Datum 2013-08-30 Ert datum 2013-04-22 Vår beteckning MD 2013/206 Er beteckning S2013/2830/SF 1 (6) Vår referens Caroline Pettersson, 060-18 75 16 2012-06-11 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över pensionsåldersutredningens slutbetänkande Åtgärder för ett längre arbetsliv, SOU 2013:25 Statens tjänstepensionsverk (SPV) har tagit del av pensionsåldersutredningens slutbetänkande Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25). Utredningen lämnar ett stort antal förslag som ska göra det möjligt för arbetstagare att kunna, vilja och tillåtas arbeta längre. De frågor som tas upp är mycket viktiga ur ett samhälls- och välfärdsperspektiv. Som administratör av de statliga tjänstepensionerna och som statlig myndighet och arbetsgivare ställer sig SPV positiv till förslagens inriktning i stort. Vissa av dem kommenteras i det följande. Kapitel 6-8 Åtgärder för bättre arbetsmiljö, att motverka åldersdiskriminering, ökade möjligheter till kompetensutveckling SPV ser positivt på många av utredningens förslag när det gäller arbetsmiljö, åldersdiskriminering och kompetensutveckling för att främja ett längre arbetsliv. Att också satsa resurser på, att i förebyggande syfte, åstadkomma beteendeförändringar hos de anställda kan vara till fördel för individen, arbetsgivaren och samhället. SPV bedömer att åtgärder som ökar samarbetet mellan företagshälsovården och arbetsgivaren kan vara framgångsrika. Ett sådant exempel är bidrag för tidiga åtgärder i samband med sjukfrånvaro. En god fysisk och psykisk arbetsmiljö kräver ett tydligt ledarskap. SPV har satsat på utbildning i hälsofrämjande ledarskap och vill lyfta fram de goda effekterna av detta. SPV Statens tjänstepensionsverk Postadress 851 90 SUNDSVALL Besöksadress Jägargatan 1 Telefon 060-18 74 00 Telefax 060-18 74 38 E-post spv@spv.se Webbplats www.spv.se
2 (6) I utredningen, i kapitlet Allmänna överväganden, förs ett resonemang kring kompetenskonton. På grund av ett antal svårbemästrade problem har olika förslag till kompetenskonton aldrig realiserats. Inom den statliga sektorn tillämpas idag en modell som SPV har goda erfarenheter av och som kan användas i liknande syfte. Modellen innebär att arbetsgivaren genom kollektivavtal avsätter 0,3 procent av lönesumman till kompetens- och kompetensväxlingsåtgärder för aktivt omställningsarbete. De lokala fackförbunden och arbetsgivaren beslutar gemensamt hur medlen ska användas utifrån syftet att främja verksamhetens och individens behov genom att uppmuntra intern och extern kompetensutveckling och rörlighet. Kapitel 9 Tjänstepensioner som bidrar till ett längre arbetsliv SPV har en databas med unik information om hur de statsanställda valt att pensionera sig. På uppdrag av regeringen sammanställer SPV årligen denna information till en rapport som visar trender och statistik för pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Utredningens uppfattning att det är en ökande andel statsanställda som tidigt lämnar arbetslivet med pension kan nyanseras av SPV:s statistik. Statistiken visar att 65-årsnormen för pensionsavgång luckras upp allt mer. Att det statliga tjänstepensionsavtalet PA 03 medger mer flexibla uttag av ålderspension än äldre avtal har sannolikt bidragit till denna utveckling. Antalet personer som valt att ta ut sin ålderspension före eller efter 65-årsmånaden har ökat kraftigt mellan 2007 och 2012, medan andelen avgångar vid 65-årsmånaden minskar. 2012 var det 20 procent av dem som avgick med ålderspension som avgick före 65 år. 40 procent avgick vid 65-årsmånaden och lika många efter. Om man även räknar in avgångar med sjukpension och pensionsersättningar och ser till det totala antalet statsanställda som avgår med någon form av pension före 65 år så har andelen som lämnar sin anställning före pensionsåldern minskat avsevärt sedan 2007 och antalet personer som senarelagt sin pension har flerdubblats. (Se diagram 1.)
