Folkbildning med asylsökande 2017

Folkbildning med asylsökande 2017 Svenska från dag ett och Vardagssvenska i studieförbund och folkhögskolor www.folkbildningsradet.se

FÖRORD På regeringens uppdrag fördelar Folkbildningsrådet sedan hösten 2015 medel för folkbildningsinsatser med asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Insatserna ska stärka kunskaper i svenska språket och om samhället samt främja deltagande i arbets- och samhällslivet. Syftet är att främja en meningsfull sysselsättning under asyltiden och att påskynda en framtida eventuell etablering. Den här uppföljningsrapporten innehåller Folkbildningsrådets återrapportering till regeringen av verksamheten och dess resultat 2017. Erfarenheterna av folkbildning med asylsökande har inneburit nya utmaningar för studieförbund och folkhögskolor. Det har varit meningsfullt och företrädare för folkbildningen säger sig vara trötta men nöjda. Verksamheterna med asylsökande har visat på folkbildningens möjligheter att möta nya målgrupper och dessa har i sin tur stärkt, utmanat och utvecklat studieförbundens och folkhögskolornas arbete. Initiativet till statsbidraget togs under en period då många människor på flykt anlände till Sverige samtidigt. Folkbildningen, tillsammans med hela det övriga civilsamhället, lyckades snabbt mobilisera ett stort engagemang och en kapacitet att underlätta mottagandet av asylsökande och stärka etableringen i samhället. I tider när samhällets kapacitet att ta emot flyktingar ifrågasätts och det finns en oro för att samhället inte längre ska hålla samman, väcker det lokala arbetet hopp. Det är där som information om det svenska samhället förmedlas och bearbetas, det är där som asylsökande får de första nycklarna till det nödvändiga svenska språket, det är där som det dagligen sker ömsesidiga möten mellan människor och det är där som människor hittar fortsatta vägar till delaktighet. Stockholm 28 mars 2018 Maria Graner Generalsekreterare

SAMMANFATTNING Verksamhetens omfattning År 2017 fördelade Folkbildningsrådet 170 miljoner kr till studieförbund och folkhögskolor för särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Insatserna ska stärka kunskaper i svenska språket och om samhället samt främja deltagande i arbets- och samhällslivet i syfte att ge en meningsfull sysselsättning under asyltiden och påskynda en framtida etablering för dem som beviljas uppehållstillstånd. Studieförbunden har under 2017 genomfört över 10 000 arrangemang med Svenska från dag ett och Vardagssvenska vilka samlat över 111 000 deltagare. Folkhögskolornas kurser med Svenska från dag ett motsvarade över 31 000 deltagarveckor med nära 3200 deltagare. Sammantaget bedrevs verksamhet i 246 kommuner. Jämfört med verksamheterna 2016 har sammantaget mindre verksamhet genomförts. Men ställt i relation till att anslaget 2017 var lägre, motsvarar volymen mer än väl den som uppnåddes 2016. Deltagarna är färre på folkhögskola och inom studieförbundens Svenska från dag ett. Samtidigt tenderar studiecirklar och kurser inom Svenska från dag att vara längre. Vardagssvenska har genomförts mer effektivt med fler arrangemang och deltagare. Deltagarna har deltagit i flera arrangemang eller kurser ungefär lika ofta som 2016. Andelen personer som har deltagit i både Vardagssvenska och i Svenska från dag ett hos studieförbunden är dock högre. Sammantaget uppskattas studieförbunden och folkhögskolorna ha nått runt 35 000 unika personer från målgruppen, vilket är mer än hälften jämfört med 2016. Andelen kvinnor av deltagarna har ökat påtagligt inom studieförbundens verksamheter, från 30 till 35 procent, medan den är densamma som föregående år i folkhögskolan; 34,5 procent. Liksom 2016 uppskattas andelen bland deltagarna mer än väl motsvara andelen kvinnor i målgruppen. Anordnarna har arbetat på olika sätt med att underlätta kvinnors deltagande, vilket sannolikt har spelat en viktig roll.

Genomförande Verksamheterna har genomförts i stort på samma sätt som 2016. Att stärka det svenska språket har varit mest prioriterat samt att få kunskaper och verktyg att orientera sig i vardagen och hantera kontakter med samhällsservice, men också frågor om demokrati och jämställdhet. Generellt är erfarenheten att folkbildningens pedagogik väl har kunnat möta målgruppens skiftande behov och omständigheter. En utmaning har varit att kunna åstadkomma en nivåanpassning i grupper med mycket olika förutsättningar. Anordnarna har vid genomförandet bland annat kunnat dra nytta av parallella verksamheter som sfi eller etableringskurser, kompetensen hos flerspråkiga lärare och ledare, tillgången till olika typer av läromedel samt förankringen i det civila samhället. Arbetsformer som skapat delaktighet i det omgivande samhället har bidragit till att nå syftet. Ett nära samarbete med övriga civilsamhället har på många olika sätt varit avgörande för verksamheternas genomförande och resultat. En god samverkan med Migrationsverket har varit viktig vid rekrytering av deltagare från anläggnings- och andra boenden. Utmaningar och möjligheter Verksamheterna har inte sällan påverkats av att boenden avvecklats under året vilket inneburit plötsliga omflyttningar av deltagare. Det har samtidigt generellt krävt mer insatser för att nå asylsökande i eget boende. När verksamheter varit förlagda långt ifrån ordinarie verksamhet, har förutsättningarna för delaktighet i samhällslivet ibland varit mera begränsade. Det är positivt att deltagare fått del av mer verksamhet 2017 men samtidigt viktigt att vara vaksam på hur genomströmningen av deltagare ser ut för att undvika en oönskad rundgång. Ett fortsatt arbete med metodutveckling kring uppsökande verksamhet, en större samordning mellan studieförbund och folkhögskolor samt en utökad regional dialog med Länsstyrelsen och Migrationsverket är betydelsefullt för att underlätta arbetet med rekrytering och behovsmatchning. Även om antalet asylsökande i mottagningssystemet för närvarande avtar är bedömningen att det finns en potential och en kapacitet hos studieförbund och folkhögskolor att nå en större andel av målgruppen än idag. Begränsade resurser upplevs dock vara ett hinder för att kunna möta den efterfrågan som finns.

