Ansökan om fortsatt tillstånd att använda alternativt urval vid antagning till tandläkar-, tandtekniker- och tandhygienistprogrammen vid

Ansökan om fortsatt tillstånd att använda alternativt urval vid antagning till tandläkar-, tandtekniker- och tandhygienistprogrammen vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola RAPPORT Uppföljning, jämförelse och utvärdering av studerande antagna genom alternativt urval och betyg under 2001-2009

Innehållsförteckning Berörda utbildningar och ansökan... 3 Bakgrund och syfte... 3 Beskrivning och motivering av urvalsinstrument... 4 Information om utbildning och antagning... 4 Antagningsprocessen... 5 Urvalsinstrumenten... 5 Kompetensbeskrivning... 8 Metod och resultat för utvärdering av alternativt urval... 8 Beskrivning av sökande och antagna till utbildningar vid Odontologiska fakulteten i Malmö... 9 Prediktionsanalys... 13 Jämförelse mellan antagningsgrupper... 14 Huvudslutsatser... 16 Åtgärder och plan för vidare uppföljning... 16 Bilageförteckning: Bilaga 1: Beskrivning av utbildningarna Bilaga 2: Individual Prerequisites for Dental Education Assessment and Evaluation Bilaga 3: Informationsfolder Lokal antagning Bilaga 4: PM, Högskoleverket, Per-Gunnar Rosengren, 2008-10-07 Rapporten har utarbetats av Cecilia Christersson, Hans Bengtsson och Daniel Bengmark på uppdrag av Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola. 2

Berörda utbildningar och ansökan Högskoleverket beviljade 2001-10-30 Malmö högskola tillstånd att använda alternativt urval vid antagning till tandläkar- och tandteknikerprogrammen vid Odontologiska fakulteten. Tillstånd beviljades för hälften av utbildningsplatserna för perioden 2001-2006. Efter ny framställan gavs tillstånd 2001-12-14 att även anta studerande till tandhygienistprogrammet på samma sätt from 2002. I bilaga 1 ges ingående beskrivning av utbildningarna vid Odontologiska fakulteten i Malmö. En lägesrapport för perioden 2001-2005 medsändes ansökan 2005-11-24 om fortsatt tillstånd att få använda alternativt urval. Högskoleverket beslutade 2006-05-16 att ge Malmö högskola tillstånd att använda alternativt urval med samma urvalsmodell som tidigare för hälften av platserna till de tre programmen fram till och med 2009. I ett pilotprojekt under 2008 genomförde Högskoleverket en uppföljning av tillstånd att använda alternativt urval. Ett skriftligt underlag inkluderande en preliminär utvärdering av antagningsmodellen sammanställdes av Odontologiska fakulteten inför platsbesöket vilket ägde rum 2008-06-23. Uppföljning av den antagningsmodell som använts vid antagningen till de tre programmen under åren 2001-2009 har genomförts inför denna förnyade ansökan. Baserat på denna rapport och hänsyn tagen till Högskoleverkets synpunkter från platsbesöket 2008 anhåller Odontologiska fakulteten om att fortsättningsvis få använda alternativt urval upp till hälften av platserna till tandhygienist- och tandläkarutbildning samt upp till 2/3 av platserna till tandteknikerutbildning. Bakgrund och syfte Under slutet av 1990-talet genomfördes vid Odontologiska fakulteten i Malmö ett utvecklingsprojekt Individual Prerequisites for Dental Education Assessment and Evaluation (bilaga 2), finansierat av Rådet för grundläggande högskoleutbildning, med syfte att undersöka huruvida psykometriska test, manuella prov och intervjuer kan användas som komplement till traditionell betygsantagning till tandläkarutbildningen. I undersökningskohorter bestående av redan antagna studerande kunde man påvisa signifikanta korrelationer mellan ett antal urvalstest och en eller flera kriterievariabler på studeranderesultat (såsom handledarskattningar, relativ andel underkända tentamina samt resultat på preklinisk kurs rörande operativ kariesterapi). Mot bakgrund av resultaten från denna pilotstudie (bilaga 3) har Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola med tillstånd från Högskoleverket sedan 2001 använt standardiserade test och intervjuer som urvalsinstrument. Fyra kullar tandläkarstuderande (antagna åren 2001-2004) har följts fram till examination (åren 2006-2009) i syfte att utvärdera om något/några urvalsinstrument kan förutsäga studieframgång. Vidare har en jämförande analys gjorts av utfallsmåtten genomströmning och studerandeprestation mellan studerandegrupper som antagits via betyg respektive alternativt urval. Resultaten redovisas i denna rapport. 3