3 (6) Pensionsavgångar inom staten före, under och efter 65-årsmånaden Diagram 1. Källa: SPV:s statistikrapport 2013, Pensionsavgångar inom statsförvaltningen De senaste åren har medianåldern för alla sorters avgångar i staten varit 65 år, en ålder som står sig väl vid jämförelse med andra samhällssektorer. Antalet anställda som är 67 år eller äldre har ökat för varje år. Vidare visar statistiken att det finns ett samband mellan hög lön och viljan att arbeta längre. (Se diagram 2.) Antal anställda 67 år eller äldre Diagram 2. Källa: SPV:s statistikrapport 2013, Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
4 (6) Om arbetsgivaren beviljar det har anställda inom statsförvaltningen möjlighet att arbeta deltid mellan 61 och 65 års ålder. Ett syfte med delpensionsavtalet var att skapa förutsättningar för fler att arbeta fram till pensionsåldern. Från 2003, då delpensionsavtalet infördes, till och med 2011 har anställda med delpension i högre utsträckning än andra arbetat fram till pensionsåldern eller längre. 2012 var dock andelen som avgick med pension i förtid större i den grupp som haft delpension jämfört med övriga anställda. Sedan 2007 har antalet beviljade delpensioner minskat och uttagsåldern ökat. Den möjlighet som PA 03 erbjuder att fritt välja tidpunkt för uttag av förmånsbestämd pension från och med fyllda 61 år och utan övre gräns redovisas i pensionsbesked och vid kundkontakter. SPV arbetar kontinuerligt med att göra informationen ännu bättre för att förenkla för individen att ta medvetna beslut rörande sin pensionering. (Se avsnitt 10 Ökade informationsinsatser.) Många bestämmelser i det statliga pensionsavtalet (PA 03) samspelar i dag inte med de regeländringar som utredningen föreslår. Enligt PA 03 är pensionsåldern 65 år. Pensionsåldern reglerar till exempel den övre gränsen för inbetalningar till den avgifts- och förmånsbestämda pensionen och markerar slutpunkt på möjligheten att tillgodoräkna sig tjänstetid för den förmånsbestämda pensionen. Om det statliga tjänstepensionsavtalet förändras i en riktning som samspelar med utredningens förslag så kan förändringen medföra ökade kostnader för arbetsgivarna för tjänstepensionspremier för äldre. Dessa eventuella kostnader ska dock sättas i relation till nyttan av att personer med ofta lång erfarenhet och hög kompetens finns kvar i organisationen. Om de kollektivavtalade tjänstepensionerna ska anpassas till de nya regelverken i fas med utredningens tidplan så är tiden för förhandlingar mellan parterna och administrativa anpassningar mycket kort. Beroende på hur ett eventuellt nytt eller ändrat avtal för de statsanställda konstrueras kommer förändringar ofrånkomligen att medföra initiala omställningskostnader för anpassning av IT-systemen. Hur stora dessa kostnader blir beror på vilka avtalsändringar som görs och hur de formuleras. SPV:s roll är att som expert belysa de administrativa effekterna av olika lösningar och att medverka till att förändringarna blir rättsäkra, tydliga och möjliga att administrera på ett effektivt sätt.
5 (6) Kapitel 10 Ökade informationsinsatser SPV arbetar kontinuerligt med att utveckla pensionsinformationen till de statsanställda och att anpassa den till olika målgrupper. SPV:s ambition är att de statsanställda ska ha hög kunskap om pensioner och i synnerhet om sin tjänstepension. De som så önskar ska kunna få denna information med hjälp av tjänster för självbetjäning. Det är inte bara när man börjar närma sig pensionsåldern som man behöver goda underlag föra att kunna göra medvetna val. Viktiga frågor som alla tidigt behöver ha kunskap om är betydelsen av tidpunkten för inträde på arbetsmarknaden, deltidsarbete, tjänstledigheter, kollektivavtal med mera. SPV delar utredningens uppfattning om att informationsflödet kring pensioner behöver harmoniseras och har tillsammans med Pensionsmyndigheten, representanter för minpension.se och flera andra aktörer deltagit i arbetet med att ta fram en generell prognosmodell. SPV samarbetar sedan länge med Min Pension och har successivt ökat antalet statsanställda som kan få en prognos för sin framtida pension via minpension.se. SPV erbjuder vidare de statsanställda så kallad distribuerad webb vilket innebär att man via de elektroniska pensionsbeskeden, utan ny inloggning, kan göra prognoser på minpension.se. Minpension.se är i dag det viktigaste verktyget för den som vill ha en samlad bild av sin pension och SPV ser positivt på en fortsatt utveckling av webbplatsen. SPV anser att de informationsinsatser som planeras bör syfta till att ge enkel, sammanhållen och trovärdig information om pensionssystemet till personer i alla åldrar. Detta är kvaliteter som kännetecknar minpension.se. SPV ifrågasätter därför värdet av utredningens förslag om ytterligare en portal för pensionsinformation. Kapitel 13 Grundskyddet i ålderspensionssystemet Enligt utredningens förslag ska åldersgränserna för garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd följa riktåldern. Detta ska emellertid inte gälla personer som beviljats sjukersättning före 2019, för vilka åldersgränserna även fortsättningsvis kommer att vara 65 år. Två personer med sjukersättning som är födda samma år kan alltså ha olika pensionsålder beroende på om sjukersättningen beviljats före 2019 eller inte. Även till exempel åldersgränsen för arbetskadelivränta föreslås fungera på liknande sätt. För förmånsbestämda tjänstepensioner skulle detta till exempel innebära att den ene av dessa två personer skulle ha sin tjänstepension färdigfinansierad vid 65 år och den andre vid riktåldern. Om sjukersättningen för den förste av dessa upphör ska förmånen då räknas om mot riktåldern eller behåller personen sin pensionsålder på 65 år?
6 (6) En konstruktion med denna typ av övergångsbestämmelser kräver att vissa frågor utreds ytterligare. Den kan även medföra vissa pedagogiska och administrativa svårigheter. Kapitel 15 Åldersgränser i kringliggande system SPV ser positivt på att utredningen föreslår en anpassning av åldersgränser i kringliggande system. Men om rätten till att kvarstå i anställning höjs till 69 år i enlighet med förslaget föreligger även fortsättningsvis en diskrepans gentemot ett antal offentliga regelverk. Det gäller till exempel rehabiliteringsersättning och lönebidrag som föreslås justeras i enlighet med den lägre riktåldern. Detta kan motverka målet om ett längre arbetsliv. Detta yttrande har beslutats av generaldirektör Ann-Christin Nykvist. I den slutliga handläggningen har enhetschef Maria Humla och tillämpningsansvarig Caroline Pettersson deltagit, den senare som föredragande. Ann-Christin Nykvist Caroline Pettersson