destinationsdesign Särna ett gestaltningsprojekt hösten 2011

Relevanta dokument
Destinationsdesign Särna, ett gestaltningsprojekt hösten 2011

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM

GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9)

FRÅN FJÄLL TILL KUST

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning

FÖRSLAG GESTALTNINGPROGRAM MALMFÄLTETS FOLKHÖGSKOLA UPPFÖRANDE AV 4 ST NYA HOTELL- BYGGNADER

10 Gaturummets innehåll

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

träbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum

Den vänliga hållplatsen. Ivan Forsman


VISION MELLBYSTRAND MELLBYSTRANDS CENTRUM FÖRSTUDIE

KARAKTÄR GÅGATAN. Ljungby kommun STADSMILJÖPROGRAM Tema Landskapsarkitekter Malmö LYSRÖR PÅ VAJER BETONGPLATTOR

DET VÅRAS FÖR ÅRETS TRÄDGÅRDAR.

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Utomhusskyltning i Landstinget Halland

Duvboparkens lekplats - Bland kottdjur, stenvättar och lav FÖRSLAGSHANDLING SUNDBYBERGS STAD

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet!

ETT TILLÅTANDE UTERUM JÄRNMALMSGATAN, RINGÖN Förslag av Stella Svanberg, Fastighetskontoret 2014

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR OMRÅDET VID NORRA INFARTEN TILL MELLERUDS TÄTORT UTMED VÄG E45.

Skyltprogram för kommunala skyltar

Om våra paneler för väggar och tak.

Kvalitetsmanual för den allmänna platsmarken

Dnr Kst 2009/262. Detaljplan för HANDEL VID NETTOVÄGEN GESTALTNINGSPROGRAM

brunnsparken Landskapsarkitekt Helena Hasselberg Kajsa Ignell Tengbom Linköping Stora torget Linköping Oktober 2016

Gehls analysmetod, Fröslunda centrum

Rapport Gruvstadsparken, Kiruna stad

Cykelhelg i Rättvik! 4-6 September 2015

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

DOKUMENTATION OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE FÖRSAMLINGSHEMMET NORA

Setra Trägolv och Innerpanel Klassisk, Rustik och Design.

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)

KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD

Välkommen du gamla nya sköna värld. Drömmar om ett hem - Sid 1

Drottningtorget. Trollhättan. - Det gröna torget

UTVGR , Bilaga 2 FRAMME!

Den som ansvarar för blomlådorna måste bo på den gata där lådorna ställs ut.

Örebro Kommunikationsplattform. Version

Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan

Råd och riktlinjer för uteserveringar. På offentlig plats inom Arboga stadskärna

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper

KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG

Mer Ljungby i Ljungby

Ett Södra Ett varumärke

DET SOM VÄXER - EN LÄTTÖVERSKÅDLIG SAMMANFATTNING. DEL

Råd och riktlinjer för uteserveringar i Askersund

Lokal Utvecklingsplan för Hestra, Ydre kommun 2010

Skylten och dess belysning

Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014

Del 1. Grundstenarna i vår profil GRAFISK PROFILMANUAL VERSION 2015:1

Inkomna synpunkter till Trafikplanen

GESTALTNINGSPROGRAM TOCKABJÄR BOSTADSOMRÅDE BRÖSARP

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast

Konsekvensbeskrivning Duvboskolan skolgård Bakgrund. Utformning

Välkommen! Varmt väl m n loka affär! Uppe på kullen med utsikt över sjön hittar vi Brokinds affär. På

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN

Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014

Skärhamn. Märkesten WORKSHOP. Märkesten Tjörns Kommun, Västra Götaland. Tjörn - Möjligheternas ö

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden

soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

Riktlinjer för skyltar. Perstorps kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen:

Nattetid är parken endast upplyst av glest placerade (40m) natriumbestyckade bredstrålande stolparmaturer samt entrébelysningarnas vitare sken.

