7. MARKANVÄNDNING INKLUSIVE NATURRESURSER

Markanvändning inkl. naturresurser 7. MARKANVÄNDNING INKLUSIVE NATURRESURSER 7.1. Förutsättningar I Miljöbalken listas de hushållningsbestämmelserna som beskriver hur hänsyn ska tas till allmänna intressen och vilka intressen som ska skyddas då ett områdes användning ändras. Bestämmelserna syftar till att säkra ett långsiktigt utnyttjande av förnybara och icke förnybara naturresurser. Som naturresurser räknas mark och vatten för areella näringar, grund- och ytvatten, material samt energihushållning. Mark Det strandnära området utgörs av en cirka 100-250 m bred zon, som består av svallsediment. Innanför detta område förekommer issjösediment och även glaciala finkorniga sediment medan det västerut främst förekommer issjösediment med finsand och silt. Utmed Klammersbäck finns lokalt partier med finkornigt svämsediment som även kan innehålla organiskt material. Marken inom utredningsområdet lämpar sig väl för jordburk och markanvändningen består främst av uppodlad mark samt betes- och ängsmarker, av en småskalig karaktär. Det finns även ett stort antal skyddade naturområden, både vid vattendrag, kust och i kuperade terränger som Brösarps backar. Delar av området är skogsbeklädd men inget storskaligt skogsbruk sker i området. Inom det aktuella området finns inga deponier, nedlagda bensinstationer eller motsvarande som kan medföra förorenad mark. Kemiska analyser av jordprov har inte genomförts inom utredningsområdet. Grundvatten Grundvattensituationen i Simrishamns kommun är beskriven i Översiktsplanen från 2001. Den kommunala vattenförsörjningen sker enbart med grundvatten. Vattenförsörjningen är god men tidvis kan förhöjda halter av metaller som kadmium, mangan och järn förekomma och förhöjda halter nitrat (kväve) har påträffats i jordbruksdominerade områden. Ytvatten Inom utredningsområdet finns många olika former av ytvatten som småvatten och större och mindre vattendrag. Vattendragen ger en variation i landskapet och skapar livsutrymmen för växter och djur. Vattendrag som finns inom utredningsområdet är Verkeån och Klammersbäck, samt Östersjön som avgränsar området i öst. Material- och energihushållning Inom utredningsområdet finns inga täkter. 7.2. Påverkan, effekter, konsekvenser och möjliga åtgärder Nollalternativet Nollalternativet medför inga konsekvenser på markanvändning eller naturresurser eftersom befintliga vägar används för cykelleden och ingen förorening av mark eller vatten bedöms vara en risk i nollalternativet. 66

Markanvändning inkl. naturresurser Korridor Väst Mark Marken längs väg 9 används idag främst som betes- och ängsmark. Utbyggnaden kan komma att påverka fältens arrondering något (fältens form, storlek och läge i förhållande till varandra). Då cykelvägen kommer att läggas i naturliga gränser i landskapet (i ägogränser eller gränser mellan olika naturtyper) bedöms den medföra små negativa konsekvenser på arronderingen i korridor Väst. Alternativ A tar ny mark i anspråk längs en cirka 2,3 kilometer lång sträckning från Vitemölla längs väg 9 till Havängs sommarby, inklusive nya cykelbroar över Klammersbäck och Mölleån. Markanspråket berör cirka 10 fastigheter men medför inte behov av inlösen av bostadsfastigheter. Konsekvenserna för fastigheter eller markanvändningen längs med väg 9 bedöms bli små eftersom cykelvägen kommer att följa befintlig väg 9 och har dessutom en begränsad bredd. De negativa konsekvenserna bedöms bli större för de fastigheter eller markanvändningen mellan väg 9 och Sandvägen där cykelstigen planeras att gå rakt genom ängsoch betesmark Alternativ B tar ny mark i anspråk längs en sträcka på cirka 3 kilometer, från Vitemölla till Havängs sommarby längs väg 9, inklusive nya cykelbroar över Klammersbäck och Mölleån. Markintrånget kommer att beröra cirka 5 fastigheter och kräver eventuellt inlösen av ett bostadhus vid Klammersbäck. Konsekvenserna för övriga fastigheter eller markanvändningen bedöms bli små eftersom cykelvägen kommer att följa befintlig väg 9 och har en begränsad bredd. Alternativ C tar ny mark i anspråk längs en sträcka på cirka 3,5 kilometer, mellan Vitemölla längs väg 9 till korsningen med Ravlundavägen. Alternativ C innebär även att nya cykelbroar över Klammersbäck och Mölleån anläggs. Markintrånget berör cirka 10 fastigheter och kräver eventuellt inlösen av ett bostadshus vid Klammersbäck. En ny cykelbro, över Klammersbäck öster om befintlig bro på väg 9, ger ett stort intrång på den intilliggande bostadsfastigheten. Konsekvenserna för övriga fastigheter eller markanvändningen bedöms bli små eftersom cykelvägen kommer att följa befintlig väg 9 och har en begränsad bredd. Figur 60. Stig på sandstäppen med Vitemölla i fonden. 67

