Skolinspektionen Beslut 2013-02-22 Mariestads kommun inf o@mariestad. se Rektorerna vid Vadsbogymnasiet Beslut för gymnasieskola och gymnasiesärskola efter tillsyn av Vadsbogymnasiet i Mariestads kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se
2(14) Tillsyn i Vadsbogymnasiet Skolinspektionen genomför tillsyn i Mariestads kommun under våren 2013. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Vadsbogymnasiet besöktes av Skolinspektionen mellan den 22 och 24 januari 2013. Fakta om skolan Mariestads kommun erbjuder genom Vadsbogymnasiet utbildning vid elva nationella program, en riksrekryterande utbildning med egna examensmål. Marinteknik, samt introduktionsprogram. Vid Vadsbogymnasiet finns även gymnasiesärskola som erbjuder de nationella programmen Hotell- och restaurangprograrnmet och Hantverksprogrammet park/fastighet. Dessutom erbjuds inom gymnasiesärskolan individuella program med yrkesträning eller verksamhetsträning. Huvuddelen av kommunens gymnasieungdomar studerar vid Vadsbogymnasiet tillsammans med elever från framför allt närliggande kommuner. Skolans utbildning Marinteknik och de nationellt godkända idrottsutbildningarna i ishockey och innebandy lockar även elever från längre bort liggande kommuner. Vid Vadsbogymnasiet studerar 835 elever inklusive de 33 elever som studerar vid gymnasiesärskolan. Vadsbogymnasiet organiseras i fyra skolenheter som leds av var sin rektor. Två skolenheter består av nationella program, en av gymnasiesärskola och en av introduktionsprogram. Den rektor som ansvarar för introduktionsprogram ansvarar även för kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare och kommunens arbetsmarknadsinsatser. Särskild utbildning för vuxna ingår i gymnasiesärskoleenheten. Senast tillgänglig statistik från Skolverket visar för år 2012 att den genomsnittliga betygspoängen för Vadsbogymnasiets avgångselever var 14,5 vilket kan jämföras med den genomsnittliga betygspoängen för riket som var 14,0 för samtliga skolor. Vadsbogymnasiets genomsnittliga betygspoäng har de senaste fem åren varierat mellan 14,2 och 14,5. Den genomsnittliga betygspoängen vid samtliga nationella program utom ett ligger över motsvarande programs genomsnitt i riket. Kvinnors betygspoäng är högre än männens för Vadsbogymnasiets avgångselever. De senaste två åren har differensen mellan kvinnors och mäns betygspoäng varit större på Vadsbogymnasiet än för genomsnittet i riket. Andelen elever som når grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är för år 2012 (93,2 procent) högre än genomsnittet i riket (86,7). De senaste fem åren har detta värde för Vadsbogymnasiet varierat mellan 92,2 och 97,8 procent. Andelen kvinnor liksom andelen män och elever med utländsk
3(14) bakgrund som når grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är vid Vadsbogymnasiet i samtliga fall högre än genomsnittet i riket. Även andelen elever som fullföljer utbildningen inom fyra är högre vid Vadsbogymnasiet än riksgenomsnittet. Skolans egen uppföljning för de senaste fyra åren visar att nära nog sex procent av eleverna på de nationella programmen varje år slutar Vadsbogymnasiet med ett samlat betygsdokument. För eleverna på introduktionsprogrammen redovisas ingen statistik. Rektorn för gymnasiesärskolan uppger i den verksamhetsredogörelse som skickats till skolinspektionen att de flesta elever når de mål som finns för respektive program. I en bilaga till gymnasiesärskolans kvalitetsredovisning finns en sammanställning över utfärdade slutbetyg 2012. Det anges dock inte hur många elever som deltog i kurserna eller om skolan utfärdade intyg. I beslutet används benämningen Vadsbogymnasiet då både gymnasieskola och gymnasiesärskola avses. Helhetsbedömning Vadsbogymnasiet består enligt skolans dokumentation av fyra skolenheter med fyra rektorer. Skolan upplevs dock av såväl elever som personal som en stor gymnasieskola där gymnasiesärskolan är en del. Skolans dokumentation i form av årlig plan mot kränkande behandling, ordningsregler och även skolans kvalitetsarbete och samrådsverksamhet är gemensamma för Vadsbogymnasiet. Gymnasiesärskolan utgör ett undantag då verksamheten bedriver ett eget kvalitetsarbete och även har utformat ett tillägg till Vadsbogymnasiets plan mot kränkande behandling. Varje rektor måste fullt ut ha möjlighet att ta det fulla ansvar som författningarna lägger på rektor för en skolenhet och ha möjlighet att besluta om sin enhets inre organisation och arbetssätt för att därigenom kunna fatta beslut om förändring. Skolinspektionens