Konceptutveckling Välfärdsbredband 2.0 2013-12-09 Arbetsdokument version 0.9
Välfärdsbredband är utvecklat för att stödja verksamhetsprocessen - att effektivt leverera e-hemtjänst Ansökan Individuell behovsbedömning Traditionellt Utförande Levererad tjänst Kvalitetsuppföljning / Evidens Biståndsbeslut Utvärdering Endast en av fem kunder som har beviljad hemtjänst har en aktiv bredbandsanslutning därför behövs Välfärdsberedband e-hemtjänst Välfärdsbredband når ca hälften av hemtjänstkunderna och verksamheten kan inte göra ETT avrop utan måste själv lösa kommunikationen utanför
Utvecklingsprojektet :Välfärdsbredband 0.9 Konceptet Välfärdsbredband togs fram i ett samverkansprojekt under 2012 med Mälarenergi, Staden samt Mimer som deltagare, se skiss Huvudsakligen på grund av tjänsteleverantörernas Internetanpassning tvingas den styrda bredbandsförbindelsen som fanns i version 0.9 att designas om till att gå över öppna Internet och att säkerheten för tjänsten knöts till applikationen. Detta skapar dagens lösning, version 1.0 Skiss på lösningen för Välfärdsbredband 0.9 under utvecklingsprojektet år 2012.
Välfärdsbredband Biståndsbeslutet 1.0 skapar ett ärendenummer och en beställning av Välfärdsbredband till Samkom Verksamhetsprocess Stadens omsorg Staden installerar all e-hemtjänstutrustning A. Kund inom Stadens trygghetslarm använder ej Välfärdsbredband 1.0 Alternativen är analog anslutning via PSTN alt. digitalt via GSM Extern vårdgivare Externa parter ansluter sig till tjänsterna via öppna Internet Nationellt är stadsnätet sammanlänkat med dels andra delägare i SISAB/Samkom men även anslutet till det nationella och internationella nät via corenätet Samkom WiFi controller Bredband2 ISP 2 Huvudnod ISP 1 Samkom avtalar med en ISP om publika IP-adresser samt sätter själv förbindelsen mellan huvudnod och kundport Stadsnätets fiberinfrastruktur ligger i botten av lösningen Samkom koordinerar installation av fast resp. trådlöst LAN (WiFI AP). Anslutningen är mot publika Internet men begränsad till endast vald utrustning via Macadress. AP Tryggl. Tryggl.2G ODF Core nationellt SAMLOK STADSNÄT Core stadsnät Distribution Access Fiber Anhörig Publikt Internet 172.20.10.1 Ipv4 B. Kund utanför 2G/3G/4G 4G AP Tryggl. Tryggl.2G PSTN E-hemtjänsterna ligger på öppna Internet och kravet på säkerhet ligger på leverantörernas applikationer. Dessa är säkrade bl.a. via Https Välfärdsbredband 1.0 är i grunden en öppen Internetlösning med dess fördelar och nackdelar Om kunden inte har fiberaccess via stadsnätet sätter staden själv ut 4G router samt installerar LAN Samma anslutningsalternativ för trygghetslarm gäller för kunder som inte bor inom Larmcentral
Brister i Välfärdsbredband 1.0 Verksamhetsprocess Stadens omsorg A. Kund inom Över 2000 trygghetslarm i staden måste förr eller senare digitaliseras och detta borde ske med stöd av välfärdsbredband Tjänsterna har en bruten ansvarskedja och i faktisk mening har man inte skapat en tjänst. Hur ser supportkedjan ut? - alla kan skylla på alla Samkom WiFi controller Bredband2 ISP 2 Huvudnod ISP 1 Ingen sammanhållen process. Staden måste själv lösa kommunikation utanför Samkoms pris för LAN inkl. installation anses högt av staden och andra kommuner. Samtidigt har Samkom krav att på tre dagar installera med hög kvalitet AP Tryggl. Tryggl.2G Extern vårdgivare ODF Core nationellt SAMLOK STADSNÄT Core stadsnät Distribution Access Fiber Anhörig Publikt Internet 172.20.10.1 Ipv4 B. Kund utanför 2G/3G/4G 4G AP Tryggl. Tryggl.2G PSTN Tjänstens kvalitet kan inte styras. Alla realtidsapplikationer, ex tal och video är känsliga för fördröjning. Detta gäller även vissa AAL-tjänster. Omöjligt att erbjuda SLA över Internet samt svårt att felsöka kommunikationsproblem Staden har inte samma krav (plural) på egen förbindelse som via Samkom Troligtvis problem med täckning utanför tätort samt i vissa täta byggnader Larmcentral
Välfärdsbredband 2.0 Beställningen tas emot av en partner till Samkom - TSP, Trusted Service Provider med avtal att leverera i HELA staden Extern vårdgivare Verksamheten gör EN beställning av Välfärdsbredband 2.0- oavsett kundens adress TSP ISP n ISP 1 ISP 2 TSP NOD FW TSP sätter fasta IPadresser till kunder som saknar abonnemang. Till övriga skapas VPN förbindelser. Publikt Internet Verksamhetsprocess För kunder som har kopparaccess kan en säker förbindelse över existerande ADSL abonnemang skapas. Möjlighet till redundans via 3G/4G i ADSL RAKEL Stadens omsorg D. A. F. Kund inom har stöd för kommunikation mellan trygghetslarm och larmcentral med SCAIP TSP installerar en Välfärds:nod,, efter ordinarie. Den har stöd för flertal protokoll, IP- SEC, SSL klient VPN, SCAIP mm. samt inbyggd WiFi AP och flertal funktionsstöd. Anhörig KN 07 Core nationellt SAMLOK STADSNÄT Core stadsnät Distribution Access Fiber ODF LTE-länk Larmcentral Privat APN B. E. 3G/4G PoE TSP sätter upp säkra VPN kopplingar till tjänsteleverantörernas servar Samma abonnemang som används inomhus kan användas utomhus med dubbelt SIM-kort. Även detta nät är privat och övervakat. C. För kunder inom täckning för 3G/4G kan ett privat mobilt nät, APN, med fast IP adress skapas. Nätet kan övervakas och tjänster prioriteras. Redundans kan erbjudas För kunder utanför täckningsområdet för mobilnät (och ev. ADSL kunder) kan en privat radiolänk med 4G teknik 3.5Ghz skapas. Kostnaden för länken är i nivå med ADSL men med mycket högre prestanda, dubbelriktad bandbredd. Länken är övervakad
Brandvägg Skapar en säker och trygg koppling till omvärlden Brandväggen skapar tunnlar i nätet som dessutom hjälper realtidsapplikationer genom kortare svarstider. Har särskilda stöd för bl.a. taltrafik och uppkoppling av digitala trygghetslarm Det är TSP som sätter upp och styr brandväggarna WiFi AP /klient Managerad, säker trådlös uppkoppling i hemmet som kan dela upp anslutningen per leverantör och tjänst Lokal server (typ mini PC) Tjänster med höga krav på realtidsegenskaper får bäst prestanda om de ligger på en lokal server, exempelvis digitalt vårdsamtal samt tjänster baserade på lokala sensorer. Servern ger förutsättningar till lokala kopplings möjligheter, till tillexempel till TV med HDMIgränssnitt. Modulär Välfärds:nod FW WiFi AP Switch X-86 PC App-GW UPS Router 3/4 G Befintlig Router Styr trafiken (data, tal och video) både med rätt adress och med rätt kvalitet. Trafiken är övervakad över hela sträckan från applikationen/klienten till servern och eventuella avbrott eller störningar kan exakt lokaliseras Switch Styrd och övervakad tjänstefördelare uppdelat på LAN för datakablar, USB portar men även strömmatning via LAN (PoE) 3G / 4G Router Ser till att bostaden för en redundant förbindelse om primäranslutningen går ner. Denna Mobila anslutning sker över privat och övervakat nät. Vidare är samma abonnemanget möjligt att använda utomhus för mobila applikationer via tvillingkort App-GW till portal hos TSP App-GW är en inbyggd funktionalitet i den lokala servern. I kombination med den lokala servern förbättras prestandan och realtidsegenskaperna för applikationerna. Vid ev. avbrott av kommunikation kan ändå den lokala funktionaliteten, upprätthållas, ex sparas loggar och mätdata.
Välfärdsbredband 2.0 Fördelar Skapar on-stop-shop för staden oavsett var kunden bor (accessform) Konceptet och lösningen är tillämpbar till nästa generations tjänster, SmartGrid, fastighetstjänster, IMD (mätning och debitering av tappvarmvatten), inomhusanntennät för mobiltelefoni etc. Lösningen skapar andra egenskaper för nätet genom: högre tillgänglighet som ökar från 99,6% till minst 99.95% högre säkerhet och redundans bättre stabilitet och kvalitet i tjänsterna genom bättre realtidsegenskaper (lägre fördröjning) grad av styrning och kontroll Konceptet kan utökas till att ta hand om själva tjänsteleveransen på ett effektivare sätt, inte bara förbindelsen
Välfärdsbredband 2.0 Affärsmodell Samkom har avtal med respektive kommuners stadsledningskontor om Välvärdbredband 2.0 med leverans i hela kommunen Samkom avtalar i sin tur med en tredjeparts leverantör, sk. Trusted Service Provider, om att leverera Välfärdsbredband 2.0 enligt givet krav