Protokoll från pensionärsråd för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 30 maj 2018

1 (10) Protokoll Protokoll från pensionärsråd för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 30 maj 2018 Tid: 09.30-12.15 Plats: Burgårdens konferenscenter, Skånegatan 20 i Göteborg. Lokal: Don Juan Närvarande Ledamöter Johan Fält (M) Manijeh Mehdiyar (MP) Ann-Christine Andersson (S) Sören Björkman (S) Från pensionärsorganisationerna Ordinarie ledamöter Olof Jacobsson (SKPF) ersätter Hjördis Ahlm (SKPF) Zaida Folias (SKPF) Anna-Lena Stjernlöf (SKPF) Göran Eklund (SPF) Britt Johansson (SPF) Marianne Hagman (SPF) Anders Walan (RPG) Ingela Ekholm (PRO) Asta Jensen (PRO) ersätter Sven Carlsson (PRO) Solvig Sjöholm (PRO) Viveka Gedda (PRO) ersätter Berit Fredholm (PRO) Johan Jareborg (PRO) ersätter Hans Fredriksson (PRO) Ersättare Lars Holmgren (SKPF) Lars Göran Karlsson (SPF) Lennart Kihlström (SPF) Lars Svanå (RPG) Terttu Kuokka (PRO) Övriga Lise-Lotte Risö, Kunskapscentrum Psykisk Hälsa, punkt 1-4 Tobias Nilsson, Koncernkontoret, punkt 5 Emma Damne, Koncernkontoret Petter Wrenne, Koncernkontoret

2 (10) Underskrifter Sekreterare: Emma Damne Ordförande: Johan Fält Göran Eklund

3 (10) 1. Upprop 2. Val av justerare Beslut Göran Eklund (SPF) väljs till justerare. 3. Tillkommande ärenden Väntetider Tillgänglighet till vårdcentral 4. Kunskapscentrum för Psykisk Hälsa Lise-Lotte Risö. Se bilaga 1 för mer information. Kunskapscentrum för Psykisk Hälsa (KPH) är inte diagnosspecifikt utan driver utvecklingsarbete i hela psykiatrin, för barn, vuxna, äldre och rättspsykiatri. De fungerar bland annat som ett stöd till dem som utför vården och stöttar även alla vårdcentraler med deras arbete för psykisk hälsa. Mål och uppgifter När KHP startade granska de den psykiska vården i regionen för att se om den var jämlik. De kom fram till att det såg väldigt olika ut, att vissa delar var bra på en typ av vård och andra delar på en annan typ. KPH ser hela tiden till det regionala arbetet och att den psykiatriska vården ska vara bra i hela regionen. KPH tar fram kunskapsmaterial och nya regionala medicinska riktlinjer (RMR). RMR är viktiga för att kunna säga till en vårdutövare att de gör fel och måste förbättras. När KPH bildades fanns det väldigt få RMR för psykiatrin, idag finns det 20 stycken. KPH ska se till att RMR implementeras och att personal får kunskap och utbildning i nya riktlinjer och forskning. De ordnar utbildningar och håller personal uppdaterad genom olika nätverk. Det är dock viktigt att poängtera att KPH inte kan bestämma över en vårdutövare, men de kan underlätta för dem att hålla sig uppdaterade om vad som gäller. Fråga: Nämnden finansierar och beställer vården. Implementering och förankring ska ske i linjen, vem ansvarar för att det görs? Vi borde bli bättre på uppföljning. Å andra sidan är det svårt för det är brist på personalkategorier och man kan då behöva välja mellan ingen vård alls eller vård som inte är tillräckligt bra. Det försvårar arbetet med kvalitet. KPH ansvarar inte för kvalitetsstyrning utan det gör Koncernkontoret. KPH följer upp sina uppdrag och redovisar dem. Fråga: Hur ser det ut idag om jag varit psykisk sjuk länge och sen blir pensionär? Finns det boende som kopplar ihop äldrevård med psykiatriskvård? Kommunen ansvar för boende, visst stöd i hemmet, sysselsättning och särskilda boenden. Regionen ska erbjuda lättillgänglig sjukvård. Målet är att invånarna inte ska märka glappet

