Tema: Konsten att sätta gränser



Relevanta dokument
Tema: Konsten att sätta gränser

Tema: Beröm och belöningar, kärlek och mutor

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling

Självkänsla. kklk Temadialog i förskolan. Tema: Självkänsla

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke

ENKÄT - en utvärdering av FöräldraCentrum -

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Jämställt föräldraskap

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Högoms skola. Förhållningssätt och förväntningar

Barnets rätt till stabilitet och kontinuitet familjens rätt till stöd

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Värdera din digitala integritet

Studieguide Hej skolan!

Samtal med Hussein en lärare berättar:

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

Projektets hemsida:

Om nätmobbning 2 av 2. Lektionen handlar om kränkningar och trakasserier på nätet. Om nätmobbning 2 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplanen

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors Grankulla

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Selektering och toppning. - Är det vad barnen vill?

HUR DU FÅR FÖRÄLDRAGRUPPEN ATT SNACKA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Hamnens förskola 2016/17

Datum för utvecklingssamtalet

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Nordeas undersökning om fickpengar 2015

UTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?

Flik Framgångsfaktorer som främjar likabehandling:

Bättre liv och mer lust för unga.

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

Normer och makt. Träff

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att be om hjälp. 6-8 elever 90 min SF

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott!

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

Utvärdering av säsongsinledning : %

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Barkarbyskolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

Till alla barn och ungdomar

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien

Välkommen att känna sig inkluderad!

Unga, sex och internet. Hösten 2010

Föräldrar är viktiga

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Överboda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog.

LÄRARMATERIAL LEKTION 2: VILL DU?

Förskoleenkäten Ditt barns situation i förskolan. Hur stämmer följande påståenden in på ditt barns situation på förskolan?

Tränarens himmel och helvete. Samtalsplan

VÄRDERINGSÖVNINGAR METOD 1

Bakgrundsfaktorer Om ni har fler barn i förskolan, välj då själv vilket barn ni svarar utifrån!

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Information till föräldrar med dator- och TV-spelande barncc

Pojkar 04 Lagdokument säsongen 2015

Barn och skärmtid inledning!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

MATCHFIXING. Lärgruppsplan

Transkript:

Tema: Vad är egentligen gränser och gränssättning? Behövs det? Hur och när ska man i så fall använda sig av gränssättning? Hur går vuxnas gränssättning ihop med barns inflytande och egna vilja? ( 1 Återkoppling och repetition från föregående tema ca 5 min) 1 Återkoppling till föregående träff görs om träffarna sker i en serie Sida 1 av 6

1. Inledning Samtal i mindre grupper: Vad är gränser? Vad tänker ni på när ni hör det ordet? ca 5 min 2. Film: UR s serie Om Familj ca 6 min Avsnitt Mitt barn mobbas 22:50-29:03 Hur sätter man gränser för sitt barn utan att kväva dess egen vilja? Samtal med Louise Hallin psykoterapeut och barnmorska 3. Uppföljning av filmen Förslag på dialogfrågor: ca 30 min Dagens föräldrar är dåliga på att sätta gränser hur tänker och känner ni inför ett sådant påstående? Vad är det som styr olika gränser? Personliga gränser, normer, värderingar, moral, etik, ekonomi, regler, lagar etc. Hur förmedlar vi våra gränser? Uppfostran består av hot, tjat och mutor vad har ni för tankar kring detta? Regler jämfört med gränser är det någon skillnad eller är det samma sak? Vilka gränser kan vara särskilt svåra i en föräldraroll? Hur sätter man gränser för barnet på ett respektfullt sätt? Välj dina strider vad ska man ta strid om? Vad kan man låta bli att ta strid om? Barns rätt till inflytande- (grundprincip Barnkonventionen, art:12), hur går detta ihop med gränssättning? I filmdiskussionen nämns det att man ej kan prata ett barn tillrätta när det är i affekt, men att man alltid kan gå tillbaka till situationen och samtala kring den. Tankar kring detta? Sida 2 av 6

