FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material är 30 eller 95 %. Den osynliga fukten För att avgöra om ett material är fuktigt eller torrt, och därmed kunna bedöma risken för skada, krävs att fuktnivån i materialet mäts. Vanligen mäts relativa fuktigheten (RF) eller fuktkvoten (fk). Normalt mäts RF i t.ex. betong och fk i t.ex. trä. I trä (furu) motsvarar ca 17 % fk ca 75 % RF vilket är gränsen för mikrobiell påväxt. 1
Åtgärder då? Det hinner väl torka innan det blir skador 4 Bedömning av påväxt grundat på analys i mikroskop Klass Beskrivning 0 Det finns ingen påväxt på ytan 1 Liten, eller mycket spridd, påväxt 2 Svagt, utspridd, gles påväxt 3 Fläckvis kraftig påväxt 4 Hela ytan med kraftig påväxt 5 Hela ytan är mer eller mindre täckt av sammanvuxen påväxt 5 5 5 5 5 Oftast ser man inte mögel med blotta ögat Detta är det vanligaste utseendet -det syns ingenting! Om påväxten är synlig eller inte har INGEN betydelse för påverkan på innemiljön! 2
Mögelpåväxten ser olika ut Här finns också mögel! Faktorer som påverkar ett mögelangrepp Nedsmutsning Temperatur Tillsatsämnen Fukt Historia Materialegenskaper Klimatets varaktighet Livscykel för mögelsvampar Sporer i luften En sporbärande struktur, fruktkropp, bildas Sporer sedimenterar Hyfer bildar ett mycel Sporer gror, hyfer växer ut 3
Tillväxten är tidsberoende Det finns alltid en tidsperiod i gynnsamt klimat innan angrepp uppkommer. Hur snabbt ett material angrips beror t ex på klimat och/eller material. En snabb uttorkning/avbrott av fukttillskott förhindrar angrepp. Fuktiga byggnader För hög fuktnivå i ett byggnadsmaterial leder till att materialets egenskaper förändras vilket bland annat resulterar i ökade emissioner. De fuktrelaterade emissionerna påverkar i sin tur inomhusmiljön. Det behöver inte vara fuktigt när problem rapporteras. Det räcker ofta med att det varit fuktigt och den tidigare fukten resulterat i en emissionsökning. Grov indelning av olika emissioner Egenemissioner, d.v.s. de emissioner som ett opåverkat material avger. Fuktrelaterade emissioner Emissioner på grund av fuktrelaterade kemiska reaktioner Mikrobiellt producerade emissioner 4
Egenemissioner Idag är egenemissionen från de flesta byggnadsmaterial låg. Ett stort antal byggnadsmaterial emissionsdeklareras. OBS en låg egenemission innebär inte att materialet är extra tåligt mot fukt. OBS ett kretsloppsanpassat material är som regel tillväxtvänligt för mikroorganismer. Fuktrelaterade skador/emissioner i golv Två huvudtyper Mikrobiella skador (emissioner) Förekommer typiskt i följande konstruktioner Platta på mark med överliggande värmeisolering Uteluftventilerade krypgrunder Under plastfolie eller löslagd matta mot betong (om organiska föroreningar finns på betongytan). Syllar, ytterväggar, vindar mm Kemiska emissioner Förekommer typiskt i följande konstruktioner Täta golvbeläggningar limmade med vattenbaserat lim mot fuktig betong. Mikrobiella skador (mögel och röta) Anders Kumlin 5
Nedbrytning av plastmatta och förtvålat lim ger kemiska emissioner Lukt Många elakt luktande ämnen luktar i mycket låga koncentrationer. Ofta är elakt luktande ämnen ej mätbara med dagens teknik. Jordkällarlukt Geosmin Rå unken lukt från flytspackel - Ortoaminoacetofenom. 17 Komponenter i ett golvsystem Matta och lim Betong Avjämningsmassa 6
Komponenter i ett golvsystem EF, ug/m²h Hela konstruktionen + fukt 500 400 300 200 100 0 PVCmatta Lim Avjämn. massa Betong Fuktrelaterade kemiska emissioner Orsak; hög fuktighet och högt ph-värde, d.v.s. fuktig betong, startar en kemisk reaktion (alkalisk hydrolys) i limskiktet. Fuktrelaterade kemiska emissioner Fysikalisk förståelse av transportprocesser m.m. Ytfukt (Limfukt) Nedbrytning Emission uppåt Alkali (OH - ) Migration nedåt Källa Anders Sjöberg, CTH 7
Inträngning2.ppt 2017 10 06 Fuktrelaterade kemiska emissioner Inträngning av 2-etylhexanol i betongbjälklag 20 3 g/m (porer) 15 10 Beräknade värden m h a Ficks 2:a lag Uppmätta värden 5 mm avstånd från betongyta 0 0 20 40 60 80 100 Anders Sjöberg CTH Källa Anders Sjöberg, CTH Definition av skadat material Ett material bedöms enligt SP vara fuktskadat om: det är fuktigt (högre fuktnivåer än kritisk fuktnivå) det finns synliga missfärgningar eller rötskador det förekommer avvikande lukt Observera att luktbedömningar endast skall utföras av människor som har erfarenhet av detta. Observera också: neutral miljö, rätt temperatur, förvaring av prover samt luktpanel. Olika typer av åtgärder (viktigt att alltid åtgärda orsaken till skadan) Golv, väggar och tak (tunga konstruktioner) rivning, slipning av betongytor och återställning rivning, kemisk behandling/spärrskikt och återställning rivning och återställning med mekaniskt ventilerat golv Golv, väggar och tak (lätta konstruktioner) Friläggning så allt skadat material blir åtkomligt Sanering/byte av skadat material 8
Mekaniskt ventilerat golv Bild från Jape Sanering av mögelpåväxt Mögelpåväxt kan saneras med t ex slipning (gäller både träreglar och betong) eftersom påväxten endast sitter på ytan. Detta gäller dock endast under följande förutsättningar: materialet inte har någon avvikande lukt alla ytor är åtkomliga slipdammet tas om hand RISE har i dagsläget ingen god erfarenhet av mögelsanering med kemiska produkter. Isblästring har vuxit de senaste åren på den svenska marknaden. Åtgärder? 9
Åtgärder? Åtgärder? TACK! Anders Jansson anders.jansson@ri.se 010-516 57 26 RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK 10