeshög för Ankaret 2 m. fl. Tillgänglighet Genom ombyggnaden som detaljplanen möjliggör så kommer två flerbostadshus att vara tillgänglighetsanpassade. Befintliga bottenvåningar / trapphusentréer ligger lågt i förhållande till angränsande mark, varför full tillgänglighet kan tillgodoses i blivande entréer. Övriga tre flerbostadshus saknar hiss. Med detaljplanen skapas byggrätt för tillbyggnad av trapphus och därmed förutsättningar för ombyggnad och installation av hiss. Då den yttre miljön inom kvarteret i stort sett är plan, och lutningen i omgivande gator och trottoarer är måttlig, så är förutsättningarna för personer med nedsatt rörelseförmåga goda. I tomtens västra hörn, finns nivåskillnad, och trappsteg i gångbana, vilket dock är oproblematiskt eftersom god tillgänglighet till kvarteret finns från andra riktningar. Utemiljö, lek, rekreation Befintlig gårdsmiljö för lek och utevistelse avses bli omgestaltad i samband med detaljplanens genomförande. I kvarterets inre finns en sammanhållen gårdsmiljö om cirka 50 x 60 meter väl lämpad för utevistelse, lek och rekreation. Planbestämmelse reglerar att miljön för utevistelse inte får tas i anspråk för bilparkering. Bilparkeringsplatser för rörelsehindrade personer bör anordnas inom de befintliga parkeringarna, och då belägna så nära bostadsentréer som möjligt. Ytterligare någon eller några bilplatser för rörelsehindrade kan behöva anläggas inom det inre av kvarteret. Planbestämmelse medger detta. Den yttre miljön avses förnyas inom planområdet. Bilden visar en möjlig utformning av gårdsmiljön. Illustration av Sonark Arkitektkontor. 6

78 Detaljplan i Ödeshög för Ankaret 2 m. fl. Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik Detaljplanen innefattar också allmän platsmark, men innebär inga förändringar vad gäller gatunät och möjligheter för gång- och cykeltrafik. Med detaljplanen möjliggörs cirka 12 nya lägenheter, vilket innebär viss ökning i fordonstrafik. Trafikökningen till följd av exploateringen kan anses vara en försumbar ökning av fordonstrafiken i stort. Parkering, utfarter Tre parkeringsytor finns idag inom planområdet, med sina utfarter i Per Brahevägen. Dessa behålls i detaljplanen. Parkeringsplatserna används idag av boende inom planområdet, men också av boende i två flerbostadshus belägna i kvarteret Skeppet, söder om Per Brahevägen. En parkering belägen i hörnet av Östra Torggatan och Per Brahevägen har förutsättningar att om behov föreligger kunna utvidgas något. Därigenom tillkommer cirka 10 nya bilplatser, vilket kan anses försörja de lägenheter som tillkommer med planens genomförande. Sop- och returhantering inom området kommer att ske genom att fordon för detta angör en ny byggnad belägen i anslutning till befintligt garage. Erforderliga mått för sopfordons körytor finns. En garagebyggnad samt tre bilparkeringsytor på mark finns inom fastigheten Ankaret 2. Räddningstjänst För de två flerbostadshus som byggs på med en våning, önskar Räddningstjänsten att del av kvartersmarken (gräsmatta) invid Storgatan utförs med hårdgjord / armerad yta för uppställning av höjdfordon (stegbil). Detta hanteras inom bygglovprocessen. 7