4 (10) mellan kommunen och regionen men det kan bli mycket bättre. Det har dock skett stora framsteg och mycket handlar om vilka arbetssätt man har. Fråga: Behöver man inte vara på ett särskilt boende som äldre med psykisk sjukdom? Det kanske skulle gå i större städer, men inte i mindre och vi har samma lagstiftning i hela landet. Det är kommunens ansvar hur de boende fördelas och att man kanske samlar några för att kunna ha mer kompetens på ett boende. Vad arbetar vi med just nu? I dagsläget arbetar KPH mycket med demensvården och driver på för att patienter ska få en ordentlig undersökning inom primärvården, att sjukdomen följs upp och att anhöriga får rätt stöd. De arbetar även med första linjens vård vid psykisk ohälsa hos barn och unga. Mycket tyder på att den psykiska ohälsan har ökat, dels upplever fler att de mår psykiskt dåligt, dels skrivs det ut mer psykofarmaka. Vårdcentralerna har inte haft tillräckligt med resurser och kompetens för att ta emot barn och unga med psykisk ohälsa, trots att det är ett krav i Kravoch kvalitetsboken, vilket gör att för barn och unga finns det ingen hjälp att få i glappet mellan skolkuratorn och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Anledningarna till den ökade psykiska ohälsan kan bland annat vara att barn och unga, precis som vuxna, rör sig mindre och spenderar mer tid framför en skärm vilket påverkar sömnen. Många menar också att det nya arbetssättet i skolan gör att barn som inte har stöd hemifrån eller är väldigt begåvade hamnar efter och får svårigheter. Föräldrarna kräver en diagnos för att barnet ska få extra stöd i skolan. Fråga: Har synen på vad vi orkar med förändrats? Söker vi efter orsaker att må dåligt? Det är möjligt att barn är mindre rustade för livets normala kriser idag, men vi ska också komma ihåg att förr bortsåg man från barns psykiska sjukdom. Det måste finnas en balans i vad som är sjukdom. Manijeh Mehdiyar (MP): Jag upplever att det finns en bekymmersam övertro på att medicinen ska lösa allt. Det finns en nonchalans mot hur ett barn påverkas när det får en diagnos som den ska leva med hela livet. Hur ser forskningen ut mellan social på verkan på mående och den medicinska forskningen? Generellt forskar man för lite på psykisk ohälsa. En person på Koncernkontoret avdelning Data och analys forskar kring social påverkan på psykisk hälsa. Det är vanligt att ett barn vill bli av med sin diagnos när den fyller 18 år eftersom den då kan försvåra möjligheten att få vissa jobb med mera. En medicinsk diagnos står för ett sjukdomstillstånd, som visserligen kan gå över, men som måste bygga på en professionell bedömning och inte på vad patient eller anhöriga vill. Fråga: Tittar ni på hur de ökande kraven på att barn och unga alltid ska vara tillgängliga och uppkopplade påverkar? I höst kommer Västra Götalandsregionen (VGR) bli först i Sverige med att starta upp en regional mottagning för spelberoende (med pengar men också att man spelar för mycket) och skärmhälsa. Detta görs för att vårdcentralerna inte klarar av att ta hand om den här typen av problem. I VGR har några vårdcentraler fått extra resurser för att möta barn och unga med psykisk ohälsa och kunnat anställa en psykolog och socionom. De sex första, tre av dem i

5 (10) Göteborg, har varit i gång i ett år och tillsammans tagit emot 2000 barn och 10 000 besök. Vårdcentralerna tar hand om de barn som inte ska till BUP. Många samtal görs i grupp och målet är korta behandlingar och att tre till fem besök ska räcka, vilket det ofta gör. Barnen och vårdnadshavarna har i utvärderingen varit mycket nöjda med så väl tillgänglighet och bemötande som med information och kvaliteten på hjälpen. Bristen på personal hindrar oss från att införa det fortare. Politiken kommer att få ta ställningen till ett eventuellt breddinförande. Fråga: Får man ingen extrahjälp i skolan om man inte har en diagnos? Det ser väldigt olika ut mellan skolorna, men det är emot skollagen att bara ge extra stöd om eleven har en diagnos. En del skolor har dock dragit ner mycket på de extra resurserna. Psykisk ohälsa hos äldre depression 10 15 % av dem äldre har depressionssymptom och 5 % har tecken på egentlig depression. Siffrorna är högre hos dem som ligger på sjukhus. Sjukvården är dålig på att gå bakom det fysiskt onda och se det psykiska när någon söker vård. Depressionssymptom gör det än svårare att hantera sin vardag. Om man mår dåligt ska man gå till vårdcentralen om man inte har en diagnos sen tidigare. Vårdcentralerna har kunskap även om de behöver mer kompetent. Det går att välja mellan psykoterapi och läkemedel. Båda fungerar bra men terapi kan vara mer långvarigt. Manijeh Mehdiyar (MP): Ensamhet är vanligt bland äldre. Ett enklare och billigare sätt att motverka det hade varit om den sociala tillhörigheten blev starkare. Utvecklingen av den sociala mobiliseringen med meningsfulla aktiviteter är tyvärr inte så bra. Lise-Lotte Risö: Absolut, känslan av social tillhörighet har även en förebyggande effekt. Det finns exempel inom hemtjänsten där man då och då samlades i matlag för att laga mat och äta tillsammans. Sådana initiativ är värdefulla. Psykisk ohälsa hos äldre Ångest När det gäller ångest måste man skilja på symptom och syndrom (sjukdom). Ångest är vanligare bland kvinnor och riskfaktorer bland äldre är att minnet sviker, låg inkomst, annan långvarig sjukdom, samt svaga copingstrategier. Den grupp personer där det blir allt vanligare med riskbruk är kvinnor över 65 år. Alkohol kan spä på depression därför är det alltid viktigt att man diskuterar alkoholvanor när man söker vård för depression. När vissa läkemedel går ur kroppen väcker det ångest vilket kan leda till ett missbruk. KPH ska vid årsskiftet starta upp en enhet i VGR som ska hjälpa människor med läkemedelsberoende. Fråga: Distinktion mellan män och kvinnor när det gäller psykisk ohälsa, tror du att det beror på genetiska sammanhang eller ett förhållningssätt i samhället? Jag vet inte men tror att mycket är förhållningssätt. Vi ser samma mönster bland ungdomar. Fråga: Avviker förskrivningen av psykofarmaka i VGR jämfört med riket? Ett tag var VGR värst i hela Sverige. Politiken gav då i uppdrag att starta projekt för att komma till bukt med frågan. KPH har fortsatt det arbetet, bland annat har en person från KPH åkt runt till alla vårdcentraler och diskuterat deras förskrivning och vilka riktlinjer som finns.

6 (10) VGR är inte längre sämst och förskrivningen minskar 50 % fortare i VGR än i resten av Sverige. Fråga: Kommer siffrorna för förskrivningar att förbättras för Öckerö också? Ja, jag tror det. Frågan ägs både av professionen och befolkningen. Vilken hjälp man är van vid att få och vill ha spelar in i problematiken. Förändring måste ske på bägge sidor. Det måste också finnas andra metoder. Det går inte att sluta skriva ut sömntabletter innan en sömnskola som man kan hänvisa till har startats. Fråga: Finns det en brist på helhetssyn på grund av stafettläkare? Frågan är inte så enkel, men stafettläkare gör det oftast värre då de gärna byter läkemedel till ett de är vana vid att jobba med. I våra granskningar av journaler har vi sett att vanligast är att man har mer än fem typer av psykofarmaka, vilket inte är bra. 5. Omställningen, närakuter och akuterna i VGR Tobias Nilsson. Se bilaga 2 för mer information. Akutprojektet Det pågår arbete för att förbättra vistelsetiderna på akuterna. Projektet har tittat på volymerna på akuterna då det pratas om att det sker fler och fler besök. Statistiken visar dock att över tid är förändringarna inte stora. Målet är att 90 % ska vara färdiga på akuten, antingen skickade till en annan avdelning eller hem, inom fyra timmar. Den positiva trenden hösten 2017 när vistelsetiderna sjönk höll tyvärr inte i sig. Det finns dock ljusglimtar. Östra sjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) hade kortare vistelsetider under våren. Socialstyrelsen godkände för några år sen akutläkare som en egen specialitet. Förhoppningen är att de läkarna, som är specialiserade på det akuta omhändertagandet, ska förbättra arbetet på akuterna. Omställningen - läget i maj Utmaningen inom svensk sjukvård är att hitta till rätt vårdnivå och avdelning, speciellt om du är beroende av fler vårdaktörer. När man kommer rätt får man vård i världsklass. Det faktum att många delar av vården inte är sammankopplade, bland annat på grund av olika IT-system, gör också att man som patient måste upprepa sitt tillstånd och historia flera gånger. Samtidigt ökar välfärdsbehoven och antalet invånare i arbetsförålder minskar och antalet äldre ökar. Därför måste vården ställas om för att möta de olika behoven och klara ekonomin. Det handlar inte om att spara, utan om att använda de resurser som finns på ett bättre sätt. Det räcker inte bara med att höja löner för att locka fler till vårdyrket utan arbetssätten måste förändras, ökad digitalisering, mer egenvård och så vidare för att alla behov ska kunna tillgodoses. Övergripande finns det en politisk enighet i frågan om omställningen vilket underlättar det långsiktiga arbetet.

7 (10) Omställningen har som utgångpunkt att man ska skapa största möjliga värde för patienterna/invånarna, givet de tillgängliga resurserna. För att klara det ska den nära vården utvecklas och stärkas. En del vård ska koncentreras för bättre kvalitet och tillgänglighet, användandet av digitala vårdformer och tjänster ska öka, samt att det ska finnas ett ökat fokus på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Nära vård är centralt i omställningen och innefattar primärvården som en bas, men även delar av den kommunala vården och sjukhusvården. Det innebär också att vilken vård som patienten själv kan ta ansvar för hemma, med hjälp av rätt utrustning, ses över. Det finns också möjlighet att utöka vård som ges i hemmet. En del specialister som kan komma hem till patienten, till exempel med ett närsjukvårds team. På så sätt slipper patienten åka fram och tillbaka och utrymmet på sjukhusen tas upp av dem som inte kan få mer nära vård. Det har gjorts flera mindre projekt runt om i Sverige tidigare för att stärka den nära vården, men de har inte spritt sig. Sverige har en liten del primärvård och är sjukhustung, man tittar därför nu även på andra länder för att se vad man kan lära av dem. Koncentration av vård för ökad kvalitet och tillgänglighet Manijeh Mehdiyar (MP): Gällande kritiken mot Måns Roséns utredning om man ska koncentrera vård eller inte. Är inte en akutmottagning möjlig om den kirurgiska mottagningen flyttas? All vård varken kan eller ska koncentreras. Man måste bestämma vilka sjukhus som utför vilka uppdrag. Om Skaraborgs Sjukhus (SkaS) ska ha öppet dygnet runt måste de också ha personal dygnet runt som klarar sitt uppdrag. Som det ser ut nu ska Norra Älvsborgs Sjukhus, SkaS, Södra Älvsborgs Sjukhus, SU, Östra Sjukhuset och Kungälvs sjukhus ska ha kompletta akutuppdrag. Johan Fält (M): Får du till exempel en stroke ska du köras till SU oavsett var du är. Viktigt att komma ihåg är att ambulansen tidigare var en transportorganisation, men idag startas vården i ambulansen. Det viktiga är hur snabbt ambulansen kommer eftersom det är då vården påbörjas. Tobias Nilsson: Digitala tjänster kan komma att göra att man kan börja vården redan innan ambulansen kommer. Vissa saker kommer att vara dyrare, men det kommer att bli bättre. Kommentar: Förr var ambulansen framme på 7 8 min, idag tar det 12 14 min. Det är bra att utbildningen av ambulanspersonalen har blivit bättre men det tar också längre tid att komma. Tobias Nilsson: Det är så klart allvarligt för en del patienter och det finns utvecklingspotential. Omställningen har ett personcentrerat arbetssätt och vill få in patienter som medskapare i omställningen. Vad är kvalitet för patienten? Det finns en motsättning i att koncentrera viss vård eftersom det medför längre restid för en del invånare, vilket man är medveten om. Vilken vård passar bättre att koncentrera, eller att öka hemvården för?

8 (10) Fråga: Det är mycket svårt att navigera i sjukhussystemet. Förr hade man provinsialläkaren som hjälpte en. Vem är min doktor? Vem har totalansvar och ser helhetsbild? Vem tar hand om min sammansatta journalbild? För en del kan det bästa vara att ha en fast vårdkontakt på sin vårdcentral. För andra kan det vara sin njurläkare. Vi tror att vårdcentralen ska ha ett större ansvar i samordningen, men inte alltid. På Danderyd sjukhus har man till exempel testat samordnade enheter över vårdområdesgränser. Där har den aktuella enheten ansvar för samordningen. Ett annat exempel är närsjukvårdsteamen som finns i regionen. Skrivs man in där kommer ett team hem till en flera gånger i veckan och finns tillgängligt på telefon, vilket skapar en trygghet. Fråga: Vilken kunskap har befolkningen om hur man tar sig in i sjukvården? Hur vet man att en vårdcentral har öppet på kvällstid och så vidare? 1177 är den stora ingången i vården. 1177 kan byggas upp mycket mer och bli bättre, men är huvudingången via telefon, dator eller video. För en del är det inte bästa ingången och då kan lösningar som en etablerad kontakt vara bättre. Fråga: Hur många över 60 år har varit inne på 1177? Jag har ingen exakt siffra men användandet är högt även för äldre. För det få som av olika anledningar inte kan ta kontakt med vården via 1177 måste det finnas andra ingångar. 6. Återkoppling frågor från förra mötet och övriga frågor Fråga inskickad av SPF seniorerna: Folkhälsa VGR försöker beskriva hälsoläget hos äldre (65+) som behovsanalys för framtiden. Man anser att andelen invånare 80 år och äldre kommer att vara 60 % fler år 2035. Hur ser prognosen ut för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds område med hänvisning till framtida beräknad inflyttning plus ökad medellivslängd? Här gäller väl långsiktig planering? Statistiken för HSNG ser ungefär ut som för regionen totalt, med en ökning på drygt 60 %. Johan Fält (M): I Göteborg är problemet inte så stort, det är värre i till exempel Dalsland. Fler äldre innebär fler sjukvård och vi räknar hela tiden på det och vad det innebär för antalet sjuka. Det finns en beräkningsmodell för det. Det är delvis på grund av den här utvecklingen som det projekteras för två nya sjukhus. Fråga inskickad av SPF seniorerna: Apoteket Hjärtat i Högsbo och ICA Maxi annonserar om vårdverksamhet genom drop-in-mottagningar i anslutning till apoteket. Minutkliniken undersöker varje patient fysiskt med sjuksköterska inför den så kallade digitala läkarkonsultationen. Man kan också ta prover på plats. Vem är huvudman för denna verksamhet? Kan apotek öppna vårdcentral? Minutkliniken ägs av ett bolag. Regionen har ingenting med kliniken att göra. För att öppna den här typen av verksamhet anmäler man det till IVO. Fråga: Det verkar vara en flytande gräns. Det står att sköterskan ska ta ansvar och tillkalla läkare om det händer något. Vem är ansvarig?