Prata mindre, visa mer, hur tänker ni kring detta? Behöver vi alltid vara konsekventa i vår gränssättning (samma gränser varje gång)? Vi tänker kanske ofta att ordet nej förekommer vid gränssättning. Att vi nekar barnet till något. Kan ordet ja finnas med vid gränssättning? Genus: Har vi samma gränser för flickor och pojkar? Sida 3 av 6

4. Övning kring gränssättning Låt föräldrarna sitta i par. Skilj gärna på par och/eller gemensamma vårdnadshavare. Lägg ett antal bildkort på varje bord. Be föräldrarna dra ett kort/par. De ska sedan samtala 2 och 2 utifrån bilden och texten på kortet, och då med fokus på gränssättning. Bra om de associerar till ett vidare resonemang kring kortet, exempelvis vad för slags gränssättning man har kring barnets matvanor (istället för att bara diskutera kring att Kalle inte vill äta upp sin spagetti). ca 10-15 min Hur kan man som förälder hantera de situationer som återges i bildkorten? Hur agerar du? Till ledaren: visa gärna först med att själv dra ett kort och berätta dina reflektioner utifrån ett föräldraskap, med fokus på görandet. 5. Om Time Out Till ledaren: Ledaren beskriver kort de olika tankar om Time-Out som finns. ca 10 min Ursprung i sportens värld - vilken betydelse har det där? Coachen tar Timeout när spelet kommit av sig, i ett krisläge. Coachen bedömer att laget är i behov av ett avbrott för att samla nya krafter, refokusera och kanske ta en ny strategi. Begreppet Timeout används även inom barnuppfostran. Från början användes timeout i specifika program för familjer med stora bekymmer men har sedan överförts till andra sammanhang och även kommit att få olika betydelser: 1) Barnet placeras ensamt i en del av rummet eller annat rum. Denna typ förekommer t e x i de sk Nannyprogrammen på TV. Denna typ av Timeout brukar även jämföras med skamvrå. Det är ett sätt att straffa barn vid dåligt beteende. Statens Folkhälsoinstitut och flera experter på barnuppfostran tar starkt avstånd från denna Sida 4 av 6

typ av Timeout. 2) Timeout genom att den vuxne bryter situationen, tar med sig barnet till en lugnare plats i syfte att lugna ner och gör omstart (ungefär som inom sporten). Denna typ av timeout syftar till att bryta en situation som riskerar att urarta. Samtala i mindre grupper: Tankar kring dessa olika förhållningssätt Är det någon skillnad? Till ledaren: Det finns även en kulturell skillnad i hur Time-out används. I Sverige har vi generellt sett andra tankar kring barn, uppfostran och barns utveckling än t e x i USA. Källor: www.growingpeople.se www.fhi.se Familjeverkstan Sida 5 av 6

6. Att fundera över och sammanfattning Fundera enskilt: ca 15 min Vilka regler har jag/vi i vårt hem/vilka gränser sätter jag/vi? Finns det behov av att förändra något? Vad i så fall? Vad fungerar bra hemma med ditt barn just nu? I storgrupp: Finns det något särskilt att ta med sig från denna träff? Lärdomar, tankar? Finns det något klassen/föräldrarna kan göra gemensamt utifrån dagens tema för att underlätta/hjälpa varandra? ( 2 Utvärdering av träffen ca 5 min) ( 3 Sammanfattning av träffen skickas via veckobrev till samtliga föräldrar i klassen) Extramaterial Om att välja sina strider Checklista för regler Time-Out som metod i barnuppfostran Time-Out Folkhälsoinstitutets ståndpunkter 2 Utvärderingen Hur upplevde du temat, kan användas i de fall då det känns lämpligt 3 Sammanfattande material kan skickas ut i de fall då det är lämpligt. Förslag på utformning finns i dokumentet Sammanfattning gränser Sida 6 av 6