Anvisning för räddningsmyndigheterna om övervakning av extern strålning

Sivu 1/8 STRÅLSÄKERHETSCENTRALEN VAL 1.2 19.6.2001 Anvisning för räddningsmyndigheterna om övervakning av extern strålning 1 Inledning 2 Den riksomfattande strålningsövervakningen 2.1 Strålningsövervakningens innehåll 2.2 Strålalarm 2.3 USVA-systemet 2.4 Strålningsövervakningens beredskapslägen 2.5 Åtgärdsnivåer 3 Mätstationer för den externa doshastigheten 3.1 Övervakningsnätet för den externa strålningen 3.2 Automatstationer 3.3 Manuella stationer 4 Verksamhet på automatiska strålningsmätningsstationer 4.1 Larmgränser 4.2 De automatiska stationernas beredskapslägen 4.2.1 Grundövervakning 4.2.2 Intensifierad övervakning 5 Verksamhet vid manuella mätstationer 5.1 Larmgränser och åtgärdsnivåer 5.2 Manuella stationers beredskapslägen 5.2.1 Grundövervakning 5.2.2 Intensifierad övervakning 6 Strålningsmätningsstationernas utrustning 7 Övervakningspersonalens utbildning Bilaga A Teknisk beskrivning av det automatiska övervakningsnätet för extern strålning Bilaga B Installations- och mätanvisning för automatstation (AAM-station) Bilaga C Installations- och mätanvisning för en understation till en automatstation Bilaga D Mätanvisning för manuella övervakningsstationer Bilaga E Strålningsövervakningsanvisning för Helsingfors nödcentral Bilaga F Mätdagbok för strålningsövervaknings-station Bilaga G Rapporteringsblankett för bekräftelsemätning som görs med bärbar strålningsmätare

Sivu 2/8 Bilaga H Meddelande om strålobservationer som kräver omedelbara åtgärder av myndigheterna Bilaga I Schema över hur informationen löper i anslutning till alarmmeddelanden som kommer från det automatiska övervakningsnätet Bilaga J Automatiska mätstationer Bilaga K Bakgrundsinformation om den externa strålningen och om övervakningen av den Bilagorna finns endast i denna anvisningens PDF-format i Finlex. Denna anvisning är i kraft och med den 1.9.2001 tills vidare. Till anvisningens användare Kontinuerlig övervakning av strålningsläget är en del av den verksamhet vars syfte är att säkerställa finländarnas säkerhet riksomfattande, regionalt och lokalt. Ansvaret för det riksomfattande upprätthållandet av strålningsövervakningsnätet och det praktiska utvecklingsarbetet ankommer på Strålsäkerhetscentralen. Strålsäkerhetscentralen har uppgjort denna anvisning i samarbete med inrikesministeriet och andra räddningsförvaltningsmyndigheter. Anvisningen är i första hand avsedd för myndighetsbruk. Dess huvudsakliga målgrupper är länsstyrelsernas myndigheter och speciellt de kommunala räddningsmyndigheterna, som har en viktig uppgift inom sitt verksamhetsområde i att i praktiken ordna övervakningen av den externa strålningen. Anvisningen innehåller en allmän beskrivning av övervakningssystemet för extern strålning och praktiska anvisningar för verksamheten åt de ansvarspersoner som sköter övervakningsstationerna. Denna anvisning ersätter den motsvarande gamla anvisningen som Strålsäkerhetscentralen publicerat (STUK- B-VYK 6; 1997, reviderad och kompletterad upplaga 1998). INRIKESMINISTERIETS FÖRESKRIFTSSAMLING ANVISNING Nr SM-2001-01326/Tu-311 Datum 19.6.2001 Giltighetstid 1.9.2001 - tills vidare Behörighet att meddela anvisningar följer av 64 2 mom. lagen om räddningsväsendet (561/1999), 6 3 punkten förordningen om räddningsväsendet (857/1999) och 67 2 mom. strålskyddslagen (592/1991) Ändrar Inrikesministeriets anvisning för räddningsmyndigheterna om övervakning av yttre strålning Drn 12/011/97 Målgrupper länsstyrelserna, nödcentralerna, kommunerna INRIKESMINISTERIETS ANVISNING FÖR RÄDDNINGSMYNDIGHETERNA OM ÖVERVAKNING AV EXTERN STRÅLNING Inrikesministeriet meddelar med stöd av 64 2 mom. lagen om räddningsväsendet (561/1999), av 6 3 punkten förordningen om räddningsväsendet (857/ 1999) och av 67 2 mom. strålskyddslagen (592/1991) Strålsäkerhetscentralens anvisning VAL 1.2 Anvisning för räddningsmyndigheterna om övervakning av extern strålning som skall iakttas vid övervakning av den externa strålningen. Denna anvisning ersätter inrikesministeriets anvisning Dm 12/011/97 som Strålsäkerhetscentralen publicerats (STUK-B-VYK 6). Räddningsöverdirektör Pentti Partanen