79 Detaljplan i Ödeshög för Ankaret 2 m. fl. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Fastigheten är ansluten till kommunalt vatten och avlopp. Kapacitet finns för de lägenheter som tillkommer. Dagvattenhantering Dagvatten inom obebyggda delar av kvartersmark kommer fortsatt att omhändertas genom naturlig infiltration till grönytor inom kvarteret, liksom idag. Målsättningen i planen är att volymen avrinnande dagvatten inte ska öka jämfört med idag. Planbestämmelse har införts, att om ytterligare markyta bebyggs eller hårdgörs med detaljplanens genomförande, så ska minst den tillkommande volym dagvatten som behöver avledas i stället fördröjas eller infiltreras i mark. Detta kan gälla om ny byggnad för sop- och returhantering eller ny garagelänga uppförs. Takavvattning från dessa kan förslagsvis lösas med stuprör med utkastare på mark med infiltration i omgivande grönytor, alternativt anläggande av infiltrationsmagasin under mark. Dagvatten från gator inom planområdet, liksom från kvartersmarken, avleds till kommunens dagvattenledningar. För gatorna sker ingen förändring med planens genomförande. Hur kommunens dagvattenhantering i stort är löst, och påverkan på recipient samt konsekvenser för miljökvalitetsnorm för vatten, finns beskrivet nedan under Planeringsförutsättningar och rubrik Dagvattenhantering. Värme Fastigheten är ansluten till fjärrvärme. Kapacitet finns för de lägenheter som tillkommer. El Fastigheten är ansluten till elnät. Kapacitet finns för de lägenheter som tillkommer. Tele Fastigheten är ansluten till telenät. Kapacitet finns för de lägenheter som tillkommer. Avfall Avfallshantering utförs av Ödeshögs kommun. Kapacitet finns för de lägenheter som tillkommer. I samband med planerad byggnation inom kvarteret förbättras sop- och returhanteringen genom uppförande av ett nytt hus för detta. 8

80 Detaljplan i Ödeshög för Ankaret 2 m. fl. Administrativa bestämmelser m.m. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman inom allmän platsmark. Nätbolagen ansvarar för utbyggnad och skötsel av ledningar inom allmän platsmark. Fastighetsägaren äger ledningar inom kvartersmark, och ansvarar för utbyggnad och skötsel av dessa. Genomförandetid Planens genomförandetid ska vara fem (5) år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägarna en garanterad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning för t.ex. förlorad byggrätt. Planens genomförande Påverkan på miljön, sociala förhållanden m.m. av planens genomförande Med planens genomförande tillförs ett antal hyreslägenheter i centralt läge. Samtidigt tillgänglighetsanpassas befintliga lägenheter. Planen har därigenom positiva effekter. Viss fordonstrafikökning sker genom att cirka 12 lägenheter tillkommer, men ökningen kan anses försumbar i förhållande till trafiken som helhet. Påbyggnad av befintlig bostadsbebyggelse som planen avser, sker inom en del av Ödeshögs tätort som redan är tagen i anspråk för bostadsbebyggelse. Exploateringen är god hushållning med mark, då bostäder tillkommer utan att ny mark tas i anspråk. Befintlig infrastruktur med gator, parkeringar och ledningar utnyttjas. Genom succesiv ombyggnad av äldre flerbostadshus inom planområdet möjliggörs energieffektivisering och införande av modern teknik. Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken Detaljplanen bedöms inte ge upphov till betydande påverkan på miljö, hälsa eller hushållning med mark, vatten eller andra resurser och kan därmed anses vara förenlig med bestämmelserna i Miljöbalkens 3:e, 4:e och 5:e kapitel. Överensstämmelse med översiktsplanen Detaljplanen överensstämmer med översiktsplanens intentioner. Under rubriken Planerad tätortsutvidgning säger översiktsplanen bland annat att 9

