Fennia FenniaF Fennia ia Fennia Fennia Verksamhetsberättelse och bokslut 2011 Fennia Fennia
Fennias verksamhetsberättelse och bokslut 2011 Fennia
Innehåll Verkställande direktörens översikt 5 Styrelsens verksamhetsberättelse 6 Bokslut 9 Resultaträkning 9 Balansräkning 12 Moderbolagets finansieringsanalys 15 Bokslutsprinciper 16 Noter till moderbolaget 20 Nyckeltal 33 Formler för beräkning av nyckeltalen 36 Risker och risk- och solvenshantering 38 Styrelsens förslag till hur vinsten ska disponeras 46 Revisionsberättelse 47 Förvaltningsrådets utlåtande 48 Fennias förvaltningsorgan 1.1.2012 49
Verkställande direktörens översikt Lyckad försäljning och ekonomisk återhämtning ökade Fennias premieinkomst Goda försäljningsresultat och en ekonomisk återhämtning bidrog till att Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias premieinkomst ökade med 8,3 procent och steg till 359 miljoner euro. Jämfört med tidigare år litade ett större antal privathushåll och företag samt kunder hos företagarservicen på vår service och valde Fennia till sitt försäkringsbolag. Bolaget gläder sig över att målen för en ökad premieinkomst överträffats, men vi är inte nöjda med vår lönsamhet. Under detta år är det centrala temat att förbättra lönsamheten för den grundläggande affärsverksamheten. Vi tror på att servicekoncept och lönsamhet kan kombineras. De rätta besluten har fattats och riktningen är utstakad. Vi har råkat ut för två skaderika år i följd. Då vi ersatt ovanligt många stora skador har totalkostnadsprocenten försämrats. Under de kommande åren spelar förutseende riskhantering en viktig roll. Vårt arbete syftar hela tiden till att säkra att våra kunders produktion och verksamhet är störningsfri. Förra året var placeringsmiljön ovanlig och svår att förutsäga. Placeringarnas avkastning enligt verkligt värde var 0,8 procent, vilket med tanke på omständigheterna kan betraktas som tillfredsställande. Det är glädjande att personalen trivs med att arbeta på Fennia och att atmosfären präglas av arbetsglädje. Vi tror på att detta också förmedlas i kundkontakterna. Indexet för personalens totala tillfredsställelse steg i personalundersökningen till 68,7 procent från att ha varit 66,6 procent vid den föregående mätningen. Hos Fennia är personalens arbetsmotivation betydligt högre än i den genomsnittliga expertorganisationen. Fennias anställda ger också flitigt feedback och deltar i att utveckla verksamheten enligt bolagets värderingar. Jag minns en försäljare som sade att vi njuter varje dag i vårt team för vi kan bara lyckas. Enligt undersökningen EPSI Rating har Finland nu Nordens nöjdaste försäkringskunder. Med utgångspunkt i feedbacken från våra kunder hör Fennia till de tre bästa när det gäller kundtillfredsställelse bland företags- och privatkunder. Vårt mål är att vara branschens mest rekommenderade. Vi har också utvecklat produkter och tjänster utifrån feedbacken från kunderna och våra observationer. Som de viktigaste hindren för att anställa personal har företagarna angett osäker efterfrågan, svårigheter med att avskeda och arbetskraftskostnader, som kan vara en betydande del av de totala kostnaderna för produktionen. Även risken för att rekryteringen misslyckas kan ibland kännas för stor. Eftersom en misslyckad rekrytering kan innebära en avsevärd ekonomisk risk för en ensamföretagare, har Fennia lanserat Försäkringen för den först anställda, som är avsedd för medlemmarna i Företagarna i Finland och våra kunder. Genom den vill vi stödja en positiv sysselsättningsutveckling för mikroföretag och sänka tröskeln för att rekrytera den första fast anställda. Dessutom inkluderade vi i kundfinansieringssortimentet ett kortvarigt konjunkturlån på ett år avsett för medlemmarna i Företagarna i Finland och våra kunder. Vi har hört så många framgångshistorier att vi tror på att man genom samarbete når goda resultat. Vårt budskap är att vi vill främja företagande och att vi tar hand om våra kunder. Vår verksamhet styrs av värderingen Kunden är nummer ett. Vi vill lyckas varje dag, så att ni uppriktigt kan rekommendera våra tjänster. Ett ödmjukt tack till våra kunder och vår personal för förtroendet och för ett gott samarbete. Våra utgångspunkter för att skapa framtiden tillsammans är strålande. Antti Kuljukka 5
Styrelsens verksamhetsberättelse 2011 Styrelsens verksamhetsberättelse 2011 År 2011 ökade Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias premieinkomst med 8,3 procent till följd av goda försäljningsresultat och ekonomisk återhämtning. Bolagets försäkringstekniska resultat belastades avsevärt av kompletteringar av ersättningsansvaret till följd av att grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden ändrats. Som en följd av en utmanande placeringsmiljö och ett negativt försäkringstekniskt resultat minskade bolagets solvenskapital påtagligt. Försäkringsverksamhet Premieinkomsten från skadeförsäkring ökade till 359 miljoner euro (332 mn euro). Och premieinkomsten från direktförsäkring ökade med över 8 procent och var 359 miljoner euro (331 mn euro). Bolagets marknadsandel ökade till cirka 9,9 procent (9,6 %), enligt branschens preliminära uppgifter. Premieinkomsten från den mottagna återförsäkringen var 0,4 miljoner euro (0,3 mn euro). Kreditförlusterna minskade och var 2 miljoner euro (3 mn euro). År 2011 var liksom året före ett skaderikt år. De kraftiga stormarna i slutet av december ökade för sin del ersättningskostnaderna. Ändringar i slutet av året av grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden ledde till att ersättningskostnaderna ökade med 52 miljoner euro. På grund av att räntenivån sjunkit beslutade bolaget att sänka den beräkningsränta som används vid diskontering av ansvarsskulden till 3,0 procent (3,5 %). Livslängden ökar fortfarande och därför var bolaget tvunget att utöka ansvarsskulden för ersättningar i pensionsform. Till följd av samverkan mellan grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden växte skadekvoten och totalkostnadsprocenten med 14,8 procentenheter. Bolagets jämförbara skadekvot utan engångsändringen av grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden var 84,9 procent (82,9 %). Driftskostnaderna ökade till 86 miljoner euro (75 mn euro). Ökningen berodde på försäljningssatsningar, på ökande utvecklings- och