Natur och vatten. Mål



Relevanta dokument
Olika skydd för naturen

Sveriges miljömål.

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

NATURVÅRDSPROGRAM. Karta 1. Skyddade naturområden. för Melleruds kommun, antaget KF Naturminnen. Statliga naturreservat

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Sveriges miljömål.

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Lägde 11:12

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Sikeå 5:112

ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Djäkneboda 1:68

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av förråd inom Gumbodahamn, fastigheten Gumboda 31:15

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för ersättningsbyggnad (fritidshus) inom fastigheten Skäran 15:15

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Näs 3:33

Vad är skogsstrategin? Dialog

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Yttrande stadsarkitekten i Robertsfors kommun

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Miljömålen i Västerbottens län

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av huvudbyggnad inom fastigheten Norum 3:64

Kommunal Författningssamling

Biotopskyddsdispens för att ta bort del av en stenmur på fastigheten Finntorp 2:99 i Sotenäs kommun

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

En renässans för friluftslivet?

Strandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet

Temagruppernas ansvarsområde

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

Miljödepartementet STOCKHOLM

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Ett nytt strandskydd hur hanterar vi det?

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik

UNDERSÖKNING OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN KAN ANTAS FÖR. Detaljplan för fastighet Tejarp 9:8 Gamla brandstationen Klågerup i Svedala kommun

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Områdesskydd och artskydd

ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Livskraftiga ekosystem

LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Information om samråd för fiberkabel

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand PLAN

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2)

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Skogsstyrelsens författningssamling

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län

så fungerar det med skydd av värdefull natur

PU 55/18. Avtal , Överenskommelse om intrångsersättning avs. upplåtelse av mark för bildande av naturreservatet Hårssjön-Rambo mosse

Strandskyddet i Uppsala kommun

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

Svar på remiss från Landsbygdsdepartementet - Skydd av nyanlagda biotoper, förordningsändring

Transkript:

Natur och vatten Mål Vi tar vara på och utvecklar kommunens värdefulla naturområden, så att värdena består och kommer invånarna till godo samtidigt som områdena bevaras för framtida generationer. Vi värnar om kommunens vattentillgångar, både ytvatten och grundvatten, samt använder dem på ett långsiktigt hållbart sätt. 39

Bakgrund Naturen är grunden för ett hållbart samhälle Kontakt med naturen är ett basbehov som påverkar våra livsstilar och beteendemönster, och ger oss kraft att orka med arbete och stress. En aktiv och genomtänkt naturvård är en viktig del i arbetet för ett hållbart samhälle både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Samma grundläggande värden som är basen för utformningen av miljökvalitetsmålen ska ligga till grund för naturvårdsarbetet: - Människors hälsa - Den biologiska mångfalden och naturmiljön - Kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena - Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga - En god hushållning med naturresurser Många naturvärden har sin historia i ett samspel mellan människan och naturen, där människan i sitt användande av naturresurser har gett förutsättningar för att speciella naturtyper och arter har utvecklats. Innanhavet Vänern. Inget vatten är nytt, det är samma vatten som funnits mycket länge och som kommer att finnas mycket länge än. Vatten är liv Vatten finns i vår vardag och i allt vi gör. För oss i vår del av världen är det så självklart att vi inte tänker på att rent vatten är en begränsad resurs. På vår fritid tar vi för givet att det skall finnas vatten att bada, segla och fiska i. Biologisk mångfald Biologisk mångfald är all den variation vi ser i naturen och variationen hos allt levande på vår jord. Detta fantastiska myller av liv är viktigt att bevara. Vänersborg har ett unikt läge med stora koncentrationer av flyttande fåglar som passerar vår och höst. Få platser har en sådan koncentration av värdefulla fågellokaler. Många intressen Alla olika intressen för användandet av våra vattenresurser gör att det blir konkurrens om vattnet och olika konflikter kan lätt uppstå. Det är därför i planeringssammanhang viktigt att vi bevakar hur våra vattentillgångar skall nyttjas. Den översiktliga planeringen ger kommunen ett stort ansvar och möjligheter att planera och påverka vattnets användning. Kapitlet Miljörisker Nuläge Naturen i Vänersborgs kommun Vänersborgs kommun har fantastiska förutsättningar för att ge sina kommuninnevånare tillgång till olika naturupplevelser, i små kvartersskogar, lite större tätortsnära skogar och stora rekreationsskogar såsom Halle- och Hunneberg och Kroppefjäll. Sist men inte minst vatten, åtskilliga mil av Vänerkust och många sjöar. Några av kommunens finaste områden: - Vänerkusten - Vänersnäs med en vacker och oexploaterad skärgård - Platåbergen Halle- och Hunneberg som är en Ekopark - Västra Tunhem - Kroppefjällsområdet med värdefulla naturskogar och lövskogar - Hullsjön, Dättern och Hästefjordarna samt Vänersborgsviken, alla viktiga fågellokaler för både häckande och rastande fåglar Värdet av fin natur bör ses som en tillgång som inte kan mätas i pengar. Vid all planering har vi möjligheten att ta tillvara denna resurs. Det 40

gäller att utnyttja och spara de områden som har den bästa potentialen ur både ett kvalitetsoch ett skötselperspektiv. Värdefull natur i Vänersborgs kommun, Miljöoch hälsoskyddskontoret 1993. Underlagsdelen. Lagstiftning för hållbar utveckling För att skydda miljö och natur finns Miljöbalken. Dess mål är att främja en hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Samrådsplikt (Miljöbalken 12 kap 6 ) Samrådsplikt gäller vid ingrepp i naturmiljön. För åtgärder som inte är tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga finns ändå en skyldighet att anmäla åtgärden för samråd. Detta gäller den som ska bedriva en verksamhet eller utföra en åtgärd som väsentligt kan komma att ändra naturmiljön. Anmälan för samråd görs till länsstyrelsen, eller i vissa fall till Skogsstyrelsen. Även i tveksamma fall bör en anmälan göras. Om en anmälan inte har gjorts har verksamhetsutövaren bevisbördan för att naturmiljön inte skadas. - Norra Vänersnäs - Dättern - Halle- och Hunnebergs rasbranter - Öjemossarna på Hunneberg - Hullsjön Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU som ska skyddas för framtiden. EU-länderna arbetar här gemensamt fram till vilka naturområden som väljs ut. Varje medlemsland ansvarar sedan för att skydda och vårda sina Natura 2000-områden. Natura 2000-områdena är också områden av riksintresse. Tillstånd för verksamheter "som på ett betydande sätt kan påverka miljön" i ett Natura 2000-område kräver tillstånd från länsstyrelsen. Den första juli 2001 trädde nya bestämmelser i kraft angående detta. Den som planerar en sådan verksamhet i ett Natura 2000-område, skall göra en miljökonsekvensbeskrivning. Tillstånd lämnas inte för ingrepp som riskerar att på ett betydande sätt påverka bevarandet av arter och naturtyper, som Natura 2000 avser att skydda. Undantagsvis kan i sådana fall tillstånd dock lämnas av regeringen. Riksintressen för Naturvård (Miljöbalken 3 kap ) I Vänersborgs kommun finns följande: - Trone mosse - Skogsmossen - Dyre mosse - Kroppefjäll - Södra delen av Skee mosse - Strandängar vid Östra Hästefjorden - Strandängar vid Stora Hästefjorden - Norra Vänersnäs - Dättern - Halle- och Hunneberg - Tunhemsslätten med Hullsjön Riksintressena redovisas också utförligare i särskilt kapitel. I rasbranterna utmed Halle- och Hunneberg finns botaniskt rika löv- och barrskogar. Natura 2000-områden (Miljöbalken 7 kap 27-29 ) I Vänersborgs kommun finns följande Natura 2000-områden: - Områden på Kroppefjäll - Trone mosse - Strandängar vid Stora och Lilla Hästefjorden Karta: Se kapitel Riksintressen för naturvård och Natura 2000. Naturreservat och naturminnen (Miljöbalken 7 kap 4 ) Ett område får skyddas som naturreservat om det behövs för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, tillgodose behov av områden för friluftslivet eller om det behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter. 41

