101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00

101. retts-p - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Pågående symptom och påverkat AT Illamående/blekhet/kallsvettning Upprepade svimningar/syncope sista dygnen Pågående symptom men opåverkat AT Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Prioritera EKG-tagning innan den onormala rytmen försvinner! Enstaka svimning Medfött hjärtfel/hjärtopererad Inget av ovanstående Definition: svimning= medvetandeförlust Hos barn beror onormal hjärtrytm oftast på s.k. återkopplingstachykardi (SVT), vilket kan komma intermittent. Fråga aktivt efter tidigare hjärtrusning, hjärtoperation och medfödda hjärtfel. EKG, BT EKG, BT, EMLA EKG, BT, EMLA EKG, BT, EMLA Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

103. retts-p - Blodig hosta/hemoptys R04.2 - Näsblödning/epistaxis R04.0 - Postoperativ tonsillblödning R04.1 Pågående riklig blödning från näsa och mun *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Pågående riklig näsblödning Stora hemoptyser Nylig svalgkirurgi (<14 dagar) Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Intermittent färsk näsblödning senaste dygnet Icke-färsk näsblödning Enstaka hemoptys Inget av ovanstående Hemoptys (blodig hosta) kan förekomma vid lungsjukdom som embolier, lunginflammationer och lungblödningar. Kan också komma från övre luftvägen vid intensiv hosta och är vanligare hos patienter med koagulationsrubbning. Näsblödning brukar vara ett godartat symtom hos en i övrigt opåverkad patient men i vissa fall t.ex efter svalgkirurgi kan även en intermittent blödning tyda på ett livshotande tillstånd. Enl. läkarordination. Hb, EMLA, ev tamponad Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

104. retts-p - Andningsbesvär (dyspné, andnöd) R06.0 - Hyperventilation R06.4 - Bröstsmärta vid andning R07.1 - Främmande kropp i nedre luftvägar - Andningsuppehåll / Apné Kraftigt andningspåverkad Stridor, feber och svårighet att svälja. Samtidig urticaria eller svullnad i ansiktet Meningit /sepsismisstanke Måttligt andningspåverkad Samtidig bröstsmärta Misstanke om trauma/misshandel Känd medfödd eller annan kronisk hjärtsjukdom Andningsuppehåll hos spädbarn Akut påkomna symptom/misstanke om fr. kropp Känd svår allergi Feber 38,5 C senaste dygnet Lätt andningspåverkad Skällande hosta utan ökat andningsarbete Inget av ovanstående Enl. läkarordination, O 2 Ev inhalationsordination, O 2 Ev inhalationsordination Ev inhalationsordination Kraftigt andningspåverkad: övre luftvägshinder (dämpad röst, dreglar, sväljningssvårigheter, stridor och ökat andningsarbete), cyanos, uttalade indragningar, näsvingespel, grunting, tachypné/bradypné, andningsuppehåll, oregelbunden andning, enstaka ord eller orkar ej prata, tyst och stillsam, likgiltig gentemot förälder. Måttligt andningspåverkad: ökad andningshjälp av bröstkorg/axlar, förlängd expiration, stridor hos vaket barn med bevarad host- och kräkreflex, lättamåttliga indragningar, tachypné, talar i korta fraser. Lätt andningspåverkad: dyspnoe, snabb andning, andfådd vid ansträngning, normalt andningsarbete, talar hela meningar, stridor utan uppenbart övre luftvägshinder (se ovan), frekvent hosta. Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Epiglottit är en allvarlig infektion, som kan misstänkas hos högfebrila, andningspåverkade barn som inte vill svälja sin egen saliv. Andningsuppehåll hos spädbarn är ett ospecifikt tecken som kan signalera allt från allvarliga infektioner/kramper till banala aspirationstillbud. Andningsbesvär beror oftast på lungsjukdom. Det är dock viktigt att även beakta kardiella orsaker, acidos. Andningspåverkan kan vara en del i en chockbild utlöst av t.ex. sepsis, anafylaxi, blödning eller dehydrering. Det är viktigt att hålla barnet lugnt och låta barnet själv välja kroppsställning, reagerar barnet på syrgasmasken kan exv föräldern istället flöda syrgas. Apné/andningsuppehål kan hos de minsta barnen indikera sepsis. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

105. retts-p - Bröstsmärta/Bröstkorgssmärta R07.4 Pågående bröstsmärta och påverkat AT Illamående/blekhet/kallsvettning Pågående bröstsmärta och dyspné Medfött hjärtfel/hjärtopererad Feber >38,5 C Pågående lätt till måttlig bröstsmärta Inget av ovanstående Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:1-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Bröstsmärta är relativt vanligt hos ungdomar. Till skillnad från vuxna är ischemi/infarkt extremt sällsynt. Smärtan kan även vara orsakad av pneumoni, pleurit, pneumothorax, epigastralgier från buken eller vara muskeloskelettal. Kardiella orsaker är hjärtmuskel- och hjärtsäcks-inflammation (perimyokardit) eller snabba tachycardier. Bröstsmärta kan vara relaterat till aortastenos, kardiomyopatier och kranskärls-avvikelser även om dessa sällan debuterar akut hos barn. Enl. läkarordination. EKG, BT EKG, BT EKG, BT Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

