TERTIALRAPPORT 2 JANUARI- AUGUSTI 2015

ID 0 (15) I STOCKHOLMS LÄN TERTIALRAPPORT 2 JANUARI- AUGUSTI 2015 TERTIALRAPPORT 2... 0 JANUARI- AUGUSTI 2015... 0 TERTIALRAPPORT 2-2015... 2 Sammanfattning... 2 Organisationen... 3 Samverkan kommuner... 3 Samverkansprojekt hälsokommunikation i samhällsorienteringen... 4 administrationsverktyget Yong KUrs... 4 Hemsidan... 5 mobilearn... 5 Samarbetet med Arbetsförmedlingen... 5 Utbildningarna... 6 Utbildningslokaler... 6 Anmälningar... 6 Utökad målgrupp... 6 Målgruppsanpassade grupper... 7 Avslutade deltagare... 7 Närvaro hos deltagare... 8 Fördelning per språk under perioden... 8 Antal deltagare per kommun januari-april... 9 Ekonomi... 9 Fortbildning för samhällskommunikatörer... 10 Utbildningens kvalitet... 10 Deltagarutvärderingar... 10 Fokusgrupper... 12 Auskultationer... 12 Slutrapporter... 13 Besöksadress: Hornsgatan 124, plan 4. Telefon 08-508 35 443 infosam@stockholm.se www.nyistockholm.se

Klagomål... 14 Avtalsuppföljning med leverantörer... 14 Samverkan med leverantörer... 14 Fortsatt arb ete... 14 SID 1

SID 2 TERTIALRAPPORT 2-2015 Tertialrapporter skickas ut till samverkande kommuner tre gånger per år. I tertialrapport 2 redovisas perioden januari-augusti 2015. Sammanfattning 1 190 personer har gått kurs. Av dessa har 56 procent närvarat 60 timmar eller mer. 21 procent har närvarat 50-59 timmar. Snittkostnaden för en deltagare inklusive utbildningslokal är 3 794kr per deltagare. Motsvarande siffra för samma period 2014 var 3 131 kr. Höjningen beror på att kurser erbjudits på mindre vanliga språk med färre deltagare. 44 personer från den utökade målgruppen har gått kurs och kommer från åtta olika kommuner. Samhällsorienteringskurser har hållits i Stockholm (Tensta- Glömmingegränd och Tenstastråket, Olof Palmes gata, Åsö gymnasium, Kista galleria och Sveavägen), Södertälje (Forskargatan), Botkyrka (Gröndalsvägen och Hans Stahles väg i Tumba), Haninge (Handen Stationsgatan) och Bålsta (Fridegårdsgymnasiet). Som en del av samverkansprojektet Hälsokommunikation i samhällsorienteringen ges sedan den 1 april 12 timmars hälsokommunikation innan samhällsorienteringen påbörjas.