Naturreservat fastställda av länsstyrelsen: - Halle- och Hunneberg med rasbranter och Västra Tunhem - Hullsjön - Dättern, norra - Del av Kroppefjäll - Norra Vänersnäs Naturreservat fastställda av kommunen: - Nygårdsängen - Dalbobergen Naturminnen (Miljöbalken 7 kap 10 ) I Vänersborgs kommun finns fem naturminnen: - Ett bestånd av idegran på Kroppefjäll - En lind vid Fagerskog på Dal - En ek vid Binäs, västsidan av St Hästefjorden - En grupp med ekar på Viksängen - En ek vid Näsbyholm på Vänersnäs Naturminnen skyddas efter beslut av länsstyrelsen eller kommunen med stöd av miljöbalken. Redovisning av naturreservat och naturminnen på karta. 42

- Kroppefjäll - Stora och Östra Hästefjorden - Frändeforsån - Dälpan - Lillån (på Dal) - Vassbotten - Hullsjön med Stallbackaån - Halle- och Hunneberg - Bodaneälven - Risån med Källe sjö och Kyrkesjön - Älvsuget och Vänern - Göta älv - Dättern med Brandsfjorden Underlagsdelen Klippstränder med blommande tjärblomster på Norra Vänersnäs, en Vänerskärgård med stora naturvärden. Stora opåverkade områden (Miljöbalken 3 kap 2 ) Att skydda stora områden som idag är obetydligt påverkade ger en handlingsfrihet för framtiden. Det ger framtida generationer möjligheter att nyttja områden för behov som vi idag inte kan förutse. Större sammanhängande landsbygdområden har också ett värde för jord- och skogsbruk och för de människor som är verksamma på landsbygden. Område som bör ses som stort opåverkat område: - Den västra delen av kommunen mellan Gundlebosjön och Stora Hästefjorden. Kapitlet Rekommendationer Ekologiskt särskilt känsliga områden (Miljöbalken 3 kap 3 ) En analys av vilka mark- och vattenområden i kommunen som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt gjordes inför ÖP-arbetet 1990. Viss revidering av dessa områden har gjorts. Till ekologiskt särskilt känsliga områden, räknas områden med instabila och störda produktionsförhållanden eller ömtåliga områden som har särskilda ekologiska värden eller hotade arter. Instabila eller störda områden kan vara näringsrika och övergödda sjöar och vattendrag, försurade områden och deponeringsområden. Andra kan vara områden med särskilda ekologiska värden som ädellövskogar, våtmarker, sjöar och vattendrag. Det kan också vara biotoper i jord- och skogsbruket som har särskild betydelse för faunan såsom rast- och övervintringslokaler och yngelplatser. Utöver nedan redovisade områden kan också våtmarker betraktas som ekologiskt känsliga. I Vänersborgs kommun bedöms följande områden som ekologiskt särskilt känsliga områden: Den gamla smedjan vid Vassändaviken. Ett tätortsnära kulturlandskap med strandängar, fin flora och rikt fågelliv. I södra delen av viken ligger fornlämningar efter Brätte stad. Andra särskilt värdefulla naturområden (Miljöbalken 3 kap 6 ) Här avses områden med natur- och kulturvärden och av särskilt värde för friluftslivet. Sådana områden redovisas också i sammanställningen "Värdefull Natur i Vänersborgs kommun". Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Nedan uppräknade områden i kommunen bör särskilt framhållas som sådana särskilt värdefulla naturområden: - Lobergsviken - Rörvik - Sanneboviken - Gälle udde - Sandvikebergen - Timmervik - Takan - Derre huvud - Holmängen - Mossedrag - Ramnered - Grunnebo - Vassändaviken - Halleskogen - Peneplanet vid Nordkroken - Gaddetorp - Margreteberg - Munkesten - Vänersnäs - Vänersnäs västsida Underlagsdelen 43

Ekologiskt särskilt känsliga områden och Andra särskilt värdefulla områden. Observera att områden som är skyddade som naturreservat, riksintresse eller Natura 2000- område inte är redovisade här, om de inte är ekologiskt särskilt känsliga områden med instabila och störda produktionsförhålllanden eller ömtåliga på annat sätt. Biotopskydd (Miljöbalken 7 kap 11 samt förordning) Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen kan enligt miljöbalken förklara områden som biotopskyddsområde. Det kan gälla små biotoper som man vet har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Markägaren har då rätt till ersättning. Aktuella områden i kommunen, se skogsvårdsstyrelsens hemsida www.svo.se, Skogens Pärlor Det finns också mark- och vattenområden som omfattas av ett generellt biotopskydd. Följande livsmiljöer eller biotoper omfattas av ett generellt skydd enligt miljöbalken: - Alléer - PilevaIlar - Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark - Odlingsrösen i jordbruksmark - Småvatten och våtmarker i jordbruksmark - Stenmurar i jordbruksmark - Åkerholmar Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen kan ge dispens om det finns särskilda skäl. Naturvårdsavtal Ett komplement till naturreservat och biotopskydd är naturvårdsavtal. Avtalet träffas mellan stat eller kommun och markägare i syfte att bevara och utveckla ett områdes naturvärden. Vanligen tecknas ett avtal för 30-50 år och reglerar vad fastighetsägaren får i ersättning för det ägaren förbinder sig till. 44

Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper kan betraktas som kärnområden för biologisk mångfald i skogsmark. Det är ett område med höga naturvärden där man finner eller kan förväntas finna djur och växter med speciella krav på sina livsmiljö. I anslutning till nyckelbiotoper gäller samrådsplikt med Skogsstyrelsen för åtgärder som kan skada områdets naturvärden. Aktuella områden med Biotopskydd, Naturvårdsavtal och Nyckelbiotoper i kommunen, se Skogsstyrelsens hemsida www.skogsstyrelsen.se, Skogens Pärlor Vid Källshagens gård på Holmängen är vattnet strömt. Här börjar Vänerns vatten sin väg ner genom Göta älv. Vägarna utmed stranden är flitigt använda för promenader och rekreation. Inom strandskyddat område är det bland annat förbud att uppföra nya byggnader. EU:s ramdirektiv för vatten Det övergripande målet är: God vattenstatus - bevarad och förbättrad vattenkvalitet och ingen försämring - samt att trygga en långsiktig vattenförsörjning. Detta gäller både ytvatten och grundvatten. Merparten av djurskyddsområdena har tillkommit för att freda sjöfågel eller säl. Fågelskyddsområdet utanför Skräcklan med öar och vassområden för häckande måsfåglar. Djur- och växtskyddsområden (Miljöbalken 7 kap 12 ) Inom Vänersborgs kommun finns några fågelskyddsområden där det råder tillträdesförbud under häckningstiden. Följande områden finns i kommunen: - Öar i Stora Hästefjorden - Ö i Östra Hästefjorden - Vattenområde med småöar i Vänersborgsviken - Hallebergs västsida Strandskydd (Miljöbalken 7 kap 13 m fl) För Vänersborgs kommun gäller generellt att det land- eller vattenområde som ligger inom 100 meters avstånd från strandlinjen vid alla sjöar och större vattendrag är strandskyddat område. Stora Hästefjorden och Östra Hästefjorden har ett strandskydd som är 200 m. Längs Vänerns strand är skyddet utökat till 300 m. Inom vissa områden är strandskyddet upphävt och ersatt av detaljplan. Strandskyddet syftar till att trygga allmänhetens tillgång till platser för bad- och friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Målet skall vara uppnått år 2015. Sverige har delats in i fem vattendistrikt. Vänersborgs kommun hör till Västerhavets vatttendistrikt och vattenmyndigheten finns på Länsstyrelsen i Västra Götaland. En rapport skall lämnas till EU som innehåller en beskrivning av våra vatten samt påverkan, och en ekonomisk analys av vattenanvändningens betydelse för samhället. Detta ansvarar Naturvårdsverket och SGU för, efter samråd med berörda myndigheter och organisationer. Åtgärdsprogram skall tas fram för vattendistrikten. Regionalt och lokalt planeringsunderlag Naturinventeringar som gjorts i kommunen: Ängs- och hagmarker I slutet av 1980-talet gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen en ängs- och hagmarksinventering i Vänersborgs kommun. Ängar och hagar är en del av kulturlandskapet. Ogödslade ängs- och betesmarker har ett växt- och djurliv som har utvecklats under många års intensivt utnyttjande för foderproduktion. De har också stora kulturhistoriska värden och är uppskattade rekreationsområden Skötseln (hävden), har upphört på många av dessa marker. Lövskogar Under 1980-talet inventerades på uppdrag av 45

Länsstyrelsen lövskogsområden i Vänersborgs kommun. Lövskogar har inte någon större utbredning i kommunen då jordar där lövskog trivs odlats upp till åker.värdefulla lövskogar finns främst utmed Vänerkusten samt Halle- och Hunnebergs rasbranter. Våtmarker I slutet av 1980-talet gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen en våtmarksinventering i Vänersborgs kommun. Flera av kommunens våtmarker är upptagna i den nationella myrskyddsplanen. Dessa är Ske mosse, Trone mosse samt mossar på Halle- och Hunneberg (Rörmossen, Store mosse, Blacke mosse, Öjemossarna samt våtmarksområdet runt Ekelundssjön). Dessa mossar ingår också i Halle- och Hunneberg - riksintresse för naturvård. Öjemossarna på Hunneberg är naturreservat samt ett Natura 2000-område. Skogsmossen och Dyre mosse är av riksintresse för naturvård. Trone mosse är Natura 2000-område samt av riksintresse för naturvård. Dättern är en internationellt värdefull våtmark, ett s k Ramsarområde, av riksintresse för naturvård samt Natura 2000-område. Delar av stränderna är naturreservat. 1) Ängar och hagar i Vänersborgs, Melleruds och Åmåls kommuner, Lst i Älvsborgs län Rapport 1996:3 2) Lövskogar i Vänersborgs kommun, Lst i Älvsborgs län Rapport 1991:2 3) Våtmarker i Älvsborgs län, Lst i Älvsborgs län Rapport 1993:6 4) Områden som redovisas i Länsstyrelsens inventeringsrapporter kan hämtas hem på karta på länsstyrelsens hemsida www.o.lst.se (GIS och kartor) Miljömål för Vänersborgs kommun - natur och vatten De svenska miljökvalitetsmål som särskilt berör naturvården är: - Levande skogar - Myllrande våtmarker - Levande sjöar och vattendrag - Ett rikt odlingslandskap Förslag till miljömål Levande skogar Att alla skogar i kommunen sköts på ett sätt så att biologisk mångfald, kulturhistoria och sociala värden bevaras, samtidigt som den biologiska produktionen upprätthålls. Att öka den biologiska mångfalden i värdefull skogsmark i kommunen, genom lämplig skötsel så att mängden död ved, lövskog och gammal skog gynnas. Bevara och utveckla mindre tätortsnära skogsområden i anslutning till bebyggelse så att områdenas natur- och kulturvärden bevaras. Myllrande våtmarker Att bevara de våtmarker och småvatten som idag finns inom kommunen. Levande sjöar och vattendrag Tillgång för alla till levande stränder och strandmiljöer utmed vattendragen, sjöar och Vänerkust, både med avseende på natur, kultur och friluftsliv. Hävdade (betade eller slåttrade) strandängar vid Vassändaviken så att växter knutna till ängen och maderna gynnas. Att öringen åter leker i Lillån vid Önafors. Skärgården utmed Vänersnäs är en vattenvildmark. Att en fast stam av havsörn häckar utmed Vänerkusten inom kommunen. Ett rikt odlingslandskap Att jordbruksmark i kommunen brukas på ett sätt så att biologisk mångfald, kulturhistoria och sociala värden bevaras. Ökad areal ekologisk odling i kommunen Att småbiotoper i kommunen som utgör rester av det äldre odlingslandskapet, sköts genom slåtter och bete, så att många av de gamla ängsväxterna åter blommar. Att strandängarna vid Vassändaviken betas och att de växter knutna till ängen och maderna ökar. 46

Så når vi målen Rekommendationerna i ÖP är ett viktigt verktyg för att nå miljömålen. Kommunen ska arbeta utifrån beslutade miljömål. Se förslag till miljömål ovan. Kommunen ska i alla sammanhang arbeta utifrån Miljöbalken 1 kap 1, första stycket:...insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. 47

48