POLICY OCH RIKTLINJER OM Korruption och jäv
Pendar Solimani pendar.solimani@kammarkollegiet.se 08-700 06 78 Sid 2 (12) 2015-11-09 Dnr 1.2-4924-15 Innehåll Policy... 3 Riktlinje... 4 1.1 Inledning... 4 1.2 Korruption... 4 1.2.1 Vad är korruption?... 4 1.2.2 Konsekvenser av mutbrott... 6 1.3 Jäv... 7 1.3.1 Vad är jäv?... 7 1.3.2 Konsekvenser av jäv... 8 1.4 Om man misstänker korruption eller jäv... 9 Bilaga 1... 11 1.5 Förslag på skriftlig formulering... 11 1.6 Exempel... 11 1.6.1 Gåvor... 11 1.6.2 Rabatter, bonus och frikort... 11 1.6.3 Pengar och presentkort... 11 1.6.4 Måltider... 12 1.6.5 Konferenser, kurser, studieresor... 12 1.6.6 Vinster... 12 1.6.7 Ersättning vid försening... 12
Sid 3 (12) Policy Korruption medför allvarliga skadeverkningar och minskar medborgarnas förtroende för samhällsinstitutionerna. Korruption hotar rättsstatens legitimitet och undergräver demokratin. Den skapar osunda affärsmetoder och skadar det ekonomiska livet genom att snedvrida konkurrensen. Kammarkollegiet ska arbeta aktivt mot varje form av korruption och mot att jäv påverkar beslut. Arbetet mot korruption och jäv ska i möjligaste mån bedrivas inom de regelverk och den organisation som finns för den ordinarie verksamheten. Frågan om risk för korruption ska inkluderas i Kammarkollegiets löpande arbete med intern styrning och kontroll. Åtgärderna bör utgå från en bred definition av korruption. Kammarkollegiet ska ha ett styrnings- och kontrollsystem som utifrån riskanalyser och förebyggande åtgärder så långt möjligt minimerar riskerna för oegentligheter. Kollegiet ska arbeta kontinuerligt med förebyggande åtgärder även när riskerna bedöms som små. Kammarkollegiets tjänstemän ska vid varje tillfälle framstå som sakliga och opartiska i sin tjänsteutövning. De anställda ska inte ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av osakliga önskemål eller hänsyn i sitt arbete. För att undvika svårigheter att dra gräns vid vad som kan betraktas som otillbörligt är utgångspunkten att inga gåvor eller förmåner ska tas emot eller accepteras. Den som i sitt arbete utsätts för påverkan som framstår som otillbörlig ska genast säga ifrån samt meddela detta till närmaste chef. En tjänsteman vid kollegiet som är jävig får inte delta, eller i övrigt ha med handläggningen av ett ärende att göra.
Sid 4 (12) Riktlinje 1.1 Inledning Korruption innebär att utnyttja en offentligrättslig ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra. En enda mutad tjänsteman kan ställa till med skador som nästan är omöjliga att reparera. Minnet av korruptionsskandaler sitter i länge. Myndighetschefen har det samlade ansvaret för att vidta förebyggande åtgärder mot korruption. En viktig åtgärd kanske den viktigaste är att hålla den statliga värdegrunden levande. I 1 kap. 9 regeringsformen, vilken är en grundlag, finns bestämmelser om att förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Detta förhållningssätt kallas objektivitetsprincipen. Medborgarnas förtroende för den offentliga förvaltningen kräver att vi som verkar i den framstår som sakliga och opartiska vid varje enskilt tillfälle. En offentligt anställd förväntas leva upp till högt ställda krav på saklighet och opartiskhet i sitt arbete. Samtidigt kan man i sin roll bli utsatt för olika påverkansförsök. Viss typ av påverkan är både accepterat och tillåtet, medan en annan typ av påverkan inte är acceptabelt. Syftet med reglerna är att hindra otillbörlig påverkan vid beslut och åtgärder inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Ju mer kvalificerad befattning man har (t.ex. beslutande eller föredragande) desto mer utsatt är man och desto mindre blir som regel utrymmet för att ta emot förmåner från utomstående. Om man exempelvis hanterar sekretesskyddad information eller upphandlingsärenden bör man vara särskilt försiktig. 1.2 Korruption 1.2.1 Vad är korruption? Reglerna om tagande och givande av muta regleras i 10 kap. 5 a e brottsbalken. Mutbrott begås när en arbetstagare för sin egen eller någon annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig förmån för sin