driftskostnader för informationssystem och på ökande avskrivningar. Driftkostnadsprocenten var 24,8 procent (23,2 %). Bolagets totalkostnadsprocent försämrades avsevärt på grund av ändringarna av grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden till 124,5 procent. Bolagets jämförbara totalkostnadsprocent var 109,7 procent (106,0 %), av vilka skadorna utgjorde 76,6 procent (74,6 %) och driftskostnaderna och kostnaderna för skadereglering 33,1 procent (31,4 %). Premieinkomsten från den lagstadgade olycksfallsförsäkringen ökade 16,5 procent till 84 miljoner euro (72 mn euro). Den ekonomiska återhämtningen syntes i form av aktivare företagsverksamhet och bidrog för sin del till att premiein komsten ökade. Ändringar i grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden försämrade betydligt försäkringsgrenens skadekvot, som steg till 129 procent. Försäkringsgrenens jämförbara skadekvot var 92 procent (94 %). Premieinkomsten från den övriga olycksfalls- och sjukförsäkringen ökade med 12 procent till 29 miljoner euro (26 mn euro). Försäkringsgrenens skadekvot försämrades till 112 procent (97 %). Premieinkomsten från trafikförsäkringen ökade med 4 procent till 72 miljoner euro (69 mn euro). Försäkringsgrenens jämförbara skadekvot var utan ändring av grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden 81 procent (83 %). Premieinkomsten från den frivilliga bilförsäkringen ökade något till 60 miljoner euro (58 mn euro). Försäkringsgrenens skadekvot försämrades till otillfredsställande och var 81 procent (77 %). Premieinkomsten från brandförsäkringar och övriga egendomsförsäkringar ökade med 4 procent och var 41 miljoner euro. Premieinkomsten från brandförsäkringar och övriga egendomsförsäkringar för privathushåll ökade med 5 procent och var 37 miljoner euro. Både företagssektorns och privathushållssektorns skadekvot försämrades. Antalet skador inom privathushållssektorn ökade kraftigt och försäkringssektorn drabbades av flera medelstora skador. Placeringsverksamhet År 2011 var placeringsmarknaden utmanande och med hänsyn till omständigheterna var resultatet av bolagets 6
Styrelsens verksamhetsberättelse 2011 Fennia, moderbolag Placeringsbestånd 31.12.2011 1 249 mn euro (1 261 mn euro) Övriga finansmarknadsinstrument 15,0 % (5,7 %) * 1,7 % (1,8 %) Övriga placeringar 2,3 % (2,8 %) * 1,5 % (-4,3 %) Masskuldebrevslån 36,8 % (46,5 %) * 2,4 % (5,1 %) Aktier och andelar 21,7 % (21,4 %) * -9,7 % (18,7 %) Placeringsverksamhetens avkastningsprocent 0,8 % (6,8 %) Avkastningsprocent per placeringsslag Fastighetsplaceringar 24,2 % (23,6 %) * 7,9 % (5,5 %) placeringsverksamhet tillfredsställande. Nettointäkterna från bolagets placeringsverksamhet enligt gängse värde var 10 miljoner euro (83 mn euro). Placeringsverksamhetens nettoavkastning på sysselsatt kapital var 0,8 procent (6,8 %). Placeringstillgångarna enligt gängse värde (inklusive upplupna räntor) var vid årets slut 1 249 miljoner euro (1 261 mn euro). Masskuldebrevslån och placeringar i långa räntefonder utgjorde 37 procent av placeringsbeståndet, och penningmarknadsplaceringar och depositioner 15 procent. Aktier, placeringar i aktiefonder och kapitalfonder utgjorde 22 procent, fastighetsplaceringar 24 procent och övriga placeringar 2 procent. Resultat och solvens Bolagets rörelseförlust var 69 miljoner euro (rörelsevinst 39 mn euro). Ändringen av grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden belastade det försäkringstekniska resultatet och ökade rörelseförlusten med 52 miljoner euro. Till följd av den ofördelaktiga skadeutvecklingen och engångsändringen av grunderna för den försäkringstekniska ansvarsskulden upplöstes 60 miljoner euro av utjämningsbeloppet. Vid årets slut var utjämningsbeloppet 157 miljoner euro (217 mn euro). Bolagets verksamhetskapital var 253 miljoner euro (285 mn euro). Bolagets solvenskapital minskade betydligt till 410 miljoner euro (502 mn euro). Solvensprocenten, dvs. solvenskapitalet i förhållande till premieintäkterna, minskade till 117,5 procent (155,0 %). Företagsledning och personal Under verksamhetsåret bestod Fennias styrelse av kommerserådet Eero Lehti (ordförande), trafikrådet Esko Penttilä (vice ordförande), Jouko Kemppi, Lars Koski, professor Eva Liljeblom, industrirådet Rauno Mattila, styrelseordförande Antti Vaahto, Juha Valkamo (t.o.m. 9.11.2011) och styrelseordförande Juhani Vesterinen (t.o.m. 31.12.2011). Styrelsesuppleant var Lasse Heiniö. Styrelsen sammanträdde sammanlagt 13 gånger under verksamhetsåret. För de ordinarie medlemmarnas del var närvaroprocenten 77 procent och för suppleanternas del 69 procent. Bolagets var Antti Kuljukka. Till nya medlemmar av förvaltningsrådet utsågs på bolagsstämman den 18 april 2011 Tauno Maksniemi, Tapio Pitkänen och Pekka Kuivalainen. År 2011 hade bolaget i medeltal 1 039 anställda (995). Koncernstruktur Till Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias koncernbokslut fogas Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv på basis av bolagets underkoncernbokslut. Moderbolaget äger 60 procent av Fennia Liv. Ömsesidiga försäkringsbolaget Pensions- Fennia, som ingår i Fennia-gruppen, äger 40 procent av Fennia Liv. Till koncernbokslutet har också fogats Finlands Skadeinspektion SVT Ab, som ägs av bolaget till 100 procent, och efennia Ab. Fennia äger 20 procent av efennia och rösträtten är 63,6 procent. Fennia-gruppens tjänster utvidgades med ett värdepappersbolag som blev Fennia Livs dotterbolag. Fördraget om bildandet av Fennia Kapitalförvaltning Ab undertecknades den 7 februari 2011. Finansinspektionen beviljade bolaget verksamhetstillstånd för ett värdepappersbolag den 29 september 2011. I slutet av 2011 hörde till koncernen ytterligare 26 fastighetsbolag, av vilka 13 tillhörde den underkoncern som utgörs av Fennia Liv. Dessutom har Uudenmaan Pääomarahasto Oy sammanslagits med koncernen som intresseföretag. Koncernbokslut Volymen för koncernens livförsäkringsverksamhet ökade kraftigt, men på grund av den svåra placeringsmiljön 7
