Kommunal information bör vara tydligare och tillgänglig på fler media.

Relevanta dokument
HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM OLOFSTRÖMS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige KF 135

Plan för full delaktighet i Åmåls kommun

Handikappolitiskt program för Kils kommun

Tillgänglighetsplan

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.15

Handikappolitiskt Program

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR FALKÖPINGS KOMMUN. Tillgänglighet för alla!

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Tillgänglighet för alla!

Handikappolitisk handlingsplan

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

Att kunna leva ett obehindrat liv

Handikappolitiskt program

Handikappolitisk plan

Handlingsprogram för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsplan för Mörbylånga kommun

Kramfors kommuns handikappolitiska program

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

Handikappolitiskt program om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionshinder. med åtgärdsprogram för

Funktionshinderpolitiskt program

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM för Gnosjö kommun

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

Lidingö stad hälsans ö för alla

Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun

Handikappolitiskt program för Skövde kommun

Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige

Handikappolitiskt program för Krokoms kommun AGENDA 22

Handikappolitiskt program för Bollnäs kommun

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM HÄRJEDALENS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM Beslutat i Kommunfullmäktige den 26 augusti 2002, 136

Handikapprogram Stockholms läns landsting

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Full delaktighet i Håbo

En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun

Funktionsnedsättning inget hinder

Lättläst handikapplan för Staffanstorps kommun 2

Handikappolitiskt program

Inledning 2. Grundläggande begrepp 3. Mål för handikappolitiken. Kommunens ansvarsområde 4-6. Kommunens målsättning 7-12.

Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

LÄTTLÄST SVENSKA. Plan för att göra Uppsala bättre för personer med funktionsnedsättning

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Tillgänglighet i vårt Avesta Inledning

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet

1. Uppdraget. 2. Syfte. 3. Definitioner

HANDIKAPPOLITISK PLAN. Måldokument

Lidingö stad hälsans ö för alla

Tillgänglighetsprogram

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Handikappolitiskt program för Malung-Sälens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder

Arbetsgrupp. Handikappkonsulent Lena Helin nämnd och utredning

HANDIKAPPOLITISK PLAN

Synvändan. Handikapplan för Göteborgs Stad en sammanfattning LÄTTLÄST

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Program för personer med funktionshinder i Essunga kommun

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige , 131

Tillgänglighetsplan för personer med funktionsnedsättning

Funktionshinderpolitiskt program

Reglemente. Kommunala handikapprådet (KHR) Antagen av kommunfullmäktige KF 67/ Reviderad av kommunfullmäktige KF 45/

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter

Handikapplan med handlingsplan för

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN

Handikappolitisk åtgärdsplan

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Plattform för ledsagning

BORGHOLMS KOMMUN HANDIKAPPLAN. för Borgholms kommun åren

Program för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan. för. Ökad tillgänglighet i Kristinehamns Kommun

Plan för tillgänglighet och delaktighet

Handikappolitiskt program

Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighetsprogram för Krokoms kommun


HANDIKAPPOLITISK PLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM. Handlingsplan med konkreta åtgärder

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Kapitel 1. Ökad medvetenhet

Policy för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR STAFFANSTORPS KOMMUN

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

PLAN FÖR FUNKTIONSHINDERFRÅGOR SVENLJUNGA KOMMUN

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Reglemente för kommunala handikapprådet, KHR

Ett Hylte för alla HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM. Ett program för att ge alla invånare lika förutsättningar

Stöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun

Handikapplan för Borgholms kommun - plan för ökad tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning

HANDIKAPPLAN FÖR VALDEMARSVIKS KOMMUN

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun

Transkript:

Reviderad 2009-02-04 Socialnämnden Regel 1 Tillgänglighet Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra med Kommunal information bör vara tydligare och tillgänglig på fler media. Kunskap om funktionsnedsättning, handikapp och FN:s standardregler är inte tillräckligt spridd. Biblioteket skall göra en översyn för att utveckla en samlad information till funktionshindrade. Förvaltningarna skall i sin informationsplan inventera de funktionshindrades skilda behov av information. Information om till exempel LSS skall finnas tillgänglig lättläst, på ljud Daisy och/eller CD, punktskrift och video (teckenspråk och textremsa). Bliss och pictogram kan användas. Tillgängligheten till handläggarna skall öka, röstbrevlåda skall finnas. Handikapporganisationer skall i större omfattning bjudas in som gästföreläsare i skolor och även ges ersättning för förlorad inkomst. Kontakt kan tas med Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Vänersborg, (HSO). Kommunen skall i kontakter med näringslivet sprida sina erfarenheter om funktionshinder. Varje nämnd inklusive Kommunfullmäktige (KF) skall vid minst 1 tillfälle årligen ha ett inslag om funktionshinder till exempel bjuda in representant för någon handikapporganisation. Vänersborgs kommun skall fortsätta arbetet med den databaserade tillgänglighetsguiden. Barn och Ungdomsnämnden uppmärksammar bidragssökande föreningar om hur efterlevnaden av funktionshindrades möjlighet att delta på samma villkor skall ske. Regel 2. Medicinsk vård och behandling Staterna bör ansvara för att effektiv medicinsk vård och behandling finns tillgänglig för människor med funktionsnedsättning För att garantera den enskildes medicinska säkerhet och trygghet krävs kunskap om olika funktionshinder och dess olika behov. 1