Markanvändning inkl. naturresurser Grundvatten Utbyggnaden av cykelvägen bedöms inte medföra några negativa konsekvenser på grundvattennivån eller grundvattenkvaliteten. Ytvatten Cykelvägen längs väg 9 kommer att asfalteras vilket medför att materialet inte släpper igenom regnvatten. Dagvattnet samlas upp i ett dike längs med cykelvägen men bedöms inte medföra så stora mängder att ytvatten i åarna påverkas negativt. Konsekvenser för ytvattnet bedöms därför som försumbara. Material- och energihushållning För att uppnå en god hushållning av naturresurser vid anläggning av cykelvägen eftersträvas massbalans. Ändliga naturresurser såsom naturgrus från grusåsar ska inte användas vid utbyggnaden. Prover måste tas på de utgrävda massorna för att undersöka om de innehåller några föroreningar och om de kan användas som material inom andra delar av utbyggnaden. I det aktuella fallet kommer material att behövas för utbyggnad av cykelvägen längs väg 9 och möjligen för att förstärka ytskiktet på befintliga vägar. Då massorna sannolikt är oförorenade och inte utgör större volymer bedöms de medföra inga konsekvenser på materialhushållning. Korridor Öst Mark Inom strandängarna mellan Vitemölla och Haväng, tas mark i anspråk för cykelstigen. För alternativ 1 tas mark längs en sträcka på cirka 2,7 kilometer inklusive två spångade broar över Klammersbäck och Verkeån i anspråk och i alternativ 2 cirka 100 meter inklusive de två spångade broarna. Marken har idag två användningsområden, skydd av värdefull natur samt rekreation. Då befintliga stigar används för cykelstigen i båda alternativen bedöms markanvändningen inte ändras i området och konsekvenserna bedöms vara försumbara. Cykelstigen bedöms inte heller påverka områdets arrondering då det redan idag går ett flertal stigar genom området och dessa stigar används i båda alternativen. Inga fastigheter är belägna inom Vitemölla strandbackar. Efter Haväng sträcker sig korridoren längs befintliga vägar till anslutningspunkterna vid Brösarps station och Ravlunda skjutfält. Då ingen ny mark tas i anspråk bedöms konsekvenserna för markanvändning och naturresurser bli försumbara. Grundvatten Utbyggnaden av cykelstigen bedöms inte medföra några negativa konsekvenser på grundvattennivån. Ytvatten Då cykelstigen utförs med en beläggning som släpper igenom regnvatten uppstår inget dagvatten och därför medför cykelstigen inga konsekvenser för ytvattnet. Material- och energihushållning För att uppnå en god hushållning av naturresurser vid anläggningen av cykelstigen eftersträvas massbalans. Ändliga naturresurser såsom naturgrus från grusåsar ska inte användas vid utbyggnaden. I det aktuella fallet behövs material för utbyggnad av cykelstigen mellan Vitemölla och Haväng. Vilka material som används bestäms i ett senare skede och då i samråd med länsstyrelsen. Konsekvenserna avseende materialhushållning bedöms som försumbara då den aktuella sträckan är begränsad. 68

Trafik 8. TRAFIK 8.1. Förutsättningar Trafikflödet längs väg 9 på sträckan mellan korsningen med väg 1550 och Vitemölla uppgick år 2006 till cirka 2700 fordon per dygn (årsmedeldygnstrafik, ÅDT) varav 9 % tung trafik. Under sommaren ökar trafiken betydligt och trafikmängder kring 5000 fordon per dygn (ÅDT) kan förekomma under de mest högtrafikerade dagarna. De senaste trafikmätningarna längs väg 9 visar att trafiken ökar i genomsnitt med 2,4 % respektive 2,2 % per år för personbilstrafik samt tung trafik. En fortsatt ökning av trafiken enligt de senaste årens trend innebär: Väg 9-2 700 fordon per dygn (ÅDT) år 2006 till cirka 4 700 fordon per dygn (ÅDT) år 2030. Med dagens fördelning över året där sommarmånaderna står för största delen av trafikarbetet kan trafiken år 2030, under de mest belastade sommardygnen, uppgå till närmare 9 200 fordon per dygn (ÅDT) längs väg 9. För tung trafik innebär detta en ökning från 8 % till 9 % år 2030. Väg 1550 längs avsnittet från väg 9 söderut mot Vitaby - 1 000 fordon per dygn (ÅDT) år 2003 till cirka 1 600 fordon per dygn (ÅDT) år 2030. Under sommarmånaderna kan således trafikmängder upp till cirka 2 300 fordon per dygn (ÅDT) förekomma längs sträckan. Andelen tung trafik beräknas öka från cirka 9 % till cirka 11 %. Väg 1550 söder om Vitaby -1 600 fordon per dygn (ÅDT) till drygt 2 000 fordon per dygn (ÅDT) år 2030. Under sommarmånaderna beräknas trafikmängderna öka till cirka 2 600 fordon per dygn (ÅDT). Andelen tung trafik på sträckan beräknas öka från cirka 8 % till cirka 16 %. Fram mot år 2030 förväntas även cykeltrafiken att öka i området. Det är framförallt cykeltrafiken för rekreation och friluftsliv som kan komma att stå för den största ökningen. Den skyltade hastigheten genom Brösarp är 50 km/h och 70 km/h mellan Brösarp och Vitemölla. Väg 9 har en vägbredd på cirka 6,5 meter. Enligt Trafikverkets olycksstatistik har 12 olyckor rapporterats längs väg 9 mellan 2005-2010. Ingen av dessa olyckor har inträffat med oskyddade trafikanter. Genom utredningsområdet går regionbusslinjen Skåneexpressen 3 mellan Kristianstad och Simrishamn. Linjen kör med 19 turer per dag i vardera riktningen. Det finns idag ingen säker väg att ta sig till busshållplatsen utan resenärer är hänvisade till vägrenen. Idag kan cyklister ta sig från Kristianstad till Maglehem antingen via Degeberga på iordningställd banvall eller via Åhus till Yngsjö på cykelväg och vidare längs kusten till Maglehem i blandtrafik. Från Maglehem kan cyklister fortsätta på banvallen till Brösarps station eller sommartid ta sig genom Ravlunda skjutfält till Haväng, eftersom skjutfältet då är öppet för allmän trafik. Inom Vitemölla strandbackar finns idag ingen hänvisad cykelled genom reservatet utan flertalet mindre stigar har trampats upp genom åren. Det är idag inte förbjudet att cykla i reservatet. Från Vitemölla till Kivik går det att cykla i blandtrafik längs hamnen på Tittutvägen. 69