Styrelsens verksamhetsberättelse 2011 minskade rörelsevinsten betydligt. Fennia Livs solvensställning bibehölls dock på en bra nivå. Premieinkomsten från livförsäkringsverksamheten ökade med 32 procent till 79 miljoner euro (60 mn euro). De utbetalda ersättningarna ökade till 62 miljoner euro (52 mn euro). Driftskostnaderna för livförsäkringsverksamheten var 10 miljoner euro (8 mn euro). Omkostnadsprocenten (av belastningsinkomsten) försämrades till 113,4 procent (105,2 %). Resultatet av koncernens placeringsverksamhet enligt gängse värde var -28 miljoner euro (163 mn euro), varav fondförsäkringarna utgjorde -46 miljoner euro (43 mn euro). Koncernens värderingsdifferenser var 114 miljoner euro (144 mn euro). Koncernens rörelseförlust var 65 miljoner euro (rörelsevinst 59 mn euro). Koncernens fria egna kapital var 195 miljoner euro (200 mn euro). Koncernens solvenskapital minskade betydligt till 478 miljoner euro (583 mn euro). Risk- och solvenshantering De principer för risk- och solvenshantering som bekräftats av korncernbolagens styrelser utgör grunden för risk- och solvenshanteringen i Fenniakoncernen. I Fenniakoncernen avses med riskhantering koordinerade strategier, processer, principer och åtgärder med vilka man identifierar, mäter, följer upp, hanterar och rapporterar koncernens och koncernbolagens risker. Med solvenshantering avses strategier, processer, principer och åtgärder med vilka man styr och fastställer koncernbolagens och koncernens risktäckningskapacitet, riskvillighet och risktolerans samt de väsentligaste riskbegränsningarna. Styrmodellen för riskhanteringssystemet bygger på den så kallade modellen med tre försvarslinjer, som beskrivs närmare i bilagan om riskhantering. En riskhanteringskommitté har tillsatts för koncernens försäkringsbolag för att förbereda, styra och koordinera risk- och solvenshanteringsuppgifter samt för att förmedla information om detta. Försäkringsverksamheten baserar sig på tagande av försäkringsrisker, riskspridning inom försäkringsbeståndet och hantering av dessa. De väsentligaste försäkringsriskerna är förknippade med riskurval, säljstyrning och riskprissättning, dvs. eventuell förlustrisk som följer av att kostnader för framtida försäkringsersättningar (inkl. driftskostnader) överskrider de försäkringspremier som fås av försäkringar. I försäkringsriskerna ingår även storskaderisker (bl.a. katastrofrisker) och återförsäkringsskyddets lämplighetsrisker. De viktigaste hanteringsåtgärderna när det gäller hantering av försäkringsrisker hänför sig till riskurval, prissättning, försäkringsvillkor och anskaffning av återförsäkringsskydd. Vid beräkning av ansvarsskulden tillämpas olika kvantitativa metoder, vars hantering har en central roll vid hantering av reservrisken. På reservriskens karaktär inverkar väsentligt utöver själva metoderna också tillräckligheten, kvaliteten och hanteringen av de uppgifter som används. Placeringsverksamheten baserar sig på de placeringsplaner som godkänns i bolagsstyrelserna och som preciserar bland annat allokeringen av placeringar och slår fast ansvar och befogenheter för dem som i praktiken verkar inom placeringsverksamheten. När allokeringen av placeringar fastställs beaktas bolagens risktäckningskapacitet. Med marknadsrisker avses förlustrisker som direkt eller indirekt beror på ändringar i finansmarknadens variabler, t.ex. fluktuationer i räntor, aktier, fastigheter, valutakurser och kreditmarginaler, värdenivåer och volatiliteter. Placeringsverksamhet och dess hantering har en särställning när det gäller hantering av marknadsrisker. De väsentligaste riskerna är förknippade med placeringarnas värdeminskningar och placeringarnas oförenlighet med karaktären hos den försäkringstekniska ansvarsskulden. De väsentligaste metoderna för hantering av marknadsriskerna hänför sig till val av placeringsinstrument, diversifiering av placeringar och riskbegränsning. Syftet med hanteringen av operativa risker är att minska sannolikheten för oförutsedda förluster. Med operativ risk avses förlustrisk som beror på otillräckliga eller misslyckade interna processer, personalresurser, system eller yttre faktorer. I operativa risker ingår juridiska risker. De effektivaste riskhanteringsåtgärderna riktas mot de allvarligaste operativa riskerna. Utsikter för pågående räkenskapsperiod De mest pessimistiska uttalandena om euroområdets sönderfall och den djupa recession det skulle leda till i Europa har blivit färre eller åtminstone skjutits framåt när euroländerna godkände det andra lånepaketet till Grekland. Hela detta år kommer emellertid att präglas av osäkerhet. Att förutsäga placeringsverksamhetens resultat är exceptionellt svårt. Detta år är Fennias centrala tema att förbättra den grundläggande affärsverksamhetens lönsamhet. För att uppnå det utför bolaget ännu mer skadeförebyggande arbete än tidigare. Genomförandet av avtalade utvecklingsprojekt fortsätter i bolaget. Målet för utvecklingsprojekten är att förbättra servicen och öka kundtillfredsställelsen och på det sättet skapa möjligheter att nå målen enligt bolagsstrategin. 8
Resultaträkning 1.1.2011 31.12.2011 Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter 1 000 2011 2010 2011 2010 Försäkringsteknisk kalkyl 2 Skadeförsäkring Premieintäkter Premieinkomst 359 102 331 548 359 102 331 548 1 Återförsäkrares andel -4 932-5 230-4 932-5 230 354 169 326 318 354 169 326 318 Totalförändring i premieansvaret -5 404-2 113-5 404-2 113 Premieintäkter sammanlagt 348 766 324 206 348 766 324 206 Övriga försäkringstekniska intäkter 12 584 12 584 Ersättningskostnader Utbetalda ersättningar -277 225-257 769-277 225-257 769 Återförsäkrares andel 1 056 1 427 1 056 1 427-276 169-256 341-276 169-256 341 Totalförändring i ersättningsansvaret -83 918-25 343-83 918-25 343 Återförsäkrares andel 489-441 489-441 -83 429-25 783-83 429-25 783 Ersättningskostnader sammanlagt -359 598-282 125-359 598-282 125 Driftskostnader -86 486-75 149-86 486-75 149 4 Övriga försäkringstekniska kostnader -6 424-6 424 Försäkringstekniskt bidrag före förändring i utjämningsbeloppet -97 319-26 908-97 319-26 908 Förändring i utjämningsbeloppet 60 323-491 60 323-491 Försäkringstekniskt bidrag -36 996-27 400-36 996-27 400 9
Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter 1 000 2011 2010 2011 2010 Försäkringsteknisk kalkyl Livförsäkring Premieinkomst Premieinkomst 79 461 60 165 Återförsäkrares andel -760-528 Premieinkomst sammanlagt 78 701 59 637 Andel av nettointäkterna från placeringsverksamheten -26 973 81 361 Ersättningskostnader Utbetalda ersättningar -61 790-51 686 Återförsäkrares andel 438-61 790-51 248 Förändring i ersättningsanvaret -6 264-7 594 Ersättningskostnader sammanlagt -68 054-58 842 Förändring i premieansvaret 30 655-58 595 Driftskostnader -9 754-8 180 Försäkringstekniskt resultat 4 575 15 381 10
Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter 1 000 2011 2010 2011 2010 Annan än försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkringens tekniska bidrag -36 996-27 400 Livförsäkringens tekniska resultat 4 575 15 381 Intäkter av placeringsverksamheten 134 989 163 103 86 870 97 448 6 Uppskrivningar av placeringar 1 923 30 061 Kostnader för placeringsverksamheten -115 850-45 274-58 996-31 691 6 Korrigering av uppskrivningar av placeringar -19 206-762 1 856 147 127 27 874 65 757 Överföring av placeringsverksamhetens nettointäktsandel 26 973-81 361 Övriga intäkter Övriga 4 817 1 200 62 18 Övriga kostnader Övriga -4 638-1 042 128-243 Andel av intresseföretagens vinster 115 537 Inkomstskatt för den egentliga verksamheten Skatt för räkenskapsperioden -1 505-10 556-9 796 Skatt för tidigare räkenskapsperioder 150 63 145 69 Latent skatt 748-564 -606-11 057 145-9 727 Förlust/vinst av den egentliga verksamheten -3 905 43 387-8 786 28 405 Minoritetsandelar -1 437-5 960 Bokslutsdispositioner Förändring i avskrivningsdifferensen 209 74 Räkenskapsperiodens förlust/vinst -5 342 37 427-8 577 28 479 11
Balansräkning 31.12.2011 Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter 1 000 2011 2010 2011 2010 AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid 26 775 16 987 21 951 15 606 13 Förskottsbetalningar 12 255 12 460 12 159 9 603 13 39 030 29 447 34 110 25 209 Placeringar 7 Fastighetsplaceringar Fastigheter och fastighetsaktier 309 655 310 331 116 174 117 521 8 Lånefordringar hos företag inom samma koncern 115 978 120 999 8 Lånefordringar hos ägarintresseföretag 1 541 1 391 311 195 311 722 232 153 238 520 Placeringar i företag inom samma koncern och i ägarintresseföretag Aktier och andelar i företag inom samma koncern 25 982 25 982 9 Aktier och andelar i intresseföretag 3 272 3 231 9 3 272 3 231 25 982 25 982 Övriga placeringar Aktier och andelar 661 679 609 615 408 421 368 687 12 Finansmarknadsinstrument 695 064 742 756 448 031 479 848 Fordringar på inteckningslån 21 054 3 939 4 481 3 939 Övriga lånefordringar 24 787 16 325 21 735 16 325 10 Depositioner 6 734 1 200 - - 1 409 318 1 373 836 882 669 868 799 Depåfordringar inom återförsäkring 46 26 46 26 Placeringar sammanlagt 1 723 831 1 688 816 1 140 849 1 133 327 Placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar 270 305 300 154 Fordringar Vid direktförsäkringsverksamhet Hos försäkringstagare 61 185 56 447 60 458 56 022 Vid återförsäkringsverksamhet 747 1 563 747 1 125 Övriga fordringar 62 521 36 917 66 924 30 797 Latenta skattefordringar 339 282 124 792 95 210 128 130 87 944 12
Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter 1 000 2011 2010 2011 2010 Övriga tillgångar Materiella tillgångar Maskiner och inventarier 7 971 8 062 7 290 7 342 13 Varulager 318 314 306 302 8 289 8 376 7 596 7 644 Kassa och bank 18 679 64 914 10 954 47 032 26 968 73 290 18 549 54 676 Aktiva resultatregleringar Räntor och hyror 13 268 16 972 8 667 11 658 Övriga aktiva resultatregleringar 10 378 6 038 7 796 4 036 23 647 23 010 16 463 15 695 2 208 573 2 209 927 1 338 102 1 316 851 13
Balansräkning 31.12.2011 Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter 1 000 2011 2010 2011 2010 PASSIVA Eget kapital 16 Grundfond 4 339 4 339 4 339 4 339 Garantikapital 3 364 3 364 3 364 3 364 Uppskrivningsfond 885 885 885 885 Säkerhetsfond 186 173 157 694 186 173 157 694 Styrelsens dispositionsmedel 59 59 59 59 Vinst från tidigare räkenskapsperioder 13 943 4 996 Räkenskapsperiodens förlust/vinst -5 342 37 427-8 577 28 479 203 420 208 763 186 242 194 819 Ackumulerade bokslutsdispositioner Avskrivningsdifferens 1 941 2 149 Minoritetsandelar 28 661 28 324 Koncernreserv 426 851 Försäkringsteknisk ansvarsskuld Premieansvar inom skadeförsäkring 109 688 104 284 109 688 104 284 Premieansvar inom livförsäkring 398 166 399 553 Ersättningsansvar inom skadeförsäkring 812 567 728 649 812 567 728 649 Återförsäkrares andel -2 593-2 105-2 593-2 105 809 973 726 544 809 973 726 544 Ersättningsansvar inom livförsäkring 141 379 134 743 Utjämningsbelopp inom skadeförsäkring 156 899 217 222 156 899 217 222 Försäkringsteknisk ansvarsskuld sammanlagt 1 616 105 1 582 346 1 076 560 1 048 050 Ansvarsskuld för fondförsäkringar 271 955 301 595 Skulder Av återförsäkringsverksamhet 1 379 1 415 1 019 1 160 Övriga skulder 55 959 47 374 52 993 43 380 Latenta skatteskulder 8 179 8 876 65 517 57 665 54 012 44 540 Passiva resultatregleringar 22 489 30 384 19 348 27 292 2 208 573 2 209 927 1 338 102 1 316 851 14
Moderbolagets finansieringsanalys 1 000 2011 2010 Indirekt finansieringsanalys Rörelseverksamhetens kassaflöde Förlust/vinst av den egentliga verksamheten -8 786 28 405 Korrektivposter Förändring i den försäkringstekniska ansvarsskulden 28 510 15 804 Nedskrivningar och uppskrivningar av placeringar 11 418-2 538 Avskrivningar enligt plan 10 575 8 826 Övriga korrektivposter -5 914-18 341 Kassaflöde före förändring i rörelsekapital 35 802 32 155 Förändring i rörelsekapital: Ökning/minskning av kortfristiga räntefria rörelsefordringar -12 267 7 459 Ökning av kortfristiga räntefria skulder 7 909 5 788 Rörelseverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter 31 444 45 402 Betalda räntor och betalningar för rörelseverksamhetens övriga finansiella kostnader -428-355 Betalda direkta skatter -10 561-3 545 Rörelseverksamhetens kassaflöde 20 456 41 502 Investeringarnas kassaflöde Investeringar i placeringar (exkl. likvida medel) -45 400-34 244 Överlåtelseinkomster av placeringar (exkl. likvida medel) 6 197 28 424 Investeringar i och överlåtelseinkomster av materiella och immateriella tillgångar samt av övriga tillgångar (netto) -17 330-12 458 Investeringarnas kassaflöde -56 534-18 278 Förändring i likvida medel -36 078 23 224 Likvida medel vid räkenskapsperiodens början 47 032 23 808 Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut 10 954 47 032-36 078 23 224 15