Sivu 3/8 Konsultativ tjänsteman Tiina Peltola-Lampi 1 Inledning Med strålningsövervakning avses kontinuerlig eller periodisk mätning som utförs i miljön av den externa strålningens doshastigheter och halterna av radioaktiva ämnen och prognostisering av strålningsfaran. Avsikten är att få en helhetsbild av det rådande strålningsläget och hur det utvecklas. Den information som strålningsövervakningen ger behövs som grund för beslutsfattandet för rätt tidsanpassade skyddsåtgärder i en situation då strålningen avviker från det normala. De centrala strålningsövervakningsmyndigheterna är Strålsäkerhetscentralen, inrikesministeriet, försvarsmakten och Meteorologiska Institutet. Den riksomfattande strålningsövervakningen omfattar förutom de fasta övervakningsnäten arrangemangen för förmedling av övervakningsuppgifterna, insamlingen av prov och laboratorieverksamhet. De av försvarsmakten upprätthållna observationsnäten och övervakningsarrangemangen har en roll som kompletterande och säkerställande för den övriga strålningsövervakningen. I hotsituationer sänder Strålsäkerhetscentralen, räddningsmyndigheterna och försvarsmakten vid behov rörliga strålningsmätningspatruller till riskområdet. I denna anvisning presenteras Finlands riksomfattande övervakningssystem för extern strålning och ges anvisningar om verksamheten på mätstationerna. 2 Den riksomfattande strålningsövervakningen 2.1 Strålningsövervakningens innehåll Den riksomfattande strålningsövervakningen i miljön omfattar den kontinuerliga uppföljningen av den externa doshastigheten som strålning ger upphov till och uppföljningen av koncentrationerna och halterna av radioaktiva ämnen i luften, vid nedfall, i yt- och dricksvatten, i mjölk, livsmedel och i människokroppen. En del av dessa övervakningsmetoder är automatiserade så att de fungerar 24 timmar om dygnet och är utrustade med larmsystem. Detta gäller särskilt övervakningen av den externa strålningen. 2.2 Strålalarm Alarm fås genom förmedling av följande mätsystem: 1. De automatiska mätstationerna för den externa strålningens doshastighet, som hör till det riksomfattande övervakningsnätet. 2. De manuella mätstationerna för den externa strålningens doshastighet. 3. En del av Strålsäkerhetscentralens observationsstationer för mätning av radioaktiva ämnens aktivitetskoncentrationer. 4. Meteorologiska institutets observationsstationer som mäter radioaktiva ämnens totalaktivitetskoncentration i luften och den extern strålningens doshastighet. 5. Mätstationerna för den externa strålningens doshastighet som försvarsmakten upprätthåller. I denna anvisning behandlas de två förstnämnda strålningsmätningssystemen. 2.3 USVA-systemet USVA-datasystemet som upprätthålls av Strålsäkerhetscentralen samlar in strålningsmätningsresultaten från det riksomfattande automatiska observationsnätet som mäter den extern strålningens doshastighet, från mätpatruller och andra källor (vid behov också från utlandet) samt förmedlar dem till alla parter inom strålningsövervakningen. I USVA presenteras likväl inte öppet sådana mätuppgifter som den som lämnar eller producerar uppgifterna i fråga (till exempel vissa utländska kärnkraftverk inom närområdet ) ger som