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Skyltning på KTH Planering och beskrivning

PROGRAM- ILLUSTRATIONER LANDSKAP

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus.

BLOMLÅDOR FÖR EN FÖRÄNDRAD TRAFIKMILJÖ

Grafisk manual Ture Johanssons Trävaru

Inspirationsguide för dig som hyresgäst till ett av Avenyns skyltskåp

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm

fastighetsägare i Växjö kommun

3A. Grafisk identitet NATURE IS IN THE HEART

Intryck som ger avtryck

Version Grafiska riktlinjer Nya Ostkustbanan

Översyn av hastighetsgränser i Hässelby- Vällingby, Liljeholmen och Skärholmen

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

FHK TINGSTORGET ARKITEMA ARCHITECTS. Markanvisning

JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET

Skyltmanual Täby kommun

Bygga och plantera i tomtgränsen

FÖRSLAG TILL RASTPLATS, VID VÄRNÄSKORSET. Ett förslag skissat av Istvan Foth RECREA AB, Stöllet. på uppdrag av. Projektet. Turismutveckling inorra Ny

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

En åtta genom byn. Bild 2. Swedbank. Bild 1. Fjäråsvägen. Bild 3. Tvärdalsvägen Bild 4. OK Rävenstugan Bild 5. En av våra Fänagator

Varumärkesplattform. Antagen i kommunfullmäktige , 109

Norr Mälarstrands kajpromenad, Genomförandebeslut. 1. Trafiknämnden ger kontoret i uppdrag att bygga om kajpromenaden enligt redovisat förslag.

GRAFISK PROFIL TIDAHOLMS KOMMUN

Bilaga 2 - lov och tillstånd

Transkript:

destinationsdesign Särna ett gestaltningsprojekt hösten 2011

FOTO Håkan Olsén

Destinationsdesign Särna Om projektet Med uppdraget att hitta Särnas kärna och utifrån den bidra med en plan för byns utveckling och gestaltning checkade vi en designgrupp på fem personer in på STFs Vandrarhem en söndag i slutet av augusti. Innan resan hade var och en tagit reda på så mycket som möjligt om Särna och det var med stor nyfikenhet och öppenhet vi insöp varje del av Särna, bit för bit under tre dagar. Efter ett varmt välkomnande av värdparet Karin och Dick Balauboer på vandrarhemmet bjöd Kerstin Bergström på en guidad cykeltur för att visa sina favoritplatser. Om ni tittar här mellan träden så är det en fantastisk utsikt över Städjan. Och mycket riktigt dolde träden en magnifik kuliss. Kerstin uttryckte behovet av att röja på flera platser för att Särna ska visa upp den storslagna naturen. Cykelturen gick vidare till Turistbyrån, badplatsen, Gammelkyrkan och avslutades på Kyrkbacksgården med röding och römgröt som intogs tillsammans med Helena Adolfsson. Hon berättade om Turistföreningens arbete och om de behov hon såg. Dag två sammanfattade designteamet sina intryck och åkte sedan till Naturum för en guidad tur. Här stannade vi en lång stund för att ta del av den fantastiska vyn och historien om Fulufjället. Christer Olofsson berättade även om livet som företagare på orten. Lunchen intogs på Lomkällan och följdes av en historisk skogsresa presenterad av Stig Eriksson. Bilden av ett strävsamt skogssamhälle växte fram, där människor levde för och av skogen. Efter några timmars diskussion på Prästkragen samlade vi intrycken som sedan fylldes på efter en workshop tillsammans med en lokal grupp. Kvällen avslutades med kolbotten över öppen eld. Återigen slogs vi av den värme och omtanke som hela tiden fanns runt om oss. Dag tre jobbade teamet med att formulera en känsla av Särna i ord och i bild och på kvällen genomfördes ett idégenererande stormöte med ortsborna. Entusiasmen och viljan att utveckla samhället var stor. Leo Einarsson berättade om en man som bjöd hem turister på kolbotten när de var på genomresa på väg till Kiruna. De åkte aldrig vidare utan stannade i en månad och kom Och mycket riktigt dolde träden en magnifik kuliss. sedan tillbaka en månad varje år under 20 år. Sammanfattningsvis finns ett starkt lokalt driv med olika grupper som skulle vinna på att samarbeta mer. Naturturism ligger befolkningen varmt om hjärtat och det gäller att få turister på genomresa att stanna till för att ta del av Särna. Omgivningarna är till viss del slitna och öde. Det är svårt att komma åt detta, därför behöver vi hjälpa turisterna att avgränsa oss till det som är vackert. Vårt arbete är att fokusera på de gemensamma ytor som vi kan påverka och att formulera den berättelse om Särna som återberättats för oss och som ger argumenten för att turista och leva i Särna. Det finns en tidigare etablerad version där Älvdalen är dalen, Idre är fjället och Särna är skogen. I och med fjällporten tycker vi att Särna är både fjäll och skog fjällskog. Särna är något unikt långt ifrån landet lagom, med extrem kyla, dramatisk natur och en historia som visar en oslagbar överlevnadsinstinkt. Därför förtjänar Särna mer uppmärksamhet. Och det här blir början på det arbetet. FOTO Håkan Olsén