Bokslutsprinciper Bokslutet har upprättats enligt bokföringslagen och lagarna om aktiebolag och försäkringsbolag samt i enlighet med beslut, föreskrifter och anvisningar från de myndigheter som övervakar försäkringsbolagen. Placeringarnas bokföringsvärde Byggnader och konstruktioner tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften med avdrag för avskrivningarna enligt plan eller till ett lägre gängse värde. Fastighetsaktier samt mark- och vattenområden tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften eller till ett lägre gängse värde. Intäktsförda uppskrivningar på byggnader avskrivs enligt plan. Aktier och andelar som ingår i placeringarna tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften eller till ett lägre gängse värde. Aktier och andelar som hänför sig till anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsutgiften eller till ett lägre gängse värde om värdesänkningen anses bestående. Anskaffningsutgiften beräknas med hjälp av medelpriset. Finansmarknadsinstrument tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften. Anskaffningsutgiften beräknas med hjälp av medelpriset. Differensen mellan finansmarknadsinstrumentens nominella värde och anskaffningsutgift periodiseras bland ränteintäkterna eller som avdrag för dessa under finansmarknadsinstrumentets löptid. Motposten bokförs som en ökning eller minskning av anskaffningsutgiften. Värdeförändringar till följd av fluktuationer i räntenivån har inte bokförts. Nedskrivningar i anslutning till emittentens kreditvärdighet bokförs i resultatet. Lånefordringar och depositioner tas i balansräkningen upp till det nominella värdet eller till ett bestående lägre sannolikt värde än detta. De nedskrivningar som tidigare gjorts av placeringar återförs till placeringarnas värde på ett sådant sätt att de påverkar resultatet till den del som det gängse värdet överskrider bokföringsvärdet. Derivatinstrument används i första hand till att skydda placeringsportföljerna. Derivaten bokförs dock som ickeskyddande derivatkontrakt. Vinster och förluster som uppkommit under räkenskapsperioden till följd av att derivatkontrakt stängts eller förfallit har bokförts som intäkter eller kostnader för räkenskapsperioden. Den negativa differensen mellan det gängse värdet för ett icke-skyddande derivatkontrakt och ett högre bokföringsvärde/en högre avtalskurs bokförs som kostnad. Orealiserade intäkter bokförs inte. Placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar värderas till gängse värde. Bokföringsvärde för annan egendom än placeringar Som övriga utgifter med lång verkningstid har utgifter för totalrenovering av lägenheter och för planering av datasystem aktiverats. Dessa och inventarier tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften med avdrag för avskrivningar enligt plan. Premiefordringar tas i balansräkningen upp till det sannolika värdet och övriga fordringar till det nominella värdet eller till ett bestående lägre sannolikt värde. Från premiefordringarnas nominella värde har annullationer som baserar sig på tidigare erfarenhet dragits av, varvid man får det sannolika värdet. En fordran som sannolikt inte kommer att betalas bokförs som kreditförlust. Avskrivningar enligt plan Avskrivningar enligt plan görs som lineära avskrivningar på anskaffningsutgiften baserade på ekonomisk verkningstid. De uppskattade avskrivningstiderna är i genomsnitt följande: Dataprogram Utgifter för planering av datasystem Övriga utgifter med lång verkningstid Kontors-, affärs- och industribyggnader Beståndsdelar i byggnader Transportmedel och datautrustning Kontorsmaskiner och -inventarier Uppskrivningar av placeringar 3 7 år 5 7 år 5 10 år 20 75 år 10 20 år 3 5 år 7 år Uppskrivningar av placeringar som hänför sig till placeringstillgångar och till placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar samt korrektivposter till uppskrivningarna bokförs så att de inverkar på resultatet. Uppskrivningar av placeringar som hänför sig till anläggningstillgångar och återföringar av dem förs mot uppskriv- 16
ningsfonden under det bundna egna kapitalet. Intäktsförda uppskrivningar på byggnader avskrivs enligt plan. Placeringarnas gängse värde Fastigheternas gängse värden fastställs årligen fastighetsvis med utgångspunkt i beräkningar av bolagets egna experter. I bokslutet har en försiktig värdering tillämpats. I situationer där den rätta nivån på en försiktig värdering har behövt säkerställas har man låtit göra utomstående värderingar av fastigheternas gängse värden. Värderingarna har då gjorts av ett landsomfattande bolag som vid sidan av sin övriga verksamhet specialiserat sig på fastighetsvärdering. Som gängse värde för aktier och andelar i livförsäkringsbolaget, som är dotterbolag, tillämpas ett försiktigt kalkylerat sannolikt överlåtelsepris som baserar sig på dotterbolagets substansvärde. För noterade värdepapper och för sådana värdepapper som har en marknad används som gängse värde årets sista tillgängliga kurs enligt fortlöpande handel, eller om den saknas, den sista avslutskursen. Som gängse värde för värdepapper som inte noteras används det sannolika överlåtelsepriset, den återstående anskaffningsutgiften eller ett substansvärde. Som gängse värde för kapitalinvesteringsfonderna har tillämpats anskaffningsutgiften eller de värderingar som förvaltningsbolaget uppgett om fondens gängse värde. Derivatkontrakt värderas till gängse värde på bokslutsdagen. Från verksamhetskapitalet avdras eventuell maximiförlust för icke-skyddande derivatkontrakt. Som gängse värde för fordringar tillämpas det nominella värdet eller ett lägre sannolikt värde. Poster i utländsk valuta Affärstransaktioner i utländsk valuta bokförs enligt transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder i utländsk valuta liksom gängse värde för placeringar har i bokslutet omvandlats till euro enligt Europeiska centralbankens kurs på bokslutsdagen. Kursdifferenser som uppkommit under räkenskapsperioden och vid bokslutet bokförs som korrigeringsposter till de berörda inkomsterna och utgifterna eller som intäkter och kostnader av placeringsverksamheten om kursdifferenserna hör till finansieringstransaktioner. Kursdifferenser i den försäkringstekniska kalkylen har i resultaträkningen inte överförts till intäkter/kostnader av placeringsverksamheten. Att överföringen inte gjorts har ingen effekt på den korrekta och tillräckliga bild som resultaträkningen ger av hur resultatet bildats. Arrangemang