Välkommen En folkhögskola med plats för dig Välkommen till Åredalens Folkhögskola just du! Vi tror på respekt och förståelse för alla människor och för vår omvärld. Vi tror också att alla mår som bäst när kroppen, själen och och anden är i balans. Därför ligger fokus i våra utbildningar på livsåskådning, solidaritet, natur, friluftsliv, friskvård, skapande och miljö. En kort historia Åredalens Folkhögskola drivs av en skolförening i nära samarbete med Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS, som är en rörelse inom Svenska kyrkan. Skolan startade 1938 i ett före detta pensionat och har sedan dess byggts ut i olika omgångar. Idag rymmer den fina, ändamålsenliga undervisningslokaler, aula, sporthall, musikrum, slöjdsalar, bibliotek, restaurang och internat. På vår folkhögskola finns ett brett kursutbud och stora möjligheter att påverka din egen utbildning samt omgivenav en underbar fjällmiljö. Här finns en plats för dig! Studeranderätt Studierättsliga standard är ett avtal mellan Folkhögskolornas studeranderättsliga råd och Åredalens Folkhögskola. Avtalet beskriver den studerandes rätt som studerande i allmänhet och vad Åredalens Folkhögskola förbinder sig som kursansvarig. Mer information kring FSR (=Folkhögskolornas studeranderättsliga råd) finner du via : www.folkhogskola.nu/om-folkhogskola Varje kurs och dess innehåll hittar du under "Utbildningar". Vid månadsskiftet juni/juli skickar vi ut information till dig som bekräftat din plats vid skolan. Vid ev senare antagning och bekräftelse ges informationen i samband med bekräftelsen. ( Pdf bra att veta innan du kommer till Åredalens folkhögskola) I kolumnen till höger är länkar med information och hänvisningar. Skolans kvalitetsarbete medföra att det blir ändringar (uppdateringar) även i dessa dokument. Vi använder oss av följande definitioner: Studerande - Den som är antagen till en lång kurs (15 dagar eller längre). Kursdeltagare - Den som bekräftat och börjat kursen. Kursansvarig - Den ansvarige - oftast lärare - för kursen, profilen eller linjen Kurs - Menar vi även linje eller profil Konstskolan - Menar vi även andra kurser som är förlagda till Frösön (Östersund)
Antagning Kursansvarig har ansvar för antagningarna i samråd med rektor. Gemensamma antagningskonferenser för samtliga kurser hålls i febr, mars, april, maj, juni samt i augusti. Varje kurs kan ha sina speciella villkor, se hemsidan för resp kurs. Konstskolan har t ex krav på arbetsprover. Antagningsarbete utförs löpande, fram t.o.m. 30 april, därför är det bra att skicka ansökan så tidigt som möjligt. Efter 30 april antas i mån av plats. Några platser reserveras också för ev. sena ansökningar från personer som ska läsa för gymnasiekompetens eller behöver läsa enstaka behörigheter. Denna reservation gäller endast för kurser förlagda till Åredalens Folkhögskola i Hålland. För att en ansökan ska behandlas krävs att samtliga bilagor är med i inskickade dokument, se ansökan på hemsidan för resp kurs. Ansvariga tar en första telefonkontakt med de som står i tur att antas. Ett första möte för att fånga upp ev. oklarheter, stämma av intresset, informera om veckans studieupplägg (linje/profil studier, fördjupningsstudier, fristående kurser, m.m.), hälsodeklaration, drogfri miljö m.m. Som en del i antagningsarbetet kontaktas referensperson, tidigare skola, arbetsgivare eller liknande. Sökande som inte kan erbjudas sitt förstahands val, behandlas på sitt andra handsval eller placeras på en reservlista. För sökande som ej kan antas sker ett samråd med rektor innan meddelande lämnas. Rektors beslut kan ej överklagas. Receptionen ansvarar för Administrativa arbetet med registrering, mejlkontakt, utskick, antagningsbesked. Att påminna sökande via mail eller brev om ansökningshandlingar som saknas. Att anta personer efter turordningslista i samråd med kursansvarig. Att under semestertid upprätthålla kontakt med kursansvarige enligt överenskommelse. Att när kursdeltagare bekräftat skicka sommarbrev och övrig info från skolan till kursdeltagaren. Det första utskicket görs i månadsskiftet juni/juli. Åredalens folkhögskola 830 10 Undersåker Tel: 0647-66 55 00 Fax: 0647-66 55 09 E- post: info holland.fhsk.se Cookies Arbetsmiljö Enligt arbetsmiljölagen jämställs Folkhögskolestudier med arbete. Studerande på folkhögskola ska ges möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet på skolan. De studerande företräds av ett studerandeskyddsombud som ska informeras om aktuella arbetsmiljöfrågor och delta i skyddsarbetet. Skolan ska se till att studerandeskyddsombudet får utbildning och ledighet som behövs för uppdraget.
Skyddskommitté Åredalens Folkhögskola har valt att organisera arbetsmiljöarbete i form av en skyddskommitté. Kommittén består av två ledamöter för vardera elevkåren, personal och skolans ledning, totalt 6 ordinarie ledamöter. Dessutom adjungeras andra personer vid behov. Första mötet för kommittén sker så snart elevkåren utsett sina ledamöter. Skolan har en gemensam dag i arbetsmiljöfrågor som skyddskommittén ansvarar för. Till skyddskommittén anmäls alla olyckstillbud samt missnöje kring den fysisk- och psykisk arbetsmiljö. Mer information finns också på arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se Arkiv och Sekretess Sekretess Uppgifter om studerande lämnas inte generellt ut till privatpersoner, organisationer, myndigheter eller företag. Undantag är de rapporter som vi enligt vårt uppdrag måste lämna till CSN och SCB. (se rapporter ) Kommer en förfrågan utifrån så avgörs frågan av rektor som bedömer enligt lagstiftningen vem gagnar det och varför t ex polis. Varje personal får vid anställningen information om vad sekretess innebär och vi hur vi skall förhålla oss. Arkivering Ej antagen Ansökan med bilagor såsom intyg, betyg, referensbrev med mera. Förvaras i receptionen. Strimlas efter 3 år. Kursdeltagare Ansökan med bilagor såsom intyg o betyg. Sparas, flyttas efter ett år till arkivet. Referensbrev Finns i receptionen i separat pärm. Strimlas 2 år efter avslutade studier. Hälsodeklaration Hos rektor under läsåret och strimlas 2 år efter avslutade studier. Studieplaner Hos ansvarig under läsåret, strimlas 2 år efter avslutade studier. Handlingsplaner (där sådana finns) Hos ansvarig person under läsåret och strimlas 2 årefter avslutade studier. Handlingar som ligger till grund för till exempel landstingsbidrag och annan ekonomisk uppföljning. Arkiveras i 10 år Avgifter Undervisningen är kostnadsfri. De studerande betalar för läromedel, material, studieresor, försäkring, mat o logi, kopiering etc. Mer information på hemsidan under "Utbildningar" och under "Information- kostnader":
I samband med bekräftelsen till respektive kurs betalas 500 kr. Avgiften 500 kr återbetalas vid första faktureringstillfället genom ett avdrag. Den kan också återbetalas vid sjukdom (sjukintyg lämnas) eller omständigheter/skäl som personen ej råder över. Som skäl räknas inte val av annan skola. Behörighet I samband med kursstart under de första fyra startveckorna sker en gemensam information om behörigheter, intyg mm. Alla kursdeltagare erbjuds ett enskilt samtal med respektive kursansvarig om sitt individuella studieupplägg utifrån behov, förutsättningar och möjligheter. Samtidigt diskuteras behov av intyg, behörigheter och omdöme. En studie/handlingsplan upprättas skriftlig efter överenskommelse. Detta sker någon gång under startveckorna. Uppföljning sker under höstterminens senare del. Nedan följer kortfattat vad som gäller för behörigheter. Vill du veta mera kan du även läsa här www.folkhogskola.nu/om-folkhogskolan/behorigheter/ Behörighet till studier på gymnasienivå Om du inte har gått klart grundskolan kan du gå Allmän kurs på grundskolenivå. Då får du kunskaper och behörighet så att du senare kan studera vidare på gymnasienivå. Relaterad information - Allmän kurs på grundskolenivå» - Behörighetsgivande/Allmän kurs» Hur lång tid du behöver studera på grundskolenivån beror på vad du har för tidigare grundskolestudier bakom dig. Men det beror också på upplägget av studierna som varje folkhögskola fritt beslutar om. Vad studerar jag? På Allmän kurs studerar du allmänna ämnen, som till exempel svenska, matematik, engelska, samhällskunskap med flera. Det är vanligt att folkhögskolor ordnar temastudier på Allmän kurs, där flera ämnen ingår i ett tema. Behörighet till studier på högskola och yrkeshögskola Om du inte har gått klart gymnasieskolan kan du gå Allmän/behörighetsgivande kurs på gymnasienivå. Då får du motsvarande gymnasiekompetens och grundläggande behörighet för att studera vidare på yrkeshögskola, högskola och universitet. För att uppnå behörigheten behöver du: 1. Ett till tre års studier på gymnasienivå beror på arbetslivserfarenhet och tidigare studier. Här kan du läsa mer om allmän kurs. 2. Behörighetsintyg och studieomdöme Vid slutförda studier intygar folkhögskolan att du har kunskaper motsvarande godkänd nivå i kärnämnena. Behörighet i kärnämnen kan du också ha uppnått på gymnasieskola eller komvux före
eller efter studierna på folkhögskolan. Du ska också ha ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av din studieförmåga. (Du begär själv vid kursstart att du vill ha ett studieomdöme) Se. Info vid kursstart! Särskilda behörigheter till högskola Utöver den grundläggande behörigheten kan olika högskoleutbildningar ställa mer specifika kurskrav eller ämneskrav och det kallas särskilda behörigheter till högskolestudier. Folkhögskolan kan utfärda intyg på särskilda behörigheter (utöver de sex kärnämnena, se ovan) som motsvarar gymnasieskolan. Till exempel kan du läsa in naturvetenskaplig behörighet om du har läst samhällsvetenskapligt program på gymnasiet. Folkhögskolan intygar då att du har kunskaper motsvarande naturvetenskaplig behörighet. Bibliotek Skolans bibliotek är ett kommundelsbibliotek vilket ger tillgång till även Åre kommuns bibliotek. www.bibliotekmitt.se Du kan låna böcker, ljudböcker, tidskrifter och att söka på nätet. För att låna böcker krävs ett lånekort som du får de första skolveckorna. Finns ingen personal i biblioteket kan du anteckna ditt boklån i en pärm självservice. Återlämning av böcker sker i ett bokinkast. Boken får lånas i 4 veckor. Vid senare återlämning har Åre kommuns bibliotek förseningsavgifter enligt bibliotemitts lånevillkor och dessa följs av Åredalens folkhögskola. Vi kan även hjälpa till med så kallade fjärrlån, en generell portokostnad erläggs f n 20 kr. Med fjärrlån menas från andra bibliotek utanför Åre kommun. Vår bibliotekskatalog är digitaliserad via webben inom Åre kommunbibliotek. I biblioteket finns en kombinerad sök- och självbetjäningsdator. Du kan också öppna katalogen från alla datorer kopplade till skolans Internet. Du har också tillgång till författarlexikon ALEX och Mediearkivet, inlogg till dessa sökfunktioner ges i samband lånekortet. Deltagarinflytande och organisation Veckoinformation En dag i veckan samlas alla studerande och all personal i matsalen för gemensam information och fika. Alla har samma rätt att ge och få information. Planeringstid Varje klass/grupp har speciella timmar (=planeringstid) för information, för att ge synpunkter, ge förslag etc. Förslag som ansvarig lärare tillsammans med klassen ej kan lösa - förslag ska då föras vidare, alternativt av studerande eller av läraren. På dessa timmar kan kursupplägg, arbetssätt, studiematerial, utvärderingar mm diskuteras. Elevkår De studerande har rätt att bilda en elevkår, information om detta får även den studerande innan kursstart. Under de första veckorna på läsåret ges olika former av stöd för att underlätta bildande av en elevkår. Ofta finns varje klass/grupp representerad i elevkårens styrelse (om inte elevkåren beslutar något annat). Elevkåren ansvarar för elevfackliga frågor och avgör själv med vilka frågor den skall arbeta. Träffar sker mellan elevkårens ordförande och rektor. Elevkårens ordförande har samma organisatoriska ställning som personalens fackliga ombud.
Elevkårens interimsstyrelse tillsammans med rektor informerar skolans deltagare i början av läsåret om: Elevdemokrati i allmänhet och frihet att bilda en studerandekår Elevkårens funktion och ansvarsområde Elevkårens olika utskott Skolans övriga beslutsfattande organ såsom skyddskommittén, linjeråd, styrelse etc. Linjeråd Studerande och kursens personal möts i linjeråd. Där sker samtal om undervisningen, aktiviteter, planering och skolvardag. Elevkårens skyddsombud Skyddsombudet ingår i skolans skyddskommitté. Skyddsombudet får introduktion till uppdrag och eventuell skyddsombudsutbildning. Elevkårens styrelserepresentanter I skolans styrelse sitter två elevrepresentanter som ska föra elevernas talan vid styrelsemöten. Representanterna är ansvariga att rapportera till elevkåren om vad som diskuterats vid mötena. Introduktion till uppdraget ges av rektor. Disciplinära åtgärder Skolans styrelse har en disciplingrupp som behandlar frågor om varning, avstängning eller avskiljande. Gruppen består av skyddskommitténs ledamöter och i förekommande fall förstärkta med berörd ansvarig personal. Styrelsens ordförande eller arbetsutskott beslutar om avstängning från pågående utbildning efter yttrande från disciplingruppen, arbetslag och elevkår. Rektor beslutar om avstängning från skolans internat och uppkoppling till skolansdatanät efter yttrande från disciplingrupp, arbetslag och elevkårstyrelsen. Beslut kan överklagas till Fsr se information www.folkhogskola.nu/om folkhogskola Diskriminera inte Diskrimineringslagen gäller för folkhögskolor. Det betyder att ingen får diskrimineras på folkhögskolor eller i deras kursverksamhet. Diskriminering får inte heller ske i antagningen till kurser på folkhögskola. Diskriminering sker när personal på en skola behandlar en kursdeltagare eller sökande till en kurs sämre än andra, och behandlingen har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (se nedan). Rektorer, skolledare, lärare, annan skolpersonal, eller andra personer som anordnar eller håller i utbildningar, kan utföra handlingar som kan räknas som diskriminering. Om rektor eller annan personal trakasserar en kursdeltagare räknas det också som diskriminering. Om en studerande trakasserar en annan, och personal på skolan känner till det, är skolan skyldig att reda ut och åtgärda det som hänt.
Styrelse och rektor är ansvarig Huvudmannen för utbildningen är ansvarig för att ingen blir diskriminerad. I folkhögskolans fall är styrelsen ytterst ansvarig och rektor är den som ansvarar på plats på skolan. Lärare och annan personal på skolan måste anmäla till rektor om de får veta att det någon blir diskriminerad eller trakasserad. Rektor måste sedan utreda och åtgärda händelserna. Diskrimineringsförbudet gäller diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: 1. kön 2. könsidentitet eller könsuttryck 3. etnisk tillhörighet 4. religion eller annan trosuppfattning 5. funktionsnedsättning 6. sexuell läggning 7. ålder Om du har blivit diskriminerad kan du anmäla det till DO (Diskrimineringsombudsmannen). Du kan också anmäla folkhögskolan om den inte utrett eller åtgärdat trakasserier som du eller någon annan berättat om för personal på folkhögskolan. Läs mer om förbud mot diskriminering i skolan, på Diskrimineringsombudsmannens hemsida: www.do.se/diskriminerad/utbildning Delar av lagen som folkhögskolor är undantagna och inte tvingas följa Det finns delar i diskrimineringslagen som folkhögskolor inte måste följa: 1. lagens regler om aktiva åtgärder 2. visst undantag från diskrimineringsförbudet för att folkbildningen ska kunna göra sitt uppdrag Aktiva åtgärder Förutom förbudet att diskriminera säger diskrimineringslagen att arbetsgivare och utbildningsanordnare ska arbeta förebyggande för att se till att alla har lika rättigheter och möjligheter. Detta kallas aktiva åtgärder och kan till exempel göras genom att ta fram likabehandlingsplaner. Att arbeta förebyggande med aktiva åtgärder är obligatoriskt för det övriga skolväsendet men frivilligt för folkhögskolan. Läs mer om aktiva åtgärder på Diskrimineringsombudsmannens hemsida http://www.do.se/sv/forebygga-diskriminering/utbildning/ Undantag från diskrimineringsförbudet Folkhögskolornas uppdrag är bland annat att stärka och utveckla demokratin och att bidra till att utjämna utbildningsklyftor i samhället. En av anledningarna till att folkhögskolor får statligt stöd är att de har verksamhet som ska stärka rättigheterna för till exempel människor med funktionsnedsättning och människor med utländsk bakgrund. För att kunna arbeta på det sättet har folkhögskolor rätt att med sina kurser vända sig till en viss grupp, om syftet är att stärka den gruppens rättigheter och möjligheter i samhället. Mer information om Diskrimineringslagen och Diskrimineringsombudsmannen.
Drogpolicy Ett av Åredalens Folkhögskolas mål är att skolmiljön ska vara fri från alkohol och narkotikaklassade droger. Vi menar att en drogfri skola bidrar till att skapa bättre studiemiljö och större trygghet. En drogfri miljö är dessutom nödvändig för den som har något missbruk bakom sig. Varje år kommer studerande som behöver detta stöd = en drogfri miljö. I samband med bekräftelsen av elevplatsen förbinder sig varje studerande skriftligt att följa nedan skrivna innehåll och mening: Åredalens Folkhögskola vill erbjuda en positiv och stimulerande miljö där vi värnar om den enskilde. Vi vill ge människor en fristad från alkohol och narkotikaklassade droger, därför accepteras inget bruk eller förvaring av alkohol eller andra droger inom skolans verksamhet och boende. Nykterhetsrörelsens drogpolicy gäller inom skolan och internatet, vilket innebär att lättöl och lättcider får nyttjas. Missbrukat förtroende kan leda till avstängning från boendet och avskiljning från studier på skolan. Om kursdeltagaren hanterar, misstänks eller brukar droger som är förbjudet enligt narkotikalagstiftningen, kontaktas polisen. Kursdeltagare som förbundit sig att följa skolans drogpolicy är bunden till övernskommelsen så länge personen är studerande vid Hållands Folkhögskola. Frånvaro Ledighet diskuteras med respektive kursansvariga. Frånvaron får ej överstiga 20% av den totala planerade studietiden, vid större frånvaro erhålls inget omdöme. Enskild behörighet kan erhållas om den behörighetsgivande kursen fullgjorts och närvaron är lägre 20%-gränsen vilket gäller även i delkurser som t ex i kärnämneskurserna. Inför studieresor och utevistelser genomförs säkerhetsutbildningar. Dessa är obligatoriska för att deltaga i t ex studieresa. Informationom säkerhetskraven ges av kursansvarig. Frånvaro med giltiga skäl (i första hand sjukdom) där den studerande kompenserat förlorad undervisning genom att göra tilldelade uppgifter, räknas närvaro. Uppgifterna ska utföras enligt anvisningar. Det är läraren som avgör vilka delar av förlorad undervisning som går att kompensera i efterhand. Funktionshinder Lokaler Stora delar av skolan är byggd på 1960-talet. Huvudbyggnad och sporthallsbyggnad (med vävsal) är kompletterade med hiss. De nya elevhemmen (Brunkullan och Guckuskon) har boende i markplanet och i övrigt bästa anpassade för rullstol. Utemiljö Skolan är byggd i en sluttning och terrängen lutar, de flesta vägarna inom området är asfalterade. En gångväg har plattor, i övrigt är det korta sträckor med "grusväg. Pedagogiskt stöd Under antagningsprocessen är det vanligt med frågor om särskilt stöd och anpassning. Frågor av den arten följs upp i samband med individuell kursplanering. Skolans har en ansvarig handläggare för dessa individuella planer. Exempel på olika insatser är, extra handledning, assistans, samtalsstöd, extra svenskundervisning. Förhållningssätt Vi har många som skall fungera tillsammans vilket gynnas av lokala regler och gemensam tolkning. För att skolan ska kunna erbjuda en god arbets- och studiemiljö är det nödvändigt att var och en tar
sin del av ansvaret för skolans lokaler och inventarier, visar hänsyn, ger varandra arbetsro och en drogfri miljö. Kursdeltagaren är skyldig att närvara och delta i skolans verksamhet. Husdjur är inte tillåtna i skolans lokaler inkluderande även internatet. Rökning sker utomhus och bäst vid anvisade platser. Bilar parkeras på avsedd plats Notera att vissa platser kan vara bokade. Kursdeltagaren är ersättningsskyldig för genom ovarsamhet uppkomna skador på lokaler och inventarier såväl i skolan som i elevhemmen. Detta gäller också lånad utrustning. Kursdeltagare som inte följer våra policyn, ingångna avtal etc riskerar att sägas upp från internat och/eller att avskiljas från studierna. För boende på internatet gäller hyresavtal och de överenskommelser som varje borgarmöte /elevhemsmöte beslutar om. Försäkringar Skolan har företagsföräkring för byggnader, inventarier och anställda. För att varje deltagare ska ha ett gott försäkringsskydd rekommenderas att varje deltagare ser över sitt försäkringsskydd när det gäller de personliga ägodelarna. Detta är speciellt viktigt när personen folkbokför sig på skolans adress och därmed mister föräldrahemmets försäkringsskydd. Samtliga kursdeltagare som bekräftat sin plats omfattas av en olycksfallsförsäkring dygnet runt under hela studitiden. Vid längre studieresor och praktik erbjuds kursdeltagare en tilläggförsäkring som motsvarar det försäkringskydd vi har för personalen. Tilläggsförsäkringen betalas av kursdeltagaren. Huvudman Åredalens Folkhögskola drivs av Föreningen Åredalens Folkhögskola, org nr 893202-2661. Föreningen är ansluten till EFS (Evangeliska-Fosterlands-Stiftelsen), en rörelse inom Svenska Kyrkan. EFS är huvudman för ytterliare folkhögskolor, länk: www.efs.nu/portal/page/portal/efs_nu/utbildning/folkhogskolor Åredalens Folkhögskola är en egen juridisk person med egen styrelse som tillsätter rektor och fastställer skolans mål och verksamhetsplan. EFS är representerade i folkhögskolans styrelse. Huvudmannarörelsen har inga krav på avkastning, deras bidrag är bla ideella insatser i styrelsearbetet. Åredalens Folkhögskolas styrdokument - Folkbildningsförordningen, antagen av riksdagen - Huvudmannarörelsen EFS - Skolföreningen Åredalens Folkhögskolas stadgar - Åredalens Folkhögskolas måldokument, framarbetat på skolan och antaget av skolans styrelse Folkbildningsförordningen, antagen av riksdagen 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen ( genom t.ex. politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete) 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån- och bildningsnivån i samhället 4. bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet Enligt prop. 2005/06:192) Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad är motiv för statens stöd: 1. den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen 2. det mångkulturella samhällets utmaningar 3. den demografiska utmaningen 4. det livslånga lärandet 5. kulturen 6. tillgänglighet och möjligheterna för personer med funktionshinder 7. folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa Huvudmannarörelsen EFS Folkhögskolorna skall utgöra en naturlig och aktiv del av EFS arbete. Detta sker genom - samarbete med EFS på lokal-, distrikts- och riksplanet - att möta behov inom EFS av ledarutbildning och verksamhetsutveckling - att fungera som mötesplatser för studier och samtal kring EFS evangelisation och mission -att stärka samarbetet med Studieförbundet Vuxenskolan kring kultur och studieverksamhet -Folkhögskoleverksamheten skall bedrivas på den evangelisk-lutherska bekännelsens grund. Inställd kurs En kurs ställs in när den har för få bekräftande studerande eller av pedagoiska orsaker. Alternativa lösningar skall diskuteras såsom samverkan/samplanering, inann kursen ställs in. Dialog sker hela tiden med sökande när detta kan vara aktuellt. Vissa utbildningar vi har kan genomföras med få deltagare eftersom upplägg kan vara helt individanpassat och samplanering går med andra kurser. Vissa andra utbildningar kräver en hanterbar grupp för att kunna genomföras. Distanskurser kan ha krav på lägsta antal med mera, se resp kurs. Allmänna kurser ställs nästan aldrig in om inte det finns mycket speciella orsaker, då pratar vi om det som brukar kallas fource majoure i andra sammanhang. Särskilda kurser är mer beroende av antalet bekräftade. Internat-Boende Bilder och text hittar du via: Länk internatboende! Intyg/studieomdöme Intyg Samtliga kursdeltagare erhåller ett intyg i samband med kursslut.intyget bevisar att du genomfört studier på Åredalens folkhögskola och följande framgår: har frånvaro över 20 %, frånvaro över 50 %. ej deltagit i en kurs som du planerat i din studieplan. ej har fullständigt redovisat någon kurs. ej är godkänd i någon kurs.
Studieomdöme måste begäras av den studerande Du som läst en allmän kurs för en grundläggande behörighet till högskola kan erhålla ett utskrivet omdöme samt ett behörighetsintyg. Du som läst särskild kurs och/eller grundläggande eller särskilda behörigheter erhåller ett intyg från kursen samt ett behörighetsintyg som du använder i kombination med dina gymnasiebetyg när du söker vidare till högskola. Du kan inte påverka meritvärdet i ditt gymnasiebetyg men intyga den enskilda behörigheten. Det är även möjligt att här begära ett omdöme för att på så sätt kunna söka i två kvotgrupper. Det beror på ditt studieupplägg. Förutsättningen är att du studerat på en allmän kurs. Folkhögskolan har ett eget bedömningssystem och ger inte betyg i enskilda ämnen. Istället kan du som studerar på allmän kurs få ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av din studieförmåga och dina förutsättningar för fortsatta studier. I första hand avses studier av mer teoretisk karaktär. Bedömningen görs gemensamt av alla dina lärare på skolan. Studieomdöme ges endast på allmänna kurser som är minst 30 veckor långa, d.v.s. oftast ett läsår. Hålland Folkhögskola har dessutom en särskild regel att du ska läsa in minst två nya godkända behörigheter för att kunna erhålla ett omdöme. Vid bedömning för studieomdöme beaktas följande faktorer: Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa. Förmåga till analys, bearbetning och överblick. Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier. Social förmåga Folkhögskolan använder en sjugradig skala från och med våren 2014 Läsåret 2013/2014 utökas studieomdömets fyrgradiga skala till en sjugradig. Tre mellansteg införs. Äldre studerande med en fyrgradig skala och de nya med den sjugradiga skalan söker genom samma urvalsgrupp till högskolan. 4 - Utmärkt studieförmåga 3,5 - Mycket god - Utmärkt studieförmåga 3 - Mycket god studieförmåga 2,5 - God - Mycket god studieförmåga 2 - God studieförmåga 1,5 - Mindre god - God studieförmåga 1 - Mindre god studieförmåga För att studieomdömen ska vara jämförbara över hela landet bör folkhögskolorna sätta studieomdömen så att genomsnittet på skolan under ett läsår ligger omkring 2,7 (plus/minus 5%). Läs mer om detta i Folkbildningsrådets Anvisningar för folkhögskolornas studieomdömen (pdf). I samband med kursstart under de första fyra startveckorna sker en gemensam information om intyg, studieomdömen mm. Alla kursdeltagare har ett enskilt samtal med respektive kursansvarig om sitt individuella studieupplägg utifrån behov, förutsättningar och möjligheter. Samtidigt diskuteras behov av intyg, behörigheter och omdöme. En studie/handlingsplan görs. Detta sker någon gång under startveckorna. Den individuella studie/handlingsplanen följs upp och eventuellt kompletteras. Mer information hittar du här: www.folkhogskola.nu/om-folkhogskolan/behorigheter/studieomdome-och-behorighetsintyg/
Ett studieomdöme kan inte överklagas. Tycker du att du fått ett felaktigt omdöme kan du ta kontakt med rektor. IT-policy För att få sitt inlogg till skolans datanätverk, fyller kursdeltagaren i en blankett med uppgifter och skriver under på att man accepterar gällande IT-policy. Blanketten lämnas till IT- administratören som ordnar inlogget. Texten nedan är något förkortat. Den fullständiga texten innehåller tekniska anvisningar över dataparken och praktiska t ex var mappar lagras etc. Vill någon läsa hela dokumentet så går det bra att höra av sig till skolans reception. Skolans datorer är i första hand avsedda som studiehjälpmedel och all relevant studieanvändning har därför företräde. Datorerna får naturligtvis också i mån av tillgång användas för att t.ex. chatta, strösurfa, spela mm. Om alla datorer är upptagna måste den som använder datorn för nöjes skull omgående ge plats till den som behöver använda datorn i studiesyfte. Skolans datautrustning och nätverk får endast användas av skolans elever och personal. Man får inte använda ("låna") någon annans inlogg, vare sig till datorn eller mailen, oavsett hur väl bekant man är med den person vars inlogg man lånar. Hemsidor som möjliggör illegal fildelning och liknande blockeras p.g.a. skolan inte vill hållas ansvarig för illegal fildelning. Åtgärder som är vidtagna är en säkerhetsåtgärd för att skydda företagets nätverk. De som vill veta mer om spärrade hemsidor, och varför dessa spärrats, kontakta administratören. Konsekvens om man bryter mot policy? Administratören gör i tysthet justeringar i datorer, nätverk eller gate för att stävja ofog. Ökar hyssen införs begränsningar t ex att det bara går att logga in dagtid. I vissa fall sker automatiskt avstängning och då behöver kontakt tas med administratören för att få kontot öppnat. I riktigt extrema fall kan brott mot policy leda till att kursdeltagaren utestängs att använda skolans datanät. Kurstider/Lov Läsåret 2014-2015 har följande generella kurstider: Höstterminen 25 augusti - 19december 2014 Septemberlov Fr 12 september- Må 15 september Höstlov vecka 44 Vårterminen 7 januari 29 maj 2014 Sportlov 2mars 6 mars 2014 Påsklov 6 april-10 april 2014 Lovdagar
(Kompledigt 30 april för deltagande i folkhögskolans dag) 1 maj fredag 15 maj Andra kurstider kan förekomma i några kurser, se respektive kurs. Andra lovdagar kan gälla för exempelvis U-linje och Fjäll o Friluftsliv Ledarskap, efter överenskommelse i gruppen. Folkbildningens mål Vi arbetar utifrån nedanstående målformuleringar som också finns i skolans måldokument Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Verksamheter inom följande sju områden är särskilt grundläggande: Den gemensamma värdegrunden - alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen - demokratiska värden ska prägla folkbildningen. Det mångkulturella samhällets utmaningar - människor med olika bakgrund ska mötas. Den demografiska utmaningen - alla generationer ska engageras. Det livslånga lärandet möjlighet för vuxna till livslångt lärande. Kultur lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen. Tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa folkbildningen ska bidra till att öka insikten om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor. Utöver gemensamma folkbildningsmål vill Hållands folkhögskola arbeta för följande mål: Att i skolverksamheten stimulera människor till bearbetning av livsfrågor. Att i skolsamhället levandegöra kristen tro och livsåskådning. Att erbjuda en pedagogisk miljö som stimulerar tillpersonlig utveckling, skapande verksamhet och ansvarstagande. Att stimulera till kunskapssökande och engagemang i det lokala och internationella samhället. Att utifrån en kristen människosyn om alla människors lika värde prioritera socialt eller kulturellt missgynnade grupper. Att all undervisning skall vara allsidig och genomföras med tolerans och respekt för oliktänkande. Rapporter Personuppgifter lämnas till: CSN månadsvis enligt deras anvisningar, se www.csn.se/vagledare-rapportorer/rutinerrapportering/folkhogskola. SCB (Statiska Centralbyrån). På uppdrag av FBR (Folkbildningsrådet) samlar SCB in information om kursdeltagare, kurser, personnummer, utbildningsbakgrund mm som ett led i den utbildningsstatetik som finns. Denna statistik ger också underlag för statsbidraget. Länen/regioner. I slutet av varje termin lämnas underlag till respektive landsting/region för
landstingsbidraget med kursdeltagarens namn, adress och personnummer. För kursdeltagare folkbokförda i Jämtlands län lämnas inga uppgifter det finns ett separat avtal som reglerar bidraget från Jämtlands läns Landsting. I övrigt lämnas uppgifter till FBR (alt SCB) i enligt med deras uppdrag. Dessa uppgifter är statistikunderlag i antal personer ej individrelaterat. T ex hur många som sökt utbildningar, hur många omdömen som är satta, hur många som bor på internat. Vi använder det skoladministrativa programmet AVANTI vilket är ett specialprogram för administrativa rutiner inom folkbildningen. Studeranderätt Om du är missnöjd med något är det i första hand den kursansvarige du skall kontakta. Om han/hon inte kan lösa problemet ska hänvisning göras till rätt "instans". Rätt "instans" kan vara husfru, rektor etc beroende på frågans art. Till rektor kan du också vända dig om problemet inte åtgärdas. Studerande vid folkhögskolekurser (15 kursdagar eller längre) kan vända sig till FSR i tvister som rör frågor som omfattas av FSR:s uppdrag. Folkhögskolestuderande kan vända sig till FSR oavsett om skolan har ett avtal med FSR eller ej. FSR behandlar ärenden som anmäls inom ett år efter det att den studerande lämnat kursen. Folkhögskolorna som är anslutna till FSR upprättar en egen studeranderättslig standard som följer en gemensam struktur där följande områden är obligatoriska och kan behandlas av FSR, se Checklista: Information innan den studerande är antagen Information vid kursstart Deltagarinflytande och studeranderätt Avgiftsfri undervisning Intyg Om en kurs upphör eller ställs in Utvärdering Försäkringar Disciplinära åtgärder Arkiv- och sekretessregler Folkhögskolans beslut gällande utfärdade studieomdömen eller behörighetsgivning kan inte prövas av FSR. Rektor är ansvarig inför skolans styrelse för hela skolans verksamhet. Är du missnöjd med något beslut även sedan du pratat med rektor så ska du vända dig till styrelsen. Styrelsens beslut kan överklagas till FSR (Folkhögskolornas Studeranderättsliga Råd). Du har rätt att få hjälp av rektor eller att han/hon hänvisar till person som hjälp vid överklagan. Mer info kring FSR här: www.folkhogskola.nu/om-folkhogskolan/studerandes-rattigheter/ Beslut om studieomdöme kan inte överklagas, du kan begära omprövning hos rektor Tillgång till lokaler, utrustning med mera Huvudbyggnaden är öppen skoldagar, normalt Må Tor 07.00 18.00, förutom tisdagar då skolan stängs kl. 19. Fredagar stänger skolan kl. 15.00. Vid lovdagar under kurstid är huvudbyggnaden öppen 08.00 15.00. Generellt är huvudbyggnaden stängd Lö, Sö och helgdagar. När skolan har olika arrangemang informerar vi om vad som gäller. Sporthallsbyggnaden disponerar alla kursdeltagare med användning av kod under terminstid (dvs alla kalenderdagar under resp termin). Internatet öppnar i samband med skolstarten och stänger när skolan slutar. Kursdeltagare har även
tillgång till kök/dagrum som ej är anslutet till deltagarnas boende och bokas i receptionen. Kursdeltagare som ej bor på skolan kan använda dessa lokaler, kök/dagrum som lunchmatsal - behöver ej bokas för ändamålet. Under jullovet är normalt hela skolan stängd, internatet öppnar någon dag innan vårterminen startar. Skolans lokaler nyttjas också i samverkan med partners som följer folkbildningens syfte. Vår konstskola, som även kallas Östersunds Konstskola, använder även kurslokaler i Östersund och på Frösön. Se konstskolans hemsida för mer info. En av dessa lokaler tillhör vår samarbetspartner Studieförbundet Vuxenskolan. I övrigt kan andra lokaler bli aktuella för andra kurser om så beslutas av skolans ledning. Utvärdering Utvärderingar är en naturlig del i det vardagliga arbetet på skolan och en stor del i det långsiktiga arbetet med deltagar- och personalinflytande. Syftet med utvärderingar är: att skaffa information om sakfrågor och upplevelser. att värdera, analysera och tolka informationen. att samla resultaten till bekräftelse eller förändring/utveckling. att kvalité uppstår och gagnar individ, organisation och samhälle. Målet med utvärderingar är: Fokus på utveckling istället för kontroll. Fokus på kvalitet istället för kvantitet. Fokus på den lärande processen för såväl deltagare som personal. Knuten till den lokala förutsättningen med utgångspunkt i de egna frågorna (beröra, vara konkreta och nära, motorn i den egna lärandeprocessen). Självvärderande för såväl deltagare som personal (naturligt att granska sitt eget arbete). Inom den pedagogiska verksamheten sker ett antal utvärderingar Kursutvärderingar Delkurser Fristående kurser Skolutvärdering Utvecklingssamtal De olika utvärderingarna berör och belyser olika områden. Formen kan vara skriftlig, muntlig i större eller mindre grupper, individuella Informationen sammanställs,analyseras och tolkas för att bekräfta eller förändra/utveckla i syte att behålla en hög kvalité inom skolans alla verksamhetsområden.