Laboration, analoga applikationer

Relevanta dokument
TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

TENTAMEN Elektronik för elkraft

Laboration - Va xelstro mskretsar

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

5 OP-förstärkare och filter

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

Operationsfo rsta rkarens parametrar

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

Examinator: Bengt Hällgren

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Laboration ( ELEKTRO

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

AKTIVA FILTER. Laboration E42 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Rev 1.0.

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner

Hambley avsnitt

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Spänningsstyrd Oscillator

INTRODUKTION TILL OrCAD

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

Ellära och Elektronik Moment Filter och OP Föreläsning 8

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 4 Operationsförstärkare

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Hambley avsnitt

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar

Laboration - Operationsfo rsta rkare

Tentamen i Elektronik fk 5hp

Videoförstärkare med bipolära transistorer

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

090423/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering och mätning på elektriska kretsar

Elektronik 2018 EITA35

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Cédric Cano Uppsala Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

TSTE05 Elektronik och mätteknik Projektet (Lab2a och Lab2b): Aktivt filter

Grundläggande signalbehandling

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

TSTE05 Elektronik och mätteknik Projektet (Lab2a och Lab2b): Aktivt filter

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

TVD-M2 TOUCHPOINT VIBRATION MONITOR. Manual

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad. fysik och elektronik. Patrik Eriksson

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 21 oktober 2008 klockan 8:00 13:00

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

IE1206 Inbyggd Elektronik

080327/TM IDE-sektionen. Laboration 3 Simulering av elektriska kretsar

Simulering med simulatorn TINA version 1.0

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

TSTE24 Elektronik. Dagens föreläsning. Förstärkare Mark Vesterbacka. Förstärkarsteg. Småsignalberäkningar. Examinationsexempel s.

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Mät kondensatorns reaktans

Anslutning av mikroproduktion

Elektronik 2018 EITA35

Strömtänger för AC ström

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

nmosfet och analoga kretsar

Adash 3900 Omvandlare för vibrationer till 4 20 ma strömloop. Ref: RS

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E

TSTE05 Elektronik och mätteknik ISY-lab 3: Enkla förstärkarsteg

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar.

DN-SERIEN 5.00 (1/2) E - Ed 1. Icke-bindande dokument

Svar till Hambley edition 6

KAPITEL 4 MTU AB

OP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

COMBI Kanalers Kombinations Modul

Transkript:

Labratin, analga applikatiner Du ska i denna labratin simulera ch analysera några kretsar för analga applikatiner. Material Datr med OrCad. Kppla kmpnentbibliteken sm är upplagda i mdle m du inte redan har gjrt det. Analg elektrnik, Bengt Mlin Uppgift 1 Linjär reglering Simulera en serieregulatr enligt figur 15.13 i bken. Dimensinera återkpplingen för en utspänning på 8V. Använd transistr TIP31C från bibliteket PWBJT ch zenerdid D1N750 (4,7V) från bibliteket EVAL. Du behöver bara använda en spänningskälla för att mata din kppling (Uin i bken) Denna spänning matar även OP-förstärkaren. Den behöver inte dubbel matning eftersm spänningarna i kpplingen aldrig är negativ. Strömmen genm zenerdiden ska vara låg (någn ma max) för att effektiviteten ska bli så hög sm möjligt. Inspänningen väljs till 20V. Lasten väljs så att utströmmen blir ca 0,5A. a) Kntrllera kretsens utspänning. Eftersm strömmen genm zenerdiden är låg, kanske spänningen är lite lägre än 4,7V. Justera förstärkningen så att utspänningen blir ca 8V. b) Kntrllera linjereglering genm att införa en rippelspänning på inspänningen. Detta kan t.ex. göras genm att kppla en sinusgeneratr i serie med spänningskällan. Välj en amplitud på 1-3V ch en frekvens på 100Hz. Hur str del av ripplet är kvar på utgången? Uttryck i db. c) Filtrera din referensspänning genm att addera en kndensatr parallellt med zenerdiden. Testa några lika strlekar i spannet 10nF till 10uF. Hur påverkas ripplet? d) Kntrllera lastregleringen genm att variera lastströmmen. Detta kan göras med t.ex. en sinusgeneratr i serie med lastresistrn. Dimensinera resistansen ch amplituden på generatrn så att strömmen varierar mellan 0,1-0,5A. Sätt frekvensen till 100Hz. Hur påverkas utgångsspänningen av den varierande strömmen? Uttryck i V/A. e) Ändra frekvensen till 100kHz. Hur påverkas lastregleringen?