för personalens pensioner Pensionsskyddet för personalen i koncernbolagen har ordnats genom ArPL-försäkringar i Ömsesidiga försäkringsbolaget Pensions-Fennia. Pensionsförsäkringspremierna bokförs i resultaträkningen enligt prestationsprincipen. Ackumulerade bokslutsdispositioner och hantering av latenta skatter Lagstiftningen gör det möjligt att bokföra frivilliga reserver samt avskrivningar som överskrider planen. I koncernbolagens bokslut avdras inte den latenta skatteskulden från ackumulerade bokslutsdispositioner, fonderade uppskrivningar och värderingsdifferenser på placeringar. Intäktsförda uppskrivningar är skattepliktig inkomst. Latenta skattefordringar till följd av periodiseringsdifferenser i bokföring och beskattning har inte tagits upp i koncernbolagens bokslut. Koncernbolagen har inte motsvarande latenta skatteskulder. I koncernbokslutet har latenta skatteskulder och latenta skattefordringar till följd av konsolideringsåtgärder, fonderade uppskrivningar och periodiseringsdifferenser bokförts. I koncernbokslutet har de frivilliga reserverna och den ackumulerade avskrivningsdifferensen delats upp i ändring i den latenta skatteskulden och i räkenskapsperiodens resultat samt i latent skatteskuld och i eget kapital. Den tilllämpade skattesatsen är 24,5 procent (26 %). Förändring i bokföringsprinciperna för skadeförsäkring i bokslutet 2010 I slutet av 2010 trädde en lagändring om den s.k. garantiavgiftsposten i kraft. I fråga om lagstadgad olycksfallsförsäkring och trafikförsäkring skulle skadeförsäkringsbolagen på förhand förbereda sig på eventuellt solidariskt ansvar genom att bilda en särskild garantiavgiftspost i balansräkningen. Lagändringen ledde till att man avstod från förhandsförberedelse i form av en garantiavgiftspost och att skadeförsäkringsbolagen inte längre behöver reservera en garantiavgiftspost i sina resultaträkningar. Enligt lagens bestämmelser bokfördes bolagets belopp som motsvarade garantiavgiftsposten i slutet av 2009 som intäkter under övriga försäkringstekniska intäkter i resultaträkningen 2010. Det garantiavgiftsbelopp som ackumulerats före den 31 december 2010 i olycksfallsförsäkringen bokfördes som kostnad under övriga försäkringstekniska kostnader i resultaträkningen 2010 och under fördelningssaldot i balansräkningen. Den garantiavgiftspost som ackumulerats före den 31 december 2010 i trafikförsäkringen bokfördes 2010 som en förändring i utjämningsbeloppet i resultaträkningen samt i utjämningsbeloppet i balansräkningen. Skadeförsäkringens ersättningsansvar Ersättningsansvaret omfattar de ersättningsbelopp som bolaget ska betala efter räkenskapsåret och som orsakats av skador som inträffat under räkenskapsåret eller tidigare samt av andra försäkringsfall. På grund av att räntenivån sjunkit beslutade bolaget att sänka den beräkningsränta som används vid diskontering av ansvarsskulden till 3,0 procent. Vid beräkning av ersättningsansvaret för alla ersättningar i pensionsform tillämpas förräntning, och den tillämpade räntesatsen är 3,0 procent 17
(3,5 %). På andra delar av ersättningsansvaret tillämpas inte förräntning. Den s.k. dödlighetsmodell som försäkringsbolagen använder uppdaterades 2011, eftersom det konstaterades att livslängden fortsättningsvis blir längre. På grund av ändringen höjde bolaget ersättningsansvaret för pensionsreserver. Detta hade en påtaglig inverkan på ansvarsskulden för den lagstadgade olycksfalls- och trafikförsäkringen och en liten betydelse för den frivilliga olycksfalls- och ansvarsförsäkringen. Till ersättningsansvaret hör också det utjämningsbelopp som separat ska tas upp i balansräkningen. Utjämningsbeloppet är en buffert som kalkylerats i händelse av skaderika år. Storleken på utjämningsbeloppet bestäms på de grunder som Finansinspektionen fastställer för bolaget. Ansvarsskuld för livförsäkringen Vid beräkning av ansvarsskulden följs både lagen om försäkringsbolag och social- och hälsovårdsministeriets och Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar. Vid försäkringar som är bundna till placeringarnas värdeutveckling (fondförsäkringar) används ingen beräkningsränta. För övriga försäkringar beräknas ansvarsskulden per försäkring, och den beräkningsränta som tillämpas varierar enligt följande: För den individuella liv- och pensionsförsäkringen inklusive kapitaliseringsavtal tillämpas en beräkningsränta på 4,5 procent på avtal som börjat gälla före 1.1.1999, 3,5 procent på avtal som börjat gälla efter 1.1.1999 och 2,5 procent på avtal som börjat gälla efter 1.3.2003. I en del av kapitaliseringsavtalen är beräkningsräntan 2 procent eller 1 procent. För den icke formbundna gruppensionsförsäkringen är beräkningsräntan 3,5 procent. För ansvarsskuld som ackumulerats före 1.1.1999 har den ändrade beräkningsräntans (från 4,25 procent till 3,5 procent) effekt aktiverats i ansvarsskulden och den kommer att avskrivas i jämna belopp under 15 års tid. För gruppensionsförsäkringar som börjat gälla efter 1.1.2011 är beräkningsräntan 2 procent. För att uppfylla räntekravet på 4,5 och 3,5 procent för pensions- och sparförsäkringar kompletterades ansvarsskulden såväl under räkenskapsåret som i de tidigare boksluten. Ansvarsskulden för räntekomplettering var cirka 24,1 miljoner euro 31.12.2011. Genom att upplösa ansvarsskulden för räntekomplettering är det årliga avkastningskravet i beräkningsgrunden för detta bestånd 3,2 procent under de närmaste åren. För de individuella pensionsförsäkringar som börjat gälla före 1.1.2010 har den aktiverade anskaffningsutgiften dragits av från premieansvaret. Amorteringstiden för denna s.k. zillmering bestäms per försäkring och är högst sju år. Zillmeringen har fastslagits på ett sådant sätt att de belastningar som motsvarar försäkringarna räcker till för framtida amorteringar. Skälighetsprincipen Enligt 13 kap. 2 i lagen om försäkringsbolag ska livförsäkringsbolag tillämpa den s.k. skälighetsprincipen i fråga om sådana försäkringar som enligt försäkringsavtalet berättigar till extra förmåner som utdelas enligt de överskott som försäkringarna eventuellt avkastar. Denna princip förutsätter att en skälig del av det överskott som dessa försäkringar avkastar i form av extra förmåner ska återföras till de aktuella försäkringarna, om detta inte förhindras av solvenskraven. Fennia Livs mål