Trafik I utredningsområdet finns det idag flertalet enskilda vägar som cyklister kan använda, se figur 61. För enskilda vägar med statsbidrag får Trafikverket skylta att det är en cykelled. För de enskilda vägar som inte har statsbidrag måste Trafikverket ha en överenskommelse med berörda markägare för att kuna skylta. Idag saknas tillgänglighetsanpsassning längs vägar, stråk och parkeringsplatser. Hållplatserna vid Ravlunda samt i Brösarp är tillgänglighetsanpassade. BRÖSARP Väg 19 Bosarp Gc-väg mot Kristianstad Järnvägsstation Skepparp Ravlunda skjutfält Teckenförklaring Skåneleden Möjlig dragning för cykelled längs allmän väg Möjlig dragning för cykelled längs enskild väg med statsbidrag Möjlig dragning för cykelled längs privat/ enskild väg Möjlig dragning för cykelled längs befintlig stig Skepparpsgården Lindgrens länga 8.2. Påverkan, effekter, konsekvenser och möjliga åtgärder Nollalternativet Nollalternativet innebär att påverkan på tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet är oförändrat mot idag. Med förväntad trafikökning för fordonstrafiken kommer denna påverkan att öka med minskad tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna som resultat. Brösarps backar Väg 9 Ravlunda kyrka RAVLUNDA Väg 1550 Ravlundavägen Verkeån Ängdala vandrarhem Torup Havängs sommarby Sandvägen Klammersbäck VITEMÖLLA Tittutvägen Om man följer den skyltade cykelleden via Vitaby får man betydligt längre sträcka än om man cyklar längs med väg 9. Figur 61. Vägar och stigar i området som är tänkbara cykelleder Väg 1594 VITABY KIVIK 0 375 750 1 500 Meter 70

Trafik Sammantaget medför nollalternativet negativa konsekvenser för de oskyddade trafikanterna till följd av trafikökningen då de oskyddade trafikanterna färdas i blandtrafik. Vidare medför den längre förbindelsen mellan Brösarp och Vitemölla en risk för att oskyddade trafikanter istället väljer att färdas längs väg 9 trots skyltning via Vitaby. Korridor Väst En separat cykelväg påverkar tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet för cyklister längs den aktuella sträckan. Detta oavsett val av alternativ inom korridoren. Alternativen knyter an till ett antal viktiga målpunkter längs sträckningen vilket medför märkbart positiva konsekvenser för cykeltrafik. Höjdskillnaderna utmed korridor väst gör att lutningen på cykelleden kommer att bli relativt stor. Detta minskar tillgängligheten och framkomligheten på cykelleden. För att uppnå en acceptabel standard ur tillgänglighetssynpunkt, enligt VGU, måste sannolikt viloplan anläggas. Trafiksäkerheten är en betydande faktor och en separat cykelväg med kompletterande skyltning på lågtrafikerade vägar i Haväng med omgivningar, får stora positiva konsekvenser för cykeltrafiken. Likaså ökar framkomligheten med detta system. Sammantaget ger korridor Väst stora positiva konsekvenser på trafiksäkerheten. Ur framkomlighets- och tillgänglighetssynpunkt bedöms korridor Väst kunna få en acceptabel standard även om man troligtvis tvingas till avsteg ifrån kraven i VGU. Korridor Öst I korridor Öst ges cyklisten en möjlighet att välja ett alternativ helt separerat ifrån biltrafik vilket påverkar tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet positivt. Alternativen inom korridor öst tillgängliggör sträckan längs havet samt viktiga målpunkter i området vilket får stora positiva konsekvenser för cykeltrafiken. Korridor öst möjliggör även havskontakt. Likaså ökar trafiksäkerheten eftersom cykeltrafiken skiljs från fordonstrafiken längs väg 9 vilket ger stora positiva konsekvenser.det sker ingen korsning eller kontakt med andra trafikslag mellan Skepparpsgården och Vitemölla vilket också ger positiva konsekvenser för trafiksäkerheten för de cyklister som väljer den utbyggda cykelstigen. Framkomligheten ökar framförallt i alternativ 1 då cykelstigens köryta är bättre för framkomligheten än i alternativ 2. Sammantaget ger korridor Öst stora positiva konsekvenser för cykeltrafiken tillföljd av ökad tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet. Figur 62. Väg 9 mellan Tittutvägen och Klammersbäck 71