Sid 5 (12) tjänsteutövning, begär en muta eller låter sig bli utlovad en muta. Något orsakssamband behöver inte finnas mellan förmånen och det sätt på vilket den anställde utför sitt arbete. Vad som i domstolarnas praxis betraktats som en tillbörlig och en otillbörlig belöning eller förmån är flytande. En samlad bedömning ska göras där bl.a. syftet med och värdet av förmånen samt mottagarens ställning och situationen i stort vägs in. Avgörande är alltså inte alltid förmånens art eller beskaffenhet som sådan, utan i vilken situation den förekommer och vilken påverkansrisk som rent objektivt föreligger. En belöning kan vara otillbörlig även om den inte ges för att mottagaren ska handla på ett särskilt sätt. Särskilt höga krav ställs på anställda i offentlig förvaltning. Det finns ingen värdegräns för när en gåva eller tjänst anses vara otillbörlig. Värdet på gåvan är inte avgörande, utan det är situationen, syftet, när och hur den ges m.m. som spelar in i bedömningen. Det innebär att även små värden kan vara otillbörliga. Huruvida givaren av en gåva eller muta får någon nytta av erbjudandet har ingen betydelse för om brott anses föreligga. Om det är fråga om en gåva behöver den inte ens ha överlämnats. Redan utlovandet eller underlåtenheten att avböja ett erbjudande kan alltså vara brottsligt. Det är viktigt att tydligt skilja på sin privata sfär och sin tjänsteutövning. I situationer där givaren och mottagaren umgås och är goda vänner privat är det viktigt att generositeten inte överstiger vad som kan anses normalt. I samband med internationellt samarbete kan det förekomma att gåvor överlämnas. I dessa fall kan det finnas skäl för särskilda ställningstaganden. Kammarkollegiet kan enbart ge sin syn på hur olika situationer och erbjudanden bör betraktas. Myndigheten kan dock inte med befriande verkan för den enskilde medge att en förmån får accepteras. Det är allmän domstol som avgör huruvida ett mutbrott begåtts eller inte. För att undvika svårigheter att dra gräns vid vad som kan betraktas som otillbörligt är utgångspunkten att man inte ska acceptera några gåvor. För att undvika alla misstankar var tydlig. Erbjudanden som inte kan accepteras måste uttryckligen avböjas. Se förslag på skriftlig formulering i avsnitt 1.6 i bilaga 1.
Sid 6 (12) 1.2.2 Konsekvenser av mutbrott Mutbrott faller under allmänt åtal och Kammarkollegiet är som statlig myndighet, enligt 22 lagen (1994:260) om offentlig anställning, skyldig att göra en åtalsanmälan om en anställd som omfattas av lagen skäligen misstänks för brott som avser: 1. följande brott enligt brottsbalken a) tagande av muta enligt 10 kap. 5 a, b) grovt tagande av muta enligt 10 kap. 5 c, c) tjänstefel eller grovt tjänstefel enligt 20 kap. 1 samt d) brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 första stycket, 2. annat brott, om det kan antas föranleda någon annan påföljd än böter. Det är alltid den person som tar emot/erbjuder den otillbörliga förmånen som ställs till ansvar. För brottet tagande av muta finns såväl böter som fängelse i straffskalan. Även för brottet givande av muta finns såväl böter som fängelse i straffskalan. För bägge brotten gäller att om de är att anse som grova aktualiseras strängare fängelsestraff. Utöver straffrättsliga konsekvenser, som kan medföra att den enskilde förlorar sitt arbete, kan även arbetsrättsliga konsekvenser aktualiseras i vissa fall. Om en arbetstagare uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt sina skyldigheter i anställningen och felet inte är ringa, med hänsyn till samtliga omständigheter, kan detta föranleda disciplinpåföljder. Det fel som kan föranleda disciplinpåföljd kallas tjänsteförseelse och påföljden är varning eller löneavdrag. Disciplinpåföljder prövas av Personalansvarsnämnden vid Kammarkollegiet. För vidare information, se Arbetsgivarverkets cirkulär 2005:2. Kammarkollegiet eller dess anställda ska inte ta emot otillbörliga förmåner. Den som i sitt arbete utsätts för försök till påverkan som framstår som otillbörlig måste genast säga ifrån samt meddela detta till närmaste chef. Vidare kan det bli fråga om att göra en anmälan till polis och åklagare.