Sivu 4/8 konfidentiella. Dylika mätresultat är tillgängliga endast för Strålsäkerhetscentralen. USVA-systemet innehåller också väderuppgifter som stöder strålningsövervakningen. Dessa levereras av Meteorologiska institutet. 2.4 Strålningsövervakningens beredskapslägen Strålningsövervakningens beredskapslägen är: grundövervakning intensifierad övervakning. Vid grundövervakning observerar man den extern strålningen vid de automatiska strålningsövervakningsstationerna och vid de kontinuerligt mätande manuella stationerna. Vid övriga strålningsövervakningsstationer som är i funktion utförs mätningar med bestämda intervaller. Vid intensifierad övervakning Avläser Strålsäkerhetscentralen automatstationerna med 20 till 30 minuters intervaller med hjälp av USVA-systemet. Ordnar länsstyrelserna fortlöpande jour vid alla de strålningsmätningsstationer som efter omständigheterna kommer i fråga. Förkortas mätningsintervallerna på de stationer som mäter periodiskt (på uppdrag av inrikesministeriet, länsstyrelsen eller Strålsäkerhetscentralen). Förkortas intervallerna för rapportering av mätresultaten vid alla manuella strålningsmätningsstationer (på uppdrag av inrikesministeriet, länsstyrelsen eller Strålsäkerhetscentralen). Sänder länsstyrelsen, de lokala räddningsmyndigheterna och Strålsäkerhetscentralen ut strålningsmätningspatruller till områden därifrån man inte annars erhåller mätuppgifter. Vid behov begärs handräckning från Försvarsmakten. Effektiveras behandlingen av data. Gör man gör sig beredd på att alarmera befolkningen. Gör man sig beredd på att ge anvisningar och inleda åtgärder för skyddandet av befolkningen. 2.5 Åtgärdsnivåer Inom strålningsövervakningen tillämpas åtgärdsnivåer som är bundna till den externa doshastigheten. Anmälningsgränsen för den externa doshastigheten inom det automatiska övervakningsnätet som upprätthålls av Strålsäkerhetscentralen och räddningsmyndigheterna är 0,4 mikrosv/h. Beträffande övriga åtgärdsnivåer inom strålningsövervakningen iakttas Strålsäkerhetscentralens anvisning Strålskydsåtgärder när strålrisk foreligger (anvisning VAL 1.1). Strålsäkerhetscentralen kan vid behov ändra anmälningsgränsen. Det kan till exempel finnas behov av att ändra anmälningsgränsen i ett strålriskläge som varar länge. Överskridning av anmälningsgränsen måste alltid bekräftas med en annan strålmätare. En anmälningsblankett för bekräftelsemätning som görs under grundövervakning har tagits med i denna anvisning (bilaga G). Detaljerade anvisningar om hur bekräftelsemätningar utförs på rätt sätt och om rapportering av resultat har getts i Strålsäkerhetscentralens anvisning Bärbara strålningsmätare; anvisning om användning för bekräftelsemätningar samt gransknings- och kvalitetskrav på mätare (anvisning VAL 1.3). Övergång till intensifierad regional eller riksomfattande strålningsövervakning sker på order av inrikesministeriet, länsstyrelsen eller Strålsäkerhetscentralen. Övergången till intensifierad strålningsövervakning sker senast då överskridning av anmälningsgränsen har bekräftats. (se punkt 4.2.2). 3 Mätstationer för den externa doshastigheten 3.1 Övervakningsnätet för den externa strålningen Det riksomfattande övervakningsnätet för den externa strålningen består av: automatstationer

Sivu 5/8 manuella stationer Stationerna är i regel belägna i kommunernas lokaler. Strålsäkerhetscentralen ansvarar för upprätthållandet, övervakningen och ledningen av det riksomfattande systemet. På regional nivå ansvarar länsstyrelsen för verksamheten. De finländska kärnkraftverken har sina egna övervakningsnät på 1 till 5 km avstånd. Kraftbolagen i fråga ansvarar för dessa. 3.2 Automatstationer Automatstationerna övervakar den externa strålningens doshastighet kontinuerligt. Med hjälp av dessa strävar man efter att få vetskap om en hotande strålningsfara i ett så tidigt skede som möjligt. Den information som automatstationsnätet producerar förmedlas till USVA-datasystemet, som används för uppgörande och upprätthållande av strållägesbilden. Automatstationerna är av två typer: datorbaserade AAM-centralstationer understationer, som inte har dator. En teknisk beskrivning av det automatiska övervakningsnätet ingår i bilaga A. Installations- och mätanvisningar för automatstationerna finns i bilagorna