106. retts-p - Buksmärta R10.4 Vid Scrotal smärta se ESS-kort 117 Akut debut med pågående smärta och påverkat AT Buksmärta och påverkat AT All tidigare bukkirurgi Känt ljumskbråck Intervallartad smärta flera ggr/timme och barn <4år Spänd och ömmande buk Diabetes och p-glukos>12 Öm testikel Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Testistorsion kan ha buksmärta som enda symptom. Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:1-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Intervallartad buksmärta flera ggr/tim, barn >4år Buksmärta med > 2 kräkningar sista 4 timmarna Tidigare buksmärta Lätt smärta Inget av ovanstående Fasta, P-glukos Fasta. CRP (vid feber). U-sticka ev gravtest. Överväg EMLA. P-glukos Fasta. CRP (vid feber). U-sticka, ev gravtest. Överväg EMLA. KLYX vid möjlig förstoppning P-glukos Fasta. U-sticka, ev gravtest. KLYX vid möjlig förstoppning. P-glukos Blindtarmsinflammation är den vanligaste orsaken till buksmärtor hos barn som behöver åtgärdas kirurgiskt. Ovanlig diagnos innan 2 års ålder. Intervallartade kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination, vilket är ett potentiellt allvarligt tillstånd och en diff.diagnos till den vanliga spädbarnskoliken. Invagination är vanligast mellan 2 mån- 3 års ålder. Förstoppning och körtelbuk är vanligt hos barn. Ovarialtorsion förekommer. Barn förlägger ofta smärtförnimmelsen till magen även om den egentliga orsaken kan sitta på andra ställen t.ex. vid pneumoni. Tänk på gastroenterit vid diarréer och kräkningar. Diabetes mellitus kan debutera med buksmärta som huvudsymptom. Enbart kräkningar kan vara annan allvarlig sjukdom. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

106.1 retts-p - Illamående/kräkningar R 11.9 - Diarré A09 Vid huvudsymptom buksmärta se ESS-kort 106 Meningit /sepsismisstanke Kräkningar och påverkat AT Kräkningar och diabetes/metabol sjukdom Kräkningar och huvudvärk Kräkningar och hydrocefalus/shunt Svår törst Kap Å > 3 sekunder Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Kapillär återfyllnadstid (Kap Å) fås fram genom att trycka på huden (oftast över bröstbenet) i 5 sek och räkna antalet sekunder det tar tills huden återfår sin färg. Inget av ovanstående Kap Å Kap Å Kap Å Kap Å Enl. läkarordination. Vätskeersättn. till GE utan svår buksmärta: 10 ml/kg/timme EMLA. Överväg gravtest. Vid gastroenterit är det viktigt att bedöma graden av uttorkning (dehydrering). Hyperton dehydrering kan hos barn<1år vara ett livshotande tillstånd. Kräkningar med intermittenta kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination eller tunntarmshinder, särskilt vid gröna gallfärgade kräkningar. Vid pylorusstenos, vanligast vid 2-8v ålder, kan barnet ha matkräkningar även lång tid efter måltid. Kräkningar hos spädbarn kan vara matöverskotts-kräkningar som hänger samman med en slapp övre magmun. Kräkningar utan diarré bör i första hand ej klassas som gastroenterit. Tänk på ökat intrakraniellt tryck, metabol åkomma (t.ex. diabetes), intoxikation och barnmisshandel (se ESS-kort 142). Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

107. retts-p - Blodiga kräkningar (Hematemes) K92.0 - Svart/blodig avföring (Melena) K92.1 - Sjukdom i anus/rektum K62.9 Vid huvudsymptom buksmärta se ESS-kort 10 Pågående hematemes Pågående melena/rektal blödning även mellan avföringar Intervallartad buksmärta och blodig avföring Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Svalgkirurgi <14 dagar tidigare Inget av ovanstående *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Hematemes (blodig kräkning) tyder oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tarmen. Spädbarn som ammar en sårig bröstvårta kan kräkas eller bajsa rött/svart blod. Analfissur, exempelvis vid förstoppning, kan blöda. Tarmallergier (vanligen mjölk), inflammatoriska tarmsjukdomar och gastroenterokolit kan ge blod i avföringen. Magsjukebakterien EHEC kan leda till njurpåverkan (HUS). Invagination ger kraftiga intermittenta buksmärtor och ibland röd geleaktig avföring. Meckels divertikel i tunntarmen kan blöda kraftigt. Enl. läkarordination. Hb, EMLA Hb, EMLA Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

108. retts-p - Gulsot (ikterus) R17 - Ascites R18 Vid buksmärta, överväg ESS 106 Meningit /sepsismisstanke Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Feber >38.5 C Ikterus hos pigg patient Gulsot är vanligt i nyföddhetsperioden och oftast helt normalt. Bilirubinnivån bör dock fastställas. Gulsoten kan dock även bero på allvarliga sjukdomar som hemolys, gallvägsmissbildning, sepsis eller annan infektion. Gulsot kan ses vid leversjukdom, störningar i gallflödet och vid ökat sönderfall av röda blodkroppar. Enl. läkarordination. Urinsticka Urinsticka Urinsticka Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

109. retts-p - Kramper UNS R56.8 - Ryckningar hos spädbarn - Frånvaroattack Pågående kramp Meningit/sepsismisstanke Upprepade kräkningar Huvudvärk Trauma mot huvudet Hydrocephalus/shunt Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Diabetes el annan metabol sjukdom Upprepade kramper eller ökad krampfrekvens senaste dygnet. Feber >38.5 C senaste dygnet Inga gröna i detta ESS-kort Status epilepticus innebär ett kontinuerligt ep-anfall eller kortare, tätt återkommande, kramper utan vakenhet mellan anfallen som pågått mer än 30 min. Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Feberkramp (generaliserad kramp kortare än 15 min utan postiktal trötthet) inträffar hos barn mellan 1 och 4 år. Vid svimning eller starka känsloutbrott förekommer kramper. Vidare kan man tänka på möjligheten av cerebral infarkt/blödning. En överstånden kramp hos ett väsentligen opåverkat barn kan däremot handläggas som GUL. Frånvaroattack kan hos de minsta barnen indikera sepsis. Enl. läkarordination, P-Glukos. P-Glukos, BT, EMLA P-Glukos Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

