Hur underlätta ordnandet av bedömningsmöte inom fristående examen Examensmästare Helsingfors 2012 Laila Parantala AXXELL UTBILDNING AB 8.10.2012
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Genomförande 4 3. Varför uppfylls inte treparten alltid- har alla tre parter en åsikt? 4-5 4. Examinandens självutvärdering som en del av bedömningen 5-6 5. Processen utvecklingsarbetet 6 6. Resultatet 7-8 7. Förslag till fortsatt utveckling 9 7.1 Användning av Adobe Connect inom Axxell 9 7.2 Plan för spridning av resultatet-plan för fortsatt utveckling 10 BILAGOR 11 Bilaga I Kysymyskiä kolmikanta kokouksen toteuttamisesta 12-14 BilagaII-Intervjuv Teija Viljamaa 15-17 Källförteckning 18 2
1.Inledning Syftet med arbetet var att utveckla de metoder med vilka man kan genomföra trepartsmöten på alternativa sätt. Det har framgått att det ofta är svårt att få alla parter sammankallade så att bedömningen kan ske på ett för examinanden objektivt sätt. Framförallt förekommer problemet inom mindre branscher där det inte finns bedömare att anlita. Inom min egen bransch Djurskötare med inriktning djurtränare finns det för tillfället endast några utexaminerade djurtränare. Inom inriktningen Djurskötare på kliniker vill väldigt få arbetslivsrepresentanter, framförallt arbetsgivarrepresentanter, ställa upp som bedömare eftersom det kräver frånvaro från arbetsplatsen under trepartsmöten. De geografiskt långa avstånden mellan examensplatserna är också en utmaning, med tanke på trepartsbedömningens förverkligande. Målet med detta arbete är att utreda om andra examenanordnare redan använder sig av alternativa mötesmetoder, samt utreda den egna organisationens möjligheter till att använda sig av alternativa metoder. Har också själv tänkt pröva användningen av ett dataprogram genom att organisera ett möte. 3
2.Genomförande Hade som ursprunglig plan att utreda hur bedömarna själva upplevde att treparten förverkligas inom Yrkesexamen för djurskötare inom Axxell. Men eftersom jag själv under mina examensmästarstudier fått en uppfattning om hur vår trepart fungerar, och vad vi behöver förbättra oss i, kom jag fram till att jag istället försöker hitta konkreta metoder för att utveckla och underlätta ordnandet av trepartsmöten inom Axxell- Brusaby. Har också upplevt att examinandens självbedömning ibland inte beaktas tillräckligt. Upplever också att detta är allmänt även bland andra utblidningsanordnare. I Maj 2012 deltog jag i den finska Examenskommissionen för djurskötsel (Eläintenhoidon tutkintotoimikunta 8210) diskussions och informationsdagar i Pemar, och fick bekräftelse på att man upplever det svårt att uppfylla treparten inom vissa branscher, speciellt Djurtränare.Man konstaterade där att treparten inte alltid går att uppfylla och man är medveten om problemet både inom examenskommissionen och även inom Utbildningsstyrelsen. 3. Varför uppfylls inte treparten alltid Har alla tre parter en åsikt? Orsaken till att treparten inte uppfylls varierar säkert branscher emellan. Skall här närmare granska de problem som existerar inom min egen bransch och går inte närmare in på andra branscher. Jag tror ändå att man kan känna igen samma problem inom andra branscher. Yrkesexsamen för Djurskötare med inriktning djurskötare på kliniker har haft flera examenstillfällen under de senaste åren inom Axxell Brusaby.Varje år antas 12-15 nya studeranden och i genomsnitt 10 examinander avlägger examen / år. Problemet med anordnande av examenstillfällen och uppfyllandet av trepart inom denna bransch har enligt min uppfattning varit den, att vi inte fått tillräckligt många arbetsgivare representatnter (AG) engagerade. Därför har man ofta anlitat en och samma bedömare och alla bedömare som deltar i trepartsmötet har inte alltid funnits närvarande under examenstillfället. 4
Hur kan man då ha en åsikt om examensprestationen? Blir bedömningen objektiv? Har diskuterat med andra examensanordnare inom samma bransch och vet att man ofta upplevt sig tvungen att sänkta ribban för de bedömare som närvar vid trepartsmötet. Man motiverar deras närvaro och förmåga att ha en åsikt, med att dom har en uppfattning om hur examinanden jobbar från tidigare, då dom t.ex sett examinanden jobba under inlärning i arbete, eller vid undervisning på skolans klinik, och kan utgående från de ställningstaganden, och observationer, som den bedömaren som närvarit vid själva examenstillfället ändå delta i bedömningen. Detta stämmer säkert, men om utgångsläget är, att man bara skall bedöma det man ser under själva examenstillfället, och inte t.ex. ha förutfattade meningar om examinanden, så kan denna motivering inte godtas. Många examensanordnare har även konstaterat att treparten inte alltid går att uppfylla. Speciellt i de fall där branschen är väldigt liten, det finns få som avlagt examen. Man gör examen för sig själva d.v.s.man jobbar som privatföretagare i sitt eget företag. Många arbetsgivare på veterinärkliniker upplever att det inte är nödvändigt med arbetskraft som avlagt examen. Dessutom vill dom inte ställa upp som bedömare, eftersom det kräver deltagande i trepart och ibland långa körsträckor mellan klinik och utbildningsanordnare och därmed frånvaro från veterinärmottagningen och ekonomisk förlust. 4.Examinandens självutvärdering som en del av bedömningen. Examinandens självutvärdering är en del av bedömningen och måste beaktas som en del i bedömningsprocessen. Ofta blir ändå denna del av utvärderingen mindre beaktad För vår del innebär det i praktiken att examinanden i slutet av examenstillfället fyller i självutvärderingsblanketten som sedan bedömaren tar med sig till själva trepartsmötet. 5
Examinanden väntar på examenskommissionens beslut, hon har redan vid själva bedömningsmötet fått höra bedömarens uppskattning om resultatet. Men har inte direkt kunna delta. Självutvärderingen kunde tas med i bedömingen via AC genom att scanna in bedömningsblnketten och försäkra sig om att den behandlas under AC mötet. Ett annat alternativ är att examinanden själva deltar under åtminstone en del av AC mötet. 5.Processen - utvecklingsarbetet Om trepartsmötet kunde ordnas mera flexibelt och mindre beroende av tidtabeller och långa resor kunde man kanske lättare få med flera bedömare. Därtill kunde man eventuellt spara in i kostnader, i form av kilometer ersättningar, även om detta inte i sig själva får vara syftet med utvecklingen, utan det enda egentliga syftet skulle vara en förbättring i bedömningsprocessen, mot en mera objektiv bedömning. Har under detta arbete haft kontakt med två utbildningsanordnare Kainuun Ammattiopisto och Amiedu Helsingfors. Skickade ut ett frågeformulär där jag för det första ville utreda om man använder sig av alternativa mötesmetoder och isåfall vilka erfarenheter man haft av dessa. Frågeformuläret finns som bilaga i slutet av arbetet (BILAGA I). Har även haft kontakt med vår vuxenutbildningskoordinator inom Axxell och frågat hur mycket det inom Axxell används alternativa metoder för trepartsmöten och kontaktat vår IT avdelning för att utreda de Informationstekniska möjligheter vi inom Axxell har att tillgå. 6
6.Resultatet Skickade ut ett frågeformulär till två utbildningsanordnare (Bilaga I ). Var i förstahand intresserad av om man använde sig av informationstekniska lösningar vid anordnandet av trepartsmöten. Vilka program man använde. Hur lång erfarenhet man hade av användningen och hur användarna bedömarna upplevde användningen. Kainuun ammattiopisto Teija Viljanmaa svarade från Kainuun Ammattiopisto. (Bilaga 2) Där använder man Adobe Connect och Moodle. Moodle används som informationskanal och för att upprätthålla kontakten med bedömarna inte i själva bedömningsmötet. Adobe Connect(AC) används under själva mötet. Man upplevde att det är lätt att komma överens om mötes tidpunkt då ingen part behöver förflytta