B (AAM-stationer) och C (understationer). Stationernas geografiska utplacering visas i bilaga J. 3.3 Manuella stationer De manuella stationerna är av två slag: sådana som mäter kontinuerligt sådana som mäter periodiskt. De lokala räddningsmyndigheterna ansvarar för de manuella stationernas funktion. I takt med utvidgningen och utvecklingen av det automatiska övervakningsnätet har de manuella stationernas betydelse som en del av den riksomfattande strålningsövervakningen minskat, så därför behöver man inte reparera eller förnya kontinuerligt mätande manuella mätanordningar som gått i olag, om man inte så önskar på den lokala nivån. Det rekommenderas likväl att kommunerna upprätthåller sina manuella mätstationer, eftersom betydelsen av dem kan vara viktig i allvarliga undantagsförhållanden - då det inom det riksomfattande kommunikationssystemet, telefontrafiken eller energiförsörjningen kan förekomma avbrott. Med hjälp av dessa kan man vid behov också precisera den strålningslägesbild som det automatiska övervakningssystemet producerar. Dessutom befrämjar de upprätthållandet av en god aktionsberedskap. Anvisningar för verksamheten vid de manuella stationerna finns i bilaga D. 4 Verksamhet på automatiska strålningsmätningsstationer 4.1 Larmgränser Larmgränserna för stationerna inom det automatiska övervakningsnätet är: 1 larmgränsen = 0,4 mikrosv/h (den s.k. anmälningsgränsen) 2 larmgränsen = 10 mikrosv/h 3 larmgränsen = 100 mikrosv/h. Strålsäkerhetscentralen svarar för ändringar i larmgränserna. Då den första larmgränsen överskrids övergår man på stationen till intensifierad övervakning och insamlingsintervallerna för mätresultaten förkortas.

Sivu 6/8 Den andra och den tredje larmgränsen motsvarar de åtgärdsnivåer som uppges i Strålsäkerhetscentralens anvisning VAL 1.1 (Strålskydsåtgärder när strålrisk foreligger) för att barn skall äta jodtabletter och befolkningen skydda sig inomhus. Larmgränserna är inställda i centralstationernas AAM-program och de får inte ändras utan tillstånd från Strålsäkerhetscentralen. Extra larmgränser får inte ställas in, eftersom varje överskridning av en larmgräns medför sitt eget alarm som kan överbelasta systemet. 4.2 De automatiska stationernas beredskapslägen 4.2.1 Grundövervakning En automatstation mäter kontinuerligt den extern strålningens doshastighet. Mätresultaten lagras i givarens eller datorns minne och överförs automatiskt 1 till 2 gånger per dygn (vid behov också oftare) till USVA-systemet. Då en larmgräns överskrids alarmerar stationen automatiskt. Anvisningar för upprätthållandet av grundövervakning finns i bilagorna B (AAM-stationer) och C (understationer), såsom också anvisningar om verksamhet då en anordning alarmerar vid grundövervakning. 4.2.2 Intensifierad övervakning På en automatstation övergår man till intensifierad strålningsövervakning: då man på stationen har konstaterat en bekräftad överskridning av anmälningsgränsen eller på order av Strålsäkerhetscentralen, inrikesministeriet eller länsstyrelsen. Automatstationernas mätverksamhet styrs av USVA-systemet. Om systemet fungerar på planerat sätt, startas inte mätaravläsning från AAM-stationen. Anvisningar för verksamheten vid intensifierad övervakning finns i bilagornas punkter B.5 och C.5. Strålsäkerhetscentralen beslutar om avslutande av intensifierad strålningsövervakning på automatstationerna. 5 Verksamhet vid manuella mätstationer 5.1 Larmgränser och åtgärdsnivåer Vid all övervakning av den externa strålningen skall man i mån av möjlighet tillämpa enhetliga till doshastigheten bundna larmgränser och åtgärdsnivåer, vilka är 0,4, 10 och 100 mikrosv/h (se punkterna 2.4 och 4.1). Om ändå anmälningsgränsen 0,4 mikrosv/h på manuella mätstationer medför onödiga alarm i ökande grad på grund av strålmätarens inexakta skala och grov justering, kan man fortsättningsvis som anmälningsgräns använda värdet 0,7 mikrosv/h som det tidigare getts anvisning om. Den lägsta larmgränsen 0,7 mikrosv/h på de kontinuerligt mätande manuella stationerna (RDA-31S + APC-31) har dessutom programmässigt inställts i bakgrundsmätenheten och den är oberoende av larmgränsen som ställs in för själva givaren (som enligt tidigare givna anvisningar skall vara 100 mikrosv/h). I detta fall är det inte värt att på nytt programmera in APC-31 -enhetens larmgräns. 