Träbyggnadsstrategi. Mora kommun



Relevanta dokument
Eksjö kommun. Dnr: 2017-KLK0203. Antagen Kf 23

MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER FALUN SUSANNE RUDENSTAM

Mer trä i byggandet. Antaget av kommunfullmäktige , 25

1 TRÄBYGGNADSSTRATEGI

MODERNT TRÄBYGGANDE - HISTORIA OCH DRIVKRAFTER UDDEVALLA LARS ATTERFORS

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Träbyggnadsstrategi

Träbyggnadsstrategi. Antagen av Kommunfullmäktige

Svar på motion om strategi för fler byggnader av trä

19:1

Energi och klimatseminarium 2018 Fossilfritt Dalarna. Färdplan fossilfritt i byggsektorn

Modernt träbyggande för en ny tid! Copperhill Mountain Lodge / Åre / Bild: Åke E:son Lindman

Växjö. den moderna trästaden. Växjö kommuns träbyggnadsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige

Invigning av Martinsons nya produktionslinje, 30 mars 2017

MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER ÖREBRO SUSANNE RUDENSTAM

Strategi för hållbart byggande i Falun

MODERNT TRÄBYGGANDE- HISTORIA OCH DRIVKRAFTER COPPERHILL, ÅRE SUSANNE RUDENSTAM

G RANSKNINGSUTLÅTANDE maj 2017

Framtidens biobaserade byggande och boende. Marie Johansson SP Hållbar samhällsbyggnad

Byggandet av ett nytt, modernt och klimatneutralt samhälle i norr

Markanvisning Nilsson-tomten i Sunne centrum

BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ

Minimässa träbyggande Trollhättan 11 april 2019

Nytt byggande för en Ny tid

INDUSTRIELLT TRÄBYGGANDE OCH DESS DRIVKRAFTER SUSANNE RUDENSTAM AVESTA

Svar på motion om träbyggnadsstrategi för ett hållbarare byggande

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB

Träbyggnadsstrategi Antagen av kommunfullmäktige i Skellefteå 2014

56 Svar på motion om träbyggnadsstrategi för ett hållbarare byggande (KSKF/2017:254)

Träbyggnadsboom i Sverige

Växjö Europas första Moderna Trästad. Med hållbarhet som grund i byggande

Klimatkommunernas årsmötesdagar 2018

MASSIVA TRÄHUS MED ANOR

Affärsmodeller i de Nordiska träbyggindustrierna

Träbyggnadsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige i Skellefteå 2014

Markanvisning Magasinsgatan i Sunne centrum

Växjö Den moderna trästaden

INTRESSENTER/FINANSIÄRER ARVIDSJAUR BODEN GÄLLIVARE KALIX KIRUNA LULEÅ PAJALA PITEÅ ÄLVSBYN

Vår vision. För att nå målet skall TräCentrum Norr bidra till följande:

Kommunstyrelsens arbetsutskott. Plats Stadshuset, KS-salen PROTOKOLL. Tid Tisdagen den 21 augusti 2012 kl. 8:30-9:40. Omfattning

Träbyggnadsstrategi. Träbyggnadsstrategi. Antagen av Kommunfullmäktige i Mönsterås den 28 november Mönsterås kommun

Martinsons Group AB Mikael Lindberg

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAVATTEN AB

BYGGMETODER HÖGA HUS I TRÄ

Erfaringar om bruk av tre fra Sverige och Finland

Inriktning för träbyggande

Boverkets rapport Klimatdeklaration av byggnader (2018:23)

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN

Regionala energieffektiviseringsmål och ett förändrat klimat Kalmar län

Framtidens träbyggnader

Kan du din betong? Betong har funnits i flera tusen år. Det är vår tids mest använda byggmaterial och dess mångsidighet är oöverträffad.

Energieffektivisering lägesrapport 4

Växjö Den moderna trästaden

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB

Träbyggnadsstrategi. Träbyggnadsstrategi UTKAST Plan- och Byggavdelningen. Mönsterås Kommun. Mönsterås Kommun

Miljöbyggprogram SYD efter Från krav i avtal till dialog

LCA Betongstomme vs Trästomme Betongbro vs träbro Fler miljöfördelar Konkreta miljöfördelar av att välja limträ

Markanvisning Stora Torget i Sunne centrum

Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler

SnABbT, snyggt och hållbart

Industriellt (trä)byggande Nuläge och framtida potential

Gröna exempel från Växjö kommun

Trä är framtidens huskultur! - Har marknaden mod och mognad för höga trähus?

Kommunstyrelsens förslag till antagande av mark- och exploateringspolicy för Kävlinge kommun Ärende 23 KS 2017/234

Plats och tid Centrumhuset, Henån, Högholmen, :15

MODERNT TRÄHUSBYGGANDE. 7 november i Trollhättan

Stadsbyggnadskontoret Tekniska kontoret Miljökontoret

REGLEMENTE SOCIALA MYNDIGHETS- NÄMNDEN I MORA

ÄGARDIREKTIV FÖR MORASTRAND AB. ( g ä l l e r ä v e n f ö r e v e n t u e l l a d o t t e r b o l a g )

Plan- och markkontoret. Riktlinjer för markanvisning i Borlänge kommun. Beslutad av kommunstyrelsen

Dag 1 ägnades åt erfarenheter från träbyggandet i Mellaneuropa och Norden ur österrikiska, franska och finska perspektiv.

Energi-

Bostäder för alla men hur? Seminarium i Skellefteå 8 december 2016

Återrapportering av slutredovisade projekt Projekten har slutredovisats under perioden september oktober 2013

Från energi till sociala frågor - så blev Alingsåshem drivande i hållbar renovering

Moderna trähus det nya sättet att bygga

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan Tunabyggen Affärsplan Box Borlänge

Nybyggarland i Kungens Kurva

Hallbyggnader i massivträ

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

TRÄ. ett medvetet val

BOLAGSORDNING FÖR MORASTRAND AB

Träpriset Brf Långskeppet

Planering och genomförande - nedslag i Halmstad, Växjö, Uppsala och Mora

Riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal. Antagen av Kommunfullmäktige POLICY. Datum

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB

SÖDRA TOMTEN Beskrivning av förslaget

ÄGARDIREKTIV FÖR GULLSPÅNGSBOSTÄDER AB

Jäntan 2, Landskrona stad, nu fråga om köpoption

Nationell upphandling av bostäder för kommuner och bostadsföretag. Jan-Ove Östbrink och Bengt Westman, SKL

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Jag är född i Värmland på 50-talet. Men det är inte där jag växte upp det blev Småland för min del.

VÄXJÖ BYGGER MED TRE i en sammenhällskontekst som berør Trebiennalen Mandal 17 september 2014

Markanvisning avseende detaljplan för del av Ullstämma 5:8 med flera, etapp 1.

Policy för exploateringsavtal Utgör kommunens riktlinjer för exploateringsavtal enligt lag

Trä är framtiden! Karl-Henrik Sundström VD Stora Enso

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

Miljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick

REGLEMENTE MILJÖNÄMND

Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9144, Sicklaön 202:9 del av Ektorps Centrum

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Transkript:

Träbyggnadsstrategi Mora kommun

Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför ska kommunen engagera sig i träbyggande?... 4 Miljö- och klimatpåverkan... 4 Kommunens roller och verktyg... 5 Förslag till träbyggnadsstrategi för Mora kommun... 5 Träbyggnadsstrategi Daterad 2011-12-12 Fastställd Kommunfullmäktige 2011-12-12 130 Reviderad - Produktion Kommunledningskontoret Omslagsbild Eldhus, 1237 (Zorns gammelgård), Sveriges äldsta allmogebyggnad i timmer Dnr KS 2009/172 101 Dokument Winess: KS 2 (4)

Inledning Regeringen har initierat en nationell strategi för Mer trä i byggandet, Ds 2004:01. Regeringens vision är att om 10 15 år ska trä vara ett självklart alternativ i allt byggande i Sverige och på sikt i Europa. Regeringens vision, som i hög grad skulle gynna vår region, behöver samverka med lokala insatser och det finns en ömsesidig nytta med att vi utvecklar ett träprogram för Mora kommun. Under perioden 2010 2012 deltar Mora kommun i Trästad 2012. Trästad 2012 är ett samarbetsprojekt mellan 17 kommuner, fyra regioner och fyra akademier. Projektet leds av Länsstyrelsen i Västerbotten och av en processledare i varje region. Mora ingår i region Mitt tillsammans med Älvdalen, Orsa, Rättvik, Leksand och Falu kommuner. Projektet finansieras med medel från EU:s strukturfonder och av regeringen. Syftet med projektet är att vara en nationell arena för spridning av kunskap om industriellt och klimatanpassat byggande i trä. Efter de omfattande stadsbränderna i slutet av 1800-talet förbjöds byggande av trähus som var högre än två våningar i 1874-års byggnadsstadga. Först 1994 blev det åter möjligt att bygga högre bostadshus med en stomme av trä. I andra skogsrika länder som Finland, Österrike och Schweiz fanns redan då många exempel på höga byggnader som uppförts i massivträ och i industriell miljö. I Sverige har andelen flerbostadshus som byggs i trä ökat och idag byggs ca 15 % av flerbostadshusen med stommar av trä. Bland de företag som satsat på storskalig produktion av byggnadselement i trä kan nämnas: Martinssons Byggsystem AB, Lindbäcks Bygg AB och Moeleven AB. Med industriellt byggande kan 80 90 % av byggprocessen ske inomhus i en kvalitetssäker och torr industrimiljö. Parkeringsgarage, Skellefteå. (Foto: Robert Granström) 3 (4)

Varför ska kommunen engagera sig i träbyggande? - Dalarna har lång tradition av byggande i trä. - Vi har stor tillgång av träråvara i regionen och möjligheter att förädla den. - Byggnader som uppförs i trä ger miljövinster i jämförelse med hus i betong. - Med modulbyggen och gemensamma upphandlingar av flerbostadshus i trä kan byggkostnaderna pressas. Med energisnåla hus minskar också driftskostnaderna. - Kommunens miljöpolicy och målmedvetet arbete för att minska koldioxidutsläppen talar för minskad användning av betong till förmån för trä vid byggnation. - Ett ökat träbyggande med industriellt framtagande av moduler kan skapa ökad sysselsättning i regionen, en ny trähusproduktion i industriell miljö. Miljö- och klimatpåverkan Trähus ger låga utsläpp av koldioxid. När ett trähus tjänat färdigt som byggnad kan energin tillgodogöras för uppvärmning eller återvinning av trämaterial i nya träkonstruktioner. Projektet Trästad 2012 hänvisar till en studie utförd av professor Leif Gustavsson vid Mittuniversitetet. Studien jämför koldioxidutsläppen från ett fyravåningshus med trästomme och ett byggt i betong. Studien konstaterar att en tvårumslägenhet på 72 kvm byggd med trästomme sparar hela 11-15 ton koldioxid jämfört med samma lägenhet byggd i betong. En viktig anledning till detta är att det går åt mindre energi för att tillverka ett hus med trästomme jämfört med betong. Trä har den fördelen av att vara ett lätt byggnadsmaterial som gör det möjligt att fraktas långa sträckor utan att kostnaderna blir för stora. Genom att använda färdiga träelement kan byggtiden minimeras vilket minskar risken för fuktskador. Den lätta konstruktionen innebär också att det är möjligt att bygga på hus i betong med ytterligare våningar i trä. För att uppnå ett hållbart byggande och öka miljövinsterna är det viktigt att arbeta med energieffektivisering under hela processen från skogsråvara till färdig byggnad. Kommunens roller och verktyg Kommunfullmäktige har tre områden där kommunen kan fatta beslut om träbyggande: - Markinnehavet. Genom sitt markinnehav kan kommunen välja att genom exploateringsavtal förbinda exploatören att bygga i trä. - Genom direktiv i med eget byggande - Genom ägardirektiv till det kommunala bostadsföretaget att pröva trä i varje byggobjekt. 4 (4)

Förslag till träbyggnadsstrategi för Mora kommun Kommunens mål är en ökad användning av trä i högre bebyggelse och minska användningen av betong. Kommunens styrelser/nämnder och förvaltningar/bolag ska i sina verksamheter beakta de mål som angetts ovan. Särskilt gäller: - Mora kommun anvisar Morastrand AB att pröva träets möjligheter i varje nytt projekt. Bolaget ska utveckla sin kompetens i trähusbyggande och utvärdera detta i genomförda projekt. En kunskapsbas ska skapas och spridas. - När nya byggnader eller andra anläggningar ska uppföras i offentliga miljöer ska trä som byggnadsmaterial alltid övervägas. - Berörda förvaltningar och bolag ska, medverka i forskningsprojekt, nätverk och kunskapsspridning. - Kommunen samverkar med högskolan Dalarna, andra kommuner, byggherrar och entreprenörer i syfte att stärka energisnålt industriellt byggande i trä. - Planer, markanvisnings- och exploateringsavtal ska utnyttjas för att etablera samarbete med de byggherrar och entreprenörer som vill utveckla träbyggandet. Brandstation, Österrike. (Foto: Trästad) 5 (4)