Syftet med att erbjuda sökande till tandvårdsutbildningarna vid Malmö högskola en alternativ antagningsprocess förutom den traditionella betygsantagningen är att: bredda rekryteringen attrahera särskilt motiverade och lämpade sökanden minska antalet avhopp Vidare bidrar den alternativa antagningsprocessen till ökad informationsspridning om såväl utbildningarna som professionerna, och ett ökat positivt lärarengagemang vid Odontologiska fakulteten. Beskrivning och motivering av urvalsinstrument Traditionell antagning till högskoleutbildning baseras på rekrytering av studenter med god studievana, allmän begåvning och studiemotivation, utifrån gymnasiebetyg och högskoleprov. För högskoleutbildningar som avser att leda till en profession inom odontologi är troligen även andra egenskaper såsom empati, självkännedom, problemlösningsförmåga, spatial och manuell färdighet, och social förmåga värdefulla att tidigt identifiera hos sökanden. Alternativa urvalsgrunder ger förutsättning till breddad rekrytering genom att erbjuda sökande med behörighet men ej tillräckliga betyg, ytterligare en möjlighet, att beredas tillträde till utbildning. En profession som uppvisar mångfald hos utövarna är mer representativ för befolkningen och bör därmed vara bättre rustad att möta olika vårdbehov i samhället. Vid Odontologiska fakulteten i Malmö bedrivs all utbildning med fokusering kring, oral hälsa, holistisk vårdsyn, självstyrt lärande och team arbete, med problembaserad pedagogisk metodik. Det är viktigt att de blivande studenterna är väl informerade om vad arbetssättet innebär för att kunna ta ställning till om det passar för egna förutsättningar och preferenser för lärande. Från den sökandes perspektiv är det troligtvis även önskvärt att urvalsinstrumenten utformas så att de sökande under antagningsprocessen ges möjlighet till ett bättre beslutsunderlag inför slutligt val av utbildning. Motivationen för att påbörja utbildningen hos sökande är av stor vikt att kunna identifiera under antagningsförfarandet för att på så sätt reducera risken för framtida studieavbrott. Uppföljning av antagningsmodellen, som omfattar fyra kullar tandläkarstuderande, identifierar flera testvariabler som vid urvalet förutsäger förutsättningar för genomströmning och studieframgång. Information om utbildning och antagning Information om utbildning och antagning till samtliga tre program vid Odontologiska fakulteten finns på Malmö högskolas webbplats www.mah.se och på www.studera.nu. Information om det särskilda urvalet finns på Malmö högskolas hemsida www.mah.se/od/lokalantagning där även ansökningsblanketter kan hämtas. Därutöver finns en informationsfolder (bilaga 3) som används i det externa studentrekryteringsarbetet. Anmälan om deltagande i det särskilda urvalet skickas till Odontologiska fakulteten i Malmö. 4