5.2 Manuella stationers beredskapslägen 5.2.1 Grundövervakning Stationer som mäter kontinuerligt Vid grundövervakning mäts den externa strålningens doshastighet kontinuerligt. Härvid erhålls genast alarm då larmgränsen överskrids. Anvisningar för grundövervakning samt anvisningar för verksamheten om alarm inträffar finns i bilaga D (punkterna D.1.2 och D.1.3)

Sivu 7/8 Stationer som mäter periodiskt Vid grundövervakning mäts den externa strålningens doshastighet periodiskt, för att försäkra sig om apparaturens skick. Mätanvisningar för grundövervakning samt anvisningar för verksamheten om alarm inträffar finns i bilaga D (punkterna D.2.2 och D.2.3). 5.2.2 Intensifierad övervakning På de manuella övervakningsstationerna för extern strålning övergår man till intensifierad strålningsövervakning då man på stationen har konstaterat en bekräftad överskridning av anmälningsgränsen eller på order av inrikesministeriet, länsstyrelsen eller Strålsäkerhetscentralen. Mätningsanvisningar för intensifierad övervakning finns i bilagans punkter D.1.4 (kontinuerligt mätande stationer) och D.2.4 (stationer som mäter periodiskt). Vid intensifierad övervakning måste man ordna fortlöpande jour för mätningar och kontakttagningar. Intensifierad strålningsövervakning på manuella stationer avslutas på order av inrikesministeriet, länsstyrelsen eller Strålsäkerhetscentralen. 6 Strålningsmätningsstationernas utrustning Strålningsmätningsstationerna är förutom med den fasta mätstationen och till den anslutande anordningar utrustade med: en eller flera universal- eller grundmätare för strålning, med vilka man också kan mäta strålningsdosen denna anvisning samt anvisningen VAL 1.3 (Bärbara strålningsmätare; anvisning om användning för bekräftelsemätningar samt gransknings- och kvalitetskrav på mätare) mätdagbok som används vid intensifierad övervakning (bilaga F) rapporteringsblankett för resultat av bekräftelsemätning som skall göras vid grundövervakning (bilaga G) behövlig skyddsutrustning plastpåsar för att skydda givaren mot nedfall som kan fastna på den (vid behov). Den fasta mät- och datatrafikutrustningen som hör till stationerna inom det automatiska övervakningsnätet ägs av Strålsäkerhetscentralen och är på dess ansvar. På varje station finns dessutom en strålningsmätare (universal- eller grundmätare) som ägs av Strålsäkerhetscentralen och som speciellt är avsedd för bekräftelsemätningar. Alla andra bärbara mätanordningar och skyddsutrustningar är de lokala myndigheternas eller länsstyrelsens egendom. I en verklig strålningssituation kan det fastna radioaktiva ämnen på ytan av mätgivarens skal, vilket kan medföra att den uppmätta doshastigheten kan vara alltför hög. För att skydda givaren skall det på stationen finnas plastpåsar i lager som är lämpliga för ändamålet. 7 Övervakningspersonalens utbildning Ansvaret för personalens yrkeskunnighet på övervakningsstationerna som mäter extern strålning åligger inrikesministeriet och länsstyrelserna. Personalen utbildas för uppgifterna som denna anvisning förutsätter på Räddningsinstitutets kurser.strålsäkerhetscentralen deltar i planeringen av utbildningen och i undervisningen. Strålningsövervakningsstationens skötare svarar för den utbildning som behövs på mätstationen.

Sivu 8/8 Bild 1. Strålningsövervakningsstation i nordfinländsk terräng. Bild 2. Strålningsövervakningsstation inom stadsområde. Bilagorna finns endast i denna anvisningens PDF-format i Finlex.