81 Detaljplan i Ödeshög för Ankaret 2 m. fl. Ambitionen är att om möjligt uppnå en förtätning och tillväxt i Ödeshögs mest centrala delar. Beskrivning av planens fastighetsrättsliga och ekonomiska konsekvenser Sammanläggning av fastigheter Kvartersmark inom planområdet omfattar fastigheterna Ankaret 1 och Ankaret 2. Båda fastigheterna ägs i dagsläget av Ödeshögsbostäder AB. Ankaret 1 är en betydlig mindre fastighet, som innehåller bara ett av flerbostadshusen inom planområdet. Fastigheten saknar möjlighet till egna bilparkeringsplatser inom tomten. Med detaljplanens genomförande ska Ankaret 1 läggas samman med Ankaret 2. Fastighetsägaren ska ombesörja lantmäteriförrättning för sammanläggningen av fastigheterna, och stå för kostnaden. Upphävande av tomtindelning Ankaret 1 har tillkommit genom en tomtindelning genomförd 1954 (tomtindelning 05-ÖDS-267/1954), vilken upphävs inom planområdet. Ändrat användningssätt, möjlig fastighetsreglering Detaljplanens gräns längs Storgatan och Östra Torggatan ansluter till plangränsen i stadsplan med laga kraft I stadsplanen från 1963 utvidgades Storgatans (i planen Mjölbyvägen) gaturum. Några mindre avsnitt allmän platsmark som med dagens situation inte behövs för gatuändamål eller park och plantering i anslutning till gata, ändras till att vara kvartersmark, med användningen bostäder. Markavsnitten ifråga ligger inom fastigheterna Ödeshög 3:12 samt Bautastenen 4. Marken ifråga har aldrig lösts in av kommunen. Marken inom Ödeshög 3:12, gränsande till Strykjärnet 8 och 9, används idag som om marken vore del av dessa fastigheter. Ändringen till kvartersmark möjliggör, om så skulle önskas, fastighetsreglering så att Ödeshög 3:12 delas och tillförs Strykjärnet 8 respektive 9. Den del av Bautastenen 4 vars användning med planen ändras till att vara kvartersmark, används redan som en del av denna fastighet. Planekonomi Plankostnaderna regleras i avtal mellan kommunen och fastighetsägaren till Ankaret 2. 10

82 Detaljplan i Ödeshög för Ankaret 2 m. fl. Planeringsförutsättningar Plandata Kvarteret Ankaret är centralt beläget i Ödeshögs tätort. Fastigheterna Ankaret 1 och 2 ägs av Ödeshögsbostäder AB. Allmän platsmark inom planområdet ägs av Ödeshögs kommun. Planområdet omfattar 1,6 hektar. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer Framtid Ödeshögs kommun, Översiktsplan säger bland annat att Den övergripande strategin för bostadsutvecklingen är att bygga attraktivt boende för olika behov i livet i och omkring befintlig bebyggelse. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planområdet är beläget inom ett större område som planlades med Förslag till ändring av stadsplanen för kvarteren Ankaret, Skeppet m.fl. i Ödeshögs samhälle, som vann laga kraft Området där planområdet är beläget var i den föregående planen avsatt för bostadsändamål samt allmän platsmark. Bostadsförsörjningsprogram I kommunens bostadsförsörjningsprogram , antagen av kommunfullmäktige , står Ur 2015 års Bostadsmarknadsenkät framgår att bostadsmarknaden som helhet i Ödeshögs kommun bedöms inom en femårsperiod vara i balans, dock inte när det gäller centralorten där man istället ser ett underskott av bostäder. Programmet säger vidare att Ödeshögsbostäder AB har kö till lediga lägenheter. Några outhyrda lägenheter finns inte. Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsen beslutade att pröva förslaget som innebär påbyggnad av befintliga hus samt uppförande av en komplementbyggnad. Riksintressen Planområdet omfattas inte av några riksintressen. Natur Mark, vegetation och naturmiljö Ingen naturmiljö finns inom planområdet. Utemiljön bär prägel av den tid när bebyggelsen tillkom, 1960-talet. Park, lek och rekreation Ytor för utevistelse och lek finns inom fastigheten. 11