Kompetensen skall ständigt utvecklas hos personalen. Gränsdragning och samverkan behöver fortsätta att utvecklas. 2

Regel 3. Rehabilitering Staterna bör se till att rehabilitering erbjuds för människor med funktionsnedsättning för att kunna uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga Behov av fler arbetsterapeuter, rehabombud och pedagoger. Rehabiliteringstänkandet behöver nå ännu fler anställda i kommunen. Det finns behov av kontinuerligt tillskott av boenden för funktionshindrade. Det finns behov av att specialisera kommunens korttidstillsyn. Boende för personer med dubbeldiagnos saknas. Socialnämnden skall uppmärksamma att det också fortsättningsvis behövs personal i kategorierna arbetsterapeuter, rehabombud och pedagoger, till exempel socialpedagoger. Därmed kan rehabilitering erbjudas i större omfattning och till fler människor med funktionsnedsättning. Det krävs olika former, till exempel gruppbostäder och servicebostäder, för att möta ett kommande och nytt behov av fullvärdiga boenden anpassade för funktionshindrade. Dessa skall ha tillräckligt med utbildad personal. Tillskott av nya lokaler för dessa grupper med speciella behov. Vissa funktionshindrade har stora svårigheter i att delta i kommunens ordinarie korttidstillsyn. Samarbetet med Trollhättan om boende för personer med dubbeldiagnos bör intensifieras. Regel 4. Råd och stöd Staterna bör garantera utvecklingen av och tillgången till stöd och service. Inbegripet sådana hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättning kan bli mer oberoende i det dagliga livet och utöva sina rättigheter Syn- och hörselinstruktör för syn- och hörselskadade eftersöks. Ledsagarservice behöver ledsagare och med bättre introduktion och fortlöpande kompetensutveckling. Underlätta för personer med beslut om ledsagning eller personlig assistans att kunna vara delaktiga. Färdtjänsttaxan är högre än taxan för kollektivtrafiken Så kallat mobilt team saknas inom omsorgen. 3

En länk mellan kommun och psykiatrin saknas. Förekommer bristande information om kommunens utbud. I kommunens samverkan med Regionen skall behovet av syn- och hörselinstruktör uppmärksammas. Kommunen skall i sin upplysningsverksamhet sprida kunskap om det utbud som finns utöver kommunens. Externa länkar där man kan få råd och stöd som funktionshindrad och/eller närstående bör finnas på hemsidan. Socialförvaltningen skall i arbetet med fortbildningsplanen uppmärksamma och intensifiera behovet av introduktion, utbildning och rekrytering av ledsagare och kontaktpersoner. Socialnämnden skall utreda möjligheten att förenkla ledsagning så att ledsagare/personlig assistent bör få möjlighet att medfölja färdtjänsten. Kostnaderna för att likställa färdtjänsttaxan med kollektivtrafiktaxan bör utredas. Som stöd för funktionshindrade i eget boende bör ett mobilt team, med kunskap om olika funktionshinder, tillskapas. Socialtjänsten skall utreda möjligheten att inrätta ett så kallat personligt ombud som psykiskt funktionshindrade kan ha som stöd vid kontakter ute i samhället. Personalen har en skyldighet att informera kommuninvånarna om kommunens olika resurser. Regel 5. Tillgänglighet Staterna bör inse tillgänglighetens betydelse på alla områden i utvecklingen mot full delaktighet. Oavsett vilka eller hur stora funktionshinder människor har, skall statena) införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig för dem ochb) se till att de får tillgång till information och möjlighet till kommunikation Kommunens lokaler skall vara tillgängliga. Den fysiska miljön är inte tillgänglig för alla funktionshindrade. Det råder brist på fungerande ljudanläggningar i kommunens samlingslokaler, aulor och bibliotek. Även funktionshindrade barn skall kunna gå i sin hemskola. Det är svårt för rörelsehindrade och kortvuxna att komma fram till och nå upp till miljöstationerna. Kommunhuset och biblioteket saknar texttelefon. Kommunens hemsida kan göras ännu mer tillgänglig för fler grupper. 4

Exempelvis Gatuenheten (hiss saknas), hissen i kommunhuset för mörk, generellt saknas kontrastmarkeringar, reliefskyltning till exempel på våningsplan, i trapphus och hissar. Tillgång skall finnas till elsanerade lokaler. 5

Vid fastighetsbesiktning och beviljande av bygglov skall kommunen vidta nödvändiga åtgärder för tillgänglighet. Miljöstationerna skall förbättras så att inkasten nås även av rullstolsburna och kortvuxna dessutom saknas skyltning för synskadade, till exempel storstil. Kommunens telefonväxel skall, i samråd med handikapporganisationerna, införa informationsteknik som underlättar funktionshindrades kommunikation med kommunala politiker och tjänstemän. Regel 6. Utbildning Staterna bör erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. De bör se till att sådan utbildning är en integrerad del av den ordinarie utbildningen Integration/segregation är ett komplicerat område. Vår strävan måste vara att göra all utbildning tillgänglig även för personer med funktionsnedsättning. Ofta handlar det om fysisk miljö och anpassningar av olika slag, men mycket beror också på personalens attityder och kompetens.. Den psykiska miljön kan förbättras genom att minska obehag av ljud och ljus. Det saknas eftergymnasial kompetensutveckling. Integration eller segregation skal utgå från den enskildes funktionshinder och önskemål. I arbetet med skolplanen skall aspekter och direkta mål för elever med funktionsnedsättning införas. Många upplever psykiskt obehag av felaktigt ljus och/eller ljud i skolmiljön, därför måste detta åtgärdas. Utveckla möjligheterna till eftergymnasial kompetensutveckling för funktionshindrade. Regel 7. Arbete Staterna bör erkänna principen att förutsättningarna skapas för människor med funktionsnedsättning så att de skall kunna utnyttja sina mänskliga rättigheter, särskilt rätten till arbete. Såväl på landsbygden som i städerna måste de ha lika möjligheter till produktivt och inkomstbringande arbete Riktade åtgärder för funktionshindrade efterlyses. Ett flertal arbetar deltid och har dyra kostnader för arbetsresor. Vid personalrekrytering skall kommunen klargöra sin beredvillighet att anpassa arbetsplatsen 6

så att funktionshindrade skall kunna söka arbete på lika villkor. Funktionshindrades specifika kunskaper och erfarenheter tas inte till vara. Det behövs ett större utbud av daglig verksamhet. Kommunen skall ta initiativ till samverkan med handikapporganisationerna för att förbättra attityder i samhället. Med ökad förståelse följer förbättrad situation för funktionshindrade och deras familjer. Arbetsmarknadsenheten tillsammans med socialförvaltningen fortsätter med verksamhet och samverkar i planering med Arbetsförmedlingen såväl för långtidsarbetslösa som speciella projekt för funktionshindrade. Av den individuella planen skall framgå den enskildes resurser och det stöd som samhället skall ge. Till exempel finns behov av månadskort för arbetsresor. När personalpolitiska program uppdateras skall behov för medarbetare med funktionshinder uppmärksammas. Personer med olika funktionshinder kan med rätt stöttning, till exempel av en jobbcoach, klara ett arbete även på den öppna arbetsmarknaden. Funktionshindrades arbetsresor skall prioriteras i trafikplaneringen så att brukaren kan vara säker på att komma fram i tid. Vidare bör frågan om möjligheten att lämna och hämta barn på dagis utredas. Utöka inriktningar för att bättre möta gymnasial utbildning. Regel 8 Ekonomisk och social trygghet Samhället ska också svara för att funktionshindrade får ekonomisk och social trygghet även om funktionsnedsättningens art begränsar eller förhindrar möjligheterna till lönearbete Alla personer med funktionshinder skall ha en individuell bedömning utifrån sina behov. Skapa möjligheter för yngre personer med funktionshinder att kunna välja en ändamålsenlig bostad. Konkret information, på kommunikationssätt som är lämpligt för den enskilde. Informationen skall vara tydlig, med kontrollfrågor, för att undvika begreppsförvirringar. Den skall även innehålla både rättigheter och skyldigheter. Utreda möjligheterna att införa ett kommunalt bostadsbidrags för funktionshindrade. Regel 9. Familjeliv och personlig integritet Staterna bör främja möjligheten för människor med funktionshinder att leva familjeliv. De bör främja deras rätt till personlig integritet och se till att lagar inte 7