är att på lång sikt ge försäkringskapitalet i de försäkringar som är berättigade till utdelning av överskottet en bruttoavkastning som motsvarar minst den riskfria räntan. Försäkringens duration och återköpsrätt beaktas då de extra förmånerna delas ut. Beloppet på avkastningen som utdelas bestäms utifrån de långsiktiga nettointäkterna från bolagets placeringar. Med försäkringens totalränta avses försäkringsavtalets beräkningsränta och den tilläggsränta som ska gottskrivas det aktuella avtalet. I beloppet av den tilläggsränta som gottskrivs försäkringen tas avtalets beräkningsräntenivå i beaktande. När bolagets nettointäkter från placeringar är låga sänks nivån på de extra förmånerna. Totalräntan på försäkringar med en lägre beräkningsränta kan då underskrida den högsta beräkningsräntan. När placeringarnas nettoavkastning är hög, kan försäkringar med en lägre beräkningsränta få en högre totalränta än försäkringar med en högre beräkningsränta. När det gäller nivån på de extra förmånerna strävar vi efter kontinuitet, vilket betyder att överskottet från placeringsintäkterna kan periodiseras till att utdelas som en extra förmån till den berörda gruppen försäkrade under kommande år. I förhållande till övriga försäkringsbolag och andra former av lågriskplaceringar strävar bolaget efter konkurrenskraftiga extra förmåner. Nivån på de extra förmånerna begränsas av avkastningskraven som ägarna har fastställt för kapitalet samt av bolagets solvensmål. Ett sådant solvensmål uppställs att alla solvensgränser som lagstiftarna förutsätter överskrids och att bolaget kan ta risker i sin placeringsverksamhet i den mån som placeringsplanen förutsätter för att det årligen fastställda avkastningsmålet ska uppnås. Fennia Livs styrelse fastställer tilläggsräntan kvartalsvis på förhand. Beloppet på de kommande extra förmånerna kan dock ändras även under kvartalet om solvensen eller den allmänna marknadssituationen förutsätter det. I risklivförsäkringarna tillämpas den så kallade skälighetsprincipen i dödsfallsskyddet för namngivna försäkringsgrupper i form av höjda ersättningsbelopp. Målen för de extra förmånerna är inte bindande och inte en del av försäkringsavtalet som tecknas mellan bolaget och 18
försäkringstagaren. Målen för de extra förmånerna gäller tills vidare och bolaget förbehåller sig rätten att ändra dessa mål. Hur skälighetsprincipen uppfylldes 2011 De extra förmåner som Fennia Liv delade ut 2011 motsvarar de mål som bolaget uppställt i sin skälighetsprincip. Avkastningen som utdelas till försäkringarna bestäms utifrån de långsiktiga nettointäkterna från bolagets placeringar. När det gäller nivån på de extra förmånerna strävar vi efter kontinuitet, vilket betyder att överskottet från placeringsintäkterna kan periodiseras till att utdelas som en extra förmån till den berörda gruppen försäkrade under kommande år. År 2011 blev bolagets placeringsavkastning låg. Genom att upplösa den ansvarsskuld som under tidigare år reserverats för extra förmåner och för räntekomplettering kunde man dock gottskriva försäkringar tilläggsränta utöver försäkringsränta 2011. Den riskfria räntan har varit låg för såväl korta räntor som långa statslån ända sedan 2009. Den totalränta som Fennia Liv gottskrivit har tydligt överskridit den motsvarande placeringstidens riskfria ränta 2009 2011. Försäkringens duration och återköpsrätt har beaktats då de extra förmånerna delas ut. Därför har den totalränta som gottskrivs pensionsförsäkringarna vanligen varit lite högre än den ränta som gottskrivs sparförsäkringarna. Tabellen nedan visar Fennia Livs totalräntor som gottskrivits 2011 Totalränta för räntebärande försäkringar 2011 Beräknings- Individuell Individuell Grup- Kapitaliränta spar- pensions- pensions seringsförsäkring försäkring försäkring avtal 4,50 % 4,50 % 4,50 % 3,50 % 3,65 % 3,95 % 3,95 % 3,50 % 2,50 % 3,63 % 3,95 % 3,43 % 2,00 % 3,95% 3,43 % 1,00 % 3,43 % Koncernbokslut I Fennias koncernbokslut har alla de dotterbolag tagits med där moderbolaget direkt eller indirekt har över hälften av rösträtten. Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv hör till koncernen som ett dotterbolag. Fennia Liv och dess dotterbolag inkluderas i koncernbokslutet på basis av Fennia Livs underkoncernbokslut. Fennia Kapitalförvaltning Ab (Fennia Livs ägarandel är 100 procent), som bildades 2011, är ett nytt dotterbolag. Finlands Skadeinspektion SVT Ab (100 procents ägarandel) och efennia Oy (20 procents ägarandel, rösträtt 63,6 procent) är Fennias dotterbolag. De övriga dotterbolag som tagits med i koncernbokslutet är alla fastighetsbolag. I slutet av 2011 hörde till koncernen 26 fastighetsbolag, av vilka 13 tillhörde den underkoncern som utgörs av Fennia Liv. Koncernbokslutet har upprättats som en sammanställning av moderbolagets och dotterbolagens resultaträkningar, balansräkningar och noter. Bolagens interna fordringar och skulder, intäkter och kostnader, vinstutdelning samt inbördes aktieinnehav har eliminerats. Från resultatet och det egna kapitalet har minoritetsandelen avskiljts som en separat post. Inbördes aktieinnehav har eliminerats genom förvärvsmetoden. Den koncernaktiva som hänför sig till anläggningstillgångsposter avskrivs enligt avskrivningsplanen för den berörda anläggningstillgångsposten. Koncerngoodwill som inte har hänförts har avskrivits i sin helhet. De uppskrivningar som fanns i fastighetsdotterbolagens bokföring när aktierna förvärvades har återförts, eftersom grunden för att de genomförts har inverkat på anskaffningspriset för dotterbolagets aktier. I koncernbokslutet har de bolag där koncernen kontrollerar 20 50 procent av rösträtten tagits med som intresseföretag genom kapitalandelsmetoden. Undantag utgör innehaven (20 50 procent) i ömsesidiga bostads- och fastighetsaktiebolag som inte tas in i koncernbokslutet. Att de lämnas utanför har ingen väsentlig inverkan på koncernens resultat och fria egna kapital. Koncernbolagen 31.12.2011 Koncernbokslutet inkluderar följande dotterbolag efennia Oy Emmelia Oy Finlands Skadeinspektion SVT Ab Asunto Oy Espoon Myllynkivi Asunto Oy Helsingin Vattuniemenkuja 8 Asunto Oy Helsingin Viikinportti Asunto Oy Keravan Jaakonkulma Asunto Oy Oulun Alppilan Ruusu Kiinteistö Oy Eagle Lahti Kiinteistö Oy Joensuun Metropol Kiinteistö Oy Ornant Kiinteistö Oy Ruosilantie 4-6 Kiinteistö Oy Ruosilantie 11 Kiinteistö Oy Tampereen Rautatienkatu 21 Kiinteistö Oy Televisiokatu 1 Kiinteistö Oy Televisiokatu 3 Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv nya dotterbolag Fennia Kapitalförvaltning Ab Kiinteistö Oy Konalan Ristipellontie 25 dotterbolag Asunto Oy Jyväskylän Jontikka Asunto Oy Tampereen Vuoreksen Puistokatu 76 Kiinteistö Oy Espoon Niittyrinne 1 Kiinteistö Oy Kaakkurin Liikekeskus Kiinteistö Oy Kalevankatu 9 Kiinteistö Oy Koivuhaanportti 1-5 Kiinteistö Oy Mikkelin Hallituskatu 1 Kiinteistö Oy Sellukatu 5 Kiinteistö Oy Teohypo Kiinteistö Oy Vaajakosken Varaslahdentie 6 Kiinteistö Oy Vasaramestari Kiinteistö Oy Vasaraperän Liikekeskus Koncernbokslutet inkluderar som intresseföretag Uudenmaan Pääomarahasto Oy 19