Uppgift 2 Oscillatr Simulera en Kmbinerad triangel- ch fyrkants-scillatr enligt figur 16.13 i bken (funktinsgeneratr) Oscillatrn består av en kmparatr ch en integratr. Studera dessa kpplingar för att sedan teretiskt kunna designa en scillatr med given amplitud (på triangelvågen) ch frekvens. a) Simulera en scillatr med amplituden 2V ch frekvensen 1kHz. Vad blir resultatet? Hur mycket skiljer det sig från det teretiskt uträknade? b) Om det blir fel i a) så berr det trligtvis på att p-förstärkarens maximala utspänningar (+ ch -) skiljer sig från matningsspänningen. Utifrån simuleringens bttnadsspänning på kmparatrns utgång, beräkna nya kmpnentvärden ch gör en ny simulering sm kmpenserar för detta så att amplitud ch frekvens blir ungefär rätt. Uppgift 3 Aktiva filter a) Beräkna ch simulera ett aktivt lågpassfilter av 5:e rdningen. Se bilagan med beräkningsexempel. Sätt förstärkningen till 20dB ch gränsfrekvensen till 2kHz. Gör ett frekvenssvep ch visa resultatet med ett bde-diagram (med bägge axlarna lgaritmiska). Kntrllera att gränsfrekvens ch filtrets branthet stämmer. b) Beräkna ch simulera ett aktivt bandpassfilter enligt figur 16.22. Sätt gränsfrekvensen till 10kHz ch Q-värdet till 5. Gör ett frekvenssvep ch visa resultatet med ett bde-diagram (med bägge axlarna lgaritmiska). Kntrllera att centerfrekvens ch filtrets bandbredd stämmer. För att göra frekvenssvep används VAC sm spänningskälla. För att göra ett bdediagram med lgaritmiska axlar ch db-skalning: Välj add trace i simuleringsfönstret ch uttryck det sm DB(Vut/Vin). Tänk på att frekvenssvepet måste gå en rejäl bit utanför gränsfrekvensen för att få med filtrets dämpning i spärrbandet. T.ex. kan det vara lämpligt att svepa mellan 10Hz-100kHz m gränsfrekvensen är 1kHz.

Uppgift 4 Step-dwn utan reglering Simulera en step-dwn-mvandlare enligt schemat nedan. D1 är en zenerdid på 4,7V. 4-5 utgör en spänningsdelning där du kan justera förhållandet för att ändra referensen. V3 är inställd så att den genererar en triangelvåg på 50kHz. U1 är en kmparatr sm genererar en pulsviddsmdulerad fyrkantsvåg, där pulsvidden berr på referensens spänning i förhållande till triangelvågens amplitud. M1 agerar switch ch D3 är frihjulsdid. L1-C1 är utgångsfiltret ch 7 representerar splens resistans. L är lasten. a) Vad händer med utspänningen m du ändrar inspänningen (Vin)? Varför? b) Uttryck utspänningen med strheterna inspänning ch mdulatinsgrad c) Beskriv hur mdulatinsgraden förändras med amplituden på V3 ch spänningen i punkten mellan 4-5. Spetsuppgift Step-dwn med reglering Kmplettera schemat i föregående uppgift så att regulatrn har en fungerande återkppling. Sätt utspänningen till 8V edvisa schema ch mtsvarande simuleringar på regleringen sm i uppg. 1. edvisning av labben Labratinen redvisas med scheman på alla delar, Förklaringar på hur du tänkt när du knstruerat dina lika kpplingar, beräkningar ch vilka resultat du fått. Du ska ckså kmmentera dina resultat ch jämföra teri ch simulering.

Bilaga för aktiva filter Tabell med filterparametrar.

Exempel: ecept för beräkning av kmpnenter till aktiva filter av 3:e rdningen. Figur 1: Aktivt filter (3:e rdningen med tre pler) bestående av ett 1:a ch ett 2:a rdningens filter. När du ska göra beräkningar på aktiva filter, börja med beräkningarna på steg 2 ch ta sedan steg 1 (Om du ska knstruera ett 3:e rdningens filter). Med detta förfaringssätt kan du välja slutlig förstärkning sm ska gälla för filtret. Steg 2 är en lågpassfilterlänk av andra rdningen av typ Sallen-Key. För denna andrardningslänk gäller: F F( j) 2 (( jgc) ( 3 F) jgc 1) g tabell) 1 är filterlänkens gränsvinkelfrekven1. (För Chebyshev gäller: g g C 1 där tas ur C F 1 1 är resulterande förstärkning vid frekvenser <<g. 3 F Är ett mått på dämpningen. F U ut 3 1 U 1 1 är förstärkningen i steg 2. Lös ut : ( ) 2 1 1. Hämta ur en tabell (berr på vilket steg man gör beräkningarna på ch vilken typ av filter man valt, Butterwrth, Bessel,...) 2. Välj 1 ch beräkna. 3. Utifrån vald eller efterfrågad gränsfrekvens beräknas gränsvinkelfrekvensen: g 2 fg [rad/s] Pga att samtliga tabeller är nrmaliserade för = 1 rad/s måste g multipliceras med tabelvärdet,. Har man valt ett Butterwrthfilter så är alltid lika med 1, dvs g har sitt rätta värde.

4. Välj C ch beräkna ur nedanstående frmel: 1 2fgC Steg 1 är ett 1:a rdningens lågpassfilter vars resulterande överföringsfunktin är: F F( j) ( 1 jgc) g 1 C är filterlänkens gränsvinkelfrekvens. F 1 1 är resulterande förstärkningen vid frekvenser <<g. Den ttala förstärkningen för hela filterlänken blir då: Ftt Fsteg1 Fsteg2 ( 1 ) ( 3 ) 1 Läs av eller beräkna den resulterande förstärkningen ch välj 1 varvid kan beräknas enligt följande: Ftt ( 3 ) 1 1 För högpassfilter gäller vanstående recept, men: 1. I C-länken byter ch C plats (se figur 1). 2. När krrigerat värde på g ska beräknas så ska tänkt gränsvinkelfrekvens divideras med tabellvärdet ().