Om övningsboken. Diagnoser Det finns diagnoser till alla k apitel. De ger information om elevernas kunskapsutveckling.

Relevanta dokument
Samhällskunsk ap 4-6 grundbok

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Religionskunsk ap 4-6. lärarbok. Capensis förlag ab. Ulrik a Enkvist Wallmark Michael Engström Maria Engstr and Jan Stattin Jan Wiklund

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Samhällskunsk ap 4-6. lärarbok. Capensis förlag ab. Michael Engström Maria Engstrand Martin Turesson Jan Wiklund

LPP historia och samhällskunskap

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

samhällskunskap Syfte

Individer och gemenskaper

LPP World's Children's Prize.

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Om övningsboken. Diagnoser Det finns diagnoser till nästan alla k apitel. De ger information om elevernas kunskapsutveckling.

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

LPP i Engelska ht. 2016

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Samhällskunsk ap. Martin Turesson. för grundläggande vuxenutbildning. Capensis förlag AB

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Geografi 4-6 övningsbok Jan Wiklund Tomas Torbjörnsson

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Planering Samhällskunskap. Information och kommunikation HT:2015. ÅK 7 Namn:

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Arbetsområde: Min tid - min strid

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Samhällskunsk ap 7-9

Om övningsboken. Diagnoser Det finns diagnoser till nästan alla k apitel. De ger information om elevernas kunskapsutveckling.

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Fira FN-dagen med dina elever

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Extramaterial till Samhällskunskap 7-9

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

Kursplan för SH Samhällskunskap A

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

VAD ÄR KOMMUNIKATION?

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Kursplanen i ämnet samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap

Fakta om Malala Yousafzai

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Samtala om nätetikett. Lektionen handlar om regler och normer på nätet och hur vi förhåller oss till dem. Samtala om nätetikett

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

Lärandeinnehåll Beskrivning Exempel Lärarens bedömning

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Övergripande planering Reviderad:

Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

Till elever, föräldrar och lärare

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Pass 3 Bygga ett samhälle

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Religion 7-9. Ulrik a Enkvist Wallmark Maria Engstrand Filip Paepke Jan Stattin Jörgen Westlander. Capensis förlag ab

Fakta om Marta VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRAL INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Matris - Identitet & livsstil

Sverige och USA SM1, vt. 2013

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Samtala om nätetikett

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Samhällskunskap Steg: 2. Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder. Empati. reflekterar över sina handlingar

Transkript:

Om övningsboken Övningsbokens uppgifter bearbetar innehållet i grundboken och ger eleverna utmaningar. För att underlätta urvalet av uppgifter är de kategori serade i sex olika typer. G Grundbok. För att besvara frågan behöver eleverna använda texten i grundboken. K Klurisar. Uppgifter som utmanar eleverna. Fråge ställningarna hör till aktuellt område, men svaret står inte tydligt i grundboken. I Internet. Uppgifterna kräver tillgång till internet. Uppgifterna har varierad svårighetsgrad. Ibland är det bara bilder eller filmklipp som ska visas. U Undersök. Ta reda på mer om något. I bland krävs tillgång till internet eller att eleverna undersöker något utanför klass rummet. D Diskutera. Diskutera problemställningen i grupp eller i hela klassen. Eleverna lyssnar på varandra. Ö Övningsbok. Informationen till uppgiften finns på samma sida i övningsboken. Det kan till exempel vara en karta eller en tabell. Förmågor Enligt kursplanen är det sex förmågor som ska utvecklas i ämnet samhällskunskap. Förhoppningsvis kan uppgifterna i övningsboken vara till stöd för det. (F1) reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, (F2) analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, (F3) analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, (F4) uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, (F5) söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet och att (F6) reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Diagnoser Det finns diagnoser till alla k apitel. De ger information om elevernas kunskapsutveckling. 3 Capensis förlag AB Falköping www.capensis.se e-postadress: info@capensis.se 2017 Capensis förlag AB, Limnea utbildning AB och Michael Engström ISBN-13:978-91-85887-84-2 Tryck: Bulls Graphics AB, Halmstad Boken är skyddad av upphovsrättslagen. Språkgranskning Elin Herrmann Värdefulla synpunkter på innehållet Elever på Mogärdeskolan, Tilda Wiklund Redaktör och grafik Jan Wiklund Teckningar Henry Ståhle Framsida Henry Ståhle Bildförteckning: Jan Wiklund 18, 24nv, 36, 46, 54, 82. Övriga bilder från Gettyimages.

8 Jämställdhet (ii) HUSHÅLLSSYSSLOR BARN 10-18 ÅR 1. Ö Läs av i diagrammen till höger. a) Vilken är den vanligaste hushållssysslan bland barn? b) Hur många procent av flickorna städar sitt rum? Duka/duka av bordet Bädda sängen Disken Göra frukost Städa sitt rum Laga mat till sig själv Städa i huset/lägenheten Ta hand om syskon Hjälpa till med tvätten Handla mat Laga mat till fler än sig själv Utomhusarbete Flickor Pojkar Källa: SCB c) Hur många procent av pojkarna bäddar sin säng? d) Nämn en syssla som fler pojkar än flickor gör. e) Hur stor del av barnen hjälper till h emma mer än 5 timmar varje vecka? f ) Vilket är det vanligaste antalet timmar som barn hjälper till hemma? % 50 40 30 20 10 Mindre än 1 timme 20 40 60 80 % HUSHÅLLSSYSSLOR BARN 10-18 ÅR ANTAL TIMMAR PER VECKA 1-2 timmar Flickor Pojkar 3-4 timmar 5 timmar eller mer 2. U Vem gör vad hemma hos dig? Kryssa i rutorna nedan. Källa: SCB Mest Mest Något av Du själv Någon mamma pappa dina syskon annan Lagar mat Dukar bordet Dukar av bordet Plockar i diskmaskinen Städar ditt rum Städar huset/lägenheten Tvättar bilen Handlar mat Tvättar kläder Packar dina gympakläder Matar husdjur Skottar snö Klipper gräset Bäddar din säng Grundbok s. 22-23

Diagnos informationsspridning i olika media 1. Vad kan censur innebära? O Politiker bestämmer vad som får skrivas i en tidning. O Alla har rätt att skriva vad de tycker och tänk er om olika saker i tidningar och böcker. O Journalister får skriva vad de vill i en tidning. 9. Hur kan en person som vill skapa opinion sprida sina åsikter? Nämn två olika sätt. a) 35 2. Vad kallas en dagstidning som ges ut i hela landet? O Landstidning O Rikstidning O Lokaltidning 3. Vad måste alla hushåll som har en tv betala? O Tv-avgift O Kanalpaket O Prenumeration 4. Vad heter det när någon äger rättigheterna till en film eller en bok? O Äganderätt/upphovsrätt O Yttrandefrihet O Svea rikes lag 5. Vilka kan skriva information på en wikisida? O Bara forskare och vetenskapsmän O Bara elever i skolan O Både elever och forskare 6. Vad för slags kommunikation sker när du läser en tidning? O Envägskommunikation O Tvåvägskommunikation O Opinion 7. Vad kallas det när ett företag betalar för att deras namn ska finnas med på ett basketlags tröjor? O Direktreklam O Produktplacering O Sponsring 8. Vad kallas det för när kommunen vill informera om att en väg stängs av under sommaren? O Samhällsreklam O Samhällsinformation O Samhällskunskap b) 10. Varför behöver journalister inte berätta varifrån de har fått information om olika saker? 11. På vilket sätt kan populärkultur påverka vårt sätt att vara? 12. På vilka sätt kan reklam vara bra/dåligt? Bra Dåligt Grundbok s. 40-55

50 Mänskliga rättigheter och exempel på mänskliga rättigheter 1. G Ge exempel på två av FN:s mål. a) b) 2. G Vilka är det som har kommit överens om de mänskliga rättigheterna? 3. G För vilka gäller de mänskliga rättigheterna? 4. G Ge exempel på två mänskliga rättigheter. 1. 2. 5. G Varför följer inte alla länder de mänskliga rättigheterna? 6. D Tycker du att de mänskliga rättigheterna följs i Sverige? 7. Ö Ange tre länder för varje grad av kränkning av de mänskliga rättigheterna. a) Mycket hög b) Hög c) Medel d) Låg KRÄNKNINGAR AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Mycket hög Hög Medel Låg Ingen uppgift Fritt efter Maplecroft (www.maplecroft.com) Grundbok s. 4-5, 76-77

67 Vad kan ändras? 1. G Varför vill många människor från till exempel länder i Afrika och Asien flytta till Europa? 2. G Vad gör FN för att minska fattigdomen i världen? 3. G Vad är bistånd? 4. G Hur kan fattigdom minskas? a) b) 5. Ö Sveriges tio största biståndsländer är Bistånd i Land miljoner kronor Afghanistan 877 Tanzania 755 Mocambique 570 Somalia 544 Palestina 490 Syrien 481 DR Kongo 436 Etiopien 386 Kenya 375 Zambia 353 a) Hur många av länderna ligger i Afrika? b) Hur många av länderna ligger i Asien? c) Ringa in hur många miljarder kronor biståndet är för de tio länderna tillsammans. 2,4 3,6 5,3 10,7 6. K Dra streck mellan orden som betyder ungefär samma sak i figuren nedan. Se exemplet med snäll. Bistånd Fattigdom Snäll Korruption Tull Välstånd understöd trevlig armod mutor välmåga införselavgift undsättning importavgift bestickning god elände god ekonomi nöd fördärv skatt hjälpsam hjälp rikedom misär överflöd vänlig handelshinder ruttenhet stöd brist välfärd hygglig u-hjälp fusk straffavgift Grundbok s. 4-5, 102