111. retts-p - Yrsel, balanssvårigheter R42 Vid neurologiska bortfall se ESS 112. *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Plötslig debut Plötsligt påkommen huvudvärk Upprepad svimning sista dygnen Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Hydrocefalus/shunt Pågående upplevelse av onormal hjärtrytm eller bröstsmärta Enstaka svimning Kräkningar Yrsel kan yttra sig som en känsla av ostadighet eller karusellkänsla. I samband med infektioner kan påverkan på lillhjärnan ge balansrubbning (cerebellär ataxi). Borrelia, migrän, epilepsi, stroke, arytmier samt expansiva förändringar i bakre skallgropen är andra orsaker till yrsel. Rotatorisk yrsel är ofta utlöst av mellanörats balanssystem vid sjukdomar som godartad lägesyrsel (yrsel vid lägesändring), vestibularisneurit (plötslig debut, kontinuerlig), labyrintit (öronvärk), Meniére (hörselpåverkan, tryckkänsla och öronsus) och hos barn finns även attackvis förekommande yrsel. Inget av ovanstående Enl. läkarordination. BT, EKG BT, EKG BT, EKG Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

112. retts-p - Neurologiskt bortfall/symtom UNS R16.9 - Facialispares G51.9 Vid Trauma mot huvud, nacke eller rygg se ESS-kort 130-131 Patienten med strokemisstanke som uppfyller lokala kriterier för strokelarm Plötsligt påkommen huvudvärk Kräkning Trauma mot huvud, nacke eller rygg Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Hydrocephalus/shunt Feber >38.5 C senaste dygnet Strokemisstanke som ej uppfyller kriterier för strokelarm Långvarig huvudvärk Perifer facialispares utan andra symtom** Enl. läkarordination. BT, EMLA BT, EMLA BT, EMLA *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Strokelarm: 16 år akut stroke (pågående/övergående dysfasi, synbortfall, dysartri, dysfagi, förlamning/domning/svaghet i extremitet utan trauma, central facialispares.) behandlingsstart möjlig < 4,5 timmar från säker debut Ej AK-behandling (Waran) Ej medvetslös, somnolens, doll s eye eller kramper Ej skall trauma/skallkirurgi inom 3 mnd Ej blödningsbenägenhet eller kirurgi inom 3 mnd **Perifer facialispares = förlamning/svaghet i ansiktet med svårigheter att stänga öga. (Vid central facialispares kan patienten stänga ögat.) Neurologiskt bortfall/symptom innebär ändrad eller avsaknad av känsel eller styrka i någon del av kroppen eller koordinationsrubbning.. Vanligaste ställen är extremiteter och ansikte. Vid sänkt medvetande är intoxikation möjlig. Infektions-symtom kan tyda på meningit/encefalit. Bortfall av motorisk funktion eller känsel kan, förutom efter stroke, exempelvis ses efter ett epilepsi- eller migränanfall (kortvarigt bortfall) och efter långvarigt tryck på stora nerver. Hjärntumör eller borreliainfektion är orsaker som ibland behöver uteslutas. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

113. retts-p - Ledvärk utan trauma M25.5 - Hälta utan trauma R26.8 Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:1-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Feber >38.5 C senaste dygnet och svullen/öm led Svår smärta Kan ej stödja på extremitet Inget av ovanstående Barn kan ha svårt att korrekt lokalisera smärta i nedre extremiteter så rygg-, höft- eller knäsmärta kan lätt misstolkas. Fråga om trauma. Ofarlig simplexcoxit är den vanligaste orsaken till att barn utan föregående trauma inte vill stödja på benet. Dock måste alltid septisk artrit uteslutas. Vid septisk artrit är oftast en stor led inblandad. Patienten har feber och kraftig smärta/ömhet från den påverkade leden. Barn har särskilda sjukdomar (Perthes, femurepifysiolys) som drabbar höften och ger hälta. Enl. läkarordination. CRP. EMLA. Temp. CRP. EMLA. Temp. CRP. EMLA. Temp. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

114. retts-p - Ryggsmärta utan trauma M54.9 Vid samtidigt Neurologiskt symptom se även ESS-kort 112 Nytillkommet neurologiskt bortfall Ryggsmärta med debut eller försämring senaste dygnet. Neurologiskt bortfall/symptom innebär ändrad eller avsaknad av känsel eller styrka i någon del av kroppen. Vanligaste ställen är extremiteter och ansikte. Om det samtidigt förekommer infektionstecken såsom ff.a. feber kan värken bero på exempelvis njurbäcken-inflammation, pneumoni, bukåkomma, myelit, osteomyelit eller annan infektion. Intraspinal tumör kan också ge ryggsmärta. Inget av ovanstående Enl. läkarordination. Urinsticka. CRP vid feber. Urinsticka. CRP vid feber. Urinsticka. CRP vid feber. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

115. retts-p - Ödem UNS R60.9 - Smärta i extremitet M79.6 - Svullnad i extremitet R22.4 Vid misstänkt Allergi se ESS-kort 143 Vid Lokal Infektion se ESS-kort 141 Vid ledbesvär se ESS-kort 113 Barn kan ha svårt att lokalisera sin smärta till exakt rätt plats, tänk därför även på lederna (se ESS-kort 113). Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Omfattande lokal infektion Svår smärta Känd njursjukdom Kan ej stödja på extremitet Svullnad/konsistensökning Inget av ovanstående Nefrotiskt syndrom debuterar ofta med svullnad utan andra symtom och beror på proteinläckage via njurarna. I dessa fall ses proteinuri, dvs. 3+(>2g/l) på u-sticka. Vid feber/frossa, svullnad och kraftig lokal smärta finns risk för allvarlig lokal infektion, såsom nekrotiserande fasciit, vilket handläggs skyndsamt. Smärta/svullnad kan också bero på kärltrombos, emboli eller kompartment-syndrom. Enl. läkarordination. CRP. EMLA. BT & Urinsticka om ödem Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

116. retts-p - Smärta vid vattenkastning R30 - Urinretention R33 - Hematuri R31 - Urinproblem Vid buksmärta se även ESS-kort 106 Misstänkt urinstämma Makroskopisk hematuri Känd njursjukdom och ödem Hematuri (blod i kisset) är vanligt vid urinvägsinfektioner men förekommer också vid njursten, sjukdom i urinröret och efter trauma Samtidigt är det viktigt att inte missa pyelonefrit hos små barn som ibland kan yttra sig som oklar feber utan övriga symtom. Stora urinmängder=polyuri kan tyda på diabetes eller njursjukdom. Inget av ovanstående Vid miktionssveda bör könssjukdom beaktas hos ungdomar. Nytillkommen sängvätning eller urinläckage beror ofta på felaktiga kissvanor och ibland bidrar förstoppning. Urinblåsans volym hos barn: 30 + (åldern x 30) ml Enl. läkarordination. U-sticka. BT. CRP&Krea vid feber > 38,5 C + Na + (om ålder < 3mnd) Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

117. retts-p - Scrotal smärta N44.9 - Scrotal svullnad N50.8 - Underlivsbesvär hos pojkar (flickor se ESS-kort 121) Parafimos innebär att relativt trång förhud dragits tillbaka och fastnat bakom ollonet. Scrotalsmärta Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck Trauma och kraftig smärta/ödem Urinretention Misstanke om parafimos Svullen rodnad förhud Sårskada som behöver sutureras Inget av ovanstående Allvarligaste orsakerna är testistorsion och inklämt ljumskbråck. Testistorsion kan ha buksmärta som enda symptom. Akut epididymit förekommer i alla åldrar men är ovanligt före puberteten. Sexuellt överförbar sjukdom förekommer hos ungdomar. Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. Torsion av Morgagnis hydatid (appendix testis) förekommer framför allt från 7-14 års ålder. Enl. läkarordination. EMLA vid scrotalsmärta. Urinsticka. Xylocain-gel vid balanit & urinretention. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

119. retts-p - Huvudvärk R51 Ont i nacken utan trauma M54.2 Vid samtidigt Neurologiskt symptom se ESS-kort 112 Vid Trauma mot huvud/nacke se ESS-kort 130 Meningit/sepsismisstanke Förvirring/beteendeförändring Kramp Attackhuvudvärk Upprepade kräkningar Hydrocephalus/shunt Känd tumor cerebri Feber >38.5 C senaste dygnet Inget av ovanstående Enl. läkarordination. BT. BT. BT. EMLA. CRP vid feber. BT Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kom mycket plötsligt=urakut. Petekier är små hudblödningar som inte bleknar vid tryck. Attackhuvudvärk är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och skall tas på största allvar. Hos barn med huvudvärk som uppvisar avvikande beteende eller påverkat medvetande skall CNS-infektion misstänkas, särskilt vid feber. Spänningshuvudvärk, migrän eller ömma halskörtlar är vanliga orsaker. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

120. retts-p - Svimning (syncope) R55 Upprepade svimningar Svimning vid fysisk ansträngning Medfött hjärtfel/hjärtopererad Inget av ovanstående Svimning föregås ofta av svaghet, yrsel och känslan av att försvinna bort. En klar majoritet orsakas av en vasovagal hämning av hjärtat vilket ger försämrad syresättning av hjärnan en kort stund. Detta kan utlösas i en lång rad situationer. Barn kan i samband med svimning få ett kort krampanfall. Epileptisk kramp eller affektkramp (utlöses av starka känslor, upprördhet eller smärta) kan tolkas som svimning. Ortostatism med blodtrycksfall vid uppresning eller efter stillastående är inte ovanligt. Rent kardiellt orsakade svimningar är ovanligare men viktiga att upptäcka. BT. P-Glukos. Enl. läkarordination. BT. P-Glukos. EKG. BT. P-Glukos. EKG. BT. P-Glukos. EKG. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

121. retts-p - Underlivsbesvär hos flickor/kvinnor - Graviditet - Vaginal blödning Plötslig debut med pågående smärta och påverkat AT Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Feber >38.5 C senaste dygnet och frossa nu eller före inkomst Låg buksmärta av intervallkaraktär Stor vaginal blödning utan påverkat AT Gravid och buksmärta av intervallkaraktär eller vaginalblödning Sårskada som behöver sutureras Rodnad eller irritation i underlivet kan hos barn bero på en bakterieinfektion. Vid flytning kan även främmande kropp misstänkas. Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. Inget av ovanstående Enl. läkarordination. Hb. Urinsticka (inkl gravtest). Urinsticka (inkl gravtest) Urinsticka (inkl gravtest) Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

130. retts-p - Skada Huvud/Skallskada S09.9 - Skada Nacke/Hals S11.9 - Hängning/Strypning Y20.99 Högenergivåld Sväljningssvårigheter Misstänkt / penetrerande skada Pulserande blödning Kraftig eller ökande svullnad hals/nacke Hängnings-/strypningsförsök Brännskada/kemskada/ inhalationsskada Misstänkt skallbasfraktur Stor sårskada i skalpen Svår nacksmärta Nedsatt känsel i extremitet Medvetslöshet i samband med skada Amnesi Berusad/intoxikerad patient Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Övriga sårskador som behöver sutureras Misstanke om misshandel Lätt till måttlig nacksmärta Inget av ovanstående Högenergivåld: se traumalarmkriterier. Misstänkt skallbasfraktur: T ex blödning från hörselgång, hematom kring öga (brillenhematom), hematom bakom öra (Battle s sign), likvor ur näsan/öra. *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan allvarligt påverka andningsvägarna. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Misstänk misshandel (se ESS-kort 142). Nackkrage: Om pat är intoxikerad, medvetandepåverkad eller funktionshindrad på ett sådant sätt att patienten ej volontärt kan skydda en eventuellt skadad nacke så ska nackkrage användas om det finns ett halsryggstrauma och känd eller förmodad nacksmärta. Patient som försetts med halskrage av ambulans eller annan vårdinrättning ska ses av läkare innan nackkragen tas bort, detta gäller även spine-board. Detta innebär att nackkrage/spine-board i sig är skäl för upp-prioritering eftersom man ej bör vara fixerad längre än nödvändigt. Blodgruppering. Aktivera traumalarm. Nackkrage och spineboard om trauma mot halsrygg och känd eller möjlig nacksmärta. BT. Pupiller. Svält. Blodgruppering. Sårrengöring. EMLA. Överväg traumalarm Nackkrage och spineboard om trauma mot halsrygg och neurologiskt bortfall. BT. Pupiller. Svält. Sårrengöring. BT. Pupiller. Svält Sårrengöring. BT. Pupiller. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