I ansökan till det alternativa urvalet till Odontologiska fakulteten ska den sökande besvara tre frågor skriftligt i ansökan: (i) varför har den sökande valt utbildningen, (ii) vilka personliga egenskaper anser den sökande sig ha som gör att den sökta utbildningen passar henne/honom och (iii) varför har man valt att söka utbildningen i Malmö. Dessa frågor ligger till grund för reflektion kring val av utbildningsprogram och skall analyseras vid senare uppföljning. Inför eventuellt kommande urvalsförfarande kommer informationen till sökande förtydligas avseende hur bedömningen genomförs, både skriftligt och muntligt. Antagningsprocessen Alla sökande, som enligt insänd dokumentation är eller förväntas bli behöriga inom antagningsperioden, får en kallelse till att genomföra en provdag vid Odontologiska fakulteten i Malmö. Provdagen äger vanligtvis rum i början eller i mitten av maj under vilken den sökande genomför flera tester. Urvalet sker i två steg, ett teoretiskt som består av fyra standardiserade psykometriska test och ett manuellt test som avser att göra en bedömning av finmotorisk förmåga (se nedan under Beskrivning av urvalsinstrument). Tidigare har sökande enbart medgetts ett tillfälle att genomföra prov. Möjlighet att anmäla sig vid flera tillfällen har dock funnits och då har provresultat från tidigare provtillfälle åberopats. Inför eventuellt kommande urvalsprocesser ska sökande medges att göra om testerna i sin helhet. Under provdagen får den sökande information om utbildningarna, professionerna samt hur urvalsprocessen går till och när den sökande kan förväntas få besked om antagning. Sökande får också under provdagen träffa studenter och via dessa ta del av och ställa frågor om fakultetens utbildningar och hur det är att vara student på Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola. Provresultaten från varje provdag rättas av en grupp högskoleadministratörer och registreras därefter av utbildningshandläggare. Därefter skickas resultaten till Institutionen för psykologi vid Lunds universitet där de normeras. När samtliga provdagar är avklarade genomförs en rangordning baserad på testresultaten som ligger till grund för nästa steg i urvalsprocessen - intervjun. Drygt dubbelt så många som slutligen ska antas till respektive program kallas till en 45 minuters intervju där den sökande intervjuas av två lärare. Lärarnas bedömning från intervjun registreras, normeras och läggs till tidigare provresultat. Därefter upprättas en ny rangordning vilket utgör det slutliga beslutsunderlaget för sökande som antas eller reservplaceras till respektive utbildning. Urvalsinstrumenten De egenskaper som bedömts relevanta för att genomföra tandvårdsutbildning och som ligger till grund för bedömning och rangordning av de sökande är: Problemlösningsförmåga Spatial begåvning Manuell/finmotorisk förmåga 5

Förmåga till empati Motivation, social- och kommunikativ förmåga, reflektionsförmåga och ansvarsetik Följande test har använts vid urvalsprocessen baserat på resultat från en pilotstudie genomförd vid Odontologiska fakulteten under 1990-talet; Individual Prerequisites for Dental Education Assessment and Evaluation (Bilaga 3): En version av Ravens matriser för utvärdering av icke-verbal intelligens och allmän problemlösningsförmåga Utvärdering av spatial begåvning med hjälp av plåtmodeller och utvikningstest Manuell/finmotorisk begåvning som utvärderas med ett manuellt prov Empatisk förmåga mäts med Cognitive Appraisal Test of Empathic Capacity Strukturerade intervjuer inriktade på motivation, social förmåga, kommunikationsförmåga, reflektionsförmåga, ansvarskänsla och hälsa Problemlösningsförmåga Icke-verbal begåvning är en egenskap hämtad från psykologisk intelligensforskning och avser förmåga till allmän problemlösning, som är relativt oberoende av erfarenheter från skola och utbildning. I litteraturen hävdas ofta ett samband mellan spatial- och icke-verbal begåvning, något som också visat sig i tidigare nämnda pilotstudie. Icke-verbal begåvning har mätts med Ravens matriser (Psykologiförlaget), vilket är ett internationellt väldokumenterat test. Spatial begåvning Begreppet spatial begåvning är hämtat från och används inom psykologisk intelligensforskning. Det kan beskrivas som förmåga att korrekt uppfatta visuella, rumsliga förhållanden och relationer, att bilda sig en inre representation av sådana förhållanden samt att i förväg kunna föreställa sig resultatet av olika förändringar. Spatial begåvning har mätts med Utvikning, vilket är ett standardiserat deltest ur Deltabatteriet (Psykologiförlaget). Testet består av 10 uppgifter med vardera flera deluppgifter. Testuppgifterna kan karaktäriseras som relativt svåra. Lösningstiden är 12 minuter och testet upplevs inte som tidspressat. Plåtmodeller (Psykologiförlaget) är valt som komplement till Utvikning. Detta test mäter också spatial begåvningsfaktor men är mer tidspressat. Testet består av 40 flervalsuppgifter och lösningstiden är 6 minuter. Syftet är att särskilja de sökande som för att hinna med många uppgifter begår många fel, dvs. offrar kvalitet för kvantitet. Manuell/finmotorisk förmåga Manuell/finmotorisk förmåga är viktig för många moment i tandvårdsutbildningar och i respektive profession. Även här finns en koppling till spatial begåvning, exempelvis då beskrivande text och tvådimensionella bilder skall omformas till tredimensionell modell. Här har inte funnits något standardiserat test med en påvisad prediktion till studieprestation relaterad till finmotorisk förmåga. Odontologiska fakulteten i Malmö har utvecklat ett manuellt prov, vilket innebär att man från gipsmodell av en preparerad tand med hjälp av ett vinkelstycke och borr skall utföra en motsvarande men skalenlig mindre preparation i en plexiglascylinder. Preparationen bedöms på en tregradig skala av två av varandra oberoende granskare. 6

Då syftet med det manuella provet är att pröva de sökandes finmotoriska förmåga och inte förmågan att bli bättre på att genomföra testet kommer variationer av testet att utarbetas och slumpvis användas. Förmåga till empati I likhet med alla vårdyrken är det önskvärt att tandläkare och tandhygienister visar på en god förmåga till empati samt uppvisar social kompetens och ett professionellt förhållningssätt i mötet med patienten. Under utbildningen är också interpersonell kompetens i kontakten med handledare och studentgrupper viktig för studieresultatet. I pilotstudien kunde emellertid studenternas observerade sociala kompetens ej förutsägas utifrån självskattad social och empatisk förmåga. I det fortsatta antagningsförfarandet har vi valt att ersätta test av självskattningskaraktär med ett instrument som möjliggör direkt analys av testpersonens sätt att bearbeta information. Instrumentet (Cognitive Appraisal Test of Empathic Capacity) består av 16 uppgifter där testpersonen får till uppgift att reflektera över känslomässigt laddade tidningsrubriker. Testet är utvecklat och standardiserat vid Institutionen för psykologi vid Lunds universitet och tar cirka 20 minuter att genomföra. Strukturerade intervjuer Ovan beskrivna urvalsinstrument avser att mäta skilda, relativt homogena egenskaper hos den sökande. Utöver dessa har en strukturerad intervju använts för en helhetsbedömning med fokus på aspekter som erfarenhetsmässigt funnits vara relevanta för tandvårdsutbildningar. Bedömningar genomförs på en tregradig skala, dels av den sökandes förhållningssätt och dels av lämpligheten som helhet. Det lägsta värdet innebär att den sökande bedöms som olämplig. Den intervjumodell som används har tagits fram av lärare vid Odontologiska fakulteten i samarbete med Institutionen för psykologi vid Lunds universitet. En helhetsbedömning görs med fokus på aspekter som erfarenhetsmässigt funnits vara relevanta för tandvårdsutbildningar och de tre professionerna;motivation, social förmåga, kommunikationsförmåga, reflektionsförmåga och ansvarsetik. I den strukturerade intervjun bedöms på en tregradig skala den sökandes förhållningssätt till; utbildningen och yrket/motivation andra människor/social förmåga sig själv/reflektionsförmåga samhället/ansvarskritik Merparten av fakultetens lärare medverkar vid intervjuerna. Intervjuarna har ingen kännedom hur de sökande presterat eller placerat sig efter genomgångna test från provdagen. För att förbereda intervjuarna arrangeras varje år en utbildningsdag för nya intervjuare samt en halvdag som ägnas åt kalibrering av tidigare intervjuutbildade lärare. Denna utbildning ges av psykolog Pirjo Birgerstam som leder diskussioner och analyser som avser att kalibrera intervjuarna inför bedömningarna. 7

Antagningsbeslut När prov och intervjuer genomförts upprättas en slutlig rangordning baserad på resultaten. Denna rangordning utgör underlaget för det beslutsprotokoll som signeras av Grundutbildningsnämndens ordförande. Beslutsdokumentet med rangordning skickas därefter till Antagningsenheten vid Malmö högskola. Studerna meddelas om antagning via studera.nu:s antagningsbesked i juli månad. Kompetensbeskrivning Den projektgrupp vid Odontologiska fakulteten som ansvarar för genomförandet av antagningen är sammansatt av lärarrepresentanter från de tre utbildningsprogrammen, två utbildningshandläggare samt projektledare docent Cecilia Christersson. Projektledaren har varit delaktig i utvecklingsarbetet av alternativt urval sedan pilotprojektet startade. Registrering av testresultat genomförs av utbildningshandläggare som medverkat i projektet sedan 2001. Databearbetning och analys utförs dels av projektgruppen vid Odontologiska fakulteten och dels av docent Hans Bengtsson, Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Docent Pirjo Birgerstam är tillsammans med projektgruppens ordförande ansvarig för kontinuerlig utbildning av fakultetens lärare i intervjuteknik och för årliga kalibreringsmöten med intervjuare. Konsulterande resurs utgörs av docent Karl Radeborg som medverkat i projektet sedan starten. För att kunna följa upp antagningsmodellen registreras antagna studenters prestationer och genomströmning i en databas. All data för testresultat och den administrativa uppföljningen lagras i två databaser; dels vid Odontologiska fakultetens administrativa enhet, Malmö högskola, och dels vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Metod och resultat för utvärdering av alternativt urval För att kunna besvara frågan vilka av urvalsinstrumenten vid det alternativa urvalet som kan förutsäga studieframgång krävs att parametrar för studieframgång identifieras och att fortlöpande registrering av dessa kan genomföras under hela utbildningstiden för samtliga studerande i respektive utbildningsprogram. Vi har valt att här beskriva studieframgång dels utifrån genomströmning och dels genom studieprestation för tandläkarstuderande antagna ht-2001 till ht-2004 och examinerade 2006-2009. För genomströmning registreras: avhopp studieuppehåll reell utbildningstid För att beskriva studieprestation har kognitiva prestationer i form av godkänd examination vid första tentamenstillfället registrerats. Inom vårdutbildningar är det även värdefullt att kunna utvärdera professionsrelaterade kompetenser. Odontologiska fakulteten har under ett flertal år bedrivit pedagogiskt utvecklingsarbete i att ta fram utvärderingsinstrument för bedömning av 8

kliniska kompetenser. Under sista året i tandläkarutbildningen genomförs en klinisk examination där externa och interna examinatorer bedömer de studerandes kliniska kompetens enligt fastställda kriterier. De studerande gör även en egenbedömning av sina prestationer baserade på samma kriterier och en jämförelse av dessa med examinatorernas bedömningar utgör underlag för bedömning av den studerandes förmåga till reflektion. De tre bedömningar som vi särskilt tagit ut för analys utgörs av den studerandes kompetens inom diagnostik patientomhändertagande genomförande av examinationen i sin helhet I kategorin studieprestation registreras de studerandes resultat vad avser. godkänd examination vid första tentamenstillfället resultat vid klinisk examination avseende ovanstående bedömningskategorier av intern, extern examinator samt studenternas egenbedömningar (förmåga till reflektion). Beskrivning av sökande och antagna till utbildningar vid Odontologiska fakulteten i Malmö Sedan projektets startades 2001 har förutsättningarna för antagning till någon av fakultetens grundutbildningar radikalt förändrats. Till tandläkarutbildningen har antalet sökande mer än fördubblats från 2001 till 2009 (se Figur 1) och i förhållande till antalet platser har tandhygienistutbildningen blivit en av Malmö högskolas mest sökta utbildningar. Figur 1. Antal sökande totalt till tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerutbildningen vid Odontologiska fakulteten i Malmö 2001-2009 1600 1400 1200 1000 800 600 Tandhygienistutbildning Tandläkarutbildning Tandteknikerutbildning 400 200 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Antalet sökande till det alternativa urvalet i Malmö följer utvecklingen beskriven ovan och ökar fram till och med 2007 varefter tendensen avtar eller minskar något. Se Tabell 1. 9

Tabell 1. Antal sökande till alternativt urval i Malmö per år och utbildning 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Tandhygienistutbildning 33 68 73 71 46 45 Tandläkarutbildning 138 164 189 252 316 337 271 337 331 Tandteknikerutbildning 22 19 33 63 60 65 59 53 38 Totalt 160 216 222 383 376 475 401 436 414 Vilka söker via det alternativa urvalet Sedan 2006 har anmälningarna till det alternativa urvalet administrerats elektroniskt har sökandes bostadsort vid tid för ansökan registreras. I Figur 2 illustreras att nära en tredjedel (30 %) av alla sökande har sin hemvist i närregionen, Malmö/Lund, och att 50 % är hemmahörande i Skåne län. I övrigt är storstadsregionerna med Stockholms län (15 %) och Västra Götalands län (11 %) väl representerade. Figur 2. Geografisk hemvist för anmälda till alternativt urval i Malmö för tandhygienist-, tandläkar- och tandteknikerutbildningen 2006-2009 (%) 18% 3% 3% 5% 11% 25% 20% Malmö Skånes län Stockholms län Västra Götalands län Lund Östergötlands län Jönköpings län Övriga 15% Fördelning mellan kön Sedan ansökningarna började registreras elektroniskt 2006 är andelen kvinnliga sökande i det särskilda urvalet 66 % för tandläkarutbildningen. Könsfördelningen följer den nationella utvecklingen där andelen kvinnor är överrepresenterade, se Tabell 2. 10

Tabell 2. Fördelning mellan kön och antagningsgrupp under åren 2007-2009 2007 2008 2009 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Tandhygienistutbildning Betygsantagna 9 0 10 2 8 1 Lokalt antagna 8 1 8 4 6 3 Tandläkarutbildning Betygsantagna 15 14 11 17 23 5 Lokalt antagna 18 11 19 9 21 7 Tandteknikerutbildning Betygsantagna 7 5 10 2 10 2 Lokalt antagna 9 3 8 4 11 1 Meritvärden för betygsantagna Sedan 1998, då tillstånd att bedriva alternativt urval för tandläkarutbildningen utställdes till Lunds universitet, har antagningspoängen till tandläkarutbildningen i Malmö för såväl betyg som högskoleprov ökat kontinuerligt (Figur 3). Från 2001 då antagning med alternativt urval startade vid Malmö högskola har antagningspoängen för betygsantagna stadigt ökat och har sedan 2007 legat på maximala 20.0. Figur 3. Lägsta betygspoäng i urvalsgrupp BG för antagning till utbildning 2001-2009. 20 19 18 17 Tandhygienistutbildning Tandläkarutbildning Tandteknikerutbildning 16 15 14 13 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * BG = Betyg från svenskt eller utländskt gymnasium, omräknat till en 20-gradig skala. Fram till och med 2006 var det enbart antagning vartannat år till tandhygienistutbildningen. Meritvärden för antagna vid alternativt urval Betygsmedelvärden för studenter antagna vid alternativt urval ligger ett par poäng under antagningspoängen för betygsantagna dessutom med en stor spridning vid samtliga antagningsomgångar oavsett utbildning. 11

Tabell 3. Betygsmedelvärde för betygantagna och lokalt antagna 2007-2009 2007 2008 2009 Tandhygienistutbildning Betygsantagna medelvärde 18,1 18,27 18,31 Lokalt antagna medelvärde (range) 15,11 (12,26-18,45) 14,52 (11,76-16,96) 14,92 (12,7-17,96) Tandläkarutbildning Betygsantagna medelvärde 20,0 20,0 20,0 Lokalt antagna medelvärde (range) 17,61 (13,00-20,0) 17,23 (12,15-19,84) 17,72 (12,95-20,0) Tandteknikerutbildning Betygsantagna medelvärde 17,43 17,76 17,81 Lokalt antagna medelvärde (range) 15,23 (10,4-17,99) 13,75 (10,7-18.06) 14,26 (11,73-18,03) Genomströmning Studerandes genomströmning definieras genom frekvensen av studieuppehåll, studieavbrott och avklarad utbildning inom stipulerad tid. Studerande antagna via alternativt urval till tandläkarutbildningen 2001-2004 uppvisar en betydligt lägre frekvens av studieuppehåll jämfört med betygsantagna, 7 % respektive 24 %. Hur uppehållen fördelar sig under utbildningen visas i Figur 4. Förekomsten av studieuppehåll är i huvudsak centrerade till utbildningens första och tredje år. Figur 4. Antal studieuppehåll registrerade för antagna perioden 2001-2004 fördelat på terminskurs 6 5 4 3 Alternativt urval Betyg/HP Totalt 2 1 0 Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6 Termin 7 Termin 8 Termin 9 I Figur 5 visar andel studerande antagna åren 2001-2004 fördelat på urvalsgrupp som genomfört utbildningen inom stipulerad tid. Det är en signifikant högre andel studerande antagna genom alternativt urval som genomför utbildningen utan uppehåll eller avbrott. 12

Figur 5. Andel studerande på tandläkarutbildningen antagna 2001-2004 i procent som genomför utbildningen på stipulerad tid d v s 5 år utan studieuppehåll eller studieavbrott. 100% 80% 60% 40% Betyg/HP Alternativt urval 20% 0% 2001 2002 2003 2004 Prediktionsanalys Resultat nedan baseras på data för studerande antagna till tandläkarprogrammet ht 2001, ht 2002, ht 2003 och ht 2004. Undersökningsvariabler De urvalsinstrument som använts vid det alternativa urvalet testas för hur de kan förutsäga studieframgång (utfallsmått): Utvikningstest (icke tidspressat spatialt test) Plåtmodellstest (tidspressat spatialt test) Ravens matriser (test av logisk problemlösningsförmåga) Empatitest (kartläggning av emotionsregleringsstrategier i empatikrävande situationer; tregradig skala) Manuellt prov (kavitetsprov efter förebild; tregradig skala) Intervju (tregradig skala) Utfallsmått Genomströmning beskriven som: a. genomförd utbildning på stipulerad tid (ja/nej) b. studieavhopp (ja/nej) c. studieuppehåll (ja/nej) 13

Studieprestation beskriven genom: a. godkänd examination vid första tentamenstillfället för kurser K1-K10 (ja/nej) b. resultat från klinisk examination kurs 9 avseende: 1. patientomhändertagandet (skala 1-100; studentens egen bedömning samt medelvärdet för två examinatorers oberoende bedömningar) 2. klinisk examination i sin helhet (skala 1-100; studentens egen bedömning samt medelvärdet för två examinatorers oberoende bedömningar) Statistiska analyser genomfördes med hjälp av t-test för oberoende stickprov och Pearson s korrelationstest. Data registrerades i Accessdatabas och exporterades för bearbetning i SPSS. Jämförelse mellan antagningsgrupper Genomströmning Det finns signifikanta skillnader mellan de två antagningsgrupperna på samtliga genomströmningsvariabler. Studerande i den lokalt antagna gruppen uppvisar färre studieuppehåll (7 % vs 24 %; p<0,01) och avbrott (3 % vs 20 %; p<0,001) samt genomförde utbildningen i högre utsträckning på stipulerad tid (88 % vs 60 %; p<0,001). Studieprestation a) Godkänd examination vid första tentamenstillfället för terminskurs 1-10 Det finns endast en signifikant skillnad mellan de två antagningsgrupperna vad gäller studieprestation. Studerande från den lokalt antagna gruppen klarade det första examinationstillfället på kurs 3 i mindre utsträckning än studerande som var antagna på betyg (62% vs 79%; p<0,05, n=98 resp. n=58) b) Resultat från klinisk examination terminskurs 9 Resultat från klinisk examination från terminskurs 9 uppvisar inga signifikanta skillnader mellan studerande i den alternativt antagna gruppen och för studerande i betygsgruppen. Prediktion av individuell genomströmning och studieframgång Samtliga prediktorer korrelerades till samtliga utfallsmått. Resultaten visar att: Utvikningstestet predicerar goda resultat på examination av följande kurser Tabell 4. Kurs r-värde p värde 1 (n=113) 0,22 <0,05 4 (n=107) 0,20 <0,05 6 (n=109) 0,29 <0,01 9 (n=106) 0,26 <0,01 Plåtmodellstestet uppvisar inte signifikanta samband med någon utfallsvariabel. Ravens matriser predicerar goda resultat på examination av följande kurser 14

Tabell 5. Kurs r-värde p värde 1 (n=113) 0,21 <0,05 2 (n=113) 0,19 <0,05 6 (n=109) 0,27 <0,01 8 (n=108) 0,27 <0,01 Ravens matriser korrelerar även positivt med studentens egenbedömning av prestationer vid den kliniska examinationen på terminskurs 9. Höga poäng på Ravens matriser predicerar positiv egenbedömning av patientomhändertagande r(105)=0,22, p<0,05 och klinisk examination i sin helhet r(101)=0,27, p<0,01. På grund av avhopp och studieuppehåll varierar antal individer i grupperna. Studerande med höga poäng på det manuella provet har lägre avhoppsfrekvens än studerande med lägre poäng r(116)=-0,22, p<0,05 Empatitestet uppvisar signifikanta korrelationer med samtliga genomströmningsvariabler: r(116) = -,29, p <,01 för uppehåll, r(116) = -,27, p <,01 för avbrott samt r(116) =,33, p <,001 för genomförd utbildning inom stipulerad tid. Empatitestet predicerar även godkänt examinationsresultat T4, r(107) =,20, p <,05. Intervjun uppvisar överraskande samband med de studerandes bedömning av den egna prestationen vid klinisk examination terminskurs 9. Individer med goda intervjuresultat tenderar att bedöma sin kliniska prestation som sämre än individer med mindre goda intervjuresultat. Intervjun uppvisar inga signifikanta samband med övriga utfallsvariabler. Sammanfattningsvis indikerar data att den alternativa urvalsmodellen medför högre genomströmning och likvärdiga studieresultat jämfört med betygsantagna. Detta antas gälla även tandhygienist- och tandteknikerstuderande. Urvalstester använda vid den alternativa urvalsmodellen förutsäger genomströmning och studieprestation med undantag för Plåtmodellstestet. 15

Huvudslutsatser Utifrån utvärderingsresultaten av urval med särskilda test till tandläkarprogrammet vid Malmö högskola kan konstateras: Den lokala antagningsmodellen är en effektiv metod i urvalet av sökande som kommer att genomföra utbildningen på stipulerad tid och med studieresultat fullt jämförbara med studerande antagna med betyg Den lokala antagningsmodellen utgör ett reellt urvalsalternativ för att anta sökande med lägre meritvärden än övrigt antagna Goda resultat på empatitestet och i viss mån det manuella provet är de bästa prediktorerna för god genomströmning. Två starkt intelligensrelaterade test (Utvikningstest och Ravens matriser) predicerar resultat på ett flertal examinationer under utbildningen. Inget av testen eller intervjun predicerar examinatorerna bedömning vid den kliniska examinationen efter kurs 9. Studentens bedömning av den egna prestationen vid den kliniska examinationen efter terminskurs 9 prediceras av intervjun och resultat på Ravens matriser, men på ett överraskande och svårtolkat sätt. Övriga test är relevanta att använda som alternativa urvalsinstrument av sökande till tandvårdsutbildningar i Malmö Preliminära resultat beskrivna i rapport till Högskoleverket 2008 indikerar att studenter antagna till tandteknikerutbildningen via den alternativa urvalsmodellen uppvisar signifikant mindre avhopp Åtgärder och plan för vidare uppföljning Mot bakgrund av de resultat som redovisats i denna rapport och med hänsyn tagen till Högskoleverkets synpunkter från platsbesök 2008 föreslås följande förändringar under förutsättning att fortsatt tillstånd medges: Åtgärder Sökande medges att genomföra testet i sin helhet varje söktillfälle Informationen till sökande avseende bedömningskriterier för de olika momenten i urvalet kommer att förtydligas Använda alternativt urval för antagning upp till 2/3 av platserna på tandteknikerutbildningen i enlighet med Högskoleverkets synpunkter Eftersom testet Plåtmodeller inte uppvisar signifikanta samband med någon av utfallsvariablerna bör testet utgå i antagningsmodellen Uppföljning Kontinuerlig dataregistrering av genomströmning och studieframgång ska genomföras för studerande antagna till såväl tandhygienist- som till tandteknikerprogrammet i samråd med respektive utbildningsansvarig 16

En enkät för registrering av demografiska data utarbetas och distribueras för ifyllande av sökande som kallats till första testdagen Bedriva fortsatt uppföljning och utvärdering av antagningsresultat tillsammans med genomströmningsdata och studieframgång för studerande på samtliga tre utbildningar. 17