SID 3 Organisationen De samverkande kommunerna driver ett gemensamt administrativt kansli Centrum för samhällsorientering i Stockholms län. Stockholms stad är administrativt ansvarig kommun för centret som samordnar samhällsorienteringen och kontakterna med externa aktörer. Centret administrerar också avropen och den gemensamma webbplatsen nyistockholm.se. En annan viktig del av arbetet är kvalitetsuppföljning och utveckling. På centret arbetar en kommunikatör, två kursadministratörer, en samordnare, en projektanställd samordnare för hälsoprojektet och en chef som arbetar deltid på centret. Målgruppen för samhällsorienteringen är nyanlända invandrare inom ramen för etableringsreformen som anmäls till kurs via Arbetsförmedlingen och anhöriginvandrare som omfattas av lag (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare som anmäls till kurs via kommunen. SAMVERKAN KOMMUNER I april genomfördes en kommunträff för samverkande kommuner. På kommunträffen diskuterades bland annat hur dialog- och beslutsprocesser inom samarbetet kan utformas. I juni deltog en representant för centret på ett möte med Nätverket för flyktingoch etableringsfrågor för Koordination Norrorts kommuner. Deltagarna diskuterade bland annat hur man kan arbeta för att nå den utökade målgruppen och centret visade den senaste statistiken rörande samhällsorienteringen i länet. Nuvarande samverkansöverenskommelse följer giltigheten för upphandlade ramavtal med leverantörerna och sträcker sig till och med den 31 augusti 2016. Samtliga 26 samverkande kommuner har fattat beslut om att fortsätta samverka kring samhällsorienteringen fram till den 31 augusti 2019. Det pågår en process att se över former och villkor för denna samverkan. På kommunträffen den 13 oktober kommer frågan att diskuteras och under vintern 2015 och våren 2016 ska centret tillsammans med kommunerna ta fram förslag till eventuella förändringar som kan inkluderas i den nya överenskommelsen som träder i kraft den 1 september 2016 och som löper till den 31 augusti 2019. Ett sätt att föra dialog kring samhällsorienteringen mellan kommunträffarna är via samrådsgruppen. Gruppen har en rådgivande funktion och består av representanter från de samverkande kommunerna, Länsstyrelsen i Stockholm län, Arbetsförmedlingen och Kommunförbundet i Stockholms län. I gruppen finns representanter från Solna, Södertälje och Botkyrka kommun. Etableringsstrategerna för nätverken för flykting- och etableringsfrågor för söderortskommunerna respektive norrortskommunerna ingår. Samrådsgruppen har mellan januari och augusti haft två möten och ett referensgruppsmöte för den kommande upphandlingen. På mötena har bland annat framtida samverkansformer och den kommande upphandlingen diskuterats.

SID 4 SAMVERKANSPROJEKT HÄLSOKOMMUNIKATION I SAMHÄLLSORIENTERINGEN Sedan den 1 april drivs ett hälsoprojekt som pågår till den 31 augusti 2016. Det innebär att man på försök ger 12 timmars hälsokommunikation innan samhällsorienteringskursens 60 timmar påbörjas. Bakgrunden är att centret under en längre tid har uppmärksammat hälsoproblem bland deltagarna och sett ett behov av hälsofrämjande insatser för att de lättare ska kunna ta till sig kursens innehåll och kunna delta aktivt. De kortsiktiga målen med ett utökat hälsoblock är att deltagarna får en grundläggande kunskap om faktorer som påverkar den egna hälsan, hur man kan orientera sig i hälso- och sjukvården och får möjlighet att samtala kring migrationsprocessen. De långsiktiga samhällsvinsterna är en befolkning som mår bättre och delaktiga i samhällslivet. En följeforskare från Uppsala universitet kommer att utvärdera projektet utifrån ett nyttoperspektiv. Projektsamordnare Asha Jama har under våren och sommaren genomfört en kartläggning och träffat representanter från de samverkande kommunerna för att undersöka inställningen till och organisationen kring hälsofrågor för nyanlända. I juni hölls ett andra dialogseminarium för samhällskommunikatörerna och hälsokommunikatörerna från Transkulturellt centrum på landstinget. Syftet med seminariet var att ge återkoppling och diskutera faktorer som fungerar bra respektive mindre bra i projektet och samarbetet. I höst är fokus att föra dialog med representanter för Arbetsförmedlingen och landstinget, synkronisera innehållet i hälsokommunikationen och samhällsorienteringen och undersöka möjligheten till implementering av hälsokommunikationen i ordinarie verksamhet. Kontrakta gärna Asha om ni har frågor eller funderingar: asha.jama@stockholm.se. ADMINISTRATIONSVERKTYGET YONG KURS Det webbaserade administrationsverktyget är under ständig utveckling. Yong kurs används för att anmäla personer till kurs, föra statistik och göra intyg vid avslutad kurs. Kommunerna kan använda verktyget för att anmäla in personer från den utökade målgruppen och för att kontrollera hur många deltagare som anmälts och gått kurs från den egna kommunen. Centrets personal hjälper gärna till att introducera och stötta kommunhandläggare i användandet av verktyget. Kontakta gärna Huda Saba om ni har frågor: huda.saba@stockholm.se