131. retts-p - Skada Thorax/Rygg S29.9 - Skada Buk/Bäcken S29.9 Penetrerande skada Misstänkt instabilt bäcken Instabil bröstkorg Ryggskada med neurologisk påverkan Halsvenstas Högenergivåld Stark andningskorrelerad thorakal smärta Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång Urinstämma och/eller kraftig hematuri Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Nedsatt känsel i extremitet Misstanke om fraktur (ej nyckelben) Sårskada som behöver sutureras Misstanke om misshandel Inget av ovanstående Misstänkt instabilt bäcken innebär smärta vid kompression av bäckenet från sidorna. Högenergivåld: se traumalarmkriterier. *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Blödningar och pneumothorax skall alltid uteslutas. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg misshandel (se ESS-kort 142). Aktivera traumalarm. Nackkrage vid nacksmärta. Svält. Blodgruppering. Bladderscan vb. Strikt sängläge. Mät bukomfång. Överväg traumalarm. Nackkrage vid nacksmärta. Svält. Bladderscan vb. EMLA. Strikt sängläge. Mät bukomfång. Nackkrage vid nacksmärta. Svält. Bladderscan vb. Strikt sängläge. Mät bukomfång. Nackkrage vid nacksmärta. Bladderscan vb. Strikt sängläge. Mät bukomfång. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

133. retts-p - Skada Hand/Arm S69.9 - Skada Axel S43.0 Amputation ovan hand Pulserande blödning Fingeramputation Kompartmenttecken Infektionstecken och smärta vid extension/flexion Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur Nedsatt distalstatus Misstanke om fraktur långa rörben Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Sårskada som behöver sutureras Misstanke om misshandel Misstanke om fraktur/ledluxation Inget av ovanstående Aktivera traumalarm. Svält. PVK. Ev högläge. Ring/smycke av! Omläggning av öppen fraktur. Överväg traumalarm. Svält. PVK. Ev högläge. Ring/smycke av! Omläggning av öppen fraktur. Ev högläge. Ring/smycke av! Omläggning av öppen fraktur. Ev högläge. Ring/smycke av! Omläggning av öppen fraktur. Kompartmenttecken är smärta pga. lokal svullnad av en skadad instängd muskel. *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas humerus (överarm) eller femur (lår). Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Yngre barn kan vid drag i armen få subluxation/lux av radius i armbågen, pigluxation, och vill då inte använda den drabbade armen. Fingeramputationer hos barn har bättre prognos vid reimplantation än vuxna. Bevara fingret väl! Överväg misshandel (se ESS-kort 142). Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

134. retts-p - Skada Höft/Lår S79.9 - Skada Knä/Underben S89.9 - Skada Fot S99.9 Vid Hälta utan trauma se ESS-kort 115 Amputation ovan fotled Minst 2 frakturer på långa rörben Pulserande blödning Kompartmenttecken Nedsatt distalstatus Kraftigt svullnad och konsistensökning Infektionstecken och smärta vid extension/flexion Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Misstanke om fraktur långa rörben Sårskada som behöver sutureras Misstanke om misshandel Misstanke om fraktur/ledluxation Kan ej stödja på benet Inget av ovanstående Kompartmenttecken är smärta pga. lokal svullnad av en skadad instängd muskel. *all koagulationshämmande medicinering hos barnet (alt. om ammande mor står på Plavix (klopidogrel)) eller blödningsbenägenhet pga sjukdom. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas humerus (överarm) eller femur (lår) Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Med långa rörben menas femur alternativt fibula och tibia tillsammans. Nedsatt distalstatus föreligger om pulsar och/eller känsel är påverkade bortom skadan. Överväg misshandel (se ESS-kort 142). Aktivera traumalarm. Svält. Ev. blodgruppering. Ev. högläge. Omläggning om öppen fraktur Överväg traumalarm. Svält. Ev. blodgruppering. Ev. högläge. EMLA. Omläggn om öppen fraktur Svält. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

135. retts-p - Brännskada/frätskada T30 - Kemskada T69 - Inhalationsskada T59 - Elolycka/blixt T75.4 Bränn-, frät- el. skållskada ansikte/hals* Bränn-, frät- el. skållskada > 5% barn < 1 år Bränn-, frät- el. skållskada > 10% barn > 1 år Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne Inhalationsskador av rök eller kem Elolycka högspänning Svullnad i ansikte/tunga, svedda ansiktshår, sot i näsa/mun Stridor Bränn-, frät- el. skållskada < 5%, barn < 1 år Bränn-, frät- el. skållskada < 10% barn > 1 år Mycket begränsad bränn-, frät- el. skållskada Elolycka hushållsel Aktivera traumalarm. 1 % av barnets kroppsyta motsvarar ytan av barnets ena handflata+fingrar. Högspänning innebär allt över vanlig hushållsel 230V. Giftinformationscentralen nås på tel 112 eller 08-736 03 84 (internt 50169) eller www.giftinfo.se (Login: giftinfo, Lösenord: intox). *Röd prio om brännskada från öppen eld och/eller stor risk för inhalationsskada som vid t.ex. brand inomhus eller sot i mun näsa. Skållskada > 1%. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHb. O2-saturation hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har syrebrist. Bör kontrolleras om det varit en brand inomhus där patienten har vistas. Brännskador från öppen eld behöver en snabbare handläggning. Ger djupare skador. Det är risk för cirkulationspåverkan. Barn är mer känsliga för vätskeförluster än vuxna och prioriteras högre. Vid tveksamhet välj högre prio. Överväg traumalarm Överväg misshandel (se ESS-kort 142). Informera patienten om fasta tills vidare. Provocera ej fram kräkning. Lägg om brännskada enl. PM. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

137. retts-p - Skada på öga S05 - Infektion öga H05.9 - Ögonproblem Penetrerande skada Frätskador, eller misstanke därom Plötslig synnedsättning/förändring Svullnad+rodnad runt ögat och feber Skada som måste sutureras Tårsekretion och smärta Svullnad vid mediala ögonvinkeln Isolerad skelning Ögoninflammation Skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt, om inte problemet är av primärvårdskaraktär. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Överväg misshandel (se ESS-kort 142). Ethmoidit är en allvarlig infektion i bihålorna kring näsroten som ofta ger ensidig svullnad i mediala ögonvrån. Vid misstanke om frätskada på öga, eller där patienten uppger exponering för frätande ämne eller annat potentiellt toxisk eller skadande substans, spola ögonen omedelbart med rikligt med ögonskölj alternativt vanlig koksalt. Rengöring av sår. Rengöring av sår Rengöring av sår Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

139. retts-p TRAUMA-EES är under utveckling. Förväntad färdig i maj 2012

140. retts-p - Förgiftning (Intoxikation) Alkohol T51.9 - Förgiftning Andra substanser UNS T50.9 - Förgiftning Svamp T62.0 Misstanke om allvarlig intoxikation Intag av okänd substans/mängd Intag av misstänkt giftsvamp Intag av substans i suicidsyfte Intag av uppenbart ofarlig substans/mängd Giftinformationscentralen nås på tel 112 eller 08-736 03 84 (internt 50169) eller www.giftinfo.se (Login: giftinfo, Lösenord: intox). Se Överdosering i FASS. Försök att få föräldrar att ange typ och tidpunkt samt fråga efter förpackningar. Uppenbart ofarlig substans/mängd innebär att triagessk känner sig otvetydigt säker på det inte föreligger intoxikation. Vid minsta osäkerhet konsultera doktor. Endast alkoholberusning Enl. läkarordination. EKG, PVK Förgiftningsolycksfall är vanliga bland småbarn. I regel är substansen känd medan dosen ofta är osäker. Feldosering av läkemedel förekommer. I tonåren är förgiftningar ofta relaterade till självdestruktivt beteende. Ombesörj att kol ordineras snarast, om patient är vaken och opåverkad. Intoxprover, u-prov, ev. ytterligare prover. Om misstänkt suicidförsök => överväg extra övervakning. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

141. retts-p - Lokal infektion hud (inkl böld/lymfadenit) L08.9 - Bett och stick av djur - Toxiska effekter av djur UNS T63.9 Anafylaktisk reaktion Bett av djur med potentiellt gift Tidigare allvarlig reaktion vid bett eller sting Stick/bett i svalg eller munhåla Snabbt progredierande infektion med kraftig lokal smärta. Svullnad + rodnad kring öga och feber Feber> 38.5 C Kraftig lokal reaktion av bettet Kraftig lokal infektion Inget av ovanstående Bett eller misstanke om bett av djur som är ogiftigt Högläge och vila vid ev. ormbett. CRP vid kraftig lokal infektion. Anafylaktisk reaktion innebär en allvarlig allergisk reaktion, ofta med utslag/svullnad, som påverkar flera organsystem med andningssymptom och/eller cirkulationspåverkan. Barnet bör vara under noggrann tillsyn och status skall omvärderas ofta. Allergiska reaktioners olika faser Initialfasen kommer inom ett par minuter till 1h efter kontakt med utlösande agens. Symptomen är ofta klåda i handflator, rodnad och hudsymptom samt klåda i halsen. Progressfasen (anafylaktisk reaktion) ger mer generella symptom med urtikaria, angioödem, andningssvårigheter (bronkospasm, stridor), tachykardi, buksmärtor. Agitation/oro. Chockfasen: Medvetandepåverkan och cirkulationssvikt Huggormsbett är farligare för barn än för vuxna pga. den relativt sett högre dosen. Ormbett kan orsaka progredierande lokal svullnad men även allmänna symtom med kräkningar, buksmärtor, blodtrycksfall och andningssvårigheter. Nekrotiserande fasciit/myosit och SSSS är livshotande hudinfektioner som ofta ger svåra smärtor och ibland sepsis med cirkulatorisk påverkan. Svullnad och rodnad runt ögat med feber kan tyda på ethmoidit. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

142. retts-p Barnmisshandel vägledning Triagering enligt symptombaserad ESS Red flags Diskrepans mellan anamnes och status Oklar anamnes Upprepade skadetillfällen Söker sent i förhållande till skadetillfället Minskad skuld eller oro hos förälder Förälderfokus på sig sjålv, vill gå, vägrar us Skada orimlig för åldern (ex spädbarn kryper inte) Agressiva föräldrar Avvikand samspel barn/förälder Frånvarande/deprimerat/distanslöst barn Typiska skador Skador med olika ålder Mönstrade hudskador Skallfrakturer (kotpelarnära-) Revbensfrakturer Extremitetsfrakturer Skador på bukorganen Förgiftning Brännskador, exv cigaretter Riskbarn Små barn/spädbarn Failure to thrive Funktionshinder/kroniker Prematur/tvilling Oönskat barn Arbetslöshet, missbruk (finns i alla samhällsklasser dock) Ensamkommande flyktingbarn 3000 barn/år blir allvarligt misshandlade I Sverige. Föröveren är oftast (82%) en förälder/styvförälder. Anamnes: Låt barnet själv prata, ev utan föräldrar i rummet. Status: Klä av alla barn! (us hudkostym när nakenvikt tas) Dokumentera! Dokumentera berättelsen ordagrant och status inkl hud noggrant, ev med hjälp av kamera. Handläggning All sjukvårdspersonal har lagstadgad skyldighet att anmäla till sos vid misstanke på att ett barn far illa! Kommunicera tydligt med dina arbetskamrater. Jämför intryck och anamnes. Vid frakturer prata med radiolog. Vid frågor kan barnbakjour kontaktas. Socialajouren finns att kontakt dygnet runt via 112 (dagtid via kommunens växel). Var tydlig i kommunikationen!

143. retts-p - Allergi T78.4 - Läkemedelsreaktion UNS T88.7 - Hudutslag (Exantem, Blåmärke) R21 Vid blodsjukdom se även ESS-kort 148 Anafylaktisk reaktion Petekier och påverkat AT Svullnad i huvud/halsregion med debut senaste 2 tim Svullnadskänsla i svalget Tidigare allvarlig reaktion pga. samma ämne Urtikaria med svår/måttlig klåda Urtikaria med lindrig klåda Inget av ovanstående Enl. läkarordination. PVK. Urnsticka vid ödem. Antihistamin vid klåda/urtikaria. Urnsticka vid ödem. Antihistamin vid klåda/urtikaria. Urnsticka vid ödem. Antihistamin vid klåda/urtikaria. Urtikaria är stora sammanflytande kliande utslag som flyttar sig runt på kroppen ofarligt om inga andra tecken på allergi/anfylaxi föreligger. Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Anafylaktisk reaktion innebär en allvarlig allergisk reaktion, ofta med utslag/svullnad, som påverkar flera organsystem med andningssymptom och/eller cirkulationspåverkan. Initialfasen kommer inom ett par minuter till 1h efter kontakt med utlösande agens. Symptomen är ofta klåda i handflator, rodnad och hudsymptom samt klåda i halsen. Progressfasen (anafylaktisk reaktion) ger mer generella symptom med urtikaria, angioödem, andningssvårigheter (bronkospasm, stridor), tachykardi, buksmärtor. Agitation/oro. Chockfasen: Medvetandepåverkan och cirkulationssvikt Petekier är små punktformiga blödningar i hud eller slemhinnor som inte bleknar vid tryck och som kan vara röda, lila eller brunaktiga beroende av ålder. Kan i sb med infektion vara ett mycket allvarligt tecken på snabbt progredierande sjukdom! Andra orsaker till petekier kan vara för låga trombocytnivåer vid ITP och leukemi. Överväg misshandel (se ESS-kort 142) Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

144. retts-p - Halsont, hosta, förkylning, blåsor i munnen J06.9 Vid Andningsbesvär/dyspné se ESS-kort 104 Stridor, feber och svårighet att svälja. Meningit/sepsismisstanke Akut påkomna symptom/misstanke om fr. kropp Immunosupprimerad patient Skällande hosta utan andningsbesvär Halsont och grötigt tal Muntorsk Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Kraftigt/måttligt ökat andningsarbete (se ESS-kort 104). Blodig hosta/näsblödning (se ESS-kort 103). Epiglottit ger ett medtaget, febrigt barn med andningssvårigheter och svårigheter att svälja. Låt barnet sitta upp och peta ej i svalget. Immunosupprimerad patient har cytostatikabehandling eller peroral cortisonbehandling, sickelcellanemi eller annan känd immunbrist och därmed ökad risk för att få allvarliga infektioner. Enl. läkarordination. Lugn och ro vid epiglottit-misstanke Vid pseudokrupp har man symtom såsom skällande hosta eller inspiratorisk stridor. Vanligen är övre luftvägsbesvär orsakade av virus, vilket inte kräver annat än symtomlindrade behandling. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

145. retts-p - Öronvärk/ Andra öronproblem - Främmande kropp öra T16 Meningit/sepsismisstanke Immunosupprimerad patient Rodnad och svullen bakom örat Ensidigt utstående öra Samtidig yrsel eller facialispares Inget av ovanstående Enl. läkarordination. Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Immunosupprimerad patient har cytostatikabehandling eller peroral cortisonbehandling, sickelcellanemi eller annan känd immunbrist och därmed ökad risk för att få allvarliga infektioner. Ett allmänpåverkat barn med smärta från öron- och halsregion skall undersökas med tanke på meningit, mastoidit och sepsis. Detta gäller särskilt barn under 2år! Vid mellanöreinflammation förekommer värk och feber. Ibland är denna bakteriellt orsakad. Mastoidit är en potentiellt allvarlig spridning av infektion i mellanörat till skelettet. Ytterörat står ofta ut och det är ofta rött och svullet bakom örat. Inflammation i den yttre hörselgången ger klåda och värk. Ofta är besvären dock beroende på trumhinnekatarr eller förändrade tryckförhållanden i samband med förkylning. Knappcellsbatteri i öra kan orsaka skador om de lämnas kvar för länge. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

146. retts-p - Främmande kropp i näsa T17.1 - Främmande kropp i luftväg T17.9 - Främmande kropp i mag- och tarmkanal T18.1 - Näsproblem Överväg öron-näsa-hals-konsult! Överväg föräldrakyssen vid främmande kropp i näsan: förälder blåser genom barnets mun och täpper samtidigt till den fria näsborren. Främmande kropp och hosta eller andningsbesvär Nedsvalt knappcellsbatteri Främmande kropp som sitter kvar i näsan Inget av ovanstående De flesta föremål som sväljs passerar obehindrat genom magtarmkanalen. Föremål längre än 5 cm har större risk att fastna. Öppna säkerhetsnålar och trätandpetare behöver ofta extraheras, likaså föremål som suttit i matstrupen längre än 24h. Platta knappcellsbatterier bör tas bort snarast möjligt (inom 2 h) om de fastnat i matstrupen. De kan annars orsaka frätskador. Batterier som passerat matstrupen är oftast ofarliga. Flera nedsvalda magneter kan häfta i varandra och orsaka tarmperforation. Enl. läkarordination. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

147. retts-p - Feber med oklart fokus R50.9 Vid misstänkt infektionsfokus se t.ex. Andningsbesvär ESS-kort 104, Urinvägar ESS-kort 116, ÖLI ESS-kort 144, Öronproblem ESS-kort 145. Meningit/sepsismisstanke Immunosupprimerad patient Inget av ovanstående Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Petekier är små punktformiga blödningar i hud eller slemhinnor som inte bleknar vid tryck och som kan vara röda, lila eller brunaktiga beroende av ålder. Immunosupprimerad patient har cytostatikabehandling eller peroral cortisonbehandling, sickelcellanemi eller annan känd immunbrist och därmed ökad risk för att få allvarliga infektioner. Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Enl. läkarordination. Urinsticka. CRP. EMLA. Urinsticka. CRP. Urinsticka. CRP. Sepsis (blodförgiftning) är ett mycket allvarligt tillstånd. Hos små barn kan symtombilden vara mycket diffus med t.ex. enbart minskad matlust och trötthet. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

148. retts-p - Anemi D64.9 - Blodsjukdomar Vid näsblödning/blodig hosta ESS-kort 103. Vid blodiga kräkningar/ blodig avföring ESS-kort 107. Feber >38.5 C senaste dygnet Anemi kan uppkomma vid en lång rad olika tillstånd. Om den uppkommit snabbt till följd av inre eller yttre blödning bör det handläggas akut. Men ofta har anemin funnits en längre tid, cirkulationen har då hunnit anpassa sig och handläggningen blir inte lika akut. De flesta patienter som söker på akutmottagningen med anemi som kontaktorsak kommer med en remiss från PV eller liknande. Anemi kan förorsakas av leukemi som också kan ge nedsatt immunförsvar. Enl. läkarordination. Nytt Hb. Sök läkare för om-triagering efter Hb-svar. EMLA. BT. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

149. retts-p - Hyperglykemi R73.9 Kussmaulandning och p-glukos >12 Buksmärta och p-glukos >12 Anamnes på medvetandepåverkan P-glukos > 15 Acetondoft Kräkningar P-glukos 7-15 Diarré Kussmaulandning innebär ett djupt och ganska långsamt andningsmönster och kan ses hos patienter med metabol acidos. Vid nydebuterad diabetes, eller hyperglykemi vid redan känd diabetes, är det mer bråttom att ta hand om en patient som hunnit utveckla ketoacidos, än den som inte är acidotisk. Hos patienter med nydebuterad diabetes och/eller samtidig ketoacidos förekommer ofta buksmärta vilket ibland medför att patienten primärt sorteras till disciplinen kirurgi. Inga gröna i detta ESS-kort P-Glukos. Enl. läkarordination. Kap. blodgas. P-Glukos. P-Glukos. P-Glukos. Urinsticka. Kap. blodgas. Prov och infart enl. lokalt PM Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

150. retts-p - Hypoglykemi E16.2 P-glukos < 2,5 P-glukos < 3,5 Insulinöverdosering; säker eller misstänkt Glukagon givet i hemmet Svårigheter att hålla P-glukos normalt, trots tillförsel av extra energi/socker (gäller även om barnet vid ankomst har normalt glukos) Inga gula i detta ESS-kort Inga gröna i detta ESS-kort Vid hypoglykemi ses initialt symtom såsom hunger, skakighet, kallsvett, blekhet och kräkningar. Centralnervös påverkan medför humörförändringar, dubbelseende, kramper och medvetslöshet. Hos patienter med diabetes beror hypoglykemi ofta på överdosering av insulin i förhållande till matintag. Nyfödda, som är känsliga för hypoglykemi, drabbas ff.a. efter för tidig födsel, intrauterin tillväxthämning eller svält vid bröstet =matbrist. Hypoglykemi hos små barn kan bero på nydebuterad metabol sjukdom som utreds med urin- och blodprov, vilka helst skall tas i akutskedet för att kunna påvisa sjukdom. Enl. läkarordination. P-Glukos. Infart. Glukos 10%, 5ml/kg, vid kvarstående hypoglykemi. Vid känd diabetes kan vaken patient ges dextrosol och smörgås. Urinprov - för utredning om ej känd diabetes. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

152. retts-p - Psykisk ohälsa F09 Det är viktigt att inte slentrianmässigt använda denna sökorsak. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker. Katatoni innebär förändrad muskelspänning och störd motorik. Allvarlig fara för sig själv eller andra Uttalade självmordstankar/planer Hallucinos Katatoni Uttalat aggressivt beteende Feber Svår ångest Psykotiskt beteende Avvikande beteende Akut insättande psykisk sjukdom Hallucinos innebär sinnesvilla där personen t.ex. hör eller ser saker som inte är reella. Vid misstanke om att barn far illa är sjukvårdspersonal skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Många intoxikationer kan uppträda under denna kontaktorsak. Inget av ovanstående Enl. läkarordination. BT. P-Glukos. Blodgas. Urinsticka inkl. drog-screening. Prov och infart enl. lokalt PM. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation

153. retts-p - Oklar sjukdom - Barn med dålig viktutveckling - Ospecifika symtom - Gråtande barn - Oroliga föräldrar - Hälsoundersökning Meningit/sepsis-misstanke Otröstligt barn Slappt barn (Floppy child) Avvikande beteende hos barnet Akut insättande sjukdom <12 timmar Avvikande beteende hos föräldrar Gråtande men tröstbart Ålder <6 månader Önskan om hälsoundersökning Barn med dålig viktutveckling Denna kontaktorsak skall inte användas slentrianmässigt. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker som psykiatriska, misshandel (se ESS-kort 142), sociala förhållande, infektion, skador UNS, accidentella eller avsiktliga intoxikationer etc. Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier Irritabilitet < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Vid misstanke om att barn far illa är sjukvårdspersonal skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Dålig viktutveckling har många olika orsaker. Utan andra samtidiga symptom hos spädbarn är för lågt energiintag svält vi bröstet en vanlig orsak. Andra viktiga diff.diagnoser är hjärtproblematik och långdragna infektioner t.ex. UVI. Prioriteringsgrad beror i första hand på vitalparametrar. Enl. läkarordination. Processåtgärd pre Enligt prehospital organisation