ELEKTRONEN - DAGVATTENUTREDNING

PM ELEKTRONEN - DAGVATTENUTREDNING 2015-04-28

Uppdrag: 258877, Elektronen, Dagvattenutredning Titel på PM: Elektronen - Dagvattenutredning Status: Slutrapport Datum: 2015-04-28 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Papagi Holding AB Andreas Arkling Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Johan Ekvall Embla Myrdal, Olof J. Jonasson Johan Ekvall Revideringar Revideringsdatum 2015-04-28 Version: Namn, Företag Initialer: Namn, Företag Författare: Embla Myrdal, Johan Ekvall, Olof J. Jonasson Datum: 2014-12-03 Handlingen granskad av: Johan Ekvall Datum: 2015-04-28 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 O:\STH\258877\R\_Text\PM_Elektronen_dagvatten_2a_REVIDERINGEN_150428.docx 2015-04-28

Sammanfattning Syftet med utredningen är att beräkna avrinningen från kvarteret Elektronen 5 i Sollentuna före och efter ombyggnad, samt ge förslag till lokal hantering av dagvatten (LOD) för fastigheten efter ombyggnaden. Idag består fastigheten av en bilprovningsverksamhet med stor andel hårdgjorda ytor som kommer att byggas om till ett bostadskvarter. Studien genomfördes med ett inledande platsbesök samt beräkning av avrinningsytor från given situationsplan. Resultaten visar att den totala avrinningen från kvarteret kommer att minska med omkring 20 % efter omdaningen jämfört med nuvarande situation. Detta beror främst på att de hårdgjorda asfaltytorna till stor del ersätts av grönområden efter ombyggnationen. Med utgångspunkt i den nuvarande situationen innebär detta i realiteten lokalt omhändertagande av det dagvatten som i nuläget genereras. En minskad andel hårdgjorda ytor kommer förutom ett minskat dagvattenflöde även bidra till mindre föroreningsbelastning från fastigheten till recipienten Edsviken. Föroreningsberäkningar har genomförts som visar att den mängd föroreningar som når recipienten med stor sannolikhet kommer att minska betydligt efter omdaning. De LOD-åtgärder som beskrivs nedan kan bidra ytterligare till att minska föroreningstransporten till Edsviken. Jordlagret under fastigheten är till största delen lerjord med möjlig moränjord i det nordöstra hörnet. Möjligheterna till LOD är därför begränsade och LOD-lösningar har därför fokuserats på områdets östra sida. Som förslag kan utkastare från stuprör från hus 6, 7 och främst hus 8 kopplas till nedgrävda dagvattenkasetter för infiltrering, beroende på infiltrationskapacitet av omkringliggande jord. Om denna tillåter infiltrering kan den totala årsavrinningen från hårdgjorda ytor minskas ytterligate med 25 till 90 %. Det går även att utnyttja dagvatten från hustaken på hus 6 och 7 som pedagogiska och estetiska inslag genom att avleda vattnet i stenlagda stråk på den planerade förskolegården på fastighetens östra sida. Stråken skulle i så fall ledas mot ett stråk angränsande till det naturområde som ligger i fastighetens nordöstra hörn. Skulle detta förslag genomföras är det viktigt att beakta att grannfastigheten öster om Elektronen ligger avsevärt lägre. Det är inte önskvärt att belasta grannfastigheten med Elektronens dagvatten. Samlingskartan från Sollentuna Energi AB för VA-ledningsnät visar att fastigheten i nuläget är ansluten till en allmän dagvattenledning som går tvärs över fastigheten i nord-sydlig riktning. Efter omdaning kommer den yta som är ansluten till det allmänna nätet att minska väsentligt. De hustak som efter ombyggnaden ska luta ut från området mot Frestavägen och Hovslagarevägen kommer, om man enbart behåller de anslutningspunkter som finns i nuläget, behöva kopplas till allmänt ledningsnät via interna ledningar genom garaget. Det rekommenderas att undersöka andra möjligheter att ansluta dessa takytor, exempelvis mot befintlig ledning i Hovslagarevägen och undersöka om det planeras för nya dagvattenledningar eller andra typer av dagvattenanläggningar i Frestavägen i samband med ombyggnaden av denna. Vad gäller översvämningsrisken på fastigheten rekommenderas att luta garagetaket (bjälklaget under gårdsytan) svagt mot infartsvägen så att vatten kan rinna av ytligt vid extremregn. Med den höjdsättning som finns i nuvarande situationsplan bedöms fastigheten efter omdaning ha möjligheter till ytledes avrinning vid extremregn via infartsvägen mot Hovslagarevägen. Att låta infartsvägen luta ut mot Hovslagarevägen är ett relativt enkelt sätt att översvämningssäkra stora delar av fastigheten, eftersom vattnet vid extrem nederbörd då har en ytlig vattenväg ut från fastigheten. 3(20)

Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 5 Metodik och avgränsning... 6 Resultat av avrinningsberäkningar före och efter ombyggnad... 7 Föroreningsberäkningar före och efter ombyggnad... 8 Påverkan på miljögifter av särskilt intresse... 9 Antracen samt Pentabromerad difenyleter (PBDE)... 9 Tributyltenn föreningar... 10 Konsekvenser av ombyggnadens påverkan på recipienten... 10 Förlag till lokalt omhändertagande av dagvatten inom fastigheten... 10 Anslutning till allmänt ledningsnät samt översvämningssäkring efter ombyggnad13 Bilaga 1, Ytberäkning... 16 Bilaga 2, Avrinningsberäkning... 17 Bilaga 3, Markförhållanden... 18 Bilaga 4, Bilder från platsbesök... 19 Omslagsbild: Preliminär gestaltning av kvarteret efter ombyggnad (ÅWL Arkitekter) 4(20)

Bakgrund och syfte Detta PM, framtaget för Panoramabostad AB, syftar till att utreda befintlig och framtida dagvattensituation efter omdaning för kvarteret Elektronen i Sollentuna samt att ta fram ett förslag som uppfyller kommunens samt länsstyrelsens krav. I utredningen har avrinning för nuläge och efter omdaning beräknats. Resultat av avrinningsberäkningar samt förslag till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) efter ombyggnaden presenteras i detta PM. Kvarteret består idag av bilprovningsverksamhet med en stor del hårdgjorda ytor, se figur 1. All avvattning från byggnader och innergård sker via ledningar till det allmänna ledningsnätet, även avvattning av takytor. LOD som rening och fördröjning av dagvatten saknas. Efter omdaning kommer fastigheten att bebyggas med bostäder där den västra delen mot Frestavägen planeras underbyggd med garage, see figur 2. Markundersökning har genomförts av Tyréns, presenteras i separat PM (Miljöprovtagning, Kv Elektronen 5, 2014-12-08) Frestavägen Bilprovning Figur 1. Kvarteret Elektronen, nuläge. Kvarteret utgörs till störst del av asfalterade ytor och en bilprovningsverksamhet. Pilar visar markens huvudsakliga lutning i dagsläget. Marken lutar huvudsakligen sydöst mot Hovslagarevägen, samt en mindre del av fastigheten ovan lastbilsprovningen som lutar mot ett naturområde i nordöst. O:\STH\258877\R\_Text\PM_Elektronen_dagvatten_2a_REVIDERINGEN_150428.docx 2015-04-28

Figur 2. Kvarteret Elektronen efter ombyggnad (situationsplan från ÅWL Arkitekter). Kvarteret byggs ut med nio hus, fem i en länga utmed Hovslagarevägen och Frestavägen samt fyra punkthus. Mellan huslängan och hus 8 och 9 planeras ett underjordiskt garage. Hus 6 och 7 kommer att omges av takterrasser, se mörkare gröna fält. Övrig kvartersmark kommer främst bestå av gröna ytor samt infartsväg. Områdets recipient är Edsviken som ligger ca 800 m söder om fastigheten. Edsviken är en hårt belastad recipient belägen mellan kommunerna Sollentuna, Danderyd och Solna. Enligt Viss 1 (Vatteninformation Sverige) bedöms inte Edsviken uppnå god ekologisk eller kemisk status enligt miljökvalitetsnormer för ytvatten i en nära framtid. Tidsfristen för att uppnå god status ligger normalt till år 2015 eller år 2021, men på grund av Edsvikens höga belastning och utsatta läge har tidsfristen skjutits fram till år 2027. Metodik och avgränsning Inledningsvis genomfördes ett platsbesök (141110). Underlag i form av skisser, situationsplaner m.m. har erhållits från ÅWL arkitekter (Jakob Haas). Externa ledningskartor (samlingskarta) har erhållits från Sollentuna Energi AB, däremot har inga ritningar avseende kvarterets interna ledningssystem erhållits. 1 http://www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se659024-162417 6(20)

Avrinningsytor har framtagits med hjälp av erhållna situationsplaner för kvarteret efter ombyggnad samt genom mätning i Eniro.se för befintlig situation. Beräknad avrinning är begränsad till ytan av den framtida fastighetsmarken. Resultat av avrinningsberäkningar före och efter ombyggnad Kvarterets yta delades upp i fem olika kategorier av avrinningsytor. De fem olika yttyperna är; hårdgjorda ytor, grönytor, takterrass, takytor som lutar in mot kvarteret samt takytor som lutar ut mot Frestavägen/Hovslagarevägen. Resultat från beräkningarna presenteras i tabell 1 nedan. En mer detaljerad beskrivning av ytberäkningar är inkluderad i bilaga 1, och en mer utförlig beskrivning av ytavrinningsberäkningar är inkluderad in bilaga 2. Tabell 1. Resultat av avrinningsberäkningar för tre olika regntillfällen för de olika yttyperna som ingår i kvarteret före och efter ombyggnad utan LOD-åtgärder. Skillnaden i avrinning före och efter ombyggnaden visar att den totala avrinningen minskar efter ombyggnaden. Dimensionerande regn, 10 min 2 år 5 år 10 år uppehållstid, återkomsttid: Efter omdaning Area Avrinningskoeff., l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 (ha) ⱷ Hårdgjorda ytor 0,240 0,8 25 15 33 20 43 26 Tak IN 0,228 0,9 27 16 35 21 46 28 Tak UT 0,088 0,9 10 6,1 13 8,0 18 11 Gröna ytor* 0,363 0,2 9,4 5,7 12 7,4 16 9,8 Takterrass 0,064 0,3 2,5 1,5 3,3 2,0 4,3 2,6 Summa 0,982 0,58 74 44 97 58 128 77 Nuläge Hårdgjorda ytor 0,669 0,8 70 42 91 55 121 72 Tak IN 0,189 0,9 22 13 29 17 38 23 Gröna ytor 0,124 0,1 1,6 1,0 2,1 1,3 2,8 1,7 Summa 0,982 0,73 93 56 122 73 162 97 Skillnad i % -21 % -21 % -21 % Skillnad i l/s -20 l/s -26 l/s -34 l/s *Högre avrinningskoefficient än generellt för grönytor eftersom delar av grönytan kommer att bestå av gångstråk m.m. Resultatet visar att den totala avrinningen från kvarteret kommer att minska med ca 20 % efter omdaningen.skillnaden i avrinning före och efter omdaningen beror på att området i nuläget till stora delar är hårdgjort, efter omdaning till bostäder ökar grönytorna och de asfalterade ytorna minskar. I tabell 2 visas en uppskattning av minskningen i hårdgjorda ytor och ökningen av grönytor efter ombyggnaden. 7(20)

Tabell 2. Andel hårdgjord yta (tak och asfaltytor) och grönyta (takterrass ej inräknad) före och efter omdaning. Hårdgjord yta Total hårdgjord yta (m 2 ) Andel hårdgjord yta på fastigheten (%) Nuläge 8580 87 % Efter omdaning 5554 57 % Skillnad 3026 30 % Gröna ytor Total grön yta (m 2 ) Andel grön yta på fastigheten (%) Nuläge 1242 13 % Efter ombyggnad 3630 37 % Skillnad 2388 + 24 % Den totala minskningen i hårdgjorda ytor (takytor och asfalt) uppgår till 30 % efter ombyggnaden och ökningen av grönytor till 24 %. Detta resulterar inte bara i ett minskat flöde, även föroreningstransporten via dagvatten minskar. Föroreningsberäkningar före och efter ombyggnad Schablonvärden av föroreningshalter i dagvatten för varierande markanvändningar har inhämtats från StormTac 2, vilket är baserade på en omfattande databas av Svenska och utländska mätvärden. Medianvärden har använts. Då fastigheten i nuläget används för bilprovningsverksamhet betraktas området som industriområde när föroreningsmängden har beräknats. Detta för att fastigheten är aktivt använd med ett stort antal fordon som dagligen passerar över existerande hårdgjorda ytor. Om infiltration av dagvatten är möjlig kan föroreningsmängden som når recipienten minskas ytterligare. Resultatet av föroreningsberäkningen presenteras i Tabell 3 och visar att den mängden föroreningar som når recipienten med stor sannolikt kommer att minska efter omdaning. 2 http://www.stormtac.com/index.php, information hämtad 19 april 2015 8(20)

Tabell 3. Föroreningsberäkningar för Elektronen, före och efter omdaning Total yta (ha) Genomsnittlig avrinningskoefficient Årsnederbörd (mm) Årsavrinning (m3) Innan omdaning 0,982 0,731 600 4307,1 Efter omdaning 0,982 0,578 600 3405,6 Schablonhalter Susp Kväve Fosfor Bly Koppar Zink Kadmium Krom Nickel Kvicksilver Olja PAH 16 mg/l mg/l mg/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l mg/l ug/l Median, Industriområde 100,00 1,80 0,30 30,00 45,00 270,00 1,50 14,00 16,00 0,07 2,50 1,00 Median, Flerfam.husomr. 70,00 1,60 0,30 15,00 30,00 100,00 0,70 12,00 9,00 0,03 0,70 0,60 Årsbelastning, mängd föroreningar Enhet årshalt kg kg kg gram gram gram gram gram gram gram kg gram Årshalt INNAN omdaning (industriområde) 430,71 7,75 1,29 129,21 193,82 1162,90 6,46 60,30 68,91 0,30 10,77 4,31 Årshalt EFTER omdaning (flerfamiljshus) 238,39 5,45 1,02 51,08 102,17 340,56 2,38 40,87 30,65 0,09 2,38 2,04 Minskning efter omdaning 45% 30% 21% 60% 47% 71% 63% 32% 56% 72% 78% 53% Påverkan på miljögifter av särskilt intresse Länsstyrelsen i Stockholm har angivit att miljögifterna Antracen, Tributyltenn föreningar samt PBDE är av särskilt intresse då de förekommer i höga nivåer i Edsviken 3. Antracen samt Pentabromerad difenyleter (PBDE) Antracen är en beståndsdel i fossila bränslen och används som syntesråvara. Det återfinns i koltjärederivat och kreosot, samt i extrakt från smörjoljeraffinering. Ämnet finns också i pyrotekniska produkter och koltjäreinnehållande produkter som färger och vattentäta ytbeläggningar. Dessutom förekommer antracen i takpapp, gummidäck, annat gummi och impregnerat trä 4. PBDE används som flamskyddsmedel. Flamskyddsmedel återfinns ibland annat i möbler i offentlig miljö, skyddskläder, gummikablar, isoleringsmaterial samt elektrisk och elektronisk utrustning 5 StormTac anger samma schablonvärden för industriområden och flerfamiljshusområden för Antracen (0,01 µg/l), PBDE 47 (0,0002 µg/l), PBDE 99 (0,00025 µg/l) samt PBDE 209 (0,015 µg/l). En ändrad användning av området från industriområde till bostadsområde förväntas minska mängden av dessa miljögifter som når recipienten då avrinningsvolymen efter omdaning 3 Samrådsyttrande daterat 2015-03-17 (beteckning 4021-3780-2015) angående detaljplan för Elektronen 5, Edsberg, Sollentuna kommun (Dnr 2013/0679 KS 203) 4 http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/amnen/ovriga-organiska-amnen/antracen/, information hämtad 20 april 2015 5 http://www.kemi.se/sv/innehall/fragor-i-fokus/flamskyddsmedel/, information hämtad 20 april 2015 9(20)

minskar. Det är även troligt att koncentrationen av föroreningar minskar då användningen ändras då dessa föroreningar återfinns i många material som används vid bland annat fordonstrafik (smörjmedel, däck, etc.). Tributyltenn föreningar Triorganiska tennföreningar tillämpas som biocider och används i träskyddsmedel och båtbottenfärger 6. StormTac anger ett schablonvärden för Tributyltenn för industriområden av 0,30 µg/l, och för flerfamiljshusområde av 0,002 µg/l. Det är därmed troligt att mängden tributyltenn som når recipienten kommer att minska betydligt efter omdaning. Konsekvenser av ombyggnadens påverkan på recipienten Området i nuläge kan bäst beskrivas som industriområde med stor andel hårdgjorda ytor, främst asfalt. Resultaten visar att efter omdaningen kommer den totala avrinningen att minska, på grund av minskningen av hårdgjorda ytor. Den totala föroreningsmängden som når recipienten kommer även den att minska avsevärt. De hårdgjorda ytor som kommer att finnas efter omdaningen kommer till stor del vara takytor. Takytor har generellt en lägre föroreningsbelastning än asfalterade ytor. Trots att fastigheten Elektronen i relation till hela Edsvikens avrinningsområde är liten är det positivt att minska områdets påverkan på en redan hårt belastad recipient. Omdaningen av fastigheten bedöms vara ett led i arbetet att underlätta att nå uppsatta miljömål för Edsviken. Förlag till lokalt omhändertagande av dagvatten inom fastigheten Det finns plats att tillämpa LOD inom fastigheten, men eftersom fastighetsmarken med stor sannolikhet till största delen består av lera är infiltrationskapaciteten begränsad. Borrprover från markmiljöutredningen visar på att fastigheten främst består av fyllnadsmaterial med underliggande lerjord på ca 1,5 meters djup. Inga av borrproverna togs vid fastighetsgränsen till naturmarken utan ca 20 meter in på fastigheten. Moränjord med högre infiltrationskapacitet kan förekomma på fastighetens nordöstra hörn 7. Se bilaga 3 för fastighetens jordartssammansättning. Miljöutredningen visar på att marken inte är förorenad, vilket tillåter infiltration utan att riskera urlakning av miljögifter till grundvatten. Fastigheten kommer efter ombyggnaden att bestå av en betydande andel gröna ytor vilket kommer att minska ytavrinningen från området. Med utgångspunkt i den nuvarande situationen innebär detta i realiteten lokalt omhändertagande av det dagvatten som i nuläget genereras. En del av dessa ytor utgörs av underbyggd mark över det underjordiska garage som planeras på fastighetens västra sida. Fokus för andra LOD strategier så som infiltrering bör därför ligga på 6 http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/amnen/ovriga-organiska-amnen/tennorganiska-foreningar/, information hämtad 20 april 2015 7 Information från jordartskarta för fastigheten tagen från SGU:s hemsida. 10(20)

fastighetens östra sida. I ett senare skede bör man utreda hur ledningssystem och dränering behöver utformas i den överbyggda delen över garaget för att undvika överbelastning och problem med läckage in i parkeringshuset vid nederbörd. Figur 3. Inzoomning av kvarterets planerade grönytor. Området mellan huslängan och hus 8 och 9 kommer att utgöras av ett underjordiskt garage, orange linjer visar garagets avgränsningar mot grönytor och infartsvägen. Fokus på LOD kommer att ligga inom områdets östra delar. Området markerat innanför blå ruta visar på plats där takvatten från hus 8 skulle kunna fördröjas och på förskolegården visar mörkblå linjer schematiskt hur vattenstråk kan anläggas på förskolegården. Blå linje tvärs över fastigheten visar nuvarande dagvattenlednings ungefärliga läge dit dagvattenanläggningarna skulle kunna anslutas via bräddavlopp, se ljusblå linjer. Den faktiska infiltrationskapaciteten av omkringliggande jord bör fastställas under nästa steg i planeringen. De förslag som finns för LOD som bedöms intressanta för området presenteras nedan. 1. Utkastare från stuprör kan anslutas till nedgrävda dagvattenkasetter för att fördröja och infiltrera takvatten från hus 6, 7 och särskilt hus 8 (se figur 3). Eftersom hus 8 omges av mindre gröna ytor än hus 6 och 7 är detta ett platssparande sätt att fördröja vatten från hus 8. Hur stor del av den årliga avrinningsvolymen som kan tas omhand genom infiltrering som en funktion av magasinstorlek/infiltrationsyta samt infiltrationskapacitet av omkringliggande jord presenteras i figur 4. Kassetten kan eventuellt anslutas med en strypt ledning till dagvattennätet för att tömma magasinet vid nederbördstillfällen då infiltrationen är otillräcklig samt för underhåll av magasinet. 11(20)

2. Det går även att avleda takvatten från hus 6, 7 och avrinning från takterrassen i öppna stenlagda stråk inom eller utanför förskolegården. Detta skulle kunna användas som synliga, pedagogiska inslag på förskolans uteplats. Tanken är att dagvatten avleds i öppna stråk mot naturområdet i områdets nordösta hörn, se figur 5 för exempel. Eftersom marken troligen är mer genomsläpplig i tomtens nordöstra hörn kan denna yta användas för att infiltrera vatten, exempelvis kan ett mindre infiltrationsmagasin anläggas. Infiltrationsmagasinet kan förslagsvis utformas som ett öppet, stenlagt stråk mot gränsen av fastigheten mot naturområdet. Genom att anlägga magasinet som en gräns mot naturmarken förhindras också vatten från naturmarken att rinna in på fastigheten. Stråken kan anslutas till befintlig dagvattenledning med strypt ledning eller avtappning på lämplig höjd. Används detta förslag är det viktigt att tänka på den höjdskillnad som finns mot den angränsande fastigheten i öst som ligger avsevärt lägre än Elektronens fastighetsmark, se foto i bilaga 4. Vatten får inte ledas in på den angränsande fastigheten. Grönytan vid fastighetsgränsen riskerar även att bli uppblött och kladdig om den både belastas med vatten från förskolegården och naturområdet vid regn. Ytor på förskolegårdar slits hårt vilket måste beaktas. En ytterligare faktor att beakta är att om diken anläggs inne på förskolegården måste dessa utformas med stor hänsyn till säkerhet för barn. Exakt utformning av denna typ av avledning har inte tagits fram inom ramen för detta PM. Minskning i den årliga avrinningen (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Lerjord Moränjord 0,36 1 3 5 7 10 25 Infiltrationskapacitet (mm/timme) Magasinvolym 20kL/ha Magasinvolym 50kL/ha Magasinvolym 100kL/ha Magasinvolym 200kL/ha Figur 4. Minskning av årlig avrinningsvolym från hårdgjord yta som en funktion av magasinvolym och infiltrationskapacitet 89. Kombineras ett stenlagt stråk för takvatten för hus 6 och 7 samt takterrassen med magasin för takvatten från tak 8 kan den årliga avrinningen från området realistiskt minskas med 25 och 90 8 Modellerat med 24 timmars tidssteg, baserat på data från 2005, daglig nederbörd från Stockholm (totalt 583mm nederbörd för året). Förutsätter ett förhållande av 1:2 mellan magasinvolym och infiltrationsyta (d.v.s. 1m 3 magasinvolym antas ha en infiltrationsyta av 2m 2 ) 9 Infiltrationscapacitet för jordarter från Svenska Vatten- och Avloppsföreningen (1983). P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD. 12(20)

% beroende på infiltrationskapacitet. Det är även troligt att maxflöden kommer att minska om de LOD strategier som diskuterats implementeras. Figur 5. Fotografi av stenlagt dagvattenstråk i Västerås. Dagvattenstråket används för avledning och viss fördröjning av dagvatten, men även som ett estetiskt inslag i kvartersmiljön. Det finns också områden som bedöms vara svåra att hantera med LOD inom fastigheten. Dessa utgörs av takytorna ut mot Frestavägen/Hovslagarevägen samt de hårdgjorda ytorna mellan huslängan och vägbanorna. Som ett förslag skulle dessa ytor kunna fördröjas i de skelettjordar med trädplantering som kan komma att anläggas mellan den tilltänkta vägbanan och gång/cykelvägen när Frestavägen ska rustas upp 10. Ytan på dessa hustak har beräknats till 1180 m 2 vilket ger ett flöde på 24 l/s vid ett 10-årsregn. Detta är dock en fråga som om den blir aktuell måste diskuteras med Sollentuna kommun eftersom åtgärderna kommer ligga inom allmän platsmark. Även de hårdgjorda ytorna inne i kvarteret samt den underbyggda delen anses svåra att fördröja inom fastigheten. Avvattning av dessa föreslås ske direkt till det allmänna ledningsnätet. I figur 3 illustreras infartsvägen på gården med mindre gröna öar i asfaltsytorna. Att anlägga mindre gröna ytor på infartsvägen minskar andelen hårdgjorda ytor inom fastigheten vilket skulle bidra till att minska avrinningen. Anslutning till allmänt ledningsnät samt översvämningssäkring efter ombyggnad Samlingskartan från Sollentuna Energi AB visar att det inte finns dagvattenledningar i Frestavägen mellan korsningen Hovslagarvägen/Frestavägen och korsningen 10 Information från Jacob Haas från startmöte 141105. 13(20)

Sörmlandsvägen/Frestavägen. Fastigheten är i nuläget ansluten till den dagvattenledning som går tvärs över fastigheten, se figur 6. Servisanslutningen ligger ungefär mitt på fastigheten.?? Figur 6. Fastigheten Elektronen efter ombyggnad. Blå linje visar dagvattenledningens ungefärliga nuvarande läge. Mörkblå pilar visar områdets huvudsakliga ytliga vattenvägar ut från fastigheten mot Hovslagarevägen och naturområdet. Genom att låta gårdsytorna (underbyggda) luta svagt mot infartsvägen kan även gårdsytorna avvattnas ytligt vid extremregn. Två av pilarna är försedda med frågetecken eftersom det inte framgår i situationsplanen hur grönytan på fastighetens östra sida ska luta. Om inte fastigheten ansluts via en ny servisanslutning till dagvattenledningen i Hovslagarevägen, och enbart behåller de tidigare anslutningarna mitt på fastigheten måste takavvattningen från tak mot gata ske via interna dagvattenledningar, under husen och vidare genom garaget mot den allmänna dagvattenledningen mitt på fastigheten. Att leda dagvatten under husen och genom garaget kan innebära vissa svårigheter och risker, och kan i värsta fall vid överbelastning riskera att skapa problem. Det rekommenderas därför att utreda hur takytorna längs med Frestavägen/Hovslagarevägen kan anslutas till befintligt dagvattennät utan att passera genom garaget. Kontakt bör tas med Sollentuna Energi AB och Sollentuna kommun om upprustningen av Frestavägen, för att undersöka om en ny anslutning till det allmänna dagvattennätet kan samordnas i samband med ombyggnaden av gatan. Detta för att kontrollera om gatan ska förses med nya ledningar eller andra avledande eller fördröjande anordningar som takytorna istället kan anslutas till. 14(20)

En annan faktor att beakta när det gäller det underbyggda garaget är att det finns en risk att man skapar problem med inläckande vatten om gården ovanpå garaget överbelastas vid exempelvis extremregn. Normalt anläggs brunnar på överbyggnader som ansluts till det allmänna dagvattennätet, men för att avlasta dessa rekommenderas att taket förses med en svag lutning mot infartsvägen på gården så att vatten kan rinna av gårdsytorna vid större regn. Detta förutsätter dock att även infartsvägen höjdsätts med lutning ut från fastigheten. Planerad höjdsättning medger en ytledes avrinning från gårdsytorna ut från fastigheten via infartsvägen ut mot Hovslagarevägen. Parkeringsytorna i garaget bör kopplas till spillvattennätet då parkeringarna inte kommer belastas av nederbörd. För att inte riskera att oljerester från bilar når ledningsnätet bör en olje-/slamavskiljare installeras. Med planerad höjdsättning kan ytlig avrinning ske från stora delar av området mot Hovslagarevägen. Att anlägga infartsvägen på detta sätt, med lutning ut från fastigheten, kommer att fungera som plan B för dagvatten vid extrema regn och skapa möjligheter att ytledes avleda vatten ut från fastigheten. Detta är ett förhållandevis enkelt sätt att översvämningssäkra stora delar av fastigheten. För östra sidan av fastigheten framgår inte höjdsättningen av grönytan. Det rekommenderas att luta ytan öster om hus 6 mot Hovslagarevägen och inte låta ytan luta mot grannfastigheten i öster. Dessutom rekommenderas att anlägga någon form av avvattningsstråk vid fastighetsgränsen mot naturområdet. Marklutningen framför garageinfarten bör också beaktas. Där bör gatan luta svagt bort från infarten så att vatten inte rinner ner i garaget vid extrema regn. 15(20)

Bilaga 1, Ytberäkning Översikt av areauppskattning för olika ytkategorier efter ombyggnad. Areasammanställning för fem olika kategorier av ytor för kvarteret Elektronen före och efter ombyggnad. Data baserat på figuren ovan och areauppskattning av nuläge. Efter ombyggnad m 2 ha Tak in 2278 0,2278 Tak ut 876 0,0876 Innergård/grönyta 3630 0,363 Hårdgjort 2400 0,24 Takterrass 638 0,0638 Total area 9822 0,9822 Nuläge m 2 ha Tak in 1886 0,1886 Innergård/grönyta 1242 0,1242 Hårdgjort 6694 0,6694 Total area 9822 0,9822 16(20)

Bilaga 2, Avrinningsberäkning Avrinningsberäkningar före och efter omdaning för kvarteret Elektronen. Data baserat på areaberäkningar. Hänsyn ej tagen till rinntider p.g.a. litet område. Uppdrag: 258877, Elektronen Sollentuna Dagvattenhantering (utan LOD-åtgärder inom bebyggt området) Ytor enligt planskiss Dimensionerande regn Återkomsttid 2 år 5 år 10 år Varaktighet 10 min 10 min 10 min Regnintensitet 130 l/s*ha 170 l/s*ha 225 l/s*ha mm nederbörd 7,7 mm 10,4 mm 13,1 mm avrinnkoeff. red area Efter ombyggnad Area ⱷ Area*ⱷ l/s m 3 l/s m 3 l/s m 3 (ha) Hårdgjort 0,240 0,800 0,192 25,0 15,0 32,6 19,6 43,2 25,9 Tak IN 0,228 0,900 0,205 26,7 16,0 34,9 20,9 46,1 27,7 Tak UT 0,088 0,900 0,079 10,2 6,1 13,4 8,0 17,7 10,6 Gröna ytor 0,363 0,200 0,073 9,4 5,7 12,3 7,4 16,3 9,8 Takterrass 0,064 0,300 0,019 2,5 1,5 3,3 2,0 4,3 2,6 Summa 0,982 0,578 0,568 73,8 44,3 96,5 57,9 127,7 76,6 Nuläge Hårdgjort 0,669 0,800 0,536 69,6 41,8 91,0 54,6 120,5 72,3 Tak IN 0,189 0,900 0,170 22,1 13,2 28,9 17,3 38,2 22,9 Gröna ytor 0,124 0,100 0,012 1,6 1,0 2,1 1,3 2,8 1,7 Summa 0,982 0,731 0,718 93,3 56,0 122,0 73,2 161,5 96,9 Flöde efter ombyggnad: 73,8 l/s 96,5 l/s 127,7 l/s Flöde nuläge: 93,8 l/s 122,0 l/s 161,5 l/s Diff i % -20,9 % -20,9 % -20,9 % Diff i l/s -19,5 l/s -25,5 l/s -33,8 l/s OBS! Hänsyn ej tagen till rinntider p.g.a litet område 17(20)

Bilaga 3, Markförhållanden Fastighetens markförhållanden visas innanför streckade linjer. Gul yta visar lerjord och blå morän. Röd yta visar berg i dagen. Under platsbesök noterades berg i dagen i naturområdet norr om fastighetsgränsen, se Foto 3, bilaga 4. Figur hämtad från SGU:s jordartskarta. 18(20)

Bilaga 4, Bilder från platsbesök Foto 1. Foto taget från fastighetens nordöstra hörn mot bilprovningen. Som framgår av bilden består fastighetsmarken till störst del av asfalterade ytor. Foto 2. Foto taget från fastighetens nordöstra hörn mot fastighetsgränsen i öster. I bilden syns den nivåskillnad som finns mellan fastigheten Elektronen och grannfastigheten. 19(20)

Foto 3. Bild på naturområdet i områdets nordöstra hörn. Området består av busk- och trädbeklädd moränjord och berg i dagen. Foto 4. Bild tagen från fastighetens sydvästra sida (bilprovningsanställdas parkering). Bilden visar fastighetsmarkens huvudsakliga lutning mot fastighetens sydsöstra hörn och Hovslagarevägen. 20(20)