83 Detaljplan i Ödeshög för Ankaret 2 m. fl. Geotekniska förhållanden Geoteknisk undersökning finns inte för planområdet. Fastighetsägaren har genomfört konstruktionsbedömning i syfte att klargöra förutsättningarna för påbyggnad av två flerbostadshus. Dagvattenhantering Under senare år har kommunen genomfört omfattande ledningsarbeten syftande till att separera dagvatten- och spillvatten-ledningar, vilka tidigare inte var åtskilda inom tätorten. Inom bostadskvarteren där Ankaret ingår, har sådana förbättringar utförts. Dagvatten avleds till fördröjningsmagasin i form av anlagd damm söder om planområdet, belägen mellan befintlig villabebyggelse och motorväg E4. Från fördröjningsmagasinet avleds dagvatten till diken som ingår i Mackra dikningsföretag av år Jordbruksverkets Vattenenhet genomförde 2009 på uppdrag av kommunen en hydroteknisk utredning i syftet att öka kapaciteten i delar av Mackra dikningsföretag och även bedöma möjligheten att anlägga en miljö- och säkerhetsdamm för att kunna omhänderta oavsiktliga utsläpp av föroreningar med verksamheter med förhöjd risk samt släckvatten och andra föroreningar inom dikningsföretagets område. Kapaciteten har höjts i enlighet med förslaget. Miljö- och säkerhetsdammen har anlagts, och anläggningen innehåller också en slam- och saneringsbrunn med avstängningsmöjlighet vid inlopp och en oljeavskiljare med avstängningsmöjlighet vid utlopp. Diken inom Mackra dikningsföretag leder till Disevidån öster om Ödeshög, vilken i sin tur leder till sjön Tåkern. Vatteninformationssystemet VISS anger status och målsättning för miljökvalitetsnorm vatten. Under ekologisk status anges att Disevidån år 2009 hade måttlig ekologisk status med kvalitetskravet att 2021 uppnå god ekologisk status. Under kemisk status anges att ån år 2009 hade god kemisk ytvattenstatus (utom avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar) med fortsatt kvalitetskravet god kemisk ytvattenstatus 2015, med målsättningen att halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar inte ska öka till den 22 december Den ytterligare exploatering inom kvartersmark som detaljplanen möjliggör, avses inte öka mängden dagvatten som avleds, och kommer därför inte att påverka miljökvalitetsnorm för vatten i negativ riktning. Planbestämmelse har införts som säger att Om ytterligare markyta bebyggs eller hårdgörs med detaljplanens genomförande, ska minst den tillkommande volym dagvatten som behöver avledas istället fördröjas eller infiltreras i mark. Då det fortsatt finns obebyggd mark (grönytor) i kvarterets inre, torde möjligheterna att ordna fördröjning och / eller infiltration vara goda. De övergripande åtgärder kommunen har genomfört för att förbättra omhändertagandet av dagvatten i den aktuella delen av tätorten, torde vara positiva för uppfyllandet av miljökvalitetsnormen för Disevidån. 12

84 Detaljplan i Ödeshög för Ankaret 2 m. fl. Förorenad mark Enligt Länsstyrelsens databas och karta för potentiellt eller konstaterat förorenade områden finns en registrering inom fastigheten Ankaret 2. Länsstyrelsens WebbGIS Östgötakartan har en notering E med betydelsen Ej riskklassade områden, inom Ankaret 2. Enligt nationell databas (EBH-stödet) finns dokumentation upprättad , senast ändrad Den potentiella föroreningen i mark rör företaget Skölds Sprutmåleri och Ladugårdstvätt, som enligt databasen har haft verksamhet inom Ankaret 2. Verksamheten hänförs till bransch Ytbehandling med lack, färg eller lim, kategoriserat som branschklass 4 (Liten risk). Dokumentationen anger under status Identifiering avslutad ingen åtgärd. Företaget ifråga finns fortfarande. Huvudsakliga verksamheten är och har varit sprutmålning av ladugårdar med falu rödfärg. Enligt utsago från nuvarande ägaren, tredje generation, har man genom åren hyrt olika garage i Ödeshögs tätort för verksamhetens fordon, dock aldrig haft någon verkstadslokal eller kontor för verksamheten i tätorten. Enligt utsago har man aldrig haft någon lokal inom kvarteret Ankaret. Färgen har levererats direkt till arbetsplatserna, det vill säga ladugårdar som skulle avfärgas. Enligt utsago, kan andra generationen ägare till företaget möjligtvis ha hyrt lägenhet på den adress som databasen (EBH-stödet) anger, refererande till uppgift i telefonkatalog Nuvarande flerbostadshus inom Ankaret 2 är uppförda cirka Den aktuella registreringen i Länsstyrelsens WebbGIS (EBH-stödet) föreslås lämnas utan avseende. Radon Gällande riktvärden för högsta tillåtna radonhalt i bostäder gäller. Mätning av radon i inomhusluft har utförts i flerbostadshusen med adress Storgatan 5 och 7. I rapport från Gammadata Mätteknik AB daterad beskrivs att detektorer placerade i olika utrymmen har varit exponerade under en period från januari till april Sammanräknade årsmedelvärden (becquerel per kubikmeter luft) anges i rapporten. I bottenplan har registrerats 290, 510 och 1140 Bq / m 3. I planen 1 trappa upp och 2 trappor upp har registrerats 100,130, 130, 170, 180, 210 och 210 Bq / m 3. Fornlämningar och kulturmiljöer Planområdet berörs delvis av fornlämning Ödeshög 215:1. Fornlämningen är bytomt/gårdstomt enligt kartor 1702 och 1761, med totala utsträckningen ca 450 x 400 meter. Fornlämningen berör Ankaret 2:s västra del. Den exploatering med ny byggnad för sop- och returhantering som detaljplanen medger, inom fornlämningsområdet, ska föregås av arkeologisk förundersökning, och om resultatet av denna föranleder, sökschaktsgrävning och arkeologisk undersökning. Ett alternativ är schaktningsövervakning av den yta inom planen som avses tas i anspråk för byggnad, i samband med 13

85 Detaljplan i Ödeshög för Ankaret 2 m. fl. arbetena. Ansökan om tillstånd enligt 2 kapitlet kulturmiljölagen görs via Länsstyrelsen. Som alternativ lokalisering för ny byggnad för sop- och returhantering medger detaljplanen att denna uppförs i planområdets östra del, inom byggrätt som primärt är avsedd för en ytterligare garagelänga. Detta läge är utanför fornlämningsområdet. Planbestämmelse har införts som säger att Om ytterligare markyta bebyggs eller hårdgörs med detaljplanens genomförande, ska minst den tillkommande volym dagvatten som behöver avledas istället fördröjas eller infiltreras i mark. Eventuellt fördröjningsmagasin inom planområdet bör förläggas utanför fornlämningen. Ett alternativ är att dagvatten avleds ytligt till omgivande gräs- och planteringsytor. Befintlig bebyggelse Bostäder Inom planområdet finns fem flerbostadshus uppförda under sent 1950-tal och 1960-tal. De två flerbostadshus som ingår i planområdet och avses byggas om är belägna invid Storgatan. De är byggda i suterräng, och är tre våningar höga mot entrésida och två våningar höga på motstående sida. Bottenvåningar innehåller två lägenheter i vardera huset samt biutrymmen till lägenheter. Vardera byggnaden innehåller idag 12 lägenheter, fördelade på två trapphus. Offentlig och kommersiell service Offentlig och kommersiell service finns på gångavstånd inom närbelägna Ödeshögs centrum. Byggnadskultur Inga äldre byggnader eller lämningar av tidigare byggda miljöer finns inom planområdet. Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik Storgatan, Östra Torggatan, Per Brahevägen och Tingshusgatan omger kvarteret där planområdet är beläget. Trottoarer finns längs gatorna. Cykling sker i körbana. Den tätaste fordonstrafiken finns i Storgatan, med visst inslag av genomfartstrafik, medan de övriga gatorna mest har fordonstrafik till mera näraliggande målpunkter. Storgatan är hastighetsreglerad till 50 kilometer i timmen. Parkering, utfarter Befintligt garage och markparkeringar i kvarteret har sina utfarter mot Per Brahegatan. Bilparkeringsplatser inom området är dimensionerade att vara 0,7 platser per lägenhet. 14

86 Detaljplan i Ödeshög för Ankaret 2 m. fl. Störningar Vägtrafikbuller Av de omgivande gator som påverkar planområdet med vägtrafikbuller är Storgatan den gata har mest trafik. En trafikbullerutredning har utförts av konsultfirman WSP under samrådsskedet. Utredningen är daterad Beräkning av buller har utförts medberäkningsprogrammet SoundPLAN 7.4 som frifältsvärden. Uppgifter för trafikmängd är från 2004, och därmed osäkra. Resultatet visar på att bostadshusen invid Storgatan som avses byggas på med en våning uppfyller gällande riktlinjer för ekvivalent och maximal ljudnivå vid fasader på den mest utsatta sidan, med dagens trafikbullersituation. Genom omläggning av trafiken inom Ödeshög, med genomfartstrafik kanaliserad till Fabriksvägen, bedöms att trafikflödet i Storgatan har minskat sedan Då merparten av bebyggelsens balkonger, uteplatser samt mark för utevistelse är vända inåt kvarteret eller mot de omgivande gatorna med låg trafik, är boendemiljön som helhet god vad gäller vägtrafikbuller. Enstaka enkelsidiga lägenheter mot Storgatan kan ges möjlighet till utevistelse och rekreation på innergården. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Nätägare för vatten och avlopp är Ödeshögs kommun. Värme Nätägare för fjärrvärme är Lantmännen Agrovärme. El Nätägare för el är Vattenfall. Tele Nätägare för fibernät är kommunen. Driften utförs av Itsam. Telenät ägs av Scanova. Avfall Avfallshantering sköts genom Ödeshögsbostäder. Medverkande tjänstemän Rebecka Bäck, Plan- och byggchef, Ödeshögs kommun Planförfattare Arkitekt Gunnar Bejbro, Sonark Arkitektkontor AB, har varit kommunens konsult i planarbetet. 15

87 Från: Ödeshög Kommunen Skickat: den 23 augusti :05 Till: Lillemor Joelsson Ämne: VB: Sammanställning av dina svar Från: Skickat: den 23 augusti :03 Till: Ödeshög Kommunen Ämne: Sammanställning av dina svar 1. Kontaktuppgifter till av kommunen utsedd person Ange kommun som besvarar enkäten Ödeshögskommun Namn på utsedd kontaktperson Maria Rabelius E-postadress till utsedd kontaktperson Telefonnummer till utsedd kontaktperson Titel på utsedd kontaktperson Förskolechef 2. Övrig kontaktperson Namn på övrig kontaktperson Eva Thörnow E-postadress till övrig kontaktperson Telefonnummer till övrig kontaktperson Titel på övrig kontaktperson Samordnare

88 Informationsbrev till huvudman (2) Dnr :8430 Skolinspektionen granskar kommunernas erbjudande om omsorg på obekväm tid Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av kommunernas erbjudande av omsorg på obekväm tid för barn mellan 1-5 år. En del av granskningen genomförs genom en webbenkät som går ut till Sveriges samtliga kommuner. Granskningen riktar sig alltså till kommuner som både har och inte har inskrivna barn mellan 1 5 år i omsorg på obekväm tid. Med omsorg på obekväm tid avses vanligtvis helger samt vardagar mellan kl och Vad är en kvalitetsgranskning? Syftet med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar är att granska kvaliteten i skolväsendet och bidra till utveckling genom att lyfta fram viktiga utvecklingsområden. Skolinspektionen sammanfattar resultat och slutsatser från granskningar i övergripande rapporter. Granskningen genomförs inom ramen för myndighetens 3-åriga granskning av förskolan åren , för mer information se Hur genomförs granskningen? Granskningen kommer att genomföras genom en webbenkät som skickas ut till er kommun i slutet av augusti/början av september. Ni bestämmer själva vilken person inom kommunen som ska besvara webbenkäten. Det ska vara en person inom er kommun som har kännedom om kommunens erbjudande av omsorg på obekväm tid för barn mellan 1 och 5 år. Vilka frågor kommer att ställas i enkäten? I enkäten kommer Skolinspektionen bland annat att fråga följande: - hur kommunen kartlägger behovet av omsorg på obekväm tid; - hur kommunen planerar för att tillhandahålla omsorg på obekväm tid; Skolinspektionen. Telefon: Adress: