Miljömedicinskt remissyttrande om lågfrekvent buller i Ulvesund, Uddevalla kommun Göteborg den 18 februari 4 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 5 Göteborg Telefon 31-773 28 53 erik.larsson@ymk.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax 31-82 4 www.vmc.ymk.gu.se
Bakgrund Herta och Tomas Dixon bor på fastigheten Ulvesund 1:8 i Uddevalla kommun. De besväras av ett konstant lågfrekvent buller 24 timmar om dygnet i sin bostad. De har trots egna försök att finna källan till störningen inte lyckats med detta. Tomas Dixon har till Uddevalla kommun inkommit med en begäran att de skall utreda var ljudet kommer ifrån och om möjligt tillse att lämpliga åtgärder vidtas. Uddevalla kommuns miljö- och stadsbyggnadskontor har inte kunnat göra någon helt tillförlitlig mätning bland annat beroende på att de saknade tillräckligt bra mätutrustning. Miljö- och stadsbyggnadskontoret gör dock bedömningen att bullret på fastigheten understiger de riktvärden för lågfrekvent buller som utgivits av socialstyrelsen (SOSFS 1996:7). Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Uddevalla kommun beslutade den 7 december att inte vidta några ytterligare åtgärder i ärendet med lågfrekvent buller på fastigheten Ulvesund 1:8. Detta beslut överklagades av Herta och Tomas Dixon. Länsstyrelsen i Västra Götaland beslutade den 1 december 3 att upphäva Uddevalla kommuns beslut och lämnade ärendet åter till nämnden för fortsatt handläggning. Uddevalla kommuns miljö- och stadsbyggnadskontor bad Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) att yttra sig i detta ärende. Uddevalla kommuns miljö- och stadsbyggnadskontor vill få en korrekt ljudnivåmätning av lågfrekvent ljud genomförd på fastigheten. Mätningens genomförande VMC genomförde ljudnivåmätningar i fastigheten Ulvesund 1:8 mellan den 26 januari klockan 14:15 och januari klockan 14:15. Mätningarna genomfördes i det sovrum på övervåningen där ljudnivån enligt Tomas Dixon var mest besvärande. Mätningarna genomfördes under normala boendeförhållanden med människor och katter som rörde sig i huset och strömmen påslagen. Enligt Tomas Dixon var det ingen större variation på ljudet under tiden som mätningarna pågick. Mätningarna genomfördes med en ljudnivåmätare av märket Brüel & Kjaer 22 med programmodul BZ72 version 2.1. Instrumentet är spårbart kalibrerat till nationell och internationell standard för ljudnivåmätare. Mikrofonen modell 4189 var placerad på ett stativ,6 meter ovan golv. A-vägd och C-vägd ljudnivå och frekvensspektra i tersband registrerades kontinuerligt under mätdygnen. Under mätningarna användes tidsvägning Fast utom vid uttagande av hörnpositioner då tidsvägning Slow användes. Mätningarna genomfördes i två delar: 2
I den första delen följdes den Svenska Standarden SS 2 52 63 utgåva 2 för mätning av ljudtrycksnivå i rum fastställd den 27 november 1996. Mätningarna genomfördes under sammanlagt 4 dygn. Vid denna mätning ansvarade Tomas Dixon för att flytta mikrofonen mellan de så kallade diffusa positionerna i rummet. Hörnpositionen valdes till det hörn som var diagonalt placerat jämfört med sängen i rummet. Varje timmes mätningar medelvärdebildades separat varefter instrumentet internkalibrerades automatiskt med så kallad Charge Injection Calibration. I den andra delen följdes mätanvisningarna i Vägledning för mätning av ljudnivå i rum vid låga frekvenser SP-INFO 1996:17. Metoden är en utvidgning och precisering av Svensk Standard SS 2 52 63 för att uppnå bättre reproducerbarhet i sådana mätningar. För dessa mätningar ansvarade undertecknad för genomförandet i sin helhet. Hörnpositioner vid denna mätning var de två fria hörnen i rummet motsatt sängen. Mätning i respektive position varade i cirka sekunder vartefter mikrofonpositionen ändrades. Mätningarnas onoggrannhet Mätningar som genomförs enligt svensk standard SS 2 52 63 uppskattas ge en standardavvikelse för den A-vägda ljudtrycksnivån som är lika med eller mindre än 3 db och för den C-vägda ljudtrycksnivån lika med eller mindre än 5 db. Mätningar som genomförs enligt SP-INFO 1996:17 uppskattas preliminärt ge en maximal mätosäkerhet för respektive tredjedelsoktavband i intervallet 31.5- Hz som är mindre än 6 db. Det använda instrumentets egna brusnivå bidrar dock till en något större maximal mätonoggranhet. Resultat första delen 1.S3D db 7 1:: 13:: 1:: 13:: 1:: 13:: 1:: 13:: LAeq Cursor: 4-1-27 4:: - 5:: LAeq=25,5 db LAFMax=48,8 db LCpk(MaxP)=71,8 db LAFMin=17,6 db Figur 1 / Tidsdiagram över första mätningen 3
db 4-1-27 4:: - 5:: 1.S3D 7 6, 8 16 31, 63 125 2 8 1 A C LLeq Cursor: 1 Hz LLeq=8,4 db Hz Figur 2 / Tersbandsfördelning den 27 januari mellan klockan 4: och 5: Resultat andra delen =2.S3D in Calculations Diffuspos 3 Diffuspos 4 Diffuspos 1 Diffuspos 2 Hörnpos 1 Hörnpos 2 db 7 14:13: 14:14: 14:15: 14:16: 14:17: LAeq LAFMax LCpk(MaxP) LAFMin Cursor: 4-1- 14:14: - 14:14:48 LAeq=--- LAFMax=--- LCpk(MaxP)=--- LAFMin=--- Figur 3 / Tidsdiagram över andra mätningen 4
db 4-1- 14:14:15-14:14:16 2.S3D 7 6, 8 16 31, 63 125 2 8 1 A C LLeq Cursor: 8 Hz LLeq=13,8 db Hz Figur 4 / Tersbandsfördelning den januari klockan 14:14 Tolkning av mätresultaten Mätningarna genomfördes under 4 dygn där varje timme medelvärdebildades. Varje timme innehåller data om ett stort antal parametrar inklusive tersbandsfördelning för dessa mätningar. Då ljudet enligt uppgift skall vara relativt konstant men tilltagande under slutet av arbetsveckan har tolkningen inriktat sig på att finna representativa ljudnivåer under de tillfällen av dygnet där bakgrundsnivåerna från normala externa bullerkällor varit låga. Att ljudnivån skulle öka under slutet av arbetsveckan har inte kunnat verifieras i mätningarna. Som framgår av figur 1 kan de lägsta A-vägda ljudnivåerna i första mätningen återfinnas mitt på dagen den 27 januari, 28 januari och 29 januari. I figur 2 visas ljudnivåerna fördelade på tredjedels oktavband i första mätningen den 27 januari mellan klockan 4: och 5:. Figur 3 visar 6 mätningar där man har haft en möjlighet att ha en större kontroll över vad man mäter jämfört med i figur 1. I figur 4 återfinns en tydlig topp runt Hz. Denna topp härrör med största sannolikhet från en induktiv störning från elnätet i fastigheten in i den meter långa mikrofonsladden. Dessa mätvärden har därför exkluderats ur mätserien och ingår inte i slutresultaten. 5
Socialstyrelsens allmänna råd Enligt Socialstyrelsen allmänna råd 1996:7 skall mätningarna vid bedömning av om buller kan utgöra en olägenhet för människors hälsa utföras enligt svensk standard 2 52 63. Mätningarna av lågfrekvent buller bör göras enligt Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, SP-INFO 1996:17. Enligt Socialstyrelsen kan följande riktvärden användas för bedömning av om ekvivalent lågfrekvent buller inomhus utgör en olägenhet för människors hälsa. Tersband Hz 31,5 56 49 43 63 41,5 8 38 125 36 1 34 32 Ekvivalent ljudtrycksnivå db 6
Normalhörtröskeln Frequency - [Hz] 125 12 12 Medelvärde Hörtröskel SOS Figur 5 / Normalhörtröskeln och rekommendationer för lågfrekvent buller enligt SOSFS 1996:7 I ovanstående figur visas hörtröskeln för normalhörande. I samma kurva finns även de riktvärden som kan användas för bedömning av om ekvivalent lågfrekvent buller inomhus utgör en olägenhet för människors hälsa. I figuren visas även medelvärdet av de lägsta ljudnivåerna mitt på dagen den 27 januari, 28 januari och 29 januari Bedömning De uppmätta ljudnivåerna på fastigheten Ulvesund 1:8 i Uddevalla kommun underskrider riktvärdena för lågfrekvent buller enligt SOSFS 1996:7. I det lågfrekventa området underskrider de uppmätta ljudnivåerna även hörtröskeln för normalhörande. Vissa av de uppmätta ljudnivåerna ligger dessutom under det använda instrumentets normala detektionsgräns. Vid handläggning av detta ärende har även förste forskningsingenjör Martin Björkman deltagit. Göteborg den 18 februari 4 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Erik Larsson Miljöutredare 7