Kommunala planer 9. KOMMUNALA PLANER 9.1. Förutsättningar I Simrishamns kommuns översiktsplan (antagen 2001-05-28) anges att utbyggnad av cykeltrafiknätet är angeläget både för vardagsresande, turism och fritidscyklande. Kommunen prioriterar en cykelled längs med kusten och föreslår en sträckning mellan Kivik och Ravlunda. Det finns tre detaljplanelagda områden i de aktuella korridorernas direkta närhet. Områdena är Vitemölla tätort, Havängs sommarby samt Kungsmölle. 9.2. Påverkan, effekter, konsekvenser och möjliga åtgärder Nollalternativet Simrishamns kommun har som mål att utöka cykelnätet i kommunen. Enligt översiktsplanen prioriterar de en kustnära förbindelse mellan Kivik och Ravlunda. Nollalternativet uppfyller målen i översiktsplanen bortsett från att alternativet inte är kustnära. Nollalternativt föranleder inte ändringar i detaljplanerna för Vitemölla tätort, Havängs sommarby eller Kungsmölle. Korridor Väst Den västra korridoren uppfyller de mål som omnämns i översiktsplanen för Simrishamns kommun. Cykelnätet utökas i kommunen med en kustnära cykelled mellan Vitemölla och Brösarp. Den resterande sträckan till Kivik och Ravlunda kan redan idag cyklas längs ett lågtrafikerat vägnät. Sträckorna till Kivik och Ravlunda innefattas dock inte i denna utredning. Nollalternativt föranleder inte ändringar i detaljplanerna för Vitemölla tätort, Havängs sommarby eller Kungsmölle. Korridor Öst Även för korridor Öst uppfylls de mål som omnämns i översiktsplanen för Simrishamns kommun. Cykelnätet utökas i kommunen med en kustnära cykelled mellan Vitemölla och Brösarp. Den resterande sträckan till Kivik och Ravlunda kan redan idag cyklas längs ett lågtrafikerat vägnät. Sträckorna till Kivik och Ravlunda innefattas dock inte i denna utredning. Korridor Öst föranleder inte ändringar i detaljplanerna för Vitemölla tätort, Havängs sommarby eller Kungsmölle. 72

Byggskede 10. BYGGSKEDE Under byggtiden kan negativ påverkan ske bland annat i form av kompaktering av jord från tunga transporter och arbetsmaskiner. Det bör därför kontrolleras vilka områden som bör undvikas på grund av känslighet mot intrång och även om restriktioner är nödvändiga för vilken typ av arbetsmaskiner som får användas. Det är även viktigt att begränsa vilken tid på året och dygnet som arbetet får ske, så att störningar för närmiljön, till exempel häckande fåglar och vandrande öring i Verkeån, kan undvikas. Detta måste utredas vidare och konkretiseras i arbetsplaneskedet. Särskild varsamhet ska ägnas byggandet av cykelstigen inom Vitemölla strandbackar samt områdena vid Verkeå och Klammersbäck, så att vattenkvaliteten och strandmiljön inte påverkas mer än nödvändigt genom till exempel grumling eller utsläpp. Då området hyser känslig och skyddad flora är det viktigt att ett så litet område som möjligt berörs av utbyggnaden. Beroende på vilken korridor man beslutar att gå vidare med kommer specifika miljökrav att ställas på byggnationen av cykelleden. Kraven kommer att tas fram i samråd med länsstyrelsen. Exempelvis kan man ha som krav att byggfordon inte får använda mer än en zon på 3 meter och att de inte får vara uppställda inom strandskyddat område. Dessutom kan man ha krav på att upplagsplatser ska förläggas utanför skyddade områden. Man kan även ha krav på maskinernas höjd och tyngd samt krav på projektanpassad utbildning för entreprenörens personal. Skulle nya fornlämningar, såsom exempelvis stenpackningar, härdar eller skelettdelar påträffas under byggskedet måste arbetet genast avbrytas i enlighet med 2 kap 10 lagen om kulturminnen mm och länsstyrelsen underrättas. Vid byte eller nyanläggande av spång över Klammersbäck och Verkeå kan den akvatiska miljön komma att påverkas negativt även om sannolikheten bedöms som liten. Det är viktigt att byggmaterial och föroreningar hindras från att komma ner i vattenområdet. Krävs pålnings-, grävnings- eller schaktningsarbete inom vattenområdet erfordras en anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap 9a miljöbalken. För att undvika risker i byggskedet måste rutiner upprättas för miljösäkring av projektet (såväl arbetsmiljö som yttre miljö). En arbetsmiljöplan enligt kraven i AFS 1999:3 måste upprättas. Vid upphandling av entreprenadarbeten måste de krav som ställs i Trafikverkets publikation 2006:105 Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster tillämpas. Där ställs bland annat krav på att en miljöplan upprättas. I trafikanordningsplanen beskrivs hur cykelleden ska byggas med hänsyn till trafiken på vägen. 73