sig. Man sparar också i kostnader då människorna inte behöver förflytta sig till andra delar av landet. Läroanstalten förser användarna med headset, övrig utrustning behövs inte, förutom en fungerande internetanslutning. Personalen har fått tilläggs skolning i användandet av AC,men man har upplevt att själva användningen inte är ett problem vid trepartsmöten. It avdelningen ger även handledning för bedömarna inför första användningsgången per telefon. Det är lite mera krävande att fungera som värd och kräver kanske lite övning inför det första mötet. Ytterligare fördelar med användandet av AC är att man lätt kan visa dokument så att alla parter kan ta del av dem samtidigt. Man kan även banda in trepartsmöten. Examinanden kan ge sin självutvärdering under själva trepartsmötet såväl muntligt som skriftligt. 7
Det ända man inte kan göra elektroniskt är själva underskriften av bedömningsdokumenten och Protokollet till Examenskommissionen. Man upplevde också att användandet av AC medverkat till att trepartsprincipen lättare uppfylls. Amiedu Satu Hirsilä som sköter om bedömningsmöten för djurskötare på kliniker och Djurtränare på Amiedu. Satu intervjuade jag per telefon eftersom hon tyckte att antalet frågor var så många. Amiedu använder sig av ett eget internt systen Lynx som även bedömarna har tillgång till. Hon var också positivt inställd till användningen av dataförbindelse vid trepartsmöten. Den främsta fördelen såg hon i att man lättare kunde uppfylla treparten, eftersom även hon uppgav detta som ett problem såväl för Djurskötare på kliniker och Djurtränar examen. Hon upplevde också att arbetsgivarparten på större kliniker, och kliniker som ägdes av Djurskötare på kliniker förhöll sig öppnare till trepartsmöten överlag,och även till trepartsmöten via dataförbindelse. Examinanden kunde inte ta del av trepartsmötet utan hennes självbedömning togs i beaktande via den blankett hon fyllt i efter examenstillfället. Hon uppgav också att man inom Utbildningsstyrelsen visste om problemet med att treparten inte alltid uppfylls och upplevde även systemet med trepart som en aning svårt att förverkliga inom små branscher. 8
7.Förslag till fortsatt utveckling 7.1Användningen av Adobe connect inom Axxell Kontaktade Peter Hartman på Axxells It avdelning för att höra mig för vad som krävdes för att vi kunde köra igång med bedömning via AC på Axxell. Ställde egentligen först en allmän fråga om man använder sig av något motsvarande system inom Axxell och vilket är lättast att förverkliga. Som svar fick jag att man håller på att köra igång. Och att AC är programmet som är lättast att använda. Bestämde ett möte med Peter via AC och gick igenom saker som krävdes för att fungera som värd för ett möte. Har använt mig av programmet nu under examensmästarstudierna en gång, och fastän jag denhär gången fungerades som värd upplever jag att programmet var relativt lätt att använda. Största utmaningen för min egen del ser jag i att dela med mig dokument och framförallt att kunna leda själva mötet utan att göra det för otydligt och rörigt för de övriga deltagarna. Det enda som Peter Hartman upplevde som ett hinder för användningen var vissa mobila internet anslutningar. För övrigt kunde man sköta mötet även via de modernaste mobiltelefonerna. Så man behöver inte nödvändigtvis ens vara bunden till ett arbetsbord. Tror att vi via AC kan bygga upp ett mera fungerande system för våra trepartsmöten. Arbetslivsrepresentanterna kommer antagligen att uppleva det lättare och mindre tidskrävande att delta i trepartsmötena. Utmaningen ligger väl närmast i att få systemet introducerat till bedömarna, tröskeln kan först kännas hög, men efter att man använt det, tror jag de flesta upplever det som ett lättare sätt att mötas på. 9
7.2 Plan för spridning av resultatet plan för till fortsatt utveckling Även Axxells personal behöver få utbildning i användandet av programmet och i att fungera som värd för möten. Tror mycket på att det är en frågan om att förändra sitt eget förhållningssätt. De flesta av oss kommunicerar ju redan aktivt via internet, vi använder såväl Facebook som Skype och Adobe Connect skiljer sig inte mycket från dessa. Blev egentligen lite förvånad över att man inte använder sig av AC i större utsträckning. Enligt de uppgifter jag fick av vår vuxenutbildningskoordinator så har det inte utförts trepartsmöten inom Axxell via Adobe Connect. Detta är definitivt någonting vi kan ha som en del av våra rutiner. Tror också att våra bedömare och examinander behöver få ordentlig handledning i användningen så att det upplevs som en positiv sak som underlättar vardagen. Därför måste vi ta med detta som en del i vår bedömarutbildning och som en del i handledningen till examenstillfälle. Man kunde också ta i användning traditionella videokonferensmetoder och ha ett samarbete mellan olika läroinrättningar. Detta kunde i praktiken innebära att någon av våra bedömare samlades i en läroinrättning med video konferensmöjlighet på den ort som ligger närmast. Hoppas att jag som blivande examensmästare för vår enhets del, kan sporra människor involverade i bedömningsprocessen, till att använda AC och övriga IT hjälpmedel. Som fortsatt utveckling kunde man tänka sig att göra upp en rutinbeskrivning kring detta inom Axxell. 10
BILAGOR 11
BILAGA I KYSYMYKSIÄ KOLMIKANTA KOKOUKSEN TOTEUTTAMISESTA 1. Kuinka usein käytätte kolmikantakokouksiinne muita kokoontumistapoja kun perinteinen kokoontuminen, jossa kaikki osapuolet ovat paikalla yhtä aikaa samassa tilassa. 2. Mitä muita keinoja kolmikantakokouksen toteuttamiseen teidän oppilaitoksessa käytetään. 3. Kuinka pitkältä ajalta teillä on kokemusta muiden kokoontumismenetelmien käytöstä 4. Mitkä ovat omat kokemuksenne menetelmien toimivuudesta. 12
5. Oletteko saaneet palautetta muilta kolmikantaan osallistuvilta menetelmien toimivuudesta. (Työelämän edustajat, Tutkinnon suorittaja) Minkälaista palautetta. 6. Onko menetelmä jota käytätte käyttöominaisuuksiltaan sellainen että kaikki osapuolet pystyvät käyttämään menetelmää ilman suuria lisähankintoja. 7. Onko teillä oppilaitoksen sisällä erikseen nimettyjä henkilöitä jotka huolehtivat kokouksien käytännön toteuttamisesta, vai hoitaako jokainen tutkintotilaisuuksista vastaava ohjauksen. 8. Oletteko saaneet lisäkoulutusta työpaikallanne järjestelmän käytössä. 9. Koetteko että kolmikantakokouksia on helpompi järjestää kun käytössä on mahdollisuus kokoontua oman työpöydän äärellä. 10. Helpottaako tämä mielestänne kolmikannan toteutumista. 11. Onko oppilaan itsearviointi huomioitu kokouksissanne. 13
12. Miten pystytte jakamaan tutkintotilaisuuteen liittyviä dokumentteja jos kolmikantaa ei käydä perinteisin menetelmin. Lähetetäänkö arviointiesitys allekirjoitettavaksi jokaiselle kolmikantaan osallistuvalle. 13. Käytättekö etäkokoontumista myös tutkinnon muissa vaiheissa, oppilaan ohjauksessa tutkintotilaisuuteen, työpaikan ohjaukseen (jossa tutkinto suoritetaan) 14. Millä tavalla ohjeistatte käyttäjiä ennen kokoontumista, oletteko tehneet ohjeistusmateriaalia erikseen. BILAGA 2 14
KYSYMYKSIÄ KOLMIKANTA KOKOUKSEN TOTEUTTAMISESTA Teija Viljanmaa/Kainuu Ammattiopisto 1.Kuinka usein käytätte kolmikantakokouksiinne muita kokoontumistapoja kun perinteinen kokoontuminen, jossa kaikki osapuolet ovat paikalla yhtä aikaa samassa tilassa. a. Tarvittaessa. Jos kolmikanta on yhtä aikaa läsnä niin aina pyrimme face to face kokoontumiseen, mutta jos aikataulut ja tilanteet muutoin näin vaativat, niin kokoontuminen tapahtuu silloin verkkoyhteyksien välityksellä. 2.Mitä muita keinoja kolmikantakokouksen toteuttamiseen teidän oppilaitoksessa käytetään. a. AC-yhteys. b. yhteydenpitoon ja tiedon välitykseen Moodle, mutta siellä ei pidetä kokoontumisia. 3. Kuinka pitkältä ajalta teillä on kokemusta muiden kokoontumismenetelmien käytöstä a. Eläintenhoitajan ammattitutkintojen osalta vuodesta 2010, muilta aloilta (luonnontuote ja maatalous) jo pidempään. 4. Mitkä ovat omat kokemuksenne menetelmien toimivuudesta. 15 a. Hyvä! b. Säästää paljon kustannuksia, kun ihmisten ei tarvitse matkustaa toiselle puolelle Suomea. c. Aikataulun sopiminen paljon helpompaa kun kenenkään ei tarvitse siirtyä mihinkään d. järjestelmän käyttö helppoa oppii nopeasti e. vaatii hyvän nettiyhteyden
f. Järjestelmässä voi esittää kaikille kokoontujille erilaisia dokumentteja esim. itsearvio lomakkeita, tutkinnon suorittamisen suunnitelmia, tutkinnon perusteita, samoin pöytäkirjan kirjoittamisen kaikki näkevät koko ajan g. jokainen voi tuoda oman sanansa julki, vaikka ei olla fyysisesti saman pöydän äärellä 5. Oletteko saaneet palautetta muilta kolmikantaan osallistuvilta menetelmien toimivuudesta. (Työelämän edustajat, Tutkinnon suorittaja) Minkälaista palautetta. a. Positiivista palautetta. Ennen ensimmäistä kertaa on normaalia että kaikki epäröivät järjestelmän toimivuutta, mutta ensimmäisen kokemuksen jälkeen kun ennakkoluulot ovat karisseet, niin vain positiivista palautetta. Kaikki ovat huomanneet, miten paljon helpompaa ja taloudellisempaa tämä on. 6. Onko menetelmä jota käytätte käyttöominaisuuksiltaan sellainen että kaikki osapuolet pystyvät käyttämään menetelmää ilman suuria lisähankintoja. a. kyllä. Oppilaitos kustantaa kuulokkeet arvioitsijalle sekä tutkinnon suorittajalle, jos hänellä ei niitä ennestään ole. Eivät ole suuri kustannus. 7. Onko teillä oppilaitoksen sisällä erikseen nimettyjä henkilöitä jotka huolehtivat kokouksien käytännön toteuttamisesta, vai hoitaako jokainen tutkintotilaisuuksista vastaava ohjauksen. a. IT-tukeen on määritelty 2 henkilöä, mutta jokainen tutkintotilaisuuksista vastaava osaa kyllä käyttää järjestelmää, koska käytämme AC-yhteyttä myös opetuksessa. 8. Oletteko saaneet lisäkoulutusta työpaikallanne järjestelmän käytössä. a. kyllä. 9. Koetteko että kolmikantakokouksia on helpompi järjestää kun käytössä on mahdollisuus kokoontua oman työpöydän äärellä. a. kyllä. b. helpottaa paljon aikataulujen sopimisia, koska kulkemiseen ei tarvitse varata aikaa. 16
10. Helpottaako tämä mielestänne kolmikannan toteutumista. a. ehdottomasti 11. Onko oppilaan itsearviointi huomioitu kokouksissanne. a. kyllä. b. oppilas pystyy palauttamaan AC-yhteyden aikana kaikkien arvioitisijoiden näkyviin tekemänsä kirjallisen itsearvioinnin sekä antamaan myös suullista itsearviota, niin että kaikki kolmikannasta kuulee tämän samaan aikaan. c. Kolmikannan kokoukset voi myös nauhoittaa, jolloin ne jäävät tallenteiksi. 12. Miten pystytte jakamaan tutkintotilaisuuteen liittyviä dokumentteja jos kolmikantaa ei käydä perinteisin menetelmin. Lähetetäänkö arviointiesitys allekirjoitettavaksi jokaiselle kolmikantaan osallistuvalle. a. kyllä, tämä on ainoa mikä on suoritettava ilman sähköistä menetelmää. 13. Käytättekö etäkokoontumista myös tutkinnon muissa vaiheissa, oppilaan ohjauksessa tutkintotilaisuuteen, työpaikan ohjaukseen (jossa tutkinto suoritetaan) a. tarvittaessa. 14. Millä tavalla ohjeistatte käyttäjiä ennen kokoontumista, oletteko tehneet ohjeistusmateriaalia erikseen. a. IT-tuki sopii puhelinajan henkilön kanssa, ja ohjeistaa käytön puhelimitse samalla kun henkilö pääsee sisään järjestelmään. Sen jälkeen vielä ilman puhelinyhteyttä kokeilu että kaikki toimii. Järjestelmä on erittäin yksinkertainen peruskäyttäjälle opettajan rooli toki vaatii enemmän koska hän on koolle kutsujana, mutta siihen opettaja edustajat ovat saaneet enemmän koulutusta työnsä puolesta. 17
Litteratur: Föreskrifter för individualisering 2009 Föreskrift 43/011/2006 Handbok om fristående examina för examenskommissioner och examensarrangörer Intervjuv Teija Viljamaa Kainuun Ammattiopisto Telefon intervjuv Satu Hirsilä Amiedu Helsingfors Utveckling av fristående examina Vad kan gå fel vid examenstilfället- Jarmo Salo 18