Noter till moderbolaget Noter till resultaträkningen och balansräkningen 1 000 2011 2010 1. Premieinkomst Skadeförsäkring Direktförsäkring Från hemlandet 358 659 331 170 Återförsäkring 442 378 Premieinkomst före återförsäkrares andel 359 102 331 548 2. Resultat enligt försäkringsklassgrupp, moderbolag Försäkringsklassgrupp år Premieinkomst Premieintäkter Ersättnings- Driftskostnader åter- Försäkringstekniskt före åter- före åter- kostnader före åter- försäkrares bidrag före förförsäkrares försäkrares före åter- försäkrares andel ändring i garantiandel andel försäkrares provisioner och avgiftsposten och 1 000 andel vinstandelar utjämningsbeloppet Lagstadgat 2011 83 810 82 600-106 245-10 685-230 -34 561 olycksfall 2010 71 927 71 977-67 031-9 160-422 -4 636 2009 81 955 81 964-56 645-8 694-416 16 209 Övriga olycksfall 2011 29 262 28 046-31 409-9 243-93 -12 699 och sjukdomar 2010 26 174 25 158-24 430-7 760-82 -7 114 2009 23 674 22 638-25 489-7 247-80 -10 179 Motorfordons- 2011 72 052 71 512-78 400-19 897-452 -27 238 ansvar 2010 69 254 69 015-57 308-17 553-326 -6 171 2009 69 198 69 647-55 254-16 938-1 405-3 949 Landfordon 2011 59 807 59 216-47 649-16 549-202 -5 185 2010 58 034 58 577-44 677-14 556-185 -841 2009 59 151 59 515-42 784-14 116 532 3 147 Brand och annan 2011 71 071 69 910-65 958-19 734-1 678-17 459 skada på egendom 2010 65 975 65 322-66 264-17 072-2 183-20 198 2009 65 097 65 038-54 335-16 506-1 535-7 338 Ansvar 2011 21 987 21 336-18 161-4 438 3-1 261 2010 19 221 18 756-12 905-3 647-95 2 108 2009 19 429 19 275-8 411-3 471-305 7 088 Övriga 2011 20 670 20 641-13 090-5 890-593 1 068 2010 20 585 20 277-10 380-5 356-818 3 723 2009 20 096 20 193-13 043-5 062-928 1 160 DIREKTFÖRSÄKRING 2011 358 659 353 260-360 912-86 437-3 246-97 335 SAMMANLAGT 2010 331 170 329 083-282 996-75 104-4 112-33 129 2009 338 599 338 270-255 959-72 035-4 136 6 139 Återförsäkring 2011 442 438-231 -191 16 2010 378 353-115 -178 1 61 2009 1 570 1 544-1 293-204 -99-52 SAMMANLAGT 2011 359 102 353 698-361 143-86 628-3 246-97 319 2010 331 548 329 436-283 111-75 282-4 111-33 068 2009 340 169 339 814-257 252-72 239-4 236 6 087 Förändring i garantiavgiftsposten 2009-426 Försäkringstekniska intäkter och kostnader 2010 6 159 Förändring i 2011 60 323 utjämningsbeloppet 2010-491 2009-31 819 FÖRSÄKRINGS- 2011-36 996 TEKNISKT BIDRAG 2010-27 400 2009-26 158 20
1 000 2011 2010 3. Poster som avdragits från premieinkomsten Kreditförluster på premiefordringar 1 978 2 521 Fördelningsavgifter 24 779 21 907 Premieskatt 55 454 52 069 Brandskyddsavgift 781 739 Trafiksäkerhetsavgift 672 689 Arbetarskyddsavgift 1 531 1 247 Sammanlagt 85 194 79 172 1 000 2011 2010 4. Specifikation av driftskostnader Totala driftskostnader enligt funktion Utbetalda ersättningar 28 883 26 837 Driftskostnader 86 486 75 149 Kostnader för skötsel av placeringsverksamheten 3 012 2 296 Övriga kostnader -129 246 Sammanlagt 118 252 104 528 Funktionsspecifika avskrivningar enligt plan Utbetalda ersättningar 2 394 2 617 Driftskostnader 5 890 3 943 Kostnader för skötsel av placeringsverksamheten 194 171 Övriga kostnader Sammanlagt 8 477 6 732 Specifikation av driftskostnaderna i resultaträkningen Utgifter för anskaffning av försäkringar Provisioner för direktförsäkring 5 872 4 236 Provisioner och vinstandelar för mottagen återförsäkring 71 58 Övriga utgifter för anskaffning av försäkringar 34 880 30 979 40 824 35 272 Kostnader för skötsel av försäkringar 29 023 24 729 Förvaltningskostnader 16 781 15 280 Provisioner och vinstandelar för avgiven återförsäkring -142-133 Sammanlagt 86 486 75 149 21
1 000 2011 2010 5. Specifikation av personalkostnader, personalen och medlemmarna i de olika organen Personalkostnader Löner och arvoden 50 227 46 508 Pensionskostnader 9 095 8 259 Övriga lönebikostnader 4 727 4 068 Sammanlagt 64 049 58 835 Löner och arvoden till ledningen Verkställande direktören och ens ställföreträdare 643 678 Styrelsen 155 148 Förvaltningsrådet 151 147 Sammanlagt 949 973 Pensionsåldern för en bestäms enligt ArPL. Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden Kontorspersonal 568 547 Försäljningspersonal 471 448 Sammanlagt 1 039 995 Revisorns arvoden Revision 42 42 Skatterådgivning 9 14 Övriga tjänster 1 1 Sammanlagt 52 56 22
1 000 2011 2010 6. Specifikation av nettointäkterna av placeringsverksamheten Intäkter av placeringsverksamheten Intäkter av placeringar i företag inom samma koncern Dividendintäkter 108 120 Intäkter av fastighetsplaceringar Ränteintäkter Från företag inom samma koncern 3 863 3 056 Från övriga företag Övriga intäkter Från företag inom samma koncern 487 232 Från övriga företag 18 544 16 629 22 894 19 917 Intäkter av övriga placeringar Dividendintäkter 7 538 5 257 Ränteintäkter 20 339 23 595 Övriga intäkter 1 736 1 588 29 613 30 440 Sammanlagt 52 615 50 477 Återförda nedskrivningar 1 214 4 455 Försäljningsvinster 33 042 42 515 SAMMANLAGT 86 870 97 448 Kostnader för placeringsverksamheten Kostnader för fastighetsplaceringar Till företag inom samma koncern -9 992-7 933 Till övriga företag -3 642-3 164-13 634-11 097 Kostnader för övriga placeringar -3 360-2 136 Räntekostnader och övriga kostnader för främmande kapital Till företag inom samma koncern Till övriga företag -427-355 -428-355 Sammanlagt -17 422-13 588 Nedskrivningar och avskrivningar Nedskrivningar -12 631-1 917 Byggnadsavskrivningar enligt plan -2 098-2 094-14 729-4 012 Försäljningsförluster -26 845-14 092 SAMMANLAGT -58 996-31 691 Nettointäkter av placeringsverksamheten i resultaträkningen 27 874 65 757 23