Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055



Relevanta dokument
BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2005 T

Undersökning av befolkningens post- och kassavanor 2007

POST & TELESTYRELSEN. Befolkningens post- och kassavanor T-23831

RAPPORT. Undersökning av befolkningens postoch kassavanor Ann-Christin Sundberg. Datum: Kommunikationsmyndigheten PTS: Stockholm

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963

Undersökning av befolkningens användning av post- och betaltjänster

Post&Telestyrelsen. Ny nummerplan. Undersökning i Temo Direkt oktober Oktober 2001 T-22275

AKTIEÄGANDET I SVERIGE 2003

Några frågor och svar om attityder till cannabis

SKOP Skandinavisk opinion ab

Svenska folkets betalningsvanor 2018

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Kärnkraftsopinionen november

Sverige

Aktiefrämjandet AKTIEÄGANDET I SVERIGE December 2001

RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

En undersökning om samhällsservice i tätort

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige. November 2001.

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige. Maj Arne Modig

Så sparar svenska folket

Fråge enkät Service på Seskarö

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige

Låneindikatorn. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2015

Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader

på julhandeln

Reumatikerförbundet: Upplevelse av förpackningar för dagligvaror T Leif Hansson. Datum:

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011

Byten och attityder på den svenska elmarknaden

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Julklappsinköp i Sverige

Europa minskar avfallet 2011

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2012 Det orange kuvertet till pensionssparare Johan Orbe Caroline Theorell TNS SIFO

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2011 Det orange kuvertet till pensionssparare Claes Falck Kidist Hamrén TNS SIFO

RAPPORT. ISSN Nr 2010:9. Studie av grundläggande betaltjänster på landsbygden i Södermanlands län

HUSHÅLLENS ANVÄNDNING AV FRI-TV 2018 PÅ UPPDRAG AV POST- OCH TELESTYRELSEN

Befolkningens användning av posttjänster 2014

Att ringa till Kundservice hur fungerar det egentligen? ServTrack. Maj 2013

Låneindikatorn. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2018

Låneindikator. April 2011

Statens Folkhälsoinstitut

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr Göteborg Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark

Låneindikatorn. Genomförd av CMA Research AB. September 2015

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Hög avkastning viktigare än låg risk SILENTIUM AB COPYRIGHT

Research International Sweden AB 2

Svenska folket om svaga i samhället

Hushållens användning av fri-tv På uppdrag av Post- och Telestyrelsen.

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Allmänheten om kärnkraft

Fondspararundersökningen 2014

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Sida i svenskarnas ögon 2010

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige. Januari 2003

Kartläggning Socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum:

Christer Nordh/ Förvaltningstjänster för premiepensionen Undersökning bland allmänheten 15 och äldre februari 2013

Innehåll. 1. Om undersökningen Konsumentklimatet inför andra kvartalet Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

NATIONELLA MINORITETER 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Julhandeln 2018 Så mycket handlar vi för på nätet

Snabbmätning Om ekonomiska prioriteringar

Deltagarnöjdhet i TSL-systemet 2012

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Fjärrvärme 2011 E.ON. Jon Andersson, Projektnummer:

Kommunernas stöd till idrotten. En undersökning våren 2005

Låneindikatorn. Genomförd av Origo Group December 2018

Kodbarometern för allmänheten 2010

Så efterfrågar vi elektronisk kommunikation - en individundersökning 2005

i Sverige

Julhandeln 2017 Så mycket handlar vi för på nätet

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009

Mångfaldsbarometern Ansvariga: Fereshteh Ahmadi, professor, huvudansvarig, Högskolan i Gävle Irving Palm, docent, Uppsala Universitet

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Svenskarna och sparande Resultatrapport

Allmänheten om politisk TV-reklam

DN/Ipsos väljarbarometer februari 2017 Stockholm, 21 februari Kontakt: David Ahlin,

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 1 maj kommentar av docent Örjan Hultåker

Effektmätning av gratistidningen

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003

Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Svenskarnas inställning till kärnkraftens användning i Sverige. Maj Arne Modig

DN/Ipsos: Förtroendet för partiledarna

DN/Ipsos väljarbarometer november 2016 Stockholm, 22 november Kontakt: David Ahlin,

Övergripande kundundersökning 2014 Analysrapport

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

Familjeekonomi mina, dina och våra pengar. Ingela Gabrielsson Privatekonom

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari Karna Larsson-Toll

Gäller fr o m 1 januari Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm december 2003

Sparkontoundersökning

Mer tillåtande attityd till alkohol

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga

Transkript:

PTS-ER-2004:9 Dnr: 03-530/32 Post- och telestyrelsen UNDERSÖKNING AV BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 26 JANUARI 2004 T-25055 Kontaktpersoner: Post- och Mathias Henricson, e-post: mathias.henricson@pts.se, tel: 08-678 5624 telestyrelsen: Temo AB: Anneli Jennefors, e-post: anje@temo.se, tel: 08-52233004 TEMO AB, P.O. BOX 8057, SE-04 20 STOCKHOLM, SWEDEN PHONE +46 (0)8 522 330 00, FAX +46 (0)8 522 330 99, INFO@TEMO.SE VAT NO. SE5564740560

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund och syfte... 3 Resultat... 4 Hur ofta går man till Svensk Kassaservice för att betala räkningar och ta ut pengar?... 4 Hur ofta går man till Postens Partner för att hämta eller skicka brev och paket eller köpa frimärken?... 5 På vilket sätt betalar man vanligen sina räkningar... 6 Bedömning av tillgänglighet och service gällande Svensk Kassaservice... 8 Bedömning av tillgänglighet och service gällande Postens Partner... 9 Bilaga: Metodbeskrivning... 0 Bilaga 2: Frågeformulär... Bilaga 3: Tabeller... 2 Bilaga 4: Öppna svar... 3 T-25055 Temo AB 2004 2 (3)

Bakgrund och syfte Post- och telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet en årlig undersökning av hur befolkningen upplever kvaliteten i Postens service samt av befolkningens betalningsvanor och hur man förser sig med kontanter. Denna undersökning är en uppföljning av tidigare genomförda mätningar 997-2003. Mot bakgrund av de förändringar som Postens servicenät under senare tid har genomgått, har frågeställningarna i årets mätning och den föregående (2003) anpassats till nuvarande förhållanden, vilket medför att jämförelse med tidigare mätningar bör göras med viss försiktighet. Sommaren 200 påbörjades avvecklingen av det traditionella kontorsnätet samtidigt som brev- och pakettjänster lades över på av Posten för ändamålet särskilt anlitade partner, t ex butiker och serviceinrättningar. Avsikten är att konsumenterna skall uträtta sina brev och paketärenden hos dessa partner. Samtidigt har kassatjänsterna (in- och utbetalningar) skilts ut från traditionell postverksamhet och tillhandahålls numera i ett separat bolag kallat Svensk Kassaservice AB. T-25055 Temo AB 2004 3 (3)

Resultat Hur ofta går man till Svensk Kassaservice för att betala räkningar och ta ut pengar? De svarande i undersökningen fick uppge hur ofta de brukar gå till Svensk Kassaservice för att betala räkningar och ta ut pengar. Frågan avser fast kassaservice, alltså inte den som tillhandahålls av lantbrevbärare. Frågan var spontan, d.v.s. svarsalternativen lästes inte upp för respondenten. Knappt fyra av tio (38 procent) av svenska folket går till Svensk Kassaservice minst en gång per år för att betala räkningar och ta ut pengar i kassan, medan 6 procent svarar att de aldrig går dit av denna anledning. Bland dem som svarar att de går till Svensk Kassaservice för att betala räkningar och ta ut pengar är det vanligast med den typen av ärenden -3 gånger per år (20 procent). Resultaten ligger i stort sett i nivå med mätningen år 2003. Diagram : Hur ofta brukar du gå till Svensk Kassaservice* för att betala räkningar och ta ut pengar? -3 ggr/år g/kvartal Varannan månad g/månad Varannan vecka Någon gång/vecka 5 8 6 2 4 5 3 7 0 3 5 6 2 3 4 5 20 9 20 20 Flera ggr/vecka Går aldrig till SV Kassaservice* i detta ärende Vet ej 46 43 6 58 0% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 00% *Formuleringen år 200/ 2002 : Posten 2004 2003 2002 200 T-25055 Temo AB 2004 4 (3)

Av dem som besöker Svensk Kassaservice varannan vecka återfinns en större andel bland de äldsta (60 år och äldre). Eftersom en omorganisation av posten har skett under år 2002, bör jämförelser med tidigare mätningar göras med viss försiktighet. I mätomgångarna 200 och 2002 löd frågan: Hur ofta brukar Du gå till Posten för att betala och ta ut pengar i kassan? Med Posten menar vi både postkontor och postservice som finns i butiker, medborgarkontor, bibliotek eller liknande, inte kassaservice via lantbrevbärare Hur ofta går man till Postens Partner för att hämta eller skicka brev och paket eller köpa frimärken? De svarande i undersökningen fick också uppge hur ofta de besöker Postens Partner för att hämta eller skicka brev och paket eller köpa frimärken. Även denna fråga var spontan, d.v.s. svarsalternativen lästes inte upp för respondenten. Åttiofem procent går minst en gång per år till Postens Partner för att hämta eller skicka brev och paket eller köpa frimärken. Det vanligaste är att man besöker Postens Partner i detta ärende -3 gånger per år (26 procent), följt av en gång i månaden vilket 2 procent uppger. Drygt en av tio svarar en gång per kvartal eller varannan månad. Åtta procent uppger någon gång varannan vecka och fyra procent någon gång i veckan. Att man aldrig går till Postens Partner i detta ärende uppger 4 procent. Resultaten ligger i stort sett i nivå med föregående års mätning. Diagram 2: Hur ofta brukar du gå till Postens Partner för att hämta eller skicka brev och paket eller köpa frimärken? -3 ggr/år g/kvartal Varannan månad g/månad Varannan vecka Någon gång/vecka Flera ggr/vecka Går aldrig till Postens Partner* i detta ärende Vet ej 2 3 3 2 3 2 2 3 8 6 9 0 4 5 4 6 2 2 20 2 2 26 28 27 26 0% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 00% *Formuleringen år 200/2002 : Posten 2004 2003 2002 200 T-25055 Temo AB 2004 5 (3)

Av dem som besöker Postens Partner en gång i månaden återfinns en större andel bland de yngsta (6-29 år). En större andel bland männen och de äldsta uppger att de aldrig besöker Postens Partner i detta ärende. I mätomgångarna 200 och 2002 löd frågan: Hur ofta brukar Du gå till Posten för att hämta eller skicka brev och paket eller köpa frimärken? Med Posten menar vi både postkontor och postservice som finns i butiker, medborgarkontor, bibliotek eller liknande, inte kassaservice via lantbrevbärare. På vilket sätt betalar man vanligen sina räkningar Betalning av räkningar via dator, Internet eller bankens hemsida har ökat från 999 till 2004 med 37 procentenheter (från 9 procent till 46 procent) och det har skett på bekostnad av postala betalningsuppdrag (postgiro, bankgiro, privatgiro eller motsvarande). Andelen har minskat från 999 till 2004 med 34 procentenheter (från 79 procent till 45 procent). Diagram 3: Hur betalar du vanligen dina räkningar? Över postgiro, bankgiro, pers. konto, sänder in räkningar till banken Via dator/internet/bankens hemsida Över disk hos SV Kassaservice* Över disk på bankkontor/på banken 2 3 23 32 39 45 46 53 63 68 Genom lantbrevbärare Via telefon/telefonbank Annan betalar/har inga räkningar Annat sätt 6 3 4 2 *Formuleringen år 200/2002 : Posten 0% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 00% 2004 2003 2002 200 Bland dem som betalar räkningar via dator återfinns en större andel bland personer i åldersgruppen 30-44 år och de som har en hushållsinkomst över 300 000 kronor. Medan det är vanligare bland kvinnor, boende i glesbygd, 45-åringar och äldre samt de med en hushållsinkomst under 300 000 att betala sina räkningar över postgiro, bankgiro, privatgiro eller motsvarande. T-25055 Temo AB 2004 6 (3)

På vilket sätt tar man vanligen ut kontanter Uttag från Bankautomat har ökat från 999 till 2004 med 5 procentenheter (från 78 procent till 83 procent). När det gäller uttag från konto t ex ICA-konto, betalkort eller motsvarande vid köp i butik har det skett en ökning mellan mätningarna 999 och 2004 (från 2 procent till 7 procent). I övrigt är resultaten i stort sett oförändrade. Diagram 4: På vilket sätt tar du vanligen ut kontanter? Uttag från bankautomat Uttag över disk på bankkontor/banken Uttag över disk hos SV Kassaservice* Uttag från konto t ex ICA-konto betalkort 7 8 9 0 3 4 5 6 7 8 5 4 83 82 83 8 Genom lantbrevbärare Check (vid köp i butik) Får av annan i hushållet Annat sätt 2 *Formuleringen år 200/2002 : Posten 0% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 00% 2004 2003 2002 200 Av dem som tar ut kontanter från bankautomat återfinns en större andel bland dem mellan 6 och 44 år och de som har en hushållsinkomst över 300 000 kronor. Av dem som tar ut pengar över disk hos Svensk Kassaservice eller pengar över disk på bankkontor finns en större andel bland dem som är 60 år eller äldre och de med en hushållsinkomst under 300 000 kronor. Även bland dem som tar ut pengar via konto (t ex ICA-konto, betalkort eller motsvarande vid köp i butik) återfinns en större andel bland de med en hushållsinkomst under 300 000 kronor. T-25055 Temo AB 2004 7 (3)

Bedömning av tillgänglighet och service gällande Svensk Kassaservice Vid mätningen år 200 och 2002 fick de svarande bedöma tillgänglighet och service när det gällde Posten. I årets mätning och i mätningen år 2003 har de svarande i undersökningen fått bedöma tillgänglighet och service gällande Svensk Kassaservice. Jämförelser mellan årets och 2003 års resultat och de föregående mätningarna bör därför göras med försiktighet. Cirka 44 procent är nöjda med personalens service hos Svensk Kassaservice. Vid jämförelse med föregående års undersökning kan man konstatera att andelen nöjda har minskat med 7 procentenheter. Trots detta är andelen missnöjda i stort sett oförändrad, fler väljer däremot i årets mätning att inte ta ställning i frågan (34 procent jämfört med 29 procent 2003). Nästan fyra av tio (38 procent) är nöjda med tillgängligheten när det gäller den tid det tar för att komma till Svensk Kassaservice. Även detta visar på ett försämrat resultat jämfört med föregående mätning (minskning från 44 procent nöjda till 38 procent nöjda). Trettiofyra procent är nöjda med tillgängligheten vad gäller kötider, jämfört med 38 procent år 2003. Andelen missnöjda är 2 procent vid båda mättillfällena. Bara 27 procent uppger att de är nöjda när det gäller öppettiderna hos Svensk Kassaservice, vilket är en minskning med 9 procentenheter jämfört med föregående mätning. Trots detta är andelen missnöjda i stort sett oförändrad. Andelen som inte tar ställning i frågan har däremot ökat från 3 procent till 37 procent. T-25055 Temo AB 2004 8 (3)

Bedömning av tillgänglighet och service gällande Postens Partner De svarande i undersökningen fick också möjlighet att bedöma tillgänglighet och service gällande Postens Partner. Nästan tre av fyra bland de svarande är nöjda med tillgängligheten när det gäller öppettider hos Postens Partner och sju av tio är nöjda med personalens service. Knappt sju av tio (67 procent) är också nöjda med tillgängligheten när det gäller den tid det tar för att komma till Postens Partner och drygt sex av tio (62 procent) med kötiderna. För samtliga frågor om tillgänglighet och service gällande Postens Partner kan konstateras att det skett en ökning av andelen nöjda med i genomsnitt cirka 5 procentenheter jämfört med mätningen år 2003. Diagram 6 T-25055 Temo AB 2004 9 (3)

Bilaga: Metodbeskrivning Metod Undersökningen är genomförd via telefonintervjuer som en del av Temos telefonomnibus, Temo Direkt. Urvalet är baserat på ett riksrepresentativt urval i två steg. I steg ett dras hushåll ur Temo s hushållsbas över hushållstelefonnummer med kompensation för hemliga telefonnummer. I steg två dras slumpmässigt en individ, 6 år eller äldre, inom hushållet. Målgrupp Den svenska befolkningen, 6 år och uppåt. Tidsperiod under vilken projektet genomfördes Undersökningen är genomförd under vecka 3 i januari 2004 och omfattar.007 intervjuer. T-25055 Temo AB 2004 0 (3)

Bilaga 2: Frågeformulär T-25055 Temo AB 2004 (3)

Bilaga 3: Tabeller T-25055 Temo AB 2004 2 (3)

Bilaga 4: Öppna svar T-25055 Temo AB 2004 3 (3)