bedömning att skolans verksamhet inte bedrivs i fyra olika skolenheter på ett författningsenligt sätt, får till följd att Mariestads kommun brister på ett antal punkter beroende på bland annat denna bedömning. Förutom rektorn för gymnasiesärskolan har samtliga rektorer innehaft sina tjänster under kort tid. De har inte haft tillgång till dokument från tidigare års kvalitetsarbete vad gäller uppgifter som krävs för att genomföra ett dokumenterat, systematiskt kvalitetsarbete. Täta rektorsbyten och vikarierande rektorer har medfört att det, med undantag av gymnasiesärskolan, inte bedrivs något systematiskt, dokumenterat kvalitetsarbete vid Vadsbogymnasiet bestående av planering, uppföljning och utveckling. Uppföljning och utvärdering av skolans resultat är grunden för det systematiska kvalitetsarbetet och en garanti för bland annat den myndighetsutövning som betygsättning utgör. Vadsbogymnasiet når läsåret 2011/2012 på alla program utom ett, högre genomsnittliga
4(14) betygspoäng än genomsnittet i riket. För att bland annat säkerställa skolans resultat i form av betygspoäng är det viktigt att skolan bedriver ett systematiskt, dokumenterat kvalitetsarbete. Enligt skollag och läroplan för gymnasieskolan ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Vadsbogymnasiet har under flera år saknat kontinuerlig pedagogisk ledning på flertalet skolenheter vilket utöver brister i skolenheternas kvalitetsarbete, även resulterat i en osäkerhet hos lärarpersonalen när det gäller utformningen av särskilt stöd. Vid den utbildningsinspektion som genomfördes i slutet av år 2007 och med beslutsdatum 2008-01-11 bedömde Skolverket att det fanns brister i skolans likabehandlingsplan, i skolans arbete med särskilt stöd, rektors beslut om utökat program samt att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyllde förordningens krav. Vid tiden för tillsynen framstår dock Vadsbogymnasiet som en skola där alla skolenheternas elever finns integrerade i verksamheten och där det inte förekommer någon förstörelse eller nedskräpning. Det framkommer inte heller några signaler om kränkningar eller trakasserier. Vadsbogymnasiet framstår som en lugn och trygg skola med engagerad personal och där personal och elever bemöter varandra med respekt och tillit. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Mariestads kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 22 maj 2013 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Mariestads kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. Lärarna måste i högre grad samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål. Motivering Enligt läroplan för gymnasieskolan, Lgy 11, ska läraren i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper att den främjar elevernas lärande, samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmå-
5(14) len samt organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. Vid gymnasieskolan genomförs olika skolövergripande temadagar och samverkan har utvecklats inom de olika ämnesgrupperna. Däremot varierar samverkan mellan de olika ämnesgrupperna inom de olika programarbetslagen. Det framkommer i diskussionerna med lärarna och rektorerna att denna samverkan framför allt måste utvecklas på yrkesprogrammen när det gäller samverkan mellan gymnasiegemensamma ämnen och programgemensamma ämnen/ämnen inom programmets inriktningar. Utredningen visar att lärarna vid gymnasieskolans skolenheter inte i tillräcklig utsträckning samarbetar för att eleverna ska få sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper att den främjar elevernas lärande. Lärarna behöver också i högre utsträckning samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen samt organisera och genomföra arbetet så att eleverna får möjlighet att i högre grad arbeta ämnesövergripande. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs art avhjälpa bristen. Författning Lgy 11 2.1 Kunskaper/Lpf 94 2.1 Kunskaper Lpf 94 2.1 Riktlinjer, läraren skall. Grundläggande värden och inflytande Bedömning Mariestads kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. Vid varje skolenhet ska i planeringen av verksamheten anges utformningen av elevernas inflytande. Vid varje skolenhet ska finnas ett eller flera forum för samråd med eleverna, vid vilka frågor av betydelse för utbildningen behandlas. Motivering Elever ska enligt skollagen och läroplanerna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade om frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska i övrigt stödjas och underlättas.
6(14) Vid varje skolenhet ska det enligt skollagen finnas ett eller flera forum för samråd med eleverna. På forumen ska frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för eleverna. Forumens främsta uppgift ska enligt förarbetena vara att utgöra en arena där eleverna kan föra fram förslag och synpunkter i olika frågor. Enligt skollagen ska eleverna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas i forum och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Rektor ansvarar för att det finns forum för samråd och för att informations- och samrådsskyldigheten fullgörs. Enligt skollagen ska den närmare utformningen av inflytandet anges i samband med planeringen av det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas på skolenhetsnivå. Vid Vadsbogymnasiet ska det enligt skolans rutiner regelbundet genomföras klassråd. Frågor som anses viktiga för skolan som helhet förs vidare till skolans elevråd som tar upp frågeställningarna med rektorerna. Vid skolan finns också en skolkonferens som behandlar frågor som är av stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever. Det saknas dock för varje skolenhet forum för samråd med eleverna. Rektorerna har heller inte i planeringen av det systematiska kvalitetsarbetet angett hur elevernas inflytande enligt skollagen ska utformas. Av utredningen framkommer att Vadsbogymnasiets skolenheter saknar forum för samråd och att den närmare utformningen av elevernas inflytande inte anges i skolenheternas planering av det systematiska kvalitetsarbetet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 1 kap. 10, 4 kap. 9 första stycket skollagen, Lgyll 2.3 Elevernas ansvar och inflytande/lpf 94 2.3 Elevernas ansvar och inflytande. 4 kap. 13 och 14 skouagen. Trygghet och studiero Bedömning Mariestads kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Det ska för varje skolenhet finnas ordningsregler som har utarbetats under medverkan av eleverna och som följs upp vid skolenheten. Det ska för varje skolenhet finnas en plan mot kränkande behandling som anger konkreta åtgärder som varje skolenhet och varje särskild
7(14) verksamhet utifrån aktuell kartläggning avser att påbörja och genomföra under det kommande läsåret. Motivering Ordningsregler Enligt skollagen ska ordningsregler finnas vid varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Vid Vadsbogymnasiet har gemensamma ordningsregler utarbetats för hela gymnasieskolan tillsammans med eleverna. Gymnasiesärskolan har egna ordningsregler som utarbetats tillsammans med eleverna. Utredningen visar att gymnasieskolans skolenheter saknar ordningsregler för skolenheterna som har utarbetats under medverkan av eleverna på enheten. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Plan mot kränkande behandling Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ert målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Enligt samma lag ska det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Vadsbogymnasiet har utarbetat en gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret 2012/2013.1 denna skriver bland annat skolan att arbetet för att motverka kränkande behandling av elever planeras och genomförs tillsammans med en utomstående organisation. I detta arbete har bland annat ingått att göra en webbaserad kartläggning i form av en trygghetsenkät som därefter har analyserats tillsammans med skolans ledning. I den gemensamma planen anges också hur det förebyggande arbetet ska genomföras under läsåret 2012/2013. Gymnasiesärskolan har utarbetat ett tillägg till den gemensamma planen. I detta tillägg informerar gymnasiesärskolan om sitt arbetssätt för att motverka kränkande behandling. Utredningen visar att skolenheterna saknar en plan mot kränkande behandling som uppfyller skollagens krav. Planen anger inte vilka konkreta åtgärder som respektive skolenhet och varje särskild verksamhet, utifrån de kartläggningar som gjorts, avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. Därmed utgår inte planen från de behov som finns vid varje skolenhet och i varje särskild verksamhet. Verksamheten uppfyller därmed inte författnrngarnas krav och huvudmannen föreläggs avhjälpa bristen.
8(14) Diskrimmermgsombudsmannen som har tillsynsansvar över diskrimineringslagen kommer att informeras om att den likabehandlingsplan som gäller för skolenheterna vid Vadsbogymnasiet inte innehåller konkreta åtgärder som varje skolenhet och varje särskild verksamhet utifrån aktuell kartläggning avser att påbörja och genomföra under det kommande läsåret. Författning 5 kap. 5 skollagen 6 kap. 6 och 8 skollagen Särskilt stöd Bedömning Mariestads kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Den som uppmärksammar att en elev inte kommer att uppnå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller har andra svårigheter i skolsituationen ska anmäla det till rektor. Motivering Enligt skollagen ska det om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Barn- och utbildnmgsförvaltrungen i Mariestads kommun har tagit fram rutiner för hanteringen av särskilt stöd. Rutinerna är dock nya varför lärare och rektorer uppger att dessa rutiner inte ännu följs av samtliga lärare vid Vadsbogymnasiet. Enligt lärare förekommer att blanketten "Kursmål kommer inte att uppnås" skickas hem till omyndiga elevers föräldrar i stället för att anmälan görs till rektor att eleven befaras inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektorerna är medvetna om att blanketten används men betonar att blanketten "Kursmål kommer inte att uppnås" inte får ersätta en anmälan till rektor om det befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. De uppger också att blanketten ska tas bort. Utredningen visar att gymnasieskolan inte uppfyller skollagens krav på att elever som skolan befarar inte kommer att nå kunskapskraven ska anmälas till rektor. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen.
9 (14) Författning 3 kap. 8 första stycket skollagen. Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Mariestads kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Rektorn vid varje skolenhet måste ta sitt fulla ansvar som pedagogisk ledare och chef och verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn vid varje skolenhet måste ansvara för skolenhetens resultat och för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten samt omsätta resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Motivering Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att ett systematiskt och dokumenterat kvalitetsarbete genomförs på enheten genom att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat. Vid gymnasieskolan råder enligt rektorerna en oklar organisation. De tre rektorerna har samtliga kort anställrungstid vid skolan och en rektor kommer endast att inneha sin tjänst under vårterminen. Det är oklart om någon av rektorerna har samordningsansvar. Rektorerna uppger också att de inte har haft möjlighet att leda det pedagogiska arbetet som det är tänkt enligt skollagen. Detta bekräftas av lärarna. Gymnasieskolans rektorer uppger att de saknar underlag från tidigare kvalitetsarbete vid gymnasieskolan. De uppger också att de inte har haft tid att sammanställa skolans resultat men att de har påbörjat ett arbete med att forma riktlinjer för skolans kvalitetsarbete. Lärarna uppger att det inte genomförs något systematiskt kvalitetsarbete vid gymnasieskolan. Ufredningen visar att skolenheterna vid gymnasieskolan saknar ett systematiskt kvalitetsarbete som utgår från skolenhetens samlade resultat utifrån de nationella målen och kunskapskraven och som analyseras och dokumenteras i syfte att utveckla utbildriingen. Ett dokumenterat och systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå krävs också för att konstaterade utvecklingsbehov ska kunna redovisas för huvudmannen. Utredningen visar också att rektorerna inte lever upp till skollagens krav på pedagogisk ledning och samordning. Verk-
10 (14) samhetert uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 2 kap. 9 första stycket skollagen. 4 kap. 4, 5 och 6 skollagen. Lgy 11 2.6 Rektorns ansvar/lpf 94 2.6 Rektors ansvar. Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Mariestads kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Ledningsstruktur och organisering av utbildningen. Rektor ska besluta om sin enhets inre organisation och i övrigt fatta de beslut som följer av författningarna. Motivering Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektor beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen och andra förordningar. Enligt rektorerna organiseras Vadsbogymnasiet i fyra skolenheter. Två skolenheter består av nationella program, en av introduktionsprogram och vuxenutbildning och en av gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Vid intervjuer framgår att lärare och elever vet vem som är deras rektor. Det framgår dock vid samtal med rektorerna och lärarna att skolenheternas inre organisation inte är tydliggjorda utifrån att Vadsbogymnasiet är flera skolenheter med var sin rektor. Detta gäller exempelvis planen mot diskrinunering och kränkande behandling som inte utgår från behoven vid varje skolenhet och hur skolenheternas plan mot diskriminering och kränkande behandling och ordningsregler har tagits fram och beslutats då skolan har en gemensam elevrådsoch skolkonferensverksamhet. Detta gäller även det systematiska kvalitetsarbetet. Till stor del är skolenheterna beroende av varandra då det gäller särskilt stöd, elevhälsa, schema, lärare, lärosalar och utrustning. Av utredningen framgår att skolenheternas inre organisation inte är tydliggjorda utifrån att Vadsbogymnasiet är fyra skolenheter med var sin rektor. Samtliga bestämmelser i skolförfattningarna som gäller för en skolenhet ska tillämpas och kunna tillämpas vid en skolenhet oberoende av de andra, vilket inte är fallet för skolenheterna vid Vadsbogymnasiet. Varje rektor måste fullt ut ha möjlighet att ta det ansvar som författningarna lägger på rektor för en sko-
11(14) lenhet och ha möjlighet att besluta om sin enhets inre organisation. För detta krävs bland annat att respektive rektor har full autonomi inom sin enhet och möjlighet att utforma elevinflytandet och det särskilda stödet samt uppföljning och analys av kunskapsresultat och resultatet av värdegrundsarbetet för den egna enheten. Detta för att därigenom kunna fatta beslut om eventuella förändringar. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 2 kap. 9 och 10 första stycket skollagen Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning Mariestads kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Omfattning, innehåll och resurstillgång. Det Industritekniska programmet måste erbjudas i överensstämmelse med författningarnas krav vad gäller omfattning och innehåll. Det ska för varje introduktionsprogram finnas en plan för utbildningen som visar utbudningens innehåll. För arbetsförlagt lärande ska rektorn besluta om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsår ska göras. Motivering En elev får enligt gymnasieförordningen delta frivilligt i undervisningen i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie studievägen som de frivilliga kurserna (utökat program). Beslutet fattas av rektor. Enligt skollagen ska utbildningen på ett introduktionsprogram följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen. Enligt 2010 års gymnasieförordning ska rektor besluta om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. Vid samtal med lärare och rektorer framkommer att det Industritekniska programmet redan vid utbildningens början utökas med 300 poäng för samtliga elever utan att rektor beslutar om utökat program individuellt för varje elev. I samtal med rektor för introduktionsprogram framkommer att det saknas en plan för utbildningen.
12 (14) Vid dokumentgranskrring och samtal framkommer att rektorerna beslutat om förläggningen av arbetsplatsförlagt lärande. Rektorerna har dock inte beslutat om vilka kurser eller delar av kurser som ska förläggas till arbetsplatser. Utredningen visar att rektor inte har beslutat om utökat program individuellt för varje elev på Industritekniska programmet, att det saknas en plan för utbildning på Introduktionsprogram och att rektor inte har beslutat om vilka kurser eller delar av kurser som ska förläggas till arbetsplatser. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs avhjälpa bristerna. Författning 16 kap. 20, bilaga 3 skollagen. 4 kap. 23 2010 års gymnasieförordning. 17 kap. 7 skollagen. 4 kap. 12 andra stycket 2010 års gymnasieförordning I ärendets slutliga handläggning har deltagit avdelningsjurist Charlotte Fagher. På Skolinspektionens vägnar Egon^ndersson Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 2013-02-22 13(14) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntrungar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med
Skolinspektionen Bilaga 1 2013-02-22 14(14) anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterhgare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn).