Kartering av habitat med undervattensvideo



Relevanta dokument
Kartering av marina arter och naturvärden

Marin modellering som underlag för kustförvaltning

Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län

Bottentypsklassificering

Gemensam undervattens karta för Finland och Sverige. Carlos Paz von Friesen Länsstyrelsen i Västerbotten

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.


Bättre inventeringar av marina miljöer Kunskap för planering och förvaltning av kust och hav Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

AquaBiota Notes 2010:1. GIS-analys av lek- och uppväxtområden för sik utmed Västernorrlands kust

Kartering och övervakning av miljön med flygburen laser och digitala bilder

Bilaga 2 Kartering av biotiska ekosystemkomponenter Antonia Nyström Sandman, Hedvig Hogfors och Frida Fyhr

Pågående metodutveckling för tolkning av film

Marin Modellering i Södermanlands län

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?

Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö

BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND

RAPPORT framtagen för SeaGIS. Marint kartunderlag för svenska delen av Kvarken Upprättad av: Christian Lundberg

Practical experience of bathymetric LIDAR

Marin Modellering i Stockholms län

Kartering av bentiska naturvärden i Bottniska Viken

En första utvärdering av användarfall för lidarmätningar av grunda bottnar och strandmiljöer längs Sveriges kuster

Japanska ostron i Sverige Hur många är de? Åsa Strand Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs universitet

Metodbeskrivning för framtagande av GIS-karta för en nationellt övergripande bild av marin grön infrastruktur

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011

WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning

Användarfall för lidarmätningar av grunda bottnar och strandmiljöer längs Sveriges kuster

Modellering av. Östergötlands marina habitat och naturvärden

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Naturtyper på havets botten

fjord och Styrsö-Vrångö

Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk. Martin Isæus, Karl Florén och Sofia Wikström

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Miljö- och Vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:5

Ytsubstrat på grunda havsbottnar

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård

Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning

Kartunderlag för marin grön infrastruktur

Modellering av bottensubstrat, arter och ekologiska samhällen med data från Lidar

Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn

GIS-utsökning av Natura 2000-naturtyper

Dropvideoinventering, habitatmodellering och kartering av marina naturtyper i Gårdskär, Uppsala län

AquaBiota Notes 2012:01 GIS-utsökning av potentiella Natura 2000 naturtyper 1170 rev och 1110 sandbankar

INVENTERING AV UNDERVATTENSMILJÖER MED HJÄLP AV DROPVIDEO RAPPORT FRÅN WORKSHOP SEPTEMBER 2013

Utvärdering av visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: variation, precision och kostnader

Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid

Utbredning av arter och naturtyper på utsjögrund i Östersjön. En modelleringsstudie

Marin inventering och modellering i Blekinge län och Hanöbukten

Basinventering av Svalans och Falkens grund, Bottenviken

Modellering av Västernorrlands marina habitat och naturvärden

Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)

Modellering av potentiella rekryteringsområden för fisk i Kalmarsund

Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays

Utbredning och förekomst av alger på hårdbottenmiljöer i Göteborgs skärgård. Miljöförvaltningen R 2012:2. ISBN nr:

I Petersens fotspår. Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene

Detaljerade jordartskartor med fjärranalys (från flyg- och satellit)

Utbredning av marina arter och naturtyper på bankar i Kattegatt. En modelleringsstudie

Planering av GIS-modellering av rekryteringsmiljöer för gädda, abborre och gös i Gävleborgs kustområden

Kartering av marina naturvärden i Västerbottens län

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Strandklassificering för oljesanering baserad på SGUs jordartskarta

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

Övervakning av Sveriges våtmarker med satellit

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Klicka här för att ändra format

Bilaga 2 ( RB 1001 ( ( ( ( Ulricehamns kommun Källeberg Lägen för observationsrör Pegel träbron. Uttagsbrunn.

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Fröbanken i Örserums vikens sediment efter saneringen. november 2003 BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP.