Resultat och möjliga effekter Eftersom färre unika personer deltog år 2017 än året innan, är den samlade förmodade effekten troligen lägre än 2016. Samtidigt har många av deltagarna fått del av mer verksamhet, vilket torde ha gett bättre förutsättningar för den enskilde. Folkbildningsrådet slutsats är densamma som 2016, nämligen att folkbildningens verksamheter på många olika sätt har kunnat erbjuda en meningsfull sysselsättning för deltagarna. Asylsökande med olika förutsättningar har börjat lära sig svenska, fått en ökad förståelse för hur samhället fungerar samt verktyg för att planera en eventuell framtid här. Verksamheterna har varit ett hälsofrämjande avbrott under väntetiden och ofta öppnat dörrar till deltagande i lokalsamhället. De här verksamheterna kan därmed förväntas bidra till att etableringsperioden kortas.

INNEHÅLL Inledning 8 Uppföljning av folkbildning med asylsökande 2017... 8 Förändrat ansvar för tidiga insatser för asylsökande... 9 Ramar och anslag för verksamheterna... 10 Verksamheternas omfattning och deltagare 2017 12 Studieförbundens verksamhet... 12 Folkhögskolornas verksamhet... 14 Hur många asylsökande med flera har nåtts?... 14 Deltagares kön och ålder... 17 Spridning i landet och regionala skillnader... 20 Resultat och effekter kopplat till syftet 22 Meningsfull sysselsättning... 22 En kortare väg till etablering?... 25 Verksamheternas innehåll och genomförande 27 Studieförbundens Svenska från dag ett och Vardagssvenska... 28 Folkhögskolornas Svenska från dag ett... 30 Arbete för lika villkor för män och kvinnor... 33 Framgångsfaktorer och utmaningar 35 Att nå målgruppen asylsökande med flera... 35 Pedagogiska förutsättningar i arbetet med målgruppen... 37 Samverkan med civilsamhället... 38 Samverkan med offentliga aktörer... 39 Verksamhetsvillkor och administration... 40

Avslutande diskussion 42 Mer verksamhet för samma deltagare?... 42 Samverkan kring rekrytering kan utvecklas... 43 Kvinnors och mäns lika deltagande främjas... 44 Folkbildningens metoder fungerar för målgruppen... 45 En meningsfull sysselsättning torde påskynda etableringen... 46 Tabellbilaga A-F 48

8 Inledning Sedan år 2015 har regeringen lämnat statsbidrag till studieförbunden för särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare, som fick namnet Svenska från dag ett. I och med vårändringsbudgeten 2016 utökades satsningen till folkhögskolor och samtidigt tillkom studieförbundens verksamheter med Vardagssvenska. Insatserna syftar till att stärka kunskaper i svenska språket och om samhället samt att främja deltagande i arbets- och samhällslivet. Bidraget regleras i Förordning (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. I dagligt tal benämns insatserna som folkbildning med asylsökande. Även nyanlända invandrare som efter uppehållstillstånd bor kvar på Migrationsverkets anläggningsboenden i väntan på kommunplacering ingår i målgruppen, som kortfattat brukar benämnas asylsökande m.fl. Uppföljning av folkbildning med asylsökande 2017 Folkbildningsrådet ska enligt gällande bidragsförordning årligen lämna en sammanfattande redogörelse för den verksamheten som bidraget använts för och om möjligt ge en samlad bedömning av bidragets effekter i förhållande till dess syfte. 1 Den här rapporten är Folkbildningsrådets uppföljning av de folkbildningsverksamheter med asylsökande som tio studieförbund och 85 folkhögskolor har bedrivit under 2017 i form av Svenska från dag ett och Vardagssvenska. En uppföljning av studieförbundens verksamheter hösten 2015 lämnades på våren 2016. 2 Året därpå gjordes en mera omfattande och djupgående uppföljning av verksamheterna år 2016, i form av en tryckt rapport. 3 Folkbildningsrådets bedömning är att erfarenheterna under 2017 på många sätt liknar de som redovisades för 2016. Årets rapportering syftar därför till att ge en bild av verksamheternas omfattning och genomförande under 2017, redovisa resultat och möjliga effekter av verksamheterna samt visa på eventuella förändringar sedan framför allt 2016 års rapportering. 1 Förordning 2015:521, 8 2 Folkbildning med asylsökande, Folkbildningsrådet, 2016 3 Folkbildning med asylsökande 2016, Folkbildningsrådet, 2017

9 Det statistiska underlaget till rapporten bygger på den verksamhets- och deltagarstatistik som varje anordnare rapporterar in till SCB. Rapporten bygger också på anordnarnas kortfattade narrativa redogörelse av den verksamhet de bedrivit, deras förutsättningar för genomförandet, utmaningar som de mött samt vilka resultat som uppnåtts och vilken betydelse de tror att dessa har för eventuell framtida etablering. Det är inte möjligt att så här kort tid efter genomförandet följa upp faktiska effekter av verksamheterna med asylsökande under 2017, avseende tiden för etablering i samhället. En sådan studie kan göras först efter en längre tid samt med andra typer av data och metoder än de som funnits tillgängliga för den här rapporten. Från och med 2017 har regeringen i sina riktlinjer tydliggjort att studieförbund och folkhögskolor ska arbeta för att kvinnor och män ska ta del av insatser på samma villkor och i samma utsträckning. 4 Det arbetet och vissa könsuppdelade resultat redovisas i rapporten. Folkbildningsrådet har en ambition att under 2018 göra en mer fördjupad analys av mäns och kvinnors deltagande i folkbildningsverksamheter med asylsökande, som avses att rapporteras våren 2019. Förändrat ansvar för tidiga insatser för asylsökande Från och med 1 januari 2017 förändrades det statliga ansvaret för delar av asylmottagandet, genom att uppgifter som tidigare varit Migrationsverkets ansvar numera delas mellan flera myndigheter. Tidiga insatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare (TIA) syftar till en meningsfull väntan och att påskynda framtida etablering i samhälls- och arbetslivet för dem som beviljas uppehållstillstånd. Länsstyrelserna har uppdraget att stödja ideella organisationer och kommuner med projektmedel för tidiga insatser (TIA-medel) och att samordna aktörerna i länen. Arbetsförmedlingen erbjuder parallellt det digitala verktyget Jobskills för yrkeskartläggning och jobbmatchning, medan Migrationsverket har ansvar för att informera målgruppen om de insatser som erbjuds samt att föra dialog med aktörer om var verksamheter behövs. Folkbildningsrådet har slutligen ett fortsatt uppdrag att fördela medel till studieförbund och folkhögskolor för folkbildningsverksamheter med asylsökande. Utöver det särskilda bidraget till folkbildningsverksamhet är studieförbund och folkhögskolor vanliga mottagare av Länsstyrelsernas TIA-medel. År 4 Riktlinjer för 2017 i fråga om användningen av anslaget 14:1 och 14:3 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, Regeringsbeslut, 2016-12-20

10 2017 beviljade Länsstyrelserna totalt 45 370 000 kronor till studieförbund och deras regionala och lokala avdelningar samt folkhögskolor för 112 projekt som syftar till tidiga insatser för asylsökande m.fl. 5 Dessa projekt utgjorde hela 27 procent av antalet beviljade projekt för TIA-insatser, vilket motsvarade sammanlagt en tredjedel av det totala projektanslaget för TIAinsatser i landet. 6 Dessa projekt kompletterar alltså på ett väsentligt sätt studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter med Svenska från dag ett eller Vardagssvenska. I den här rapporten beskrivs emellertid endast de insatser som genomförts med stöd från Folkbildningsrådet. Ramar och anslag för verksamheterna Studieförbundens verksamheter med asylsökande ska enligt Folkbildningsrådets villkor bedrivas i samma verksamhetsformer som finns i den ordinarie folkbildningsverksamheten, bortsett från kulturarrangemang. Svenska från dag ett bedrivs i form av studiecirklar eller annan folkbildningsverksamhet 7 och Vardagssvenska som studiecirklar enligt särskild kursplan om 40 studietimmar. Folkhögskolorna kan i Svenska från dag ett välja att genomföra korta eller långa folkhögskolekurser med valfri studietakt från 25 till 100 procent. 8 Inom ramen för det gemensamma syftet att stärka kunskaper i svenska språket och om samhället samt att främja deltagande i arbets- och samhällslivet har anordnarna stor frihet att självständigt utforma verksamheternas innehåll, kursmaterial och arbetsformer. Asylsökande deltagare måste kunna uppvisa ett så kallat dossiernummer (också kallat LMA-nummer), en identifikation som asylsökande får från Migrationsverket och som används för att registrera deltagarna. Studieförbund och folkhögskolor förväntas enligt gällande bidragsförordning att föra dialog med Migrationsverket om var verksamheterna ska bedrivas. 9 Deltagare som behöver bekosta resor till aktiviteten kan ansöka om reseersättning från Migrationsverket med stöd av ett intyg om deltagande från anordnaren. 5 Uppgifterna avser stöd till statsbidragsmottagare från Folkbildningsrådet och deras avdelningar. Bidrag har även lämnats till SISU Idrottsutbildarna och till ett antal länsbildningsförbund. 6 Länsstyrelsens återrapportering av uppdrag 42 enligt regleringsbrevet för 2017, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2018 7 Dock kan endast 10 % av ett studieförbunds verksamhet inom Svenska från dag ett utgöras av annan folkbildningsverksamhet. 8 Korta kurser varar upp till 14 kursdagar och långa kurser från 15 kursdagar. 9 Förordning 2015:521, 4

11 Tabell 1: Statsbidrag som fördelats till studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter. 2015, 2016, 2017 Verksamhet 2015 2016 2017 Studieförbund Svenska från dag ett 55 000 000 150 782 200 63 750 000 Studieförbund Vardagssvenska 10 72 000 000 63 750 000 Folkhögskolor Svenska från dag ett 11 37 917 690 42 500 000 Totalt statsbidrag 55 000 000 260 700 000 170 000 000 År 2017 fördelades 170 miljoner kr till tio studieförbund och 85 folkhögskolor. 12 Folkhögskolor och studieförbund har beviljats medel efter ett ansökningsförfarande. Ansökningarna motsvarade i båda fallen en stor översökning i förhållande till anslagets storlek. 127,5 miljoner av dessa fördelades mellan studieförbunden, med hälften vardera till Svenska från dag ett respektive Vardagssvenska. I jämförelse mellan åren innebar anslaget för Svenska från dag ett en minskning med 58 procent, medan anslaget för Vardagssvenska, som för första gången avsåg hela verksamhetsåret, minskade med 11,5 procent år 2017. 42,5 miljoner fördelades mellan folkhögskolorna, vilket var en viss ökning från 2016 men även det avsåg hela verksamhetsåret 2017. Hur mycket som fördelades till respektive studieförbund och folkhögskola framgår av tabellbilagans tabeller F och G. 10 2016 avsåg anslaget ett halvår. 11 2016 avsåg anslaget ett halvår. 12 Resultat efter slutlig reglering av bidraget februari 2018. Tre folkhögskolor hade bedrivit verksamhet men missat att rapportera verksamheten till SCB, varför de inte ingår i bidrags- eller statistikunderlaget i den här rapporten. Däremot är de representerade bland de narrativa verksamhetsrapporterna i underlaget. Ytterligare nio folkhögskolor hade sökt och tilldelats preliminära medel, men sedan inte genomfört någon verksamhet.

12 Verksamheternas omfattning och deltagare 2017 Studieförbundens verksamhet Tabell 2. Totalt antal arrangemang, studietimmar och deltagare fördelade på arrangemangstyper. Samtliga studieförbund 2015, 2016 och 2017 Arrangemangstyp Antal arrangemang Antal studietimmar Antal deltagare 2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017 Svenska från dag ett 6 521 16 594 7 298 154 680 489 031 260 435 75 590 185 250 78 644 Vardagssvenska 2 552 2 746 103 114 113 158 29 967 32 471 Totalsumma 6 521 19 146 10 044 154 680 592 145 373 593 75 590 215 217 111 115 Källa: STUV/gruppstatistik, SCB. Riket. Folkbildningsrådets egen bearbetning. Under året har över 10 000 arrangemang genomförts, som omfattat totalt nära 374 000 studietimmar och haft drygt 111 000 deltagare, med i snitt elva deltagare per arrangemang. 13 Inom Svenska från dag ett har andelen arrangemang med annan folkbildningsverksamhet minskat från 14 till 11 procent. Verksamhetens omfattning inom Svenska från dag ett är betydligt lägre än år 2016, medan den har ökat i alla avseenden inom Vardagssvenska. För att kunna bedöma betydelsen av förändringar mellan verksamhetsåren är det högst relevant att beakta storleken på anslagen för respektive år. Anslaget till Svenska från dag ett minskade mycket men i förhållande till tilldelade medel har studieförbunden nått deltagare och genomfört arrangemang i motsvarande nivå som år 2016, eftersom såväl anslaget som antalet deltagare 2017 motsvarade ungefär 42 procent av föregående års volymer. Samtidigt har dessa deltagare proportionerligt sett deltagit i fler 13 Studietimmar avser antalet studietimmar som arrangemangen sammanlagt uppgått till. Det handlar inte om de enskilda deltagarnas sammantagna studietimmar, på det sätt som deltagarveckor räknas för folkhögskolor.