diskriminerar människor med funktionsnedsättning när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap Det finns mer att göra för att påverka attityder och för att familjer med funktionshindrade skall ha bättre hälsa. Kommunens personal skall vara observant över en stor grupp unga intellektuellt funktionshindrade som bor i eget boende när det gäller sexuella relationer och föräldraskap. Kommunen skall fortsätta att ta initiativ och utveckla samverkan med handikapporganisationerna för att förbättra attityder i samhället. Med ökad förståelse följer förbättrad situation för funktionshindrade och deras familjer. Råd och stöd så de funktionshindrade klarar sin situation och inte exempelvis utnyttjas eller ställs i svårigheter som de inte kan hantera. Regel 10. Kultur Staterna skall se till att människor med funktionsnedsättning kan delta i kulturlivet på lika villkor Skapa miljöer så att personer med olika funktionshinder, syn, hörsel, allergi, svårigheter att tolka information, fysisk tillgänglighet etc, kan ta del av kulturlivet och även sportevenemang. Trots de många döva kommunmedborgarna saknas tillfredställande utbud för döva, hörselskadade och för andra grupper. Fastigheter med K-märkning utestänger rörelsehindrade. En plan för montering av till kommunala offentliga lokaler, hörselhjälpmedel, ramper, lättåtkomliga dörröppnare, markeringar och belysning för synskadade, allergisanering, ändring av trösklar och annan tillgänglighet skall göras. Hissar och ramper skall fungera för elrullstolarna för inomhusbruk beträffande vikt och svängradie. Något kulturarrangemang på teckenspråk och med syntolkning bör anordnas årligen. Kommunen skall i föreningsbidraget rikta stödet så kultur- och kommuninformation kan ges på alternativa språk (tecken, bliss, lätt svenska etc). Det finns önskemål om avlösarservice för närstående med svårt funktionshindrade anhöriga för att kunna delta i kulturarrangemang. Finna en lösning så att rörelsehindrade kan besöka exempelvis museer som har lokaler i k- märkta hus. Regel 11. Rekreation och idrott Staterna skall vidta åtgärder för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning 8

samma möjligheter till rekreation och idrott som andra Kommunala friluftsbad är inte anpassade för funktionshindrade. Tillgängligheten är för dålig för ett aktivt sportfiske för funktionshindrade. Aktivitetsplatser saknas vid gruppboenden. Idrottshallar skall vara tillgängliga för alla. Jakobsön har inte tillgänglighet för rullstolsburna. Minst ett friluftsbad skall utrustas med rullstolsramp. Ytterligare en rullstolramp för sportfiske skall anläggas inom kommunen. Tillgängligheten till skolornas idrotts- och gymnastikhallar skall ses över. Utveckla utemiljöer vid särskilda boenden. Lekplats/aktivitetsplats för funktionshindrade ungdomar och vuxna anläggs gärna i anslutning till den planerade på Skräcklan. Arbeta för att alla funktionshindrade skall kunna utöva och se idrott, ljudmiljön skall särskilt beaktas. Ramp och platå byggs på Jakobsön efter bron. Regel 12. Religion Staterna skall uppmuntra åtgärder som syftar till att skapa jämlika möjligheter för människor med funktionsnedsättning att utöva religion Vissa av kyrkans lokaler och begravningsplatser har dålig tillgänglighet. Kommunen skall, genom Kommunala Handikapprådet, fortsätta i samverkan med respektive församlig uppmärksamma problematiken med framkomlighet. Regel 13. Kunskap och forskning Staterna tar det yttersta ansvaret för att kunskap om levnadsvillkoren för människor med funktionsnedsättning samlas in och sprids och också för att stöd ges till forskning på alla områden, inklusive det som är till hinder i deras liv Kommunen har ständigt behov av kompetensutveckling, ökad kunskap om olika 9

funktionshinder och hur olika politiska beslut påverkar funktionshindrade människor i vardagen. Kommunen skall fortsätta att utveckla sin samverkan med Högskolan (HTU) Högskolecentrum och Handikappsförvaltningens informations centrum vad gäller kunskapsutveckling om funktionshinder. Regel 14. Policy och planering Staterna skall se till att handikappaspekterna beaktas i alla relevanta policysammanhang och i all planering på riksnivå Funktionshindrades olika behov skall komma in i ett tidigt stadium. Samråd med handikapporganisationer fungerar inte på alla områden. Vid planering och analys i kommunen av till exempel vägsystem, trafik, byggnation, skolplanering eller avvägningar mellan flera trafikgrupper skall Kommunala Handikapprådets granskningsgrupp delta och kallas i god tid. Regel 15. Lagstiftning Staterna har ansvaret för att det skapas en rättslig grund för åtgärder som leder till delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Det saknas oftast förutsättningar att kunna kommunicera utifrån den funktionshindrades behov. Skapa möjligheter för funktionshindrade att kunna delta i samhällslivet på likartade villkor. Regel 16. Ekonomisk politik Staterna har det ekonomiska ansvaret för nationella handlingsprogram och åtgärder som skall tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet Regel 17. Samordning Staterna är ansvariga för att nationella samordningskommittéer eller liknande organ inrättas, som säkerställer att handikappfrågor samordnas Tydliga rutiner för samordning saknas. 10

Det skall tydliggöras och informeras om vem eller vilka det är inom Socialförvaltningen som ansvarar för handikappfrågor. Tillsätta en tjänst som handikappkonsulent. Vid planering skall Kommunala Handikapprådets granskningsgrupp användas för att få en bredd av olika behov. Regel 18. Handikapporganisationerna Staterna bör erkänna handikapporganisationernas rätt att representera människor med funktionsnedsättning på riks, - regional och lokal nivå. Staterna bör också erkänna handikapporganisationernas rådgivande roll när det gäller att fatta beslut i handikappfrågor Miljöerna är inte tillgängliga för alla funktionshindrade. Vid frågor som berör funktionshindrade, vid till exempel ny- och ombyggnader skall samråd alltid ske med Kommunala Handikapprådets granskningsgrupp. Regel 19. Personalutbildning Staterna är ansvariga för att det på alla nivåer finns lämplig utbildning för all personal som deltar i planeringen och genomförandet av program och service för människor med funktionsnedsättning Ledsagare och personliga assistenter för funktionshindrade barn, ungdomar och vuxna har för låg kompetens. Ökad kunskap efterfrågas i alternativa kommunikationsformer. Generellt krävs ökad kunskap om bemötande av personer med olika funktionshinder. Kommunens förvaltningar skall i fortbildningsplanen tillgodose kompetenskravet för all personal som möter funktionshindrade. Berörd personal skall ha tillgång till tidskrifter och litteratur på området Det skall finnas specifikation på erforderlig kunskap i alternativa kommunikationsmetoder. Fortsatt satsning på utbildning för att nå all personal i vikten av rätt bemötande. 11

Regel 20. Nationell granskning och utvärdering Staterna är ansvariga för fortlöpande granskning och utvärdering av nationella program och tjänster för att tillförsäkra sig människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet Politiska program utarbetas och antas. Om det inte inarbetas i den kommunala besluts- och åtgärdsprocessen blir det i praktiken ett värdelöst dokument. Utan uppföljning vet man inte hur det går. Varje nämnd skall vidta åtgärder enligt programmets intentioner och varje år redovisa måluppfyllelse för sin nämnd samt för Kommunala Handikapprådet. Minnesanteckningar från Kommunala Handikapprådet skall delges Kommunstyrelsen, samtliga nämnder och finnas på kommunens hemsida.. Handikapprogrammet skall effektueras genom budgetarbete och genom att inarbetas i både mål- och resursplanen och skolplanen. Vart annat år skall Kommunala Handikapprådet göra en skriftig rapport till Kommunfullmäktige Agenda 22-bokslut. Agenda 22-bokslutet skall innehålla en beskrivning av rådets uppfattning av hur FN:s standardregler, handikapprogrammet och rådets rekommendationer har tillämpats under verksamhetsåret. Regel 21. Tekniskt och ekonomiskt samarbete Stater, både industri- och utvecklingsländer, har ett ansvar för att tillsammans förbättra levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning i utvecklingsländerna Kommunen saknar pågående arbete med handikappfrågor i utvecklingsland. Utveckla arbetet i Namibia att även omfatta funktionshindrades situation. Regel 22. Internationellt samarbete Staterna skall delta aktivt i internationellt samarbete när det gäller åtgärder för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet När kommunen samarbetar internationellt, till exempel i vänortssamarbete, bör diskussioner om funktionshinder fortsätta. Kommunen skall även i fortsättningen i sitt internationella arbete uppmärksamma funktionshindrades situation. 12

13