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

UNDERVATTENSINVENTERING I FINLAND FRÅN BÅT OCH HELIKOPTER

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB

Fauna och flora utanför Silletorpsån


Demonstration av storskalig kartering av virkesförråd med radarinterferometri

Gotland nytt område i övervakningen

Marin vegetationsinventering. Södermanlands skärgård Rapport 2014:11

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN

Outline. SGUs marina verksamhet SGUs bidrag till svensk havsplanering Internationella samarbeten Arbete under utveckling

Naturvärdesbedömning

Rapport 2011:8. Modellering av den marina vegetationen vid Tupparna - Kalvhararna

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Transkript:

Kartering av habitat med undervattensvideo Umeå, 2012-12-04 Göran Sundblad +46 8 522 302 51 goran.sundblad@aquabiota.se Martin Isæus, Sofia Wikström, Karl Florén

AquaBiota Water Research AB Forsknings- och konsultföretag, startade augusti 2006 Dotterbolag till stiftelsen NIVA Norsk institutt for vannforskning Non profit and research SME (small and medium size enterprise) Bedriver bred verksamhet med koppling till marin miljö Specialitet: rumslig modellering i marin miljö Idag 16 anställda varav 10 disputerade

Kartering av habitat med undervattensvideo Hur gör man och vad ser man? Ny metod: dropvideo + hugg på nästan varje station Direkt kartering Begränsade ytor Generalisering till större områden kräver modeller(ing)

Maps are essential PREHAB: Spatial prediction of benthic habitats in the Baltic Sea Idé: Framgångsrik rumslig förvaltning bygger på kunskap om utbredningen av värdefulla resurser Diversitet, habitat och associerade tjänster och varor Fokus: Utvärdering av metoder och potentialen i rumslig modellering Scenarioanalyser av förvaltningsbeslut, baserat på utbredningskartor Ekonomiska värdet i dessa resurser

Respons Fältdata (observationer + miljö) Statistisk habitatbeskrivning Miljö Utvärdering Kvalitetskontroll Stort behov av kartunderlag för modelleringen! Prediktion Habitatkarta + konfidens

Stort behov av förklarande (miljö)kartor/gis-lager! Mekanistiska kopplingar till relevant biologi Tillgängliga i lämplig spatio-temporal upplösning och kvalitet Exempel vi jobbar med och där utvecklingen går framåt Djup SjV digitalisering + Lidar Siktdjup Satellitbaserat + Modellerat Substrat SGU ytsediment + EUNIS-lösningar Tar inte upp Antropogen påverkan Vågexponering Salinitet Temperatur

Digitalisering av historiska lodningsdata (a) (b) (c)

Batymetri (m) Grid baserad på sjökort 100 m Skriv rubrik här

Batymetri (m) Grid baserad på digitaliserade mätdata 200 m Skriv rubrik här

Superb, Lidar Exempel Finland Forststyrelsen & Länsstyrelsen Västerbotten - Furcellaria, Charales, Myriophyllum, Zannichellia/Ruppia Fältdata: - Dropvideo - slumpade stationer - rutnät Biotoper (BS EUNIS): - Fucus sp. - Filamentösa alger (perenn annuell) - Potamogeton (2 sp.) - Rooted plants - High vegetation (>50cm)

Superb, Lidar Indata, prediktorer/förklarande Uteslutna prediktorer: - alternativa salinitetsmått - temperatur (DD200) - Ice, antal veckor >30% istäcke Relativt god tillgång och intressanta spår att följa upp!

Superb Statistisk modell/habitatbeskrivning Variable importance (%) Response cvauc Deviance Depth SWM Secchi Salinity Prevalence (%) Fucus 0.94 (0.04) 0.53 (0.01) 62 (5) 16 (3) 4 (2) 18 (5) 23 Rooted Plants 0.95 (0.03) 0.59 (0.01) 35 (15) 47 (13) 18 (7) 15

Superb Predikterade habitatkartor (utan substrat) cvauc: 0.94 0.95 testauc: 0.93 0.93

AUC field depth AUC lidar AUC Finmarinet depth Response Filamentous algae 0.80 0.79 0.79 Fucus 0.87 0.86 0.85 Furcellaria* 0.70 0.69 0.68 Rooted Plants 0.90 0.91 0.89 Charales* 0.73 0.74 0.74 Myriophyllum* 0.88 0.88 0.85 Potamogeton 0.88 0.88 0.87 High vegetation > 50 %* 0.89 0.89 0.85 Viss försämring med att använda interpolerade sjömätningar jämfört med fältmätta djup (t=3.052, df=7, p=0.0185), men ingen skillnad mellan fältmätt djup och Lidar (t=0.4237, df=7, p=0.6845) Tillgång till Lidar förbättrar predikterade habitatkartor!