13 studietimmar jämfört med 2016. 14 I Vardagssvenska har antalet arrangemang, deltagare och studietimmar ökat med mellan 7 och 10 procent trots att anslaget var 11,5 procent lägre. En förklaring till det kan vara att verksamheterna drog igång snabbt under andra halvåret 2016 och att det fanns tid mer tid till förfogande och en grund att bygga vidare på under 2017. Tabell 3. Genomsnittligt antal studietimmar per arrangemang redovisat för arrangemangstyp och verksamhetsform. Studieförbunden 2016 och 2017 Arrangemangstyp och verksamhetsform 2016 2017 Svenska från dag ett, studiecirklar 31 38 Svenska från dag ett, annan folkbildning 19 20 Totalt Svenska från dag ett 29 36 Vardagssvenska 40 41 Källa: STUV/gruppstatistik, SCB. Riket. Folkbildningsrådets egen bearbetning. Arrangemangen med Svenska från dag ett omfattade i snitt nära 36 studietimmar år 2017, vilket är en ökning med sju studietimmar från föregående år och framför allt återspeglar en ökning av längden på verksamhetsformen studiecirkel. Längden på verksamheter med annan folkbildning är ungefär densamma som tidigare. I genomsnitt omfattade arrangemangen med Vardagssvenska de båda åren 40 41 studietimmar, i linje med kursplanens krav. Sammanfattningsvis är de största skillnaderna mellan åren att studiecirklarna inom Svenska från dag ett tenderar att vara längre och att Vardagssvenska har genomförts med fler arrangemang och deltagare. 14 Antalet studietimmar 2017 motsvarade 53 procent av 2016 års uppnådda studietimmar medan anslagets storlek motsvarade 42 procent.

14 Folkhögskolornas verksamhet Tabell 4. Svenska från dag ett. Totalt antal deltagarveckor, kursdagar och deltagare fördelat på kurstyper. Folkhögskolorna 2016 och 2017 År Kurstyp Antal deltagarveckor Antal kursdagar Antal deltagare 2016 Långa kurser 21 993 153 190 2 775 Kortkurser 1 350 2 305 661 Alla kurser 23 343 155 495 3 436 2017 Långa kurser 30 638 109 965 3 042 Kortkurser 461 6 750 147 Alla kurser 31 099 116 715 3 189 Källa: Statistikrapport fhsk, SCB. Riket. Folkbildningsrådets egen bearbetning. År 2017 genomfördes mer verksamhet i relation till anslaget än vad som skedde under 2016. Antalet deltagarveckor ökade med 33 procent samtidigt som anslaget endast ökade med 12 procent. På samma sätt som för Vardagssvenska kan en förklaring till en högre effektivitet vara att det fanns bättre förutsättningar och att verksamheten kunde bedrivas under ett helår istället för ett halvår. Samtidigt har antalet deltagare minskat något jämfört med 2016 till totalt 3 189 registrerade deltagare. I relation till antalet deltagarveckor betyder det att den genomsnittliga kurstiden för en deltagare har ökat från nära sju veckor till nära tio veckor jämfört med år 2016, båda kurstyperna inräknade. Den övervägande delen av kurserna utgjordes av långa kurser medan kortkurser endast utgjorde en bråkdel av kurserna, 1,5 procent av samtliga kurser. Det är en minskning från året innan, då andelen var 5,8 procent. Drygt hälften av deltagarna studerade på helfart och nära 45 procent av dem läste kurser på halv- eller trekvartsfart. Hur många asylsökande med flera har nåtts? Om antalet deltagare i kurser och arrangemang ger en bild av verksamheternas omfattning under året, kan det finnas goda skäl till att också bilda sig en uppfattning av hur stor många i gruppen asylsökande m.fl. som insatserna har nått. Om samma person har varit deltagare i flera arrangemang eller kurser, hos en eller flera anordnare, i en eller flera kommuner, så blir deltagarantalet högre än antalet unika personer som har

15 deltagit under året. Med stöd av deltagarnas dossiernummer är det möjligt att följa en stor del av den överlappning som finns mellan rapporterat antal deltagare och det faktiska antalet individer som har nåtts av verksamheterna. Tabell 5. Antalet deltagare samt antalet unika personer som deltagit i verksamheterna per arrangemangstyp och kurstyp. Studieförbund och folkhögskolor 2016 och 2017 Verksamhet Deltagare Unika personer 2016 2017 2016 2017 Svenska från dag ett 185 250 78 644 61 891 28 594 Vardagssvenska 29 967 32 471 19 848 19 720 Totalt studieförbund 215 217 111 115 61 276 32 776 Svenska från dag ett långa kurser 2 775 3 042 2 359 2 559 Svenska från dag ett kortkurser 661 147 * 106 Totalt folkhögskolor 3 436 3 189 - - Källa: Statistikrapport fhsk, Deltagarstatistik fhsk, STUV/gruppstatistik, Studieförbundens deltagarregister, SCB. Riket. Folkbildningsrådets egen bearbetning. * Uppgift saknas Det är mest vanligt att delta i fler än ett arrangemang inom studieförbundens verksamheter med Svenska från dag ett. Minst vanligt är det på folkhögskolornas långa kurser. År 2016 och 2017 är det ungefär lika stora andelar unika individer som deltagit i flera folkhögskolekurser eller arrangemang med Svenska från dag ett. I Vardagssvenska finns en tendens till att något fler personer deltagit i mer än en cirkel 2017. Utöver att deltagare kan ha deltagit flera gånger i samma arrangemangseller kurstyp, finns det överlappningar mellan dem. Medan summan av antalet unika personer inom Svenska från dag ett och Vardagssvenska är 48 314, så är antalet unika personer som deltagit i någon av de båda arrangemangstyperna 32 776 personer. Det är en minskning från de 61 276 unika personer som deltog 2016. 15 År 2016 hade ungefär en tredjedel av alla 15 I år är det möjligt att i SCB:s statistik urskilja unika personer mellan studieförbundens båda arrangemangstyper Vardagssvenska och Svenska från dag ett 2016 och 2017. Tidigare års rapportering byggde på uppgifter om antalet unika personer inom respektive arrangemangstyp, vilka sammanslaget omfattade drygt 80 000 individer. Det betyder att den uppskattning som gjordes i Folkbildning med asylsökande 2016 om cirka 80 000 unika personer inom folkbildningsverksamheterna med asylsökande 2016 blir högre än det antal som rapporteras här.