Särna porten till fjällriket storytelling I Särna finns det högsta fallet, det äldsta trädet och den mest unika fjällfaunan. Här finns också den kallaste vintern och de varmaste människorna. Stillsam och vild bäddar fjällriket in den lilla byn vid den vackra sjön. Det utmanar, berättar, ger ro och I inspiration till alla som vill stanna upp och lyssna. Här i fjällskogen bor människor, som hand i hand med naturen alltid gått sin egen väg. I Särna är livet enkelt och okonstlat. Människor har levt här i generationer. Vissa har upplevt världen, men återvänder alltid. Tillbaka till den härliga humorn och folket som säger vad de tycker. Andra har tänkt passera men valt att stanna. I Särna mår man gott. Särna mår man gott. FOTO Håkan Olsén

Särnas Hjärta I Särna öppnas fjällriket. Det vilda och det stillsamma. Och fjällskogens berättelse.

kärnvärden Uthållig & trygg Egensinnig & påhittig Vild & sund Kall & varm

Bildrättigheterna i detta dokument tillhör Håkan Olsén. Dokumentet är enbart avsett för involverade i Projekt Destinationsdesign Särna. Om bilderna används utanför detta dokument och i andra sammanhang måste fotografen kontaktas för ekonomisk uppgörelse: Fotograf@hakanolsen.se, 070-655 97 41. moodboard

Särnas tempo tempo Idag är Särna mycket av en genomfartsled. Byns upplevda centrum ligger vid Konsumbutiken och bensinstationen. Vår idé är att arbeta med tempozoner som sänker hastigheten, skapar naturliga stopp och synliggör Särnas utbud på ett tydligare sätt. På så vis ökas trafiksäkerheten och trafikmiljön kan förbättras. Framförallt kan ett antal viktiga och värdefulla platser och byggnader lyftas Dolda skatter blir synligjorda och fler områden aktiverade. fram. Dolda skatter blir synligjorda och fler områden aktiverade. På så vis kan miljön i Särnas centrum bli mer dynamiskt och trivsamt för såväl besökare som bybor. Illustrationen visar hur Riksväg 70 skär genom Särna med ett tempo och en hastighet som markant skiljer sig från tempot i byn. Förbipasserande missar Särna. Tänk om hastigheten på Riksvägen kunde anpassas till tempot i byn?

Uppkoppling mot naturen gestaltningskoncept Byn Särna har i århundraden levt i samklang med naturen. Skogen och fjället är alltid närvarande. Bybornas relation till naturen är stark. Denna relation vill vi genom design och utformning stärka ytterligare och tydliggöra för besökare. Vi kallar denna strategi för uppkoppling mot naturen. Vi menar att det ska vara Bybornas relation till naturen är stark. tydligt när man befinner sig i byn att Särna ligger i en unik naturmiljö. Vi hämtar därför inspiration, element, material och färger från skogen och fjällen och applicerar dem på olika sätt i byn. Exempel på element är martallar och stubbar. Färger hämtas från myrar, mossor och lavar. Materialen vi hämtar in till byn kan vara älvdalskvartsit från berggrunden och sågat virke och stockar från skogen. På samma vis som Fjällporten visar på närheten till fjällen vill vi att material och färger i byn ska visa på närheten till urskogen och de fantastiska upplevelser som finns där, längs vandringleder och skidspår.

Verktygslåda material gestaltningskoncept För att förmedla en känsla av Särnas unika natur lyfts naturmaterialen sten och trä in i tätorten. Floran anpassas till Särnas klimatzon och den fjällnära miljön. Trä furu och gran med grovhyvlade ytor Sten älvdalskvartsit i första hand Växtlighet fjällnära flora

Färger gestaltningskoncept Färgpalett Tjärsvart Trägrå Blånande bergsblå Järnorange Björnbrun Varglavsgrön Tallgrön Myrgul Lavgrön Snövit SKYLTAR & TRYCKSAKER Förslag på färger för skyltar och trycksaker. En grafiskt designprogram är viktigt att ta fram i samarbete med en grafisk formgivare.

Symbolelement gestaltningskoncept För att synliggöra Särnas historia och identitet lyfts ett antal olika symbolelement upp i form av dekorer. Dessa kan appliceras på till exempel flaggor som redan idag sitter på lyktstolparna genom byn. De kan även användas i markbeläggningar, på bodar, skyltar och i gemensamma annonser. Särnas vapen Hästen Skogsarbetarnas trädstämplar Fjällkedjans kuliss Städjan Stavkyrkans panel

Småhus & bodar gestaltningskoncept Förslag på färgsättning av mindre byggnader, staket och andra rumsliga element. Dekorer från Särnas symbolelement kan användas på till exempel sommartorgets bodar. Se färgsättning och dekorer på separat sida.

Flaggor gestaltningskoncept

Flaggor gestaltningskoncept

Skyltplanering gestaltningskoncept Att ta fram gemensamma riktlinjer för hur skyltning får se ut i byn är av stor vikt. Skapa en övergripande grafisk profil för skyltningen gällande gemensamma platser. På så vis blir utbudet tydligare och informationen bättre. Många olika typer av skyltar och utseenden skapar otydlighet. Anpassa skyltplaceringen utifån principen bygata med olika tempo/hastighetszoner. grafisk profil för Särna Ta fram en överpripande visuellt program för skyltens formspråk. Denna utformas i samarbete med en grafisk formgivare. En grafisk profil innehåller val av tyspnitt, färger, material och utformningen av olika skylttyper till exempel vägvisare, informationsskylt, anslagstavla. Val av typografi En idé är att lyfta typsnittet som används i fjällporten. Det är viktigt att också typnittet överrenstämmer med Särnas identitet och känsla. Läsbarheten är A och O. Arbeta därför med ett läsbart typsnitt i informationstexter. Dekorera inte med typsnitt. Ett linjärt typsnitt är lämpligast i informationsskyltar och längre texter. Exempel på linjära typsnitt är Rotis, Gill Sans, Helvetica, Lucida, Calibri. I rubriker finns en större frihet vid val av tyspnitt. Färghierarki Olika typer av skyltar får olika färger som hämtas från färgpaletten i detta program. Olika funktioner får olika färg. Exempel på olika funktioner är Boende, Turistinformation, Service (toaletter, sjukstuga), Sevärdhet och Butik. Form och val av material Formen på skyltarnas stommar ska hållas sparsmakade, skyltens huvudfunktion är information och hänvisning. Hänvisningsskyltar i Särna tätort kan vara i plåt och monteras på fyrkantstolpar. Dessa målas för enhetligt uttryck. Anslagstavlor och informationskyltar kan gärna utformas i trä, med sparsmakad form och vara omålade likt Naturums skyltar. Exempel på skyltar Skylthierarki visas med färg. Fyrkantig stålprofil. Tällberg nya skyltprogram. Ra designstudio. Exempel på läsbar typografi med koppling till platsens identitet. Skansens hänvisningsskyltar. Färgpalett Särnas skyltar. Skyltstomme trä. Naturum. Skyltstomme stålprofil. Drottningholm. Agnes stengvist design.

Markbeläggningar och sittgrupper gestaltningskoncept Ta in naturmaterialen sten och trä i markbeläggning och sittgrupper. Kombinera olika typer av sten för kontrastverkan. Sten och trä kan även användas tillsammans i sittmöbler. Formen på sittbänkar får ett avskalat uttryck för att lyfta fram materialen i sig.

Växtlighet: planteringar och gallring gestaltningskoncept Historiskt har det varit en stor kontrast mellan byn Särna och det omkringliggande landskapet. I byn fanns slåtterängar och betesmarker och få uppvuxna träd. Runt byn bredde skogen ut sig med fjällen i bakgrunden. Idag har tomterna i byn blivit trädgårdar och träd har återigen börjar växa i byn. Detta gör att byns utbud och sevärdheter samt fjäll och vackra utblickar blivit skymda. Den handlingsplan som redan är påbörjad av bybor för gallring av träd för att återigen lyfta fram utblickar och sevärdheter borde slutföras och utföras. För att hålla markerna i byn öppna uppmuntras till djurhållning. Offentliga platser såsom Stora torget och Sommartorget och även privata trädgårdar får gärna förskönas med lägre planteringar. Viktigt att ha i åtanke är den nordliga växtzon som Särna befinner sig i (zon 7). En fin inspirationskälla till vackrare trädgårdar är miljön och floran kring Stevallens fäbod där flertalet växter kan användas. För att hålla markerna i byn öppna uppmuntras till djurhållning med t ex betande får och getter. Detta ger även ett karaktärsfyllt inslag i byn som kopplar tillbaka till byns historia. Ett fåtal karkatärsfulla större träd kan med fördel planteras längs Särnavägen för att stärka karaktären av bygata. Här föreslås företrädesvis tall men kanske även inslag av fjällbjörk. GALLRING + LÅG VEGETATION UTBLICK MOT STÄDJAN VYER Byn gallras i centrala delar för att framhäva utblickar och utbud Brandlilja (Lilium bulbiferum) Lingon (Vaccinium viti) Kroll-lilja (Lilium martagon) Blåbär (Vaccinium myrtillus) Blåklocka (Campanula rotundifoli) Björnmossa (Polytrichum commune) GALLRING Smörboll (Trollius europaéus) Gråvide (Salix cinerea) Björkpyrola (Orthilia secunda) Nordhägg (Prunus padus) Stenvallens fäbod Ljung (Calluna vulgaris) Örnbräken (Pteridium aquilinum) Polarull (Erióphorum scheuchzéri) Tuvull (Eriophorum vaginatum) Nordrönn (Sorbus aucupária) Fjällbjörk (Betula pubescens ssp. czerepanovii) Gårdsskräppa (Rumex longifolius) Daggkåpa (Alchemilla vulgaris) Nordisk stormhatt (Aconitum sepentrionále) Tranbär (Vaccinium oxycocco) Mjölkört (Epilobium angustifolium) Fjällkåpa (Alchemilla conjucta Alpina) Sibirisk spirea (Spiraea trilobata) Tall (Pinus sylvestris)

Riktlinjer för belysning gestaltningskoncept Belysningen i Särna, främst koncentrerad till Särnavägen, är utformad enligt Trafikverkets standard för riksvägar. Denna typ av belysning är mycket bra för bilburen trafik däremot upplevs ljussättningen som gående inte anpassad till människans skala. Därför skulle vägbelysningen med fördel kunna kompletteras med lägre trottoarbelysning och pollare för att göra ljusmiljön varmare, mer varierad och mer funktionell. Det skulle också vara önskvärt att lyfta fram några av byns sevärdheter nattetid. Fjällporten och Särnakyrkan skulle kunna lysas upp nerifrån, av spotlights på lägre stolpar som inte täcks av snö på vintern. De två torgen Sommartorget och Stora torget skulle också vara betjänta av en bättre ljusmiljö. Här föreslår vi högre master med flera spotlights som både kan ge en jämn ljusmiljö samtidigt som olika rum och delar av torget kan lyftas fram. Vissa komplement av polllare kan även behövas. Det skulle också vara önskvärt att lyfta fram några av byns sevärdheter nattetid. Vid val av belysningsstolpar och armaturer är det viktigt att välja en designserie som har alla de föreslagna belysningstyperna (pollare, markspotlight, trottoarbelysning och belysningsmast) för att få ett sammanhållet utseende. Med utgångspunkt i gestaltningskonceptet Uppkoppling mot naturen har vi förslagit en organisk och blomliknande serie (från Selux belysning) med LED belysning. Belysningsplan Fasadbelysning Pollare Trottoarbelysning på stolpe Belysningsmast för torgytor

Samlingspunkt Stora torget Samla Särna Det finns ett antal viktiga platser i Särna såsom bibliotek, turistbyrå, sjukstuga, ungdomsgård och offentliga toaletter. Närheten till Naturum Fulufjället finns också, trots att kopplingen är svag. Det finns även ett torg som har potential som inte är utnyttjad. För att nå en större grupp människor, få fler att mötas, att låta turistens väg korsa bybornas föreslår vi att Särnas utbud koncentreras kring den mest centrala platsen i byn Stora torget. Stora torget borde vara samlingspunkten i byn både för Särnabor och turister. Finns utbudet kommer också människor till torget och då finns en anledning till upprustning. Skulpturen Mors lilla Olle förtjänar ett bättre öde. Björnen och Olle är oftast ensamma på torget. En start på torgets nya liv kunde vara att lyfta fram skulpturen med en ny sockel, ny plantering och belysning. En sockel av Älvdalskvartsit med ingraverad text som berättar historien om björnen och Olle. Plantera uppvuxna tallar som förstärker känslan av skog som var platsen där historien faktiskt utspelade sig. I tallarna kan man också fästa upp belysning i form av spotlights som visar skulpturen Skulpturen Mors lilla Olle förtjänar ett bättre öde. under mörka årstider. Skulpturen blir torgets smycke kanske blir torget i folkmun snart kallat Olle-torget? Nästa steg i torgets utveckling är att ta ett helhetsgrepp om gestaltningen. Torgets delas upp funktionellt mellan parkering och vistelseytor och får vackrare planteringar. Många kommer till Särna för ett besök på Fulufjället. Varför då inte bygga en obemannad liten filial till naturum mitt i byn som kan förbereda besökaren en aning och också fånga in förbipasserande? Torgets golv också får en ny mönstring inspirerad av gammelkyrkans fasad. Sommartorget invid Stora torget är ett unikt initiativ där Särnaborna tagit saken i egna händer och på en privat tomt faktiskt skapat en plats de själva vill använda, ett Särnas vardagsrum. Bygg vidare på denna plats utifrån vad som finns idag. Platsen skulle även vinna på att bli mer definierad och rumslig, ungefär som att lägga in en matta i ett rum. För att ge platsen ytterligare dignitet föreslås att den sönderkörda asfalten på skulle torget kunna täckas med ett generöst trädäck av grovt virke. Trädäcket får gradänger mot Särnavägen och på så vis skyddas torget mot sönderplogning och trafik. På däcket placeras de befintliga bodarna som får ny panel och färgsättning samt den befintliga scenen som målas i samma kulör som bodarna. Möblerna skulle också kunna få ny färgsättning utifrån Särnas färgpalett. Om torget skall användas vintertid skottas det för hand. Särnavägen som skär rakt genom byn är både ett problem och en möjlighet. Långtradare och bilar susar förbi utan riktigt hinna se byn. Samtidigt är det här bilburna turister faktiskt passerar, människor som skulle kunna stanna och ta del av byns utbud. Tempot på vägen stämmer inte med tempot i byn. Vi skulle därför vilja sänka tempot på Särnavägen och utforma den som en bygata. Både för att locka nya turister till byn och för att göra gatan vänligare mot byborna. Nya, oväntade markmaterial och små justeringar i höjd på vägen får bilister att sakta ned. Vissa avsmalningar, trädplanteringar och ny belysning ger gatan karaktär. Parkeringsplatser blir enkla och tydliga för att det skall vara lätt att stanna och kliva ur bilen. Riktlinjer för material, färger och skyltar håller samman gatans utformning. Bygatan blir ett nytt användarvänligt rum för både turister och bybor.

Översiktskarta Särna Samla Särna GAMMELKYRKAN KYRKBACKSGÅRDEN HEMBYGDSGÅRD SÄRNA KYRKA TOALETTER PÅ TORGET CAMPING SÄRNAKONTORET STORA TORGET SOMMAR TORGET KONSUM OK/Q8 TURISTBYRÅ ÄVEN PÅ TORGET UNGDOMSGÅRD SKOLA BIBLIOTEK FILIAL TILL FJÄLLPORTEN SÄRNAVÄGEN BLIR BYGATA STORA TORGET - RUSTAS UPP BÄTTRE PARKERING SOMMARTORGET - KOMPLETTERAS OCH FÄRGSÄTTS

Idéskiss Stora torget Samla Särna ORDNAD GÅNGPASSAGE FILMKUB / FILIAL NATURUM IN TALLALLÉ ORDNAD GÅNGPASSAGE WC PARKERING UT Skulpturen Mors lilla Olle lyfts fram sockel av blocksten i älvdalskvartsit och utvecklad skogs och ängsplantering enligt riktlinjer för planteringar. Två uppvuxna tallar flyttas hit från skogen som också fungerar som fäste för belysning. ÄNGSPLANTERING LÅNGBÄNK SKOGSUTSNITT NATURLEK MORS LILLA OLLE BÄNKAR NY STÖDMUR 0 10 20 30 40 50 m NORR Collage som visar Fulufjällets naturums filmkub / filial på Stora torget. Kuben visar film och informerar om naturesarvatet dygnet runt.

Idéskiss Sommartorget Samla Särna Som en matta i ett vardagsrum. Sommartorget får ett trädäck som förstärker platsen rumsligt och ger den en unik karaktär.

Idéskiss Bygatan Samla Särna RÖDA KVARN Utsnitt som visar förslag till ordnad gångpassage. Asfalt med ballast av älvdalskvartsit blir kontrasterad av hällar av älvdalskvartsit med naturlig klovyta i samma nivå som intilliggande trottoar. Ordnad gångpassage 0 10 50 m Inga särskilda vägmärken eller målningsmarkeringar reglerar ordnade gångpassager. En sådan passage är ett ställe där man t ex tagit bort kanter för att det ska vara lättare att passera gatan. Samma regler gäller på en gångpassage som om du skulle korsa en gata var som helst. Som gående får du korsa körbanan om det inte innebär någon fara eller något hinder för fordonstrafiken. Man kan förenklat säga att till viss del råder lika skyldigheter och rättigheter. STORA TORGET Eventuella gångpassager skulle kunna vara ett samarbetsprojekt mellan Trafikverket, Älvdalens kommun och Särnabor KONSUM Trottarbelysning längs gångbanan. Uppvuