Dagordning. 12.00 Lunch



Relevanta dokument
Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Klimat- och energistrategin och Åtg. den

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och växthusgasutsläpp

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Summering av gruppdiskussionerna

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Fossilbränslefri kommun 2025

Sysselsättningseffekter

Energiläget 2018 En översikt

framtider Energisystemet 2020

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

KLIMATSTRATEGI Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 525/05

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Biogasutbildning i Kalmar län

Energiöversikt Pajala kommun

Solenergi i byggnader. 10 okt 2017

Energistrategi en kortversion

Basindustrin finns i hela landet

Energieffektiva byggnader

Industrin och energin. Peter Nygårds

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?

Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Lokala energistrategier

Energiöversikt Överkalix kommun

Beskrivning av ärendet

Energiläget för Södermanland 2016

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Förslag till Energistrategi för Skåne

Energiläget En översikt

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Workshop om Infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel , Länsstyrelsen i Dalarnas län

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv

Förnybarenergiproduktion

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Trafikplanering, miljöbedömning och klimat

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Energiöversikt Haparanda kommun

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

Strategi för Energieffektivisering Ljusdals kommun

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Kortsiktsprognos Mars 2018

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

Energimyndigheten. Arbetar för en smartare energianvändning.

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Energi- och klimatfrågor till 2020

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Kraftförsörjningen i regionen en mellankommunal fråga av regional betydelse. Elisabeth Mårell Kommunkontaktmöte

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Biogas i Uppsala län.

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Regionala energieffektiviseringsmål och ett förändrat klimat Kalmar län

LNG och LBG i Sverige - en översikt

Lokala perspektiv och hållbarhet

Grön el i Västra Götaland

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Öppna jämförelser energi och klimat. Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019

Klimatoch energistrategier

Jämförelse med uppsatta mål

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Elbilar och Laddhybrider

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Transkript:

Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för Dalarna. Information och diskussion. 12.00 Lunch 13.00 Introduktion till diskussion om åtgärdsområden 13.30 Gruppdiskussion om prioriterade åtgärdsområden 14.30 Kaffe och bulle 15.00 Redovisning och gemensam diskussion om åtgärdsområden 16.00 Summering av dagen och hur vi går vidare (nästa möte mm). 16.30 Tack för idag!

Klimat- och energistrategin

Strategi och strategiarbete Strategin är kartan Det finns problem som behöver åtgärdas eller mål som man vill nå Klarlägga rådighet flera faktorer påverkar utvecklingen Möjlig ambitionsnivå - resurser är begränsade (tid och kostnad) Prioritering uppnå stor effekt till liten kostnad och gärna win-win Undvika dubbelarbete Strategiarbetet tar oss mot målet Handlingsplaner Omvärldsbevakning Utvärdering och uppföljning Revidering handlingsplaner och strategi

Regionala föruts rutsättningar ttningar och prioriteringar Spelreglerna utformas (inter)nationellt och förändras Tekniska, ekonomiska och tidsmässiga begränsningar Tung elintensiv basindustri med godstransporter Flera mindre tätorter och landsbygd/glesbygd Varierande förutsättningar för jordbruk Skogsbruk och skogstransporter Turism med omfattande turismtrafik Små och stora kommuner olika resurser

Styrning enligt budgetproppen En framgångsrik politik för energieffektivisering kännetecknas av att miljontals beslutsfattare inom samtliga sektorer och i olika situationer dagligen, integrerat med andra beslut, även beaktar möjligheter till energieffektivisering. Generellt verkande ekonomiska styrmedel såsom energiskatt, koldioxidskatt och utsläppshandel ger incitament till energieffektivisering genom prissignaler. Inom vissa sektorer och delsektorer fungerar dock prissignaler sämre av olika skäl och kompletterande incitament för energieffektiviseringsåtgärder ges genom regleringar, t ex produktkrav för energirelaterade produkter. Även finansiellt stöd används för att främja energieffektivisering. Som komplement till marknadsmekanismer, bidrag och reglering fyller informativa styrmedel en viktig roll för att åstadkomma en effektivare energianvändning i praktiken.

Strategier och handlingsplaner Bioenergipotential Utkast Remiss Transportstrategi? Vindkraftpotential Utkast?? Solenergipotential

Energisystemets komplexitet I takt med ökade inslag av nya energikällor, nya energibärare och nya användare blir effekterna av olika beslut svårare att överblicka Eftersom det handlar om begränsade resurser måste prioriteringar göras mellan vad som ska produceras och hur det ska användas Det måste ske en matchning inte bara mellan tillförd energi och användningen av energi utan även vilken typ av energi som efterfrågas

Systemeffektivitet Gödsel, slam och biodynamiskt avfall för produktion av biogas är en självklar Nyttighet. Däremot finns ingen självklar mottagare. El Värme Drivmedel Vad händer med fjärrvärmeproduktionen om Energianvändningen minskar Solvärme installeras Värmepumpar installeras Energimyndigheten genomför en systemstudie av vad effekterna av energieffektivisering blir på fjärrvärmenätet

Prioriterade områden -anv användning ndning Energianvändning Transportsektorn Energianvändning Industrisektorn Personbilar Lastbilar Bussar Motorcyklar Stål Papper Kalk Övriga Energianvändning Bostadssektorn Småhus Flerbostadshus Lokaler Fritidshus Industrikontor Källor: - Körsträckor i Dalarna (SCB) - Sammanställning av Philip Weiss - Remissversionen av strategin

Prioriterade områden -tillf tillförsel 16 0 0 0 Vattenkraft Vindkraft Solenergi Trädbränsle Biogas Spillvärme - marginell ökning, kräver ej ytterligare regionalt/nationellt stöd - kraftig expansion, kräver ej ytterligare regionalt/nationellt stöd -mindre inslag, kräver ytterligare regionalt/nationellt stöd -dominerande inslag, kräver ej ytterligare regionalt/nationellt stöd(?) -mindre inslag, regional insats kan underlätta processen -regional insats kan underlätta processen GWh 14 0 0 0 12 0 0 0 10 0 0 0 8 0 0 0 6 0 0 0 4 0 0 0 2 0 0 0 0 Tillförsel 2050 Användning 2050

Prioriterade aktörer Vilken aktör har störst möjlighet att minska energianvändningen? Individen Offentlig sektor Näringsliv Vilka effekter uppstår pga. vår import av varor?

Institutioner och samverkan Marknaden fungerar med stöd av institutioner (lagar, rättigheter) Marknaden tar inte hänsyn till fria nyttigheter (ren luft ) All ekonomisk aktivitet sker inte på en marknad (hushåll, föreningar, myndigheter ) => Hur förvalta gemensamma resurser? Nobelpristagare Ellinor Ostrom, 2009 (ekonomisk organisering) Både privatisering och förstatligande kan leda till exploatering Lokalt engagemang, delaktighet och ansvar viktigt för att skapa ändamålsenliga institutioner kring gemensamma resurser

www.energiintelligent.se