SID 5 HEMSIDAN Påbyggnadstexterna på arabiska, persiska, tigrinja, somaliska och engelska har färdigställts och lagts upp hemsidan. Texterna innehåller information om vad nyanlända behöver veta och vart de kan vända sig i olika delar av Stockholms län. Den kommande tiden kommer centret att fortsätta arbeta med att förbättra tillgängligheten och strukturen på hemsidan nyistockholm.se. För de kommunrepresentanter som fortfarande saknar inloggningsuppgifter till hemsidan går det bra att kontakta Dawood Neusser på: dawood.neusser@stockholm.se. MOBILEARN Centret köpte 2014 på försök in 120 licenser från företaget Mobilearn som erbjuder mobiltjänst med informationsmaterial översatt till farsi, arabiska, somaliska och engelska. Syftet är att tillmötesgå deltagarnas efterfrågan på skriftlig information och se om centret i högre grad kan möta förordningens målsättning om att samhällsorienteringen ska ge en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. En utvärdering genomfördes av Mobilearn under sommaren. Utvärderingen genomfördes i fyra grupper, uppdelade på tre språk: somaliska, engelska och arabiska. Totalt svarade 38 personer på enkäten som skickades ut efter att de fått prova tjänsten. 84 procent av de som svarade anser att det är enkelt att använda tjänsten och 59 procent uppger att de använder Mobilearn varje dag. Det finns ingen uppläsningsfunktion inom tjänsten, vilket gör att de personer som kanske har det svårast att hitta och ta till sig samhällsinformation inte kan använda tjänsten. Mobillearn finns idag översatt till arabiska, persiska, engelska och farsi. Frågan om hur samverkande kommuner kan arbeta för att underlätta fortsatt kunskapsinhämtning och således göra det lättare för nyanlända att bli aktiva samhällsmedborgare kommer att diskuteras på dialogseminariet den 13 oktober. Ett alternativt är att centrets hemsida, nyistockholm, istället utvecklas, tillgänglighetsanpassas och blir ett nav för fortsatt kunskapsinhämtning. Samarbetet med Arbetsförmedlingen Under våren hölls tre dialogseminarier för länets arbetsförmedlare. Centret uppmuntrar kommunerna att lyfta vikten av samhällsorientering för nyanlända i den kontinuerliga dialogen med Arbetsförmedlingen på lokal nivå. Centret diskuterar frågan med Arbetsförmedlingens ledning i länet, bland annat genom samrådsmöten.

SID 6 Utbildningarna UTBILDNINGSLOKALER Utbildningslokaler hyrs på tillfällig basis utifrån de behov som finns. Utbildningarna har under redovisad period hållits på följande platser: Stockholm (Tensta- Glömmingegränd och Tenstastråket, Olof Palmes gata, Åsö gymnasium, Kista galleria och Sveavägen), Södertälje (Forskargatan), Botkyrka (Gröndalsvägen och Hans Stahles väg i Tumba), Haninge (Handen Stationsgatan) och Bålsta (Fridegårdsgymnasiet). Under hösten planeras kurser i bland annat Norrtälje och Täby. Centret ordnar, när det finns deltagarunderlag, gärna kurser i olika delar av länet och Håbo kommun. Hör gärna av er till Huda Saba, huda.saba@stockholm.se, om ni har förslag på nya platser/lokaler för att göra samhällsorientering tillgänglig och nära alla inom målgruppen. ANMÄLNINGAR Mellan januari och augusti anmäldes 1 732 personer till kurs och av dessa gick 988 kurs under samma period. Av de som är inskrivna inom etableringen gick 936 personer utav 1562 anmälda kurs. Av de 140 anmälda inom den utökade målgruppen gick 34 kurs under perioden. Av de 30 anmälda inom gruppen övriga gick 18 personer kurs mellan januari och augusti. Centret kopplar anmälda personer till kurs så fort anmälan kommit in. Personer som inte påbörjat kurs kan delas in i tre grupper, de som inte kommer till kurs på grund av okänd anledning, personer där Arbetsförmedlingen meddelat att en annan planering föreligger och slutligen personer som inte har erbjudits kurs på grund av att de talar ovanliga språk. För att komma till rätta med den sistnämnda anledningen har centret under våren och sommaren planerat och påbörjat kurser på flera ovanliga språk såsom urdu, bengali, thailändska och uzbekiska. UTÖKAD MÅLGRUPP Möjligheten att oberoende av anhöriga och i dialog med andra få kunskap om det svenska samhället och vad det innebär att vara invånare här är viktigt ur en demokratisk synvinkel. Enbart 44 personer som tillhör målgruppen anhöriginvandrare, boende i åtta olika kommuner, har deltagit i samhällsorienteringen under den redovisade perioden. Majoriteten, 77 procent är kvinnor och resterande 23 procent är män. Kommunerna ska enligt lag 2013:156 aktivt verka för att nå den utökade målgruppen (anhöriginvandrare) och motivera dem att delta i samhällsorientering.

SID 7 Kommunerna har en viktig roll i att sprida informationen till verksamheter och personalgrupper som kommer i kontakt med anhöriginvandrare. Ett sätt att ge så många berörda som möjligt tillgång till information är att lägga ut den på kommunens hemsida, på Medborgarkontor och andra kontaktcenter. Centret understryker att det gärna ger stöd när det gäller marknadsföring och spridning i samverkande kommuner. Det finns affischer och informationsblad på flera språk som riktar sig till den utökade målgruppen på den inloggningsbara sidan av nyistockholm.se. Personal från centret kan också vara med på informationsträffar för personal som träffar den utökade målgruppen, till exempel på Medborgarkontor, BVC/MVC eller socialtjänsten. Kontakta gärna centrets kommunikatör Dawood Neusser, dawood.neusser@stockholm.se, för att samtala om kommunikationsinsatser. Centret behöver en tjänsteman/funktion i kommunen som är ansvarig för att anmäla den utökade målgruppen och att arbeta med kommunikation kring samhällsorientering för vissa anhöriginvandrare. Ansvarig kontaktperson från respektive kommun gör bedömning av om personen har rätt till samhällsorientering och anmäler sedan till kurs via webbverktyget Yong kurs. Kontakta gärna centret för att få en introduktion och tilldelning av inloggningsuppgifter till Yong Kurs. Personal som vill anmäla enstaka person till kurs kan göra det via blanketten: Anmälan anhöriginvandrare som finns på hemsidan: nyistockholm.se. Det finns möjlighet att, utöver de lagstadgade målgrupperna, även ordna samhällsorientering för andra grupper där kommunen identifierat ett behov. Centret arbetar för att hitta flexibla lösningar vid dessa önskemål. För de kommunrepresentanter som vill samtala om möjligheten att anordna övriga grupper går det bra att kontakta Huda Saba, huda.saba@stockholm.se. MÅLGRUPPSANPASSADE GRUPPER Centret i samarbete med Stockholms stad har under våren och sommaren genomfört en kurs i samhällsorientering som integrerats i en helhetslösning för kortutbildade på Sfi studieväg 1 (Simba). Målgruppen var kortutbildade, somaliska kvinnor. Ytterligare två integrerade kurser med likadant upplägg är planerade för hösten, en för arabisktalande och en för somalisktalande kvinnor. AVSLUTADE DELTAGARE Under redovisad period har 85 kurser genomförts på olika håll i länet. Totalt har 1 190 personer gått kurs under perioden. 55 procent av deltagarna var män och 45 procent var kvinnor. Könsfördelningen är ungefär densamma som tidigare år. Liksom tidigare finns en tyngdpunkt på individer mellan 20 och 40 år, vilket innebär att intresset för arbetsmarknadsfrågor och familjefrågor är fortsatt stort.