Sid 7 (12) 1.3 Jäv 1.3.1 Vad är jäv? Reglerna om jäv finns i 11 12 förvaltningslagen (1986:223). Jäv föreligger när en tjänsteman påverkas av önskemål eller hänsyn som är ovidkommande för ärendet. Reglerna om jäv tar sikte på när den anställde anses ha ett sådant intresse i ett ärende att dennes opartiskhet kan ifrågasättas. Jävsreglerna tar inte sikte på den anställdes moral, kompetens eller den egna uppfattningen av situationen, utan hur den skulle kunna uppfattas av andra. Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka dess utgång. Reglerna gäller beslutande och föredragande samt den som medverkat genom att t.ex. upprätta ett förslag till beslut eller på annat sätt deltagit i den slutliga handläggningen. Förvaltningslagen anger fem olika jävstyper: 1. Om saken angår dig eller någon närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerligen nytta eller skada för dig eller någon närstående. 2. Om du eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan väntas synnerligen nytta eller skada av ärendets utgång. 3. Om ett ärende överklagats eller av annat skäl ska avgöras i en högre instans och du tidigare deltagit i den slutliga handläggningen i den lägre instansen. 4. Om du har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken. 5. Om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till din opartiskhet i ärendet. Den sista formen brukar kallas delikatessjäv och är en generalklausul som avser att fånga upp sådana intressekonflikter som inte täcks av övriga jävsgrunder. Det kan handla om att du t.ex. har ett intresse i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning.
Sid 8 (12) Exempel på situationer då jäv kan uppstå i Kammarkollegiets verksamhet är t.ex. upphandlingsärenden, anlitande av konsulter eller i samband med en bisyssla. 1.3.2 Konsekvenser av jäv Den som är jävig får inte delta i handläggningen av ett ärende. Detta innebär som huvudregel att personen inte får vidta någon åtgärd i ärendet överhuvudtaget. Vid bedömningen av om en jävssituation föreligger ska utgångspunkten vara hur en utomstående skulle bedöma situationen. Situationen ska bedömas mot bakgrund av de fem jävstyperna ovan. Känner du till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot dig, ska du självmant anmäla detta till din närmaste chef. Det är inte alltid lätt att avgöra om en jävssituation föreligger. Vid tveksamma fall ska du omgående kontakta din närmaste chef. Det är alltid bättre att iaktta försiktighet och självmant anmäla eventuellt jäv än att någon annan senare anmäler dig som jävig. Vid behov kan den närmaste chefen vända sig till chefsjuristen för råd. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och ersätts inte denne av någon annan, ska Kammarkollegiet snarast fatta ett formellt beslut i jävsfrågan. På samma sätt som med förmåner, kan inte myndigheten med befriande verkan för den enskilde medge att en situation inte utgör jäv. Frågan avgörs ytterst av domstol.
Sid 9 (12) 1.4 Om man misstänker korruption eller jäv Om man misstänker att någon vid Kammarkollegiet - utnyttjar sin offentligrättsliga ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra (korruption), - för sin egen eller någon annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning, begär en muta eller låter sig bli utlovad en muta, eller - befinner sig i en jävsituation ska man göra något av följande. a. Vända sig till närmaste chef Ett enkelt sätt att framföra misstankar om korruption m.m. kan vara att vända sig till sin närmaste chef. Chefen i sin tur för ärendet vidare på lämpligt sätt. b. Vända sig till högre chef/gd Det går också bra att vända sig direkt till en högre chef, t.ex. avdelningschef eller GD, som i sin tur för ärendet vidare på lämpligt sätt. c. Vända sig till chefsjurist/internrevisor Att vända sig till chefsjurist eller internrevisor kan vara ett alternativ i de fall man misstänker att andra chefer inom myndigheten kan vara inblandade i ärendet. De i sin tur för ärendet vidare på lämpligt sätt. Möjligheten att använda sin meddelarfrihet och vända sig till externa medier föreligger givetvis alltid. Som huvudregel gäller för medier ett grundlagsstadgat efterforskningsförbud mot en person som avslöjar missförhållanden. Ytterligare ett sätt är att vända sig direkt till åklagare/polis då en bedömning av en utomstående anses behövlig.
Sid 10 (12) 1.5 Frågor Om du har frågor eller funderingar kring denna policy kan du vända dig till din chef eller till kollegiets chefsjurist.
Sid 11 (12) Bilaga 1 1.6 Förslag på skriftlig formulering Här är ett förslag på en skriftlig formulering som kan användas då erbjudanden och gåvor avböjs. Kammarkollegiets policy är att inte ta emot gåvor och andra erbjudanden från utomstående. Detta gäller även gåvor till ringa belopp. Syftet är att undvika minsta anledning till misstanke om huruvida Kammarkollegiets medarbetare agerar sakligt eller opartiskt i sin tjänsteutövning. Jag hoppas du/ni har förståelse för Kammarkollegiets policy och tackar därför nej till erbjudandet och skickar tillbaka den till dig/er. 1.7 Exempel 1.7.1 Gåvor Alla typer av gåvor även blommor, frukt, choklad, böcker eller liknande bör du avböja/skicka tillbaka om du kan göra det. Detta gäller även gåvor i samband med högtidsdagar och helger. 1.7.2 Rabatter, bonus och frikort Rabatter, frikort eller liknande ska du inte ta emot. En del företag ger rabatt eller bonus vid frekventa övernattningar på samma hotell eller resor med samma flygbolag. Har förmånen tjänats in då du rest i tjänsten tillhör den Kammarkollegiet. Du får alltså inte utnyttja förmånen privat. 1.7.3 Pengar och presentkort Det är aldrig acceptabelt att ta emot pengar, värdepapper, eller liknande. Med pengar jämställs andra betalningsmedel som presentkort och värdekuponger.
Sid 12 (12) 1.7.4 Måltider En måltid bör du normalt bara acceptera om den förekommer i anslutning till ett sammanträde och kan ses som en naturlig del av arrangemanget eller utgör en ren arbetslunch. Detta gäller även t.ex. julluncher. Måltiden ska vara av enkelt slag, typ bricklunch eller frukostseminarium, och får inte vara ett regelbundet förekommande inslag. I andra fall ska Kammarkollegiet betala. 1.7.5 Konferenser, kurser, studieresor Deltagande i konferenser eller liknande ska vara motiverade ur Kammarkollegiets perspektiv och därför betalas av Kammarkollegiet. Om arrangören är någon som Kammarkollegiet har eller kan komma att få affärsförbindelse med, måste det finnas ett tydligt informationsintresse för Kammarkollegiet för att delta. Särskild försiktighet ska iakttas vid arrangemang som innehåller förmåner, t.ex. påkostade måltider, underhållning, rekreation liksom vid inbjudningar som vänder sig exklusivt till dig. 1.7.6 Vinster Ibland består förmånen av att få delta i en utlottning av t.ex. en vistelse på ett konferenshotell eller biljetter till ett sportarrangemang. Du ska inte delta i sådana lotterier. 1.7.7 Ersättning vid försening Ibland ges ekonomisk ersättning som kompensation till resenärer som drabbats av försening, t.ex. vid överbokning eller tekniska hinder. Ersättning som överstiger de utlägg som är skäliga på grund av förseningen ska tillfalla Kammarkollegiet. Måltidskuponger eller liknande liksom försäkringsersättning får du behålla.