Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Täby Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003
Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2
Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Täby bor drygt 60 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 1,8% (1 051 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar en ökning i alla åldersgrupper utom för gruppen 20-39 år som minskar. Den procentuella ökningen är störst i de båda äldsta åldersgrupperna. Tab 1. Antal invånare i Täby 2002-2006 samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Föränd antal Förändr % 0 6 5 121 5 214 94 1,8 7 19 10 744 10 896 152 1,4 20 39 14 769 14 351-418 -2,8 40 64 21 055 21 280 225 1,1 65 79 6 215 6 848 633 10,2 80 w 2 230 2 596 366 16,4 Totalt 60 135 61 186 1 051 1,8 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Täby en högre andel i åldersgruppen 7 19 år. Detsamma gäller personer 65-79 år, som ökar ytterligare. Andelen vuxna 20 39 år är lägre och minskar ytterligare fram till år 2006. 2006 SLL Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002-2006 i Täby och Stockholms län. Ålders- 2002 2006 2002 klass Täby Täby SLL 0 6 8,5 8,5 8,0 8,2 7 19 17,9 17,8 15,7 15,5 20 39 24,6 23,5 30,3 29,3 40 64 35,,0 34,8 32,0 33,0 65 79 10,3 11,2 9,6 9,6 80 w 3,7 4,2 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Täby Låg utbildningsnivå 1 anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Täby är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) lägre än genomsnittet för länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Täby och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning Utländsk 2 bakgrund Täby 13,2 14 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Täby är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). 1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar 25 74 år. 2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4
Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa Andelen som anser att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra är något högre än genomsnittet jämfört medlänet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra Hälsotillstånd Täby 69 SLL 66 Min Max 56-79 Högre andel kariesfria barn och ungdomar än länet Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Täby är andelen kariesfria 3- och 19-åringar högre än genomsnittet i länet, särskilt för 3-åringarna. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Täby och Stockholms län år 2001. 3-åringar 19-åringar Täby 96,5 24,9 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Täby och Stockholms län. Kvinnor Män Täby 83,5 79,4 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar lägre än länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Täby är lägre jämfört med länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16-64 år i Täby och Stockholms län år 2001. Kvinnor Män Totalt Täby 20 9 15 SLL 24 14 19 Min - Max 17-46 7-31 12-38 Lägre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Täby är bland de lägsta i länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 8. Andel förtidspensionärer 45-64 år 2001 i Täby och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Täby 10 7 8 SLL 15 11 13 Min - Max 9-33 5-25 7-29 Högre medellivslängd än länet Kvinnorna och männen i Täby har en högre medellivslängd än genomsnittet för länet. 5
Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Jämfört med länet har Täby en högre andel som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt har förtroende för sjukvården. Det gäller även de som anser att de får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Täby 79,7 82,6 58,5 SLL 70 79 51 Min - Max 58-80 71-90 40-59 Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Täby. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Täby finns följande utbud av vård och tandvård Husläkarverksamhet; Husläkargruppen Täby Vårdcentral, Husläkarmottagningen i Täby Centrum, Näsby Parks Husläkarmottagning, Täby Centrum Doktorn, Täby Kyrkby Husläkarmottagning och Vallatorpsdoktorn Hemsjukvård och läkarinsatser i vissa särskilda boenden; via husläkarna Jourläkarmottagning; i Täby Vårdcentral Kvälls- och nattpatrull Mödrahälsovård; Barnmorskemottagning Pärlemor och Täby Vårdcentral. Barnavårdscentral; Barnhälsan Täby Barnläkarmottagning; Barnläkarna i Täby Centrum Primärvårdsrehabenhet med hemrehabteam Fotsjukvård; via avtal med privata fotvårdsspecialister Geriatrisk vård; Danderydsgeriatriken Avancerad hemsjukvård och Palliativ slutenvård; Byle Gård. Psykiatrisk öppenvård; För vuxna vid Täby psykiatriska öppenvårdsmottagning och barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård vid Täby BUP-mottagning Psykiatriskt mobilt akutteam (MoA); finns tillgängligt dygnet Beroendevård; Lokala beroendemottagningen för vuxna och ungdomar i samverkan med kommunen Habilitering; Ett lokalt center för barn & ungdom och ett för vuxna. Privata specialistläkare; Gynekologi, ortopedi, ögonsjukvård, öron-, näs- och halssjukdomar, barn och ungdomsmedicin och psykiatri Täby Närsjukhus; Specialistläkare inom gynekologi, kirurgi, handkirurgi, ortopedi, urologi, ögonsjukvård och öron-, näs, och halssjukdomar Sjukgymnastik; Vårdavtal finns med 7 privata sjukgymnastmottagningar och i kommunen finns 25 sjukgymnaster anslutna till nationella taxan I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Ungdomsmottagning; Drivs i samverkan med kommunen Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu 7
Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8
Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande. Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Täby gjorde förra året 406 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 6 752 besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Täby / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv. 225 532 3 750 3 468 Geriatrik 2 061 34 50 Psykiatri 28 211 469 604 Akutsjv. 150 265 2 499 2 539 Totalt 406 069 6 752 Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Täby hade förra året 7 444 slutenvårdstillfällen. Det innebär 123 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002. Vårdområde Antal vtf Täby/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik 450 7 13 Psykiatri 481 8 13 Akutsjv 6 513 108 119 Totalt 7 444 123 145 Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Täby motsvarar andelen barn och ungdomar som besökt tandvården genomsnittet för länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Täby 91,8 90,4 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9
Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Täby. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 830 Mkr, dvs 13 758 kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården 3 för Täbys befolkning uppgick förra året till 830 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Täby. Vårdområde MKr Täby Primärvård 148,3 Geriatrik 38,0 Psykiatri 70,2 Akutsjukvård 406,1 Läkemedel 121,1 Övrigt 46,8 Totalt 830,5 Kostnaden var förra året 13 758 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773-17 986 kr. Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Täby. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001. Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Täby 4 671 1 235 95 321 SLL 287 302 2 116 117 218 Min - Max ------- 725 3 545 62 127 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden per invånare något lägre. Kostnaden per invånare för kärlkramp motsvarar genomsnittsnivån för länet. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001. Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Täby 32 585 8 614 SLL 1 258 383 9 269 Min - Max ---------- 4 171 12 814 Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Täby 22 535 5 957 SLL 762 935 5 582 Min - Max ---------- 3 211 9 103 3 exklusive tandvården 10
Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Täby finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Täby: 4 Grundavtal om samverkan Avtal om ungdomsmottagning Samverkansöverenskommelse ang hemsjukvård och hemtjänst Samverkansöverenskommelse avseende somatisk rehabilitering Samverkansöverenskommelse avseende läkarinsatser i särskilt boende Samverkansöverenskommelse avseende hälso- och sjukvård och omsorg för psykiskt funktionshindrade Samverkansöverenskommelse avseende social och medicinsk verksamhet i gemensam lokal missbruksenhet Tilläggsavtal avseende medverkan i POSOM-grupp Samverkansavtal om familjecentral i Hägernäs Samverkansavtal om hälsoprojekt Sätt Täbys skolor i rörelse Samverkansöverenskommelse avseende uppsökande verksamhet Avtal om akutläkemedelsförråd Uppsökande verksamhet avseende tandvården 11
Om Täby Det finns drygt 23 000 hushåll i Täby, där ca hälften är enbostadshus. Inom kommunen finns tillgång till stora områden för fritid, rekreation och rörligt friluftsliv. Roslagsbanan är stommen i nordostsektorns trafikförsörjning. I Täby finns tre bangrenar; Vallentunagrenen, Österskärsgrenen och Näsbyparksgrenen. Täby har även goda bussförbinderlser inom kommunen och för trafiken mellan Täby och Stockholm med byte i Mörby Centrum eller Danderyds sjukhus. Sammanfattning I Täby bor 60 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 1,8% (1 051 personer). Jämfört med länet har Täby en högre andel 7-19- åringar samt en högre andel 65-79 åringar. Andelen med enbart förgymnasial utbildning är lägre än i länet. Detsamma gäller för andelen invånare med utländsk bakgrund. Taby har en högre andel kariesfria barn och ungdomar, högre medellivslängd, lägre genomsnittligt antal sjukdagar samt lägre andel förtidspensionerade. Av dem som svarat i Vårdbarometern anser en högre andel i Täby än i länet att de får den hjälp de förväntar sig från husläkarmottagning, att de har tillgång till den vård de behöver samt har förtroende för sjukvården. Täbyborna gjorde förra året 406 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 6 752 besök per 1000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 7 444, dvs 123 per 1000 invånare. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården för Täbys befolkning var förra året 830 Mkr. Kostnaden per invånare är 13 758 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr per invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12