16 unika individer, eller cirka 20 000 personer, deltagit i både Vardagssvenska och Svenska från dag ett. År 2017 deltog nära hälften, eller drygt 15 000 personer, i båda arrangemangstyperna. Det totala antalet unika individer inom både studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter framgår däremot inte av statistiken. En summering av antalet unika personer inom studieförbunden och folkhögskolornas långa respektive korta kurser uppgår till 35 441 stycken. Med hänsyn tagen till en trolig överlappning även mellan studieförbund och folkhögskolor, gör Folkbildningsrådet en ungefärlig uppskattning av att runt 35 000 unika individer från målgruppen kan ha deltagit i folkbildningens verksamheter med asylsökande 2017. I anordnarnas rapporteringar framgår flera orsaker till att deltagare deltagit i flera arrangemang eller kurser. Det finns generellt en mycket hög motivation hos målgruppen att få lära sig mycket samtidigt som väntetiden på beslut om asyl kan vara lång och många av arrangemangen är ganska korta. Studiecirklarna var exempelvis i snitt runt 36 40 timmar. Kortare arrangemang kan leda vidare till fördjupande sådana. Vid flytt eller på grund av andra omständigheter händer det ofta att deltagare tvingas avsluta i förtid och sedan återkomma i andra verksamheter. Andel av hela målgruppen asylsökande med flera 2017 Det är inte helt enkelt att uppskatta hur stor andel av samtliga inskrivna i Migrationsverkets asylmottagning under 2017 som har deltagit i folkbildningens verksamheter med asylsökande. Antalet asylsökande m.fl. i systemet ändras löpande under året när nya tillkommer, och andra får uppehållstillstånd eller ett slutligt avslag. Migrationsverkets siffror redovisas som regel som ögonblicksbilder vid olika tidpunkter. Dessutom finns avgränsningsfrågor, till exempel avseende olika avslagskategorier eller åldrar. Formellt sett är en stor del av studieförbundens verksamheter öppna från 13 år, men samtidigt ser vi, vilket redovisas längre fram i det här kapitlet, att barn och ungdomar verkar ha deltagit i en väldigt begränsad utsträckning. I förra årets rapport uppskattades antalet asylsökande m.fl. från 13 år till cirka 140 000 145 000 personer år 2016. Här har gjorts ett försök att efter en liknande modell få en uppfattning om det totala antalet potentiella deltagare år 2017.

17 Om de asylsökande m.fl. 16 som var inskrivna i mottagningssystemet den 1 januari 2017 läggs samman med de nya asylsökande januari november 2017 blir antalet asylsökande m.fl. som var 18 år eller äldre cirka 78 600 personer, varav 32,8 procent var kvinnor. Hur många av dessa som dessutom hade mer än en teoretisk chans att delta i en hel kurs eller cirkel, innan de fick uppehållstillstånd eller slutligt avslag är däremot svårt att avgöra. Antalet inskrivna sjunker under året, inte minst sjunker antalet personer med uppehållstillstånd på anläggnings- och andra boenden. De runt 35 000 unika personer som vi bedömer har deltagit i folkbildningsverksamheter 2017, skulle med det här sättet att beräkna utgöra runt 44 procent av samtliga asylsökande m.fl. i målgruppen. Om även ungdomar från 13 år ingår i målgruppen, så som gjordes i 2016 års rapport, skulle antalet i målgruppen vara runt 104 800 personer, varav 28,3 procent kvinnor. Andelen som har nåtts skulle då vara runt 33 procent. Deltagares kön och ålder Män och kvinnor ska enligt regeringens riktlinjer kunna ta del av verksamheterna på samma villkor och i samma utsträckning. Deltagares behov och förutsättningar kan även variera på grund av deltagarnas ålder. Möjligheterna att följa upp kön och ålder begränsas dock av att det inte framgår av det dossiernummer för identifikation som asylsökande tilldelas av Migrationsverket. I de flesta fall hämtas därför uppgift om kön och ålder från gruppstatistiken, som bygger på inrapporterade uppgifter på gruppnivå per arrangemang eller kurs. 16 De som har fått uppehållstillstånd men ännu bor kvar i anläggningsboende är medräknade. Asylsökande som fått ett lagakraftvunnet avslag är inte medräknade. Där ingår till exempel de som fått ett snabbt avgjort avslag enligt Dublin-konventionen eller de som förlorat sina överklaganden och därmed fått ett tredje och sista avslag, vilka förväntas återvända. En mindre kategori Övriga ingår däremot, även om vissa i den kategorin troligen inte ingår i gruppen tänkbara deltagare.

18 Tabell 6. Andel kvinnor och män av antalet deltagare i studieförbund och folkhögskolor fördelat på arrangemangtyp och kurstyp (procent). 2016 och 2017 2016 2017 Verksamhet Andel kvinnor Andel män Andel kvinnor Andel män Svenska från dag ett 29,7 70.3 35,4 64,6 Vardagssvenska 32,4 67,6 33,6 66,4 Totalt studieförbund 30,1 69.9 34,9 65,1 Långa kurser 34 66 34,1 65,9 Kortkurser 36 64 44,2 55,8 Totalt folkhögskola 34,4 65,6 34,6 65,4 Källa: Statistikrapport fhsk, STUV/gruppstatistik, SCB. Riket. Folkbildningsrådets egen bearbetning. Andelen deltagare i studieförbundens verksamheter som är kvinnor har ökat påtagligt sedan 2016, från 30 till 35 procent. Ökningen är störst i Svenska från dag ett, med nästan sex procentenheter. I folkhögskolornas kurser har en försumbar förändring skett sedan 2016, vilket betyder att andelen kvinnor av deltagarna sammantaget fortfarande ligger runt 34,5 procent. 17 Andelen kvinnor av deltagarna i de korta kurserna har däremot ökat betydligt, från 36 till 44 procent, men då antalet deltagare är betydligt lägre än 2016, är en direkt jämförelse svår att göra. En tolkning skulle kunna vara att de korta kurserna har erbjudit en möjlighet för vissa kvinnor att över huvud taget delta. Vid en försiktig jämförelse med den potentiella målgruppen av asylsökande m.fl., vars storlek uppskattades i föregående avsnitt, ser det ut som om anordnarna har lyckats väl med att nå kvinnorna, då andelen kvinnor i den gruppen asylsökande från 18 år tycks varit något lägre, 32,8 procent. Andelen kvinnor och män av deltagarna i varje län redovisas i tabellbilagans tabell D och E. Fördelningen mellan könen varierar stort i länen med en andel kvinnor mellan cirka 20 och 47 procent i studieförbundens verksamheter och mellan 18 och 65 procent bland folkhögskolorna, som däremot representerar betydligt färre deltagare. Vi har här inte kunnat studera könsfördelningen i relation till hela målgruppen asylsökande på 17 Andelen kvinnor bland de unika personer som deltagit i långa kurserna 2017 är densamma som andelen kvinnor av deltagarna som redovisas i tabell 6, runt 34 procent. I de korta kurserna som har mycket få deltagare, är andelen kvinnor av unika personer 46 procent. För studieförbunden framgår över huvud taget inte kön i uppgift om unika deltagare, då uppgiften bygger på dossiernummer.

19 länsnivå. Variationen kan alltså bero på såväl skillnader i antalet asylsökande kvinnor i länet och på verksamheternas olika ambition eller framgång att rekrytera dessa. I vissa fall, som i exempelvis i Västerbottens län med en andel på 65 procent, slår det tydligt igenom att vissa folkhögskolekurser anordnats enbart för kvinnor. Verksamhet i samma utsträckning För att avgöra om kvinnor och män får del av insatserna i samma utsträckning, behöver man dessutom ta reda på om deltagarna av båda könen får del av lika mycket verksamhet eller inte. Sådana jämförelser har inte varit möjliga när det gäller studieförbundens verksamheter men från folkhögskolornas statistik kan vissa uppgifter hämtas. Tabell 7. Deltagarveckor och deltagare fördelade på kvinnor och män. Antal deltagarveckor i genomsnitt för deltagare som är kvinnor och män. Folkhögskolor 2016 och 2017 År Kurstyp Antal deltagarveckor* Antal deltagare* Antal deltagarveckor per deltagare Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 2016 Långa kurser 6 630 13 338 826 1 670 8 8 Kortkurser 376 679 227 414 1,7 1,6 2017 Långa kurser 10 680 19 958 1 037 2 005 10,3 10 kortkurser 294 167 65 82 4,5 2 Källa: Statistikrapport fhsk SCB. Riket. Folkbildningsrådets egen bearbetning. * Uppgiften om antal deltagarveckor och deltagare 2016 överensstämmer inte med uppgifterna i tabell 4. I den här tabellen fattas 2 320 deltagarveckor och 299 deltagare, som rapporterades in manuellt 2016, en skillnad som möjligen kan påverka resultatet i någon mån. Vid en jämförelse av antalet deltagarveckor fördelade på deltagare som är kvinnor respektive män, framgår att i de flesta fall får kvinnor och män del av lika mycket kurstid på folkhögskolans kurser, såväl under 2016 som 2017. 18 En annan jämförelse som gjorts mellan kurser i olika studietakt under 2017, visar att kvinnor oftare deltog i kurser med en högre studietakt. I kurser om 75 100 procent av heltid var 37 procent av deltagarna kvinnor, medan de utgjorde 30 procent av deltagarna i kurser om 25 50 procent. 18 Den skillnad som finns visar att på de korta kurserna 2017 har kvinnor i snitt fått mer kurstid än männen, men det förhållandet bygger på ett underlag med ett fåtal deltagare och deltagarveckor.

20 Ålder I folkhögskolornas kurser och i Vardagssvenska ska deltagarna vara minst 18 år. I Svenska från dag ett får däremot deltagare från 13 år rapporteras och inom annan folkbildningsverksamhet från sju år. Även om det ibland förekommit familjearrangemang på helger och vissa insatser särskilt riktade mot ungdomar eller unga vuxna, till exempel på HVB-hem, framgår av studieförbundens rapporteringar att det framför allt är vuxna, som inte går i grundskola eller gymnasium på dagarna, som utgör målgruppen. I studieförbundens statistik syftar uppgiften om ålder snarare till att beskriva åldersstrukturen i en grupp än de enskilda deltagarnas ålder. Den ska därför tolkas med försiktighet, då yngre deltagare mycket väl kan ha ingått även i vuxengrupper. 19 Det här sättet att dokumentera visar likväl att inte fler än 1,2 procent av de över 110 000 deltagarna i Svenska från dag ett och Vardagssvenska ingick i grupper där majoriteten var ungdomar eller unga vuxna 13 24 år. 20 Endast 47 deltagare gick i en barngrupp. I resterande grupper var majoriteten av deltagarna över 24 år. Det här ger en indikation om att verksamheterna främst riktat sig till vuxna som passerat gymnasieåldern. För folkhögskolan finns uppgifter om varje deltagares ålder, som visar att nära 25 procent är 18 25 år och 8 procent av deltagarna är 50 65 år. Resterande två tredjedelar är i åldersspannet 25 49 år. Andelen kvinnor var högst med 37 procent i åldersgruppen 35 49 år och lägst i de äldsta och yngsta åldrarna. Spridning i landet och regionala skillnader Bidraget till studieförbunden lämnas till centralförbunden, som utifrån de lokala behoven avgör den vidare fördelningen till de regionala avdelningarna. Vid fördelningen av medel mellan ansökande folkhögskolor har Folkbildningsrådet bland annat tagit hänsyn till antalet asylsökande per län. Anordnarna av verksamheter förväntas enligt bidragsförordningen ha en dialog med Migrationsverket om var de ska bedrivas. 21 Det är samtidigt svårt att förutse förändringar i rekryteringsunderlaget under året. 19 Varje arrangemang kategoriseras utifrån vilket åldersspann som majoriteten av deltagarna befinner sig i: barn (upp till 12 år), ungdom (13 24 år) eller vuxen (25 65 år). Alla deltagare i den gruppen rapporteras sedan inom det åldersspannet. Det betyder att exempelvis ett mindre antal yngre personer i en grupp av vuxna också rapporteras som vuxna. 20 Av de deltagarna var det bara 38 stycken som gick i en sådan grupp inom Vardagssvenska. 21 Förordning 2015:521, 4