Exempel från länsprojekt

Satellitbeskrivning av siktdjup, Södermanland Samarbete med Brockman Geomatics Sweden AB & Strömbeck Consulting AB Kombination av två satelliter med olika egenskaper, Landsat och Meris Fältmätta kalibrerings- och oberoende testdata God potential för siktdjupskartering av stora områden Betydelse för biologisk kartering? Florén K, Philipson P, Strömbeck N, Nyström Sandman A, Isaeus M, Wijkmark N. 2012. Satellite derived Secchi depth for improvement of habitat modelling in coastal areas. AquaBiota Report 2012:02.

Satellitbeskrivning av siktdjup, Södermanland Samarbete med Brockman Geomatics Sweden AB & Strömbeck Consulting AB Responsdata 1008 dropvideolokaler Blåstång Sudare Rödblad Fintrådiga rödalger Kräkel Axslinga Borstnate Ålnate Blåmussla Prediktorvariabler Siktdjup med och utan Djup Lutning Kurvatur Vågexponering Salinitet Temperatur Närhet till industri

Satellitbeskrivning av siktdjup, Södermanland Samarbete med Brockman Geomatics Sweden AB & Strömbeck Consulting AB Tillgång till siktdjup förbättrade prediktiv förmåga för 3/9 arter. Lokala effekter i predikterade mönster Prediktioner visas i 200m cellupplösning men är gjord i 10m

Alternativt angreppssätt - Siktdjup via modellering Övervakningsdata Medelvärden 2000-2008 (månader 5-9) Totalt 821 provpunkter (80%) användes för modellbygge och 206 provpunkter (20%) hölls tillbaka för validering Siktdjup beskrevs med koordinater, djup och andelen land inom 5km (avrinning) Deviance explained 85.3, R 2 mot tillbakahållet data 0.79 RMSE 0.69m vilket får ses som väldigt bra

Substrat (för habitatkartering) Substrat den viktigaste prediktorvariabeln för bentisk vegetation (och för förekomst av evertebrater) Substrat saknas i stor utsträckning. SGU 1:100 000, ej det biologiskt relevanta ytsubstratet * SGU -> så bra klassning av ytsubstrat det går * sonar Används till modellering inom länsprojekt i Blekinge samt Skåne, Marmoni http://marmoni.balticseaportal.net/wp/

Substrat Ytkartering av substrat: EUNIS (atlant) (överlapp ) Matchning SGU dropvideo? Generellt finns en ganska bra överensstämmelse mellan SGU:s substratkartor och våra inventeringsdata. Ffa för fint/lerigt/gyttjigt samt hårt Problematiskt för sten/grus/grov sand/sand/fin sand, med undantag för sand/fin sand i Skåne (1:100 000) Förhoppningar att komma åt EUNISmodeller/kartprediktioner. Ffa om man kan tillåta sig slå samman sand/grus-klasser. Alternativa lösningar diskuteras K1 Cobbles, boulders and bedrock (rock) Hårdbotten dominerad av homogen häll. Även block och stora stenar ingår. Dominerande sedimentkategori (SGU): kristallin- och sedimentär berggrund Vanligt djup: 5-30 m Övrigt: sand, gravel och pebbles kan förekomma K3 Sand, coarse sand, gravel, shellgravel and pebbles Heterogen botten dominerad av sand. Även grovsand, grus och små stenar ingår. Dominerande sedimentkategori (SGU): glacial lera Vanligt djup: 5-90 m Övrigt: cobbles och nodules kan förekomma Hallberg O, Nyberg J, Elhammer A, Erlandsson C. 2010. Ytsubstratklassning av maringeologisk information. SGU-rapport: Dnr 08-1565/2009, Rapport Maringeologi nr 2010:1.

Kartering av habitat som förvaltningsunderlag - Behov av rumsliga förvaltningsunderlag - Undervattensvideo lämplig metod för habitatkartor - Teknisk utveckling -> bättre förvaltningsunderlag inkl. konfidens (osäkerhet) - Regionalt planeringsverktyg (Länsprojekt) Tack! - Utpeka områden med höga/låga naturvärden - Ärendehantering: vägledning om ytterligare platsundersökningar - Storskalig översiktsplanering - Vidare anv. av kartbaserade förvaltningsverktyg - Scenarioanalyser - Rumslig planering Göran Sundblad +46 8 522 302 51 goran.sundblad@aquabiota.se