9 (10) Johan Fält (M): Vi godkänner dem vi betalar pengar till. Om någon startar en verksamhet som inte får pengar från oss är det staten som ser gör eventuell uppföljning och kvalitetsstyrning via IVO. De som går till den här typen av kliniker betalar allt själva. Förvaltningen tar med sig frågan igen då det fortfarande finns funderingar över vad gränsdragningarna går. Fråga inskickad av SPF seniorerna: Sommaren nalkas och därmed bemanningssituationen på alla vårdinrättningar. Hur ser läget ut för nuvarande? Vi har erfarenheten att informationen om tillgänglighet är dålig vilket bidrar till att allt för många landar på akuten. Hur används 1177, hur informeras det om kvällsöppna vårdcentraler i närområdet? Johan Fält (M) och Ann-Christine Andersson (S): Läget ser snarare något bättre ut jämfört med förra sommaren. Sjukhusen har erfarenhet av att planera för sommaren. Läget kan så klart ändras snabbt men i nuläget är det bättre än tidigare. 1177 är navet i att hitta information om öppna mottagningar. Det går att ringa dit men även söka efter öppna mottagningar på deras hemsida. Vårdcentralerna har öppet som vanligt på sommaren även om de drar ner på antalet personal. Fråga: Det är inte bra att man inte kan opereras på SU för att de inte har operationssjuksköterskor. Väntetiden för att komma till en ögonläkare är 16 månader. Detta gäller inte bara för sommaren. Förvaltningen tar med sig frågan och kollar väntetiderna till ortopedi och ögonsjukvård. Fråga från föregående möte: Privatpersoner har kommit åt patientuppgifter och sen knackat på hos framför allt äldre, hur kan det ske? Hur har man förebyggt att det inte ska hända igen? Inga patientuppgifter hade läckt utan det var skickligheten hos bedragaren som ringde som fick folk att berätta saker. Regionen har tagit fram en rutin för handläggning som stöd för att handlägga ett enskilt fall och även för att få en samlad bild och faktaunderlag, för att säkerställa att det inte finns brister inom regionens hantering och att bedrägeri motverkas på ett förebyggande sätt. Se utförligare svar i bilaga 3. Fråga från föregående möte: Är det anställningsstopp på SU för läkare och undersköterskor? Det är inget anställningsstopp, men återhållsamhet och strikt anställningsprövning gäller. Fråga från föregående möte: Fortfarande kan man inte gå till en vårdcentral för att få en tid utan man måste ringa och det händer att man inte blir uppringd, varför? Förvaltningen visade statistiken för andelen besvarade/behandlade samtal för samtliga vårdcentraler i Göteborg för april månad (se bilaga 3). Förvaltningen ska undersöka vad besvarad/behandlad innebär. Det är upp till varje vårdcentral på vilka sätt det går att boka tid och hur mycket drop-in man erbjuder. Förhoppningsvis kan någon från Koncernkontoret som arbetar med vårdcentralerna komma till pensionärsrådet i höst då dessa frågor ofta återkommer och det finns många frågor kopplade till vårdcentraler.

10 (10) Pensionärsrådet lyfter att man ofta ringer tidigt på morgonen och ändå blir man hänvisad att ringa dagen därpå då tiderna är slut. De önskar också mer drop-in och att man ska kunna gå till en vårdcentral och boka en tid. Fråga inskickad av SPF seniorerna: Allmänhälsan är relaterad till munhälsan. Våren 2018 startar en utredning Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa enligt regeringsbeslut, slutbetänkande senast mars 2020. Alltför många sköra äldre får inte munhälsan tillgodosedd, inte heller på äldreboenden. Förutses tandvården bli mer förebyggande/uppsökande? Kan man tänka sig ett framtida mer organiserat samarbete mellan sjukvård och munhälsovård när nya vårdinrättningar planeras i Göteborg? Se bilaga 3 för svar. Förvaltningen återkopplar även i höst när den statliga utredningen har kommit längre. Fråga: Vilken uppföljning görs av regionen vad gäller implementering av kunskap till utförarna? Nämnden får halvårsvisa uppföljningar. Förvaltningen kan försöka återge informationen till pensionärsrådet om så önskas. Önskemål om information om vad den nya lagen om trygg och säker utskrivning från sjukhus innebär. 7. Tillkommande ärenden De två tillkomna ärendena diskuterades genom frågor under paragraf 7. 8. Övrigt Förslag att studiebesök på Backa Osteoporosmottagning sker den 25 september klockan 9 12. Bilagor Bilaga 1 KPH-presentation inklusive äldres psykiska hälsa Bilaga 2 Omställningen i VGR Bilaga 3 Utförligare svar på inskickade frågor