SID 8 NÄRVARO HOS DELTAGARE Diagrammet visar antal närvarotimmar för de 1 190 personer som deltagit i kurs under redovisad period: 56 % har närvarat 60 timmar eller mer 21 % har närvarat 50-59 timmar 8 % har närvarat 40-49 timmar 4 % har närvarat 30-39 timmar 4 % har närvarat 20-29 timmar 4 % har närvarat 10-19 timmar 3 % har närvarat 1-9 timmar 77 % av deltagarna har gått 50 timmar eller mer på samhällsorientering. Under samma period förra året gick 74 % av deltagarna 50 timmar eller mer. Det finns inte någon markant skillnad mellan kön i statistiken, varse sig när det rör sig om de som deltar få timmar eller om de som deltar nästa alla kurstimmar. Observera att sedan den 1 april är kursen, inklusive hälsoblocket, 72 timmar. 260 personer har mellan april och augusti gått samtliga 72 timmar. I samhällskommunikatörernas slutrapporter och under sommarens dialogseminarium med hälsokommunikatörerna framgår att det fortfarande finns problem med att deltagare inte kan delta på kursen fullt ut eftersom Arbetsförmedlingen bokar in andra möten och aktiviteter. Även läkarbesök och andra kontakter med vården samt brist på förskoleplats eller hämtning/lämning av barn gör att deltagarna inte deltar under kursens alla timmar. Centret erbjuder flexibla upplägg för att så många som möjligt ska kunna delta på kurserna och arbetar för att hitta upplägg som gör att fler vill och kan delta. FÖRDELNING PER SPRÅK UNDER PERIODEN De 85 kurser som har avslutats under redovisad period har hållits på följande språk: amarinja 1, arabiska 47, bengali 1, engelska 3, farsi 6, tigrinja 13, franska 1, ryska 2, somaliska 5, spanska 1, svenska med tolk 3 (mandarin, mongoliska och uzbekiska), thailändska 1 och turkiska 1. I tertialrapporten för samma period förra året lyftes behov av att erbjuda kurser på amharinja, mongoliska, mandarin, pashto, serbiska, thailändska och turkiska. Under de första åtta månaderna av 2015 har centret svarat upp mot samtliga av dessa behov, förutom serbiska för vilket det finns mycket litet deltagarunderlag. Sommarkurser I juli hölls heldagskurser på farsi, somaliska, tigrinja och arabiska.

SID 9 ANTAL DELTAGARE PER KOMMUN JANUARI-APRIL varav Kommun Utökad Totalt målgrupp Botkyrka 103 6 Danderyd 13 Ekerö 3 Haninge 18 Huddinge 44 1 Håbo 11 Järfälla 52 2 Lidingö 8 Nacka 2 Norrtälje 3 Nykvarn 2 Nynäshamn 3 Salem 15 1 Sigtuna 39 Sollentuna 42 Solna 17 2 varav Övriga Stockholm 465 29 13 Sundbyberg 57 Södertälje 215 Tyresö 7 Täby 16 1 Uppl. Bro 13 1 Upplands Väsby 28 Vallentuna 2 Vaxholm 1 Värmdö 7 Österåker 4 Summa: 1190 Ekonomi Snittkostnaden för en deltagare inklusive utbildningslokal är 3 794kr per deltagare. Motsvarande siffra för samma period 2014 var 3 131 kr. Anledningen till kostnadshöjningen per deltagare är att kurser getts på mindre vanliga språk som har högre leverantörspris och som bedrivs för mindre grupper.

SID 10 Fortbildning för samhällskommunikatörer Centret anordnar för samhällskommunikatörerna och hälsokommunikatörerna fortbildning om cirka 3 timmar per månad. Följande fortbildningsträffar har anordnats under januari- augusti 2015: 30 januari: Fortbildning kring ANDT-frågor. Föreläsare: Kaisa Snidare, Länsstyrelsen i Stockholm län. 27 februari: Fortbildning med information från Försäkringskassan. Föreläsare: Ingrid Leidermann och Ingrid Reuterlöv, Försäkringskassan. 27 mars: Fortbildning av Kris-och Traumacentrum. Föreläsare: Mikaela Lindström, Kris-och Traumacentrum. 24 april: Fortbildning med information från Pensionsmyndigheten. Föreläsare: Olle Sylvén, Pensionsmyndigheten 29 maj: Fortbildning med information från Migrationsverket. Föreläsare Carl Ingels, Suzan Larsson och Conny Ahlberg, Migrationsverket 26 juni: Dialog- och uppföljningsseminarium för samhällskommunikatörer och hälsokommunikatörer 28 augusti: Fortbildning för samhällskommunikatörer om konsumenträtt. Föreläsare Eddie Exelin, konsumentvägledare Rinkeby-Kista medborgarkontor Utbildningens kvalitet DELTAGARUTVÄRDERINGAR Utvärderingsenkäter delas ut till alla deltagare i slutet av kursen. Enkäterna finns översatta till arabiska, somaliska, tigrinja, persiska, ryska och engelska. Under redovisad period svarade 799 personer på enkäten efter avslutad utbildning. Av dessa var 363 kvinnor och 424 män. Nio personer har inte angett kön och tre personer har angett annat kön. På frågan utbildningen ska ge grundläggande förståelse för det svenska samhället. Vilken förståelse tycker du att du fått för det svenska samhället? ger 97 procent ett högt värde. Svarsfördelningen ser ut på följande sätt:

SID 11 93 procent tycker sig kunna rekommendera utbildningen till andra. Tre procent har svarat vet ej och tre procent har inte svarat. En procent svarar att de inte kan rekommendera kursen. Det finns ingen skillnad mellan könen vad gäller om man kan rekommendera kursen till andra. 2014 och 2013 tyckte 96 % sig kunna rekommendera utbildningen till någon annan. Nej 1% Kan rekommendera Vet ej 3% Ej svar 3% Ja 93% Ja Nej Vet ej Ej svar

SID 12 När det gäller samhällskommunikatörens pedagogiska kunskaper ger 95 procent av de svarande ett högt värde. En procent ger lågt värde på samhällskommunikatörens pedagogiska kunskaper. Pedagogiken Högt värde (5-7) Lågt värde (1-3) Mitten (4) Ej svar 1% 1% 3% 95% FOKUSGRUPPER Eftersom hälsokommunikationsprojektet genomförs och innebär följdforskning av forskare på Uppsala universitet har centret valt att inte genomföra fokusgruppsintervjuer under januari-augusti. Under hösten planerar centret att genomföra telefonintervjuer och fokusgrupper med före detta deltagare igen. Fokus kommer bland annat vara att intervjua deltagare som påbörjat men hoppat av kursen. Vilka är skälen till att man inte fullföljer kursen och vad kan centret göra för att fler ska vilja och kunna slutföra kursen? Centret kommer även följa upp deltagare som avslutade kursen för ett år sedan för att se vad, med lite tidsperspektiv, upplever att de tagit med sig från kursen. AUSKULTATIONER Under perioden genomfördes nio auskultationer. Vid auskultationer besöker personal från centret grupper och observerar samhällskommunikatörernas metoder utifrån en observationsmall som utgår från de krav som ställs på leverantören i ramavtalen. Auskultationerna följs upp vid avtalsuppföljningar och centret använder delvis fortbildningsträffarna som ett medel för att utveckla de områden som uppfattas som svaga vid auskultationerna. Fortbildningsträffarnas inriktning utgår också utifrån samhällskommunikatörernas önskemål. Detta är vad som uppmärksammats vid de auskultationer som gjorts under januariaugusti 2015: Leverantörerna har inte standardiserat presentationsmaterial. Samhällskommunikatörerna lägger till stor del upp sina kurser själva och skapar

SID 13 sina egna presentationer. En del presentationer är på svenska, trots att kursen ges på deltagarnas modersmål. Samhällskommunikatörerna använder olika modeller för att skapa delaktighet men storgruppsdiskussioner ledda av samhällskommunikatören är fortfarande den vanligaste metoden. Vikten av varierande metoder har tagits upp med leverantörerna vid avtalsuppföljningar. Genom att använda olika metoder skapar man möjlighet för alla deltagare att vara aktiva under kursen. Ett exempel på alternativa metoder som användes vid ett auskultationstillfälle var att deltagarna arbetade i smågrupper kring politiska prioriteringar och fick representera ett fiktivt parti. En person fick sedan föra gruppens talan men alla hjälpte personen under debatten genom att skicka lappar med förslag på argument. Under kursen kan känsliga ämnen komma upp och många deltagare har färska upplevelse från att leva i konfliktområden, något som ställer höga krav på leverantören och den enskilda samhällskommunikatören under planering och genomförande av kursen så att den ges i dialogform men utan att någon kränker andra deltagare. Vad centrets personal har sett vid auskultationerna är att samhällskommunikatörerna generellt sett är trygga i sin roll och vågar släppa fram frågor och diskussioner. Stämningen är oftast god och deltagarna visar tillit till både gruppen och till samhällskommunikatören. En tjänsteman från Länsstyrelsen i Stockholms län genomförde en auskultation under våren. Synpunkterna överenstämde med en del av de som centret ibland också uppmärksammar: katenderundervisning, presentationer på svenska och med mycket text. Centret diskuterade synpunkterna med leverantören på en avtalsuppföljning och leverantören lyfte frågan med berörd kommunikatör. SLUTRAPPORTER Samhällskommunikatören skriver i slutet av varje kurs en slutrapport där det redovisas vad som gåtts igenom och på vilket sätt. Enligt samhällskommunikatörerna är studiebesök på riksdagen och andra offentliga verksamheter såsom brandkåren och museum mycket uppskattade av kursdeltagarna. På vissa kurser kommer också exempelvis Skatteverket eller socialsekreterare till en lektion för att berätta mer om lagstiftning och verksamhet. Flera samhällskommunikatörer lyfter fram att de använder sig av material och metoder som de lärt sig under centrets fortbildningar. Centret planerar att genomföra fler fortbildningar kring frågor som rör metodutveckling och dialog. Flera samhällskommunikatörer vittnar om att utvecklingen i bland annat Mellanöstern och på Afrikas horn, flyktingkatastrofen i Medelhavet och andra händelser naturligtvis påverkar deltagarna djupt och därmed också påverkar både deras möjlighet att vara närvarande under kursen och gruppdynamiken. Några kommunikatörer lyfter fram att religiösa och politiska skillnader mellan

SID 14 kursdeltagarna ibland påverkar atmosfären och diskussionerna. Samhällskommunikatörerna har således en stor utmaning och uppgift och det är viktigt att de får stöd och möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll. Ett positivt exempel är att Elvira kunskapsutveckling AB under året fortsatt att fortbilda sin personal kring hur man hanterar svåra samtal och ämnen under kurserna. KLAGOMÅL Det har inkommit ett klagomål via en handläggare på Arbetsförmedlingen vars sökande var missnöjd med samhällskommunikatören på en kurs. Centrets personal lyfte klagomålet på ett avtalsuppföljningsmöte. Leverantören har pratat med samhällskommunikatören. Verksamhetsledaren var också med vid ett kurstillfälle och deltagarna fick möjlighet att lämna synpunkter direkt till honom. AVTALSUPPFÖLJNING MED LEVERANTÖRER SAMVERKAN MED LEVERANTÖRER Resultaten från utvärderingarna och auskultationerna följs upp med leverantörerna i samband med avtalsuppföljningarna. I april hade centret avtalsuppföljningar med de två leverantörer som håller kurser sedan 2013: Elvira kunskapsutveckling AB och Quick Job. I augusti hölls ett avtalsuppföljningsmöte med Quick Job under vilken man bland annat diskuterade vikten av att introducera och stödja nya samhällskommunikatörer så att de blir trygga i sin yrkesroll. Avtalsuppföljning med Elvira kunskapsutveckling AB kommer att ske under september. I dialogen med båda leverantörerna ligger fokus på metodutveckling. Centret vill att leverantörerna fortsätter att arbeta för att skapa varierande metoder. Det har skett en positiv utveckling i dessa frågor under avtalsperioden men centret upplever att det inte är jämn utveckling hos samhällskommunikatörer. Det är också oerhört viktigt att det finns ett tydligt pedagogiskt stöd och ledarskap och en intern dialog där kommunikatörerna delar med sig av goda exempel till kollegor. Fortsatt arbete Från den 1 april är kurserna 72 timmar med 12 timmars inledande hälsokommunikation. Hälsokommunikationsprojektet pågår till den 31 augusti 2016 och utvärderas kontinuerligt. I maj/juni 2016 kommer Uppsala universitets slutrapport. Arbetet med att se hur man inom ramen för samhällsorienteringen och centrets verksamhet kan arbeta med att lägga grunden för fortsatt kunskapsinhämtning. Upphandlingen följer samverkansavtalets tidsramar och ett nytt ramavtal planeras att träda i kraft den 1 september 2016. Den 15 september presenterades förslag till förfrågningsunderlag för de samverkande kommunerna. Utveckling av samarbetsöverenskommelsen mellan samverkande kommuner kommer att ske fram till våren 2016, när en ny överenskommelse förväntas vara utarbetad och godkänd av kommunerna.