Driftskede 11. DRIFTSKEDE Val av korridor och markmaterial påverkar framtida skötselbehov för cykelleden. I korridor väst blir det huvudsakligen frågan om en traditionell skötsel av en asfalterad cykelväg. I korridor öst handlar det mer om en extensiv skötsel (exempelvis utan snöröjning och sopning). Tanken är att cykelstigen inom korridor öst ska klara sig med ytterst begränsad skötsel. Det är mer frågan om tillsyn och att man ser till att det man anlagt håller sin funktion. Ett skötselprogram tas fram i samråd med länsstyrelsen. För stenmjöl och markarmering baseras skötselprogrammet på de prover man gjort på materialen. På partier där man utnyttjar befintliga grusvägar sköts dessa efter överenskommelse med markägare/vägförening. Simrishamns kommun ställer sig positiva till att ansvara för skötsel och underhåll av en cykelstig inom korridor öst med markarmering då man har goda erfarenheter av denna markbeläggning sedan tidigare i kommunen. 74

Avstämmning mot berörda mål 12. AVSTÄMNING MOT BE- RÖRDA MÅL 12.1. Projektmål Under arbetet med att ta fram en vägutredning har specifika mål för projektet diskuterats. Övergripande mål för projektet är att skapa en säker, lättillgänglig och attraktiv cykelled för turism och rekreation mellan Brösarp, Haväng och Vitemölla, på egen bana eller i blandtrafik. Turism är viktig för regionen och en sammanhängande cykelled förväntas öka antalet cykelturister som tar sig genom området. Samtliga utredningsalternativ uppfyller till största delen projektmålen då både säkerhet, tillgänglighet och attraktivitet ökar i jämförelse med nollalternativet. Säkerheten bedöms öka väsentligt för både korridor väst och öst jämfört med nollalternativet. Avseende projektmålet att skapa en attraktiv cykelled för turism och rekreation bedöms den östra korridoren uppfylla målen i högre grad än den västra. Omgivningarna här är mer attraktiva för turister och andra som använder området för rekreation med läget invid havet och sträckningen i en vacker naturmiljö. Topografin gör det östra alternativet mer tillgängligt än det västra, eftersom det är mycket kuperat i korridor väst. En cykelled från Brösarp, via Haväng till Vitemölla, oberoende av vilken korridor man väljer, medför att cykelnätet från Kristianstad till Kivik blir sammanhängande., vilket skulle betyda att Sydostledens mål uppfylls. 12.2. Transportpolitiska mål Enligt ett riksdagsbeslut från 2009 är det övergripande målet för transportpolitiken att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet har delats upp i två delar; funktion och hänsyn. 1. Funktionsmålet gäller tillgänglighet. Att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. 2. Hänsynsmålet gäller säkerhet, miljö och hälsa. Att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till en ökad hälsa. Utbyggnaden av cykelleden bidrar positivt till de två huvudmålen genom att den aktuella vägsträckan blir tillgänglig och trafiksäker för flera grupper i samhället. Åtgärder som främjar en minskad bilanvändning leder till minskad påverkan på miljön. Cykelleden bidrar även till en regional utveckling eftersom den öppnar nya möjligheter för exempelvis cykelturism på Österlen. 12.3. Miljökvalitetsmål Regeringen har antagit 16 miljökvalitetsmål med syfte att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Hur en ny cykelled bidrar till eller motverkar dessa mål på en projektövergripande nivå redogörs nedan. 75

Avstämmning mot berörda mål Begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2) bara naturlig försurning (3) samt ingen övergödning (7) Mål 1, 2, 3 och 7 behandlar luftföroreningar från biltrafik, flyg, båttrafik, industrier m.fl. samt användning av naturfrämmande ämnen. Idag är bilismen, det vill säga personbilar och olika typer av tunga fordon, den stora källan till luftföroreningar. Utbyggnaden av cykelleden anses inte i någon större utsträckning bidra till att bilister övergår till cykel vilket hade kunnat resultera i minskade utsläpp av luftföroreningar. Projektet varken bidrar till eller motverkar de nationella miljökvalitetsmålen. Giftfri miljö (4) Miljökvalitetsmål 4 syftar till att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Sannolikheten för utsläpp av kemikalier vid t.ex. olycka med farligt gods är redan idag liten och den ökade trafiksäkerheten som en cykelled medför kommer inte att påverka olycksriken i någon nämnvärd grad. Cykelleder ger inte heller upphov till något förorenat dagvatten som kan påverka närmiljön. Projektet varken bidrar till eller motverkar det nationella miljökvalitetsmålet. Levande sjöar och vattendrag (8) och grundvatten av god kvalitet (9) Målet är att säkra variationsrika livsmiljöer och tillgång till dricksvatten genom att förhindra förorening eller förändrade vattenflöden och nivåer. Likaså har sjöar och vattendrag ett värde för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv. Varken grundvattnets eller ytvattnets kvalitet alternativt nivå kommer att påverkas under byggtiden eller under driften av cykelleden. Inga större schaktningsarbeten ska genomföras och risken för kemiskt spill bedöms som minimal. Vid anläggning av en ny bro kan vattendragen tillfälligtvis påverkas av damm och annat nedfallande material. Det är därför viktigt att byggarbetet genomförs under lämplig årstid och att skyddsutrustning såsom dukar används. Projektet varken bidrar till eller motverkar det nationella miljökvalitetsmålet. Hav i balans samt levande kust och skärgård (10) Näringar, rekreation och annat nyttjande av kusten ska bedrivas på ett sådant sätt att hållbar utveckling främjas. Det vill säga att kustens biologiska mångfald, upplevelsevärde samt natur- och kulturvärden ska bibehållas eller gynnas. Projektet varken bidrar till eller motverkar värden knutna till havsmiljöer. Ett rikt växt- och djurliv (16) Anläggningen av en cykelled, oavsett sträckning, kommer i viss mån att på någon nivå påverka växt- och djurlivet. Inom utredningsområdet förekommer bland annat Natura 2000-områden, riksintresse för naturvård, naturreservat och områden som berörs av strandskydd. Naturen, främst floran, är unik och bevarandevärd. En cykelled genom den skyddsvärda sand-stäppen i korridor Öst bedöms utifrån dess negativa effekter motverka miljökvalitetsmålet. I en västlig korridor kan de mest hotade områdena undvikas men viss lokal negativ påverkan på kantzoner och flora kan inte uteslutas. En cykelled i alternativ Väst bedöms därför motverka miljökvalitetsmålet i viss mån. 76

Avstämmning mot berörda mål Följande miljökvalitetsmål anses inte vara aktuella och har därmed inte bedömts: Skyddande ozonskikt (5), Säker strålmiljö (6), Myllrande våtmarker (11), Levande skogar (12), Ett rikt odlingslandskap (13), Storslagen fjällmiljö (14) och God bebyggd miljö (15). Baserat på dessa övergripande nationella miljömål har Simrishamns kommun antagit 5 lokala miljömål (antagna 30 november 2009). Dessa är baserade på de nationella målen nr. 1, 4, 7, 10 och 11. Projektet varken bidrar till eller motverkar någon av de lokala miljömålen förutom Hav i balans samt levande kust och skärgård (10). 12.4. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer infördes med miljöbalken 1999. De är ett juridiskt bindande styrmedel och beskrivs närmare i Miljöbalkens femte kapitel. Normernas gränsvärden är satta utifrån vad människan och naturen tål, inte utifrån vad som är ekonomiskt eller tekniskt möjligt att uppfylla. Idag finns det miljökvalitetsnormer för: Föroreningar i utomhusluft (kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar och ozon) Kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten Omgivningsbuller Cykelleden har bedömts ha en försumbar påverkan på buller och luftkvalitet. Även påverkan av kemiska föroreningar i fisk- och musselvatten bedöms vara försumbara i det aktuella fallet. 12.5. Allmänna hänsynsregler Denna miljökonsekvensbeskrivning innehåller information om rådande miljöförhållanden och ger förslag på åtgärder för att minska och motverka eventuell negativ påverkan av utbyggnaden. Under projektets gång har alternativa korridorer för cykelleden utretts och olämpliga alternativ avfärdats. Inför fastställandet av vägutredningen görs en avvägning mellan miljöhänsyn, nyttan och kostnaderna för åtgärderna. I arbetsplanen detaljeras utbyggnaden av cykelleden ytterligare och ett antal alternativ till dragningen av leden utreds. En miljökonsekvensbeskrivning kommer även att upprättas för arbetsplanen enligt 6 kap miljöbalken. I byggskedet tas en miljöplan fram. Trafikverket ställer även krav på entreprenören i upp- handling och avtal att arbetet ska utföras på ett sådant sätt att miljöstörningarna blir så små som möjligt, bland annat genom att följa produktvalsprincipen. Figur 63. Landskapet mellan väg 9 och havet 77

Dispenser och tillstånd 13. DISPENSER OCH TILLSTÅND För cykelledens genomförande kan dispenser eller tillstånd behöva sökas för följande: Natura 2000-habitat Tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken måste sökas hos länsstyrelsen för att bedriva verksamheter eller utföra åtgärder som innebär en betydande miljöpåverkan i Natura 2000-områdena Verkeåns dalgång, Klammersbäck samt Ravlunda skjutfält. Enligt 7 kap 28 b miljöbalken får tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken endast lämnas om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade åtgärder inte kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer som avses skyddas eller inte medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. Enligt genomförda samråd med länsstyrelsen görs bedömningen att det sammantagna hotet mot naturvärdena är så stort i korridor öst att tillstånd enligt 7 kap miljöbalken inte kan ges. Figur 64. Landskapet mellan väg 9 och havet 78

Dispenser och tillstånd Artskyddsförordningen För att genomföra åtgärder som riskerar att påverka fridlysta arter krävs dispens från artskyddförordningen. Tillstånd för detta söks hos länsstyrelsen. Riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv För verksamheter som kan medföra en betydande påverkan på miljön inom Verkeån med dalgång eller kustlandskapets kulturlandskap måste tillstånd sökas hos länsstyrelsen enligt 3 kap 6 miljöbalken. Naturreservat Enligt reservatsföreskrifterna för Vitemölla strandbackar är det inte förbjudet att cykla inom reservatet, men det är förbjudet att anlägga väg. Dispens krävs således för dragning av en cykelled genom reservatet. För intrång i naturreservat måste tillstånd enligt 7 kap 7 miljöbalken sökas hos länsstyrelsen. Strandskydd För verksamheter inom 300 meter från Östersjön samt 100 meter från Klammersbäck och Verkeån kan dispens komma att behöva sökas. Enligt 7 kap 16 miljöbalken ska frågan om strandskyddsdispens from 2009-07-01 hanteras i fastställelseprövningen av arbetsplanen. Nyckelbiotop och sumpskog Om intrång kommer att ske i nyckelbiotoper eller sumpskogar krävs samråd med Skogsstyrelsen. Generellt biotopskydd Görs ingrepp i biotoper som omfattas av generellt biotopskydd ska ansökan om dispens från biotopskyddet enligt 7 kap 11 miljöbalken göras till länsstyrelsen. Ängs- och betesmarksinventering Områden som har tagits upp i ängs- och betesmarksinventeringen har inget juridiskt skydd utan utgör enbart underlag för fysisk planering och för EU-stöd. Vid fastställelseprövningen tas hänsyn till intrång i dessa områden. Om anmälan om ändring i areal för EU-stöd krävs, görs anmälan av respektive markägare. Landskapsbildsskydd För intrång i landskapsbildsskyddat område krävs samråd med länsstyrelsen. Vattenverksamhet För pålnings-, grävnings- eller schaktningsarbete inom vattenområdet krävs enligt 11 kap 9 miljöbalken en anmälan om vattenverksamhet. Anmälan görs till länsstyrelsen. Om berört vattendrag har ett vattenflöde som överstiger 1 m3/s skickar länsstyrelsen ärendet vidare för prövning av miljödomstolen annars prövas ärendet hos länsstyrelsen. Anmälan eller tillstånd behövs inte om det är uppenbart att inget enskilt eller allmänt intresse kommer till skada, men om någon skulle hävda att skada uppstått kommer bevisbördan att ligga på den som utfört verksamheten. Fornminnen Enligt Lagen om kulturminnen m.m. 2 kap 6 är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Den som vill utföra sådana åtgärder skall ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen. 79

Samlad bedömning 14. SAMLAD BEDÖMNING Nollalternativet visar en försämrad situation för de oskyddade trafikanterna på sträckan Brösarp-Haväng-Vitemölla år 2030 jämfört med idag vad gäller tillgänglighet, trafiksäkerhet samt värde knutna till rekreation och friluftsliv. Detta ger en indikation på att åtgärder bör vidtas för att förbättra situationen för cykelturismen inom utredningsområdet. Samtliga utredningsalternativ visar på ett konfliktområde, avvägningen mellan att skydda naturmiljön och att främja rekreation och friluftslivet. Även aspekterna tillgänglighet och trafiksäkerhet påverkar den samlade bedömningen. Det östra alternativet innebär en cykelled genom ett Natura 2000-område med den starkt hotade naturtypen sandstäpp. En cykelled i denna naturtyp utgör framförallt ett hot i form av fragmentering, barriäreffekt och minskad dynamik (sandrörelse). De västra alternativen innebär även det intrång i Natura 2000-område, men den utpekade naturtypen sandstäpp kan undvikas. För turismen är de största positiva konsekvenserna med cykelleden ökad tillgänglighet till de värdefulla naturområdena och intressanta målpunkter i området samt ett sammanhängande regionalt cykelstråk. Även trafiksäkerheten ökar markant i jämförelse med nollalternativet. För turism och friluftsliv, som är den främsta målgruppen, är en cykelstig genom Vitemölla strandbackar den mest fördelaktiga. Detta då det är en gen och rak sträckning samt har flest attraktiva målpunkter i form av hav och sandstränder. Topografin gör det östra alternativet något mer tillgängligt än det västra, eftersom det är stora höjdskillnader i korridor väst och profilen på cykelleden därmed kommer att bli relativt brant. Vid en samlad bedömning måste de positiva effekterna av cykelleden för turism och friluftsliv vägas mot de negativa effekterna för naturmiljön och då i första hand sandstäppen. Eftersom naturmiljövärdena är unika och hotade så bedöms de negativa effekterna för naturtypen sandstäpp överväga varför ett västligt alternativ är att föredra. Figur 65. Cyklist på den aktuella sträckan utmed kusten 80

Samråd 15. SAMRÅD Ett tidigt samråd med länsstyrelsen hölls 2010-06-18. Detta samråd hölls ute i fält och utbyggnadsalternativen studerades på plats. Även Simrishamns kommun var med vid detta möte. Ytterligare ett samråd med länsstyrelsen hölls 2011-01-25. Ett samråd enligt kulturminneslagen hölls ute i fält med länsstyrelsen 2011-09-28. Simrishamns kommun har varit med vid ett flertal av projektets projekteringsmöten mellan Trafikverket och konsulten och därför har inget separat samråd hållits med kommunen. Samråd med allmänheten kommer att ske. En MKB togs fram under 2010-2011 och lämnades till länsstyrelsen för godkännande under våren 2011. Länsstyrelsen kom med ett yttrande över MKB:n 2011-06-20 där man bl.a. inte höll med om bedömningarna och slutsatserna i MKB:n. Efter detta låg projektet vilande fram till nu då Trafikverket valt att ändra bedömningarna och slutsatserna efter länsstyrelsens kommentarer och åter inlämna MKB:n till länsstyrelsen för godkännande. Figur 66. Bild från området på orkidéen Jungfru Marie Nycklar (alla orkidéer är fridlysta). 81

Fortsatt arbete 16. FORTSATT ARBETE Vägutredningen kommer att remitteras till länsstyrelsen, Simrishamns kommun och andra berörda intressenter vilket inkluderar berörda fastighetsägare. Inkomna yttranden och synpunkter sammanställs och kommenteras i ett utlåtande. Innan Trafikverket tar ställning till om, och på vilket sätt, arbetet ska drivas vidare samt vilken av de utredda korridorerna som ska utgöra grund för fortsatt projektering och alternativval, ska länsstyrelsen ges möjlighet att avge sitt slutliga yttrande över vägutredningen. Efter länsstyrelsens yttrande om vägutredningen tar Trafikverket ställning till fortsatt arbete i projektet. Figur 67. Vy genom tallskogen ner mot havet 82

Referenser 17. REFERENSER 17.1. SKRIFTLIGA REFERENSER Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. Länsstyrelsen i Skåne län (1996): Från Bjäre till Österlen Skånska natur- och kulturmiljöer Länsstyrelsen i Skåne län (2005): Bevarandeplan Ravlunda skjutfält, 2005-12-16 Länsstyrelsen i Skåne län (2005): Bevarandeplan Klammersbäck-Torup, 2005-12-16 Länsstyrelsen i Skåne län (2005): Bevarandeplan Verkeåns dalgång, 2005-12-16 Länsstyrelsen i Skåne län (20XX): Skötselplan för naturreservatet Vitemölla Strandbackar, Utkast ej antagen handling Miljöbalk (1998:808) Nature Associates (2008): Sydostleden en cykelturistled genom Kronoberg, Blekinge och Österlen Naturskyddsföreningen i Skåne (2002): Det skånska kulturlandskapet Riksantikvarieämbetet (2008): Fornminnesregistret Sveriges Geologiska Undersökning (2010): Jordartskartan Simrishamns kommun (2001): Översiktsplan, antagen 2001-05-28 Simrishamns kommun (2010): Lokala miljömål för Simrishamns kommun, antagna augusti 2010 Väglag (1971:948) Vägverket (2006): Cykelledsplan för Skåne 2006-2015, publikation 2006:137 Vägverket (2009): Förstudie Cykelled Brösarp/Haväng-Vitemölla, Simrishamns kommun, Objekt 8850568 17.2. ELEKTRONISKA REFERENSER Lantmäteriet: historiska kartor, tillgänglig på [http://historiskakartor.lantmateriet.se/ arken/s/search.html], 2010-09-02 Länsstyrelsen: miljöatlas, tillgänglig på [http:// www.gis.lst.se/miljoatlas/], 2010-06-30 Jordbruksverket: TUVA, tillgänglig på [http:// www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/ tuva.4.2b43ae8f11f6479737780001120.html], 2010-06-30 Naturvårdsverket: kartverktyget skyddad natur, tillgänglig på [http://www.naturvardsverket.se/ sv/arbete-med-naturvard/skydd-och-skotselav-vardefull-natur/skyddad-natur/], 2010-06- 29 Riksantikvarieämbetet: fornsök, tillgänglig på [http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html], 2010-09-02 Riksdagen: miljömålsportalen, tillgänglig på [http://www.miljomal.se/], 2010-09-12 SLU: artdatabanken, tillgänglig på [http://www. artdata.slu.se/rodlista/default.asp], 2010-08-17 Skogsstyrelsen: skogens pärlor, tillgänglig på [http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/ templates/snormalpage.aspx?id=12524], 2010-06-29 Stahlschmidt P., 2001: Metoder til landskapsanalyse, Forlaget Grønt Miljø ISBN 87-7387- 0269 83

Referenser Trafikverket: trafikflöden, tillgänglig på [http:// www.trafikverket.se/foretag/trafikera-ochtransportera/vaginformation/informationom-vagar-via-karta/], 2010-09-03 Transportstyrelsen: STRADA, tillgänglig på [http://www.transportstyrelsen.se/sv/vag/ STRADA-informationssystem-for-olyckorskador/], 2010-09-03 17.3. MUNTLIGA REFERENSER Länsstyrelsen i Skåne län, Christer Persson, angående skötselplan för Haväng och Vitemölla strandbackar, 2010-10-11 samt 2013-09-12 Simrishamns kommun, Bengt Bengtsson, angående miljömål 2010-09-13 Simrishamns kommun, Evelina Simonsson, angående detaljplaner 2010-09-09 Stiftelsen för fritidsområden i Skåne, Eva Tronarp, angående Stiftelsens planer att tillgänglighetsanpassa Vitemölla strandbackar 2010-09-09 (både muntligt och via e-post) Stiftelsen Skånska landskap, Nina Eckeskog och Stefan Olsson, angående Stiftelsens planer för naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar 2013-10-02 84

BILAGA 1 Länsstyrelsens beslut om betydande mijöpåverkan (sid 84-85). 85

86

18. BILAGA 2 Länsstyrelsens yttrande över förstudien (sid 86-89). 87

88

89

90

19. BILAGA 3 Länsstyrelsens yttrande över miljökonsekvensbeskrivningen till vägutredningen (sid 90-93) som togs fram under 2010-2011 (MKB:n daterad 2011-02-24). 91

92

93

94

20. BILAGA 4 Länsstyrelsens yttrande efter samråd enligt kulturminneslagen 2 kap (sid 94-96). 95

96

97

21. BILAGA 5 Förslag på sträckningar i Sydostleden, kartan är hämtad från rapporten Sydostleden - en cykelturistled genom Kronoborg, Blekinge och Österlen 98

Trafikverket, Box 543, 291 25 Kristianstad. Besöksadress: Björkhemsvägen 17, 291 54 Kristianstad. Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se