21 Verksamheter med Svenska från dag ett eller Vardagssvenska bedrevs i sammanlagt 246 kommuner i samtliga län år 2017. De utgör en majoritet av Sveriges 290 kommuner men är färre än under 2016, då studieförbund och folkhögskolor sammantaget verkade i totalt 271 kommuner. Antalet kommuner där studieförbunden bedrev verksamheten var 242 kommuner, jämfört med 270 året innan. De 85 folkhögskolorna bedrev tillsammans verksamhet i 77 kommuner år 2017, vilket var fler är 2016, då 74 folkhögskolor bedrev verksamhet i 67 kommuner. I 44 kommuner bedrevs därmed inte någon verksamhet alls under 2017. De kommunerna är sprida över landet men exempelvis återfinns flera förortskommuner i storstadslänen. Kommuner med och utan verksamhet framgår av tabell A-C i tabellbilagan. Hur mycket verksamhet som bedrivits i var och en av de 246 kommunerna varierar. Skillnader i omfattningen på verksamheterna redovisas på länsnivå i tabellbilagans tabell D och F. Anslagets storlek har självfallet betydelse för anordnarnas kapacitet att bedriva verksamhet med stor geografisk spridning. I år var anslaget till studieförbunden 43 procent lägre än 2016, vilket sannolikt är ett skäl till att antalet kommuner med verksamhet har sjunkit. Det behövs en djupare analys för att bedöma hur väl det regionala behovet har kunnat matchas, bland annat en jämförelse med antalet asylsökande i länen. Men troligen påverkas utfallet också av hur väl anordnarna har lyckats nå deltagare i olika delar av landet. En iakttagelse är att deltagarantalet i Stockholms län är relativt lågt i förhållande till storleken på länet. Även i förra årets rapport konstaterades ett lågt antal deltagare i förhållande till antalet asylsökande i Stockholms län. År 2017 genomförde ett par Stockholmsbaserade folkhögskolor inte den planerade verksamheten och uppgav att ett skäl var att de saknade kapacitet att nå deltagare från målgruppen, som huvudsakligen bor i eget boende. Även om tendensen verkar vara tydligast i Stockholm, är det en återkommande synpunkt att det oftast varit lättare att rekrytera nya deltagare på anläggnings- eller andra samlade boenden jämfört med bland dem som bor i eget boende. I slutet av året var andelen som bor Migrationsverkets boenden ännu ganska hög i Västra götalandsregionen och några av Norrlandslänen, men annars har andelen i landet som bor i eget boende ökat. 22 22 www.migrationsverket.se. Statistik över Inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem 170101 respektive 180101.

22 Resultat och effekter kopplat till syftet Särskilda folkbildningsinsatser med asylsökande m.fl. syftar till att skapa en meningsfull sysselsättning under asyltiden, underlätta tillvaron under den ofta långa väntan och korta tiden för etablering för de som sedan får ett uppehållstillstånd. Anordnarna ska följa upp och redovisa resultatet av sina insatser utifrån syftet. De individuella förutsättningarna hos deltagarna är olika och det finns heller inga fastställda kunskapsmål och därför handlar uppföljningen snarast om att göra en bedömning av framstegen hos deltagarna och vilken betydelse dessa kan för att uppnå syftet med verksamheterna. Folkbildningsrådet har tagit del av anordnarnas bedömningar som till exempel bygger på deras observationer, enkla deltagarutvärderingar, en del diagnostiska test samt enskilda exempel på hur den fortsatta etableringen har sett ut för tidigare deltagare. Meningsfull sysselsättning Anordnarna beskriver att de flesta av deltagarna har en hög motivation att delta så mycket som möjligt. Deltagarna har förmedlat hur viktigt det är att få något annat att fokusera på än den utsatta och ovissa situation som de befinner sig i. Bara att få fasta rutiner i vardagen och något att göra har varit betydelsefullt. Det har också betytt mycket att få bryta en vanligt förekommande isolering som asylsökande, att få träffa andra deltagare, lärare, ledare, volontärer och att bli välkomnad och bemött som riktig människa. Ett exempel visar att utbytet kan vara stort även mellan gruppdeltagare som bor på samma asylboende, då de får samarbeta och lära känna varandra på ett nytt sätt. Deltagare beskriver att självförtroendet har växt när de har fått chans att ta ansvar för studier och utveckla sina kunskaper. Det här gäller inte minst dem som inte har haft tillfälle att studera tidigare.

23 Kunskaper i det svenska språket Sammantaget har kurser och studiecirklar haft en tyngdpunkt på att lära sig det svenska språket. Vardagssvenska har det som huvudsakligt syfte. Att komma igång med språket anges vara grundläggande för att nå de andra syftena. Det framgår samtidigt att syftena är intimt sammankopplade: grunderna i språket blir en nyckel till delaktighet i arbets- och samhällsliv, och möjligheten att vara delaktig stärker i sin tur språkkunskaperna. Alla anordnare rapporterar om förbättrade kunskaper i svenska, med undantag för deltagare som av olika skäl har haft en stor frånvaro eller tvingats avbryta tidigt. Det finns däremot avgörande skillnader i vilken takt som språkutvecklingen sker, så påverkas av till exempel ålder, hälsa, tidigare utbildningsbakgrund eller tiden i Sverige. Hög närvaro, stark motivation samt möjlighet till längre och mer intensiva studier med progression i undervisningen är något som generellt stärker resultaten. Exempel på resultat är att illitterata deltagare har knäckt koden för att börja läsa och skriva, kortutbildade har kunnat bryta språkbarriären och börja kommunicera muntligt, ta till sig skriftlig information och klarar sig bättre i vardagen. Deltagare med gymnasieutbildning har som regel en snabb språkutveckling. En indikation är också deltagare som efter ett tag klarat sig utan tolkhjälp. Det finns återkommande exempel på återkoppling från sfi-anordnare om kursdeltagare som kunnat börja studera på högre nivåer när de kommit till sfi. I flera fall noteras deltagare som redan under asyltiden klarat att samläsa med folkhögskolornas sfi-kurser eller som passerat motsvarande sfi-nivå och kunnat samläsa med deltagare på allmän kurs. Ett exempel är en folkhögskola där nära hälften av de 56 deltagarna nått kunskaper motsvarande något av sfi-betygen, varav runt en tredjedel minst nivå D. Kunskaper om samhället Vilka kunskaper som inhämtats varierar mellan olika cirklar och kurser, något som oftast bygger på deltagarnas efterfrågan. Det finns dock, i likhet med vad som beskrevs i rapporteringen från 2016, en betoning av att deltagarna har inhämtat en grundläggande samhällsorientering för att möta de omedelbara behoven av att bekanta sig med närområdet, transportmedel, butiker och att ha kontakter med myndigheter, vårdcentraler eller skolor. Många anordnare har också prioriterat frågor som rör medborgarskap och demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter samt kultur och levnadssätt i Sverige. Att öka sin förståelse för

24 folkbildning och ideellt engagemang har i många fall varit en självklar del i verksamheterna. Deltagare beskriver en ökad självständighet i hur de klarar av situationer i vardagen och att de har fått en större tilltro till sin förmåga att skaffa sig en bra framtid i Sverige om de får stanna. Hur deltagare har tagit till sig kunskaper har också märkts till exempel i hur de arbetat tillsammans och förhållit sig till varandra, genom praktisk träning av demokratiska värderingar, där alla ska få komma till tals eller i sättet där de vågat ta allt mer plats och ansvar vid studiebesök eller i möten med bland annat politiker. Det finns också exempel på deltagare som visat intresse för eller redan tagit initiativ till att starta föreningar eller studiecirklar. Delaktighet i arbets- och samhällsliv Ökade kunskaper i svenska och om samhället är i sig en grund för att kunna bli delaktig i samhället. De allra flesta studieförbund och folkhögskolor beskriver hur de även på andra sätt möjliggjort en delaktighet med andra och kontakter med olika delar av samhället. Genom en omfattande samverkan med föreningslivet har deltagare naturligt fått kontakt med medlemmar och volontärer och de har fått en inblick i vilket utbud av engagemang som finns. Dessa aktiviteter har i sin tur kunnat öppna dörrar till fortsatta vänskapsrelationer, ett eget engagemang i förening som ledare eller studiecirkelledare. Några deltagare i en folkhögskolekurs med idrottsprofil har till exempel varit volontärer på Gothia Cup, andra har startat kulturcirklar inom ett studieförbund och några har tagit initiativ till gemensamma aktiviteter på folkhögskolan eller börjat delta i kommunens kulturaktiviteter. Erfarenheten av att förlägga kurserna på den ordinarie folkhögskolan är över huvud taget genomgående god, då deltagare har varit delaktiga i de skolgemensamma arrangemangen och fritidsaktiviteterna. Också samläsning av ämnen med andra folkhögskolekurser har integrerat deltagare med andra som studerar på skolan. Folkhögskolor beskriver också ett ökat intresse för fortsatta studier vid en folkhögskola efter ett eventuellt uppehållstillstånd. Att bekanta sig med miljön och få kunskap om utbudet kan vara ett sätt att motivera till fortsatta studier, något som också har skett. Det har förekommit kurser eller studiecirklar som inte haft lika konkreta kopplingar till omgivande samhälls- eller arbetsliv. Till exempel har kurser i Vardagssvenska ibland bedrivits mera renodlat som klassrumsundervisning. Inte minst när arrangemang eller kurser varit

25 förlagda på asylboenden eller i andra lokaler än de ordinarie, ofta för att vara mer tillgängliga, har det varit svårare att skapa kontakter med etablerade svenskar och samhällslivet, även om mötet med lärare, ledare eller volontärer i sig inneburit viktiga nya sammanhang och kontakter. Mängden studiebesök och andra utflykter har varierat mellan olika arrangemang och kurser, beroende på prioriteringar eller praktiska möjligheter till resor. Kontakter med arbetslivet har beskrivits i en mer begränsad utsträckning, en tendens som fanns redan år 2016. Dock beskrivs att deltagare på olika sätt fått tillfälle att lära sig mer om sina förutsättningar på arbetsmarknaden och verktyg för att ta steg mot arbetslivet, till exempel genom besök av Arbetsförmedlingen eller fackförbund, arbete med verktyget Jobskills, tillfälle att träna på att skriva ett CV, samtal med SYO eller arbetsplatsbesök. I några fall har hela kursen eller cirkeln haft en yrkesinriktning. Det finns exempel hur deltagare har gått vidare till anställning som cirkelledare på studieförbund eller till praktikplatser. En kortare väg till etablering? De samlade resultatet av verksamheterna under 2017 som anordnarna rapporterar om, liknar erfarenheterna från 2016. Verksamheterna har bidragit till att många utifrån sina förutsättningar har kommit igång med språket, fått en ökad förståelse för hur samhället fungerar samt verktyg för att planera för en eventuell framtid här. Deltagandet har upplevts som meningsfullt av deltagare och anordnare och dessutom har det ofta kunnat öppna dörrar till delaktighet i lokalsamhället. Det är förstås inte möjligt att med befintliga data och metoder utvärdera de faktiska effekterna av verksamheterna för etableringen av nyanlända så pass direkt efter att den genomförts. Dock torde den slutsats som drogs i förra årets uppföljning vara densamma, nämligen att verksamheterna sannolikt har en betydelse för framtida etablering för många av de deltagare som varit med. Om arbetet med att lära sig svenska och bli delaktig i samhället påbörjas tidigare än vid beslut om uppehållstillstånd, kan rimligen etableringstiden användas för att bygga vidare på redan förvärvade kunskaper och förmågor, vilket är något som en del exempel också illustrerar. Deltagare och anordnare vittnar om att psykisk ohälsa har förebyggts och deltagares framtidstro, självförtroende och motivation har stärkts, när de istället för att befinna sig i passivitet har varit aktiva, upplevt gemenskap och börjat

26 orientera sig i samhället. Det är något som rimligtvis underlättar en fortsatt etablering. En samlad bild av möjliga effekter är med tanke på individernas väldigt olika utgångspunkt, deltagarnivå och kunskapsutveckling svår att ge. Anordnarna drar dock den rimliga slutsatsen att det är de som har deltagit i relativt hög omfattning, som har visat på störst framsteg. Antalet unika deltagare var färre år 2017 än föregående år, vilket i sig innebär en förmodad mindre samlad effekt. Men eftersom vi ser att längden på arrangemang och kurser har ökat och att en större andel har deltagit i flera arrangemang, kan betydelsen av verksamheterna för de enskilda därmed ha stärkts.

27 Verksamheternas innehåll och genomförande Samtliga folkhögskolor och studieförbund arbetar utifrån samma mål och syfte med Svenska från dag ett. För Vardagssvenska finns dessutom en särskild kursplan. Utöver det gäller allmänna villkor för utformning och rapportering av studiecirklar, annan folkbildningsverksamhet samt folkhögskolekurser. I övrigt är anordnarna fria att utforma och anpassa verksamheterna efter sina prioriteringar, kompetenser och deltagarnas förutsättningar. Anordnarnas rapporterade verksamhetsstatistik över ämneskategorier för arrangemang och kurser visar på ungefär motsvarande proportioner som år 2016 för såväl studieförbund som folkhögskolor. En översiktlig analys av studieförbundens ämneskategorisering av arrangemangen visar att de allra flesta, 81 procent, hade svenska som ämnesinriktning och att 6 procent handlade om jämställdhet, medan övriga 13 procent riktades mot övriga samhällsfrågor eller andra ämnen, exempelvis estetiska. Inom folkhögskolorna var språk den vanligaste huvudinriktningen på de långa kurserna, med 61 procent av deltagarna. 37 procent deltog i kurser med en så kallad bred ämnesinriktning medan endast 2 procent deltog i andra typer av kurser. Anordnarna har dessutom kortfattat beskrivit verksamheternas genomförande vilket summeras i det här kapitlet. Genomförandet och innehållet påminner mycket om vad som gjordes år 2016 och det är svårt att identifiera någon tydlig trend i jämförelsen. Även om det finns flera likheter mellan studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter, finns det också skillnader i förutsättningar och därför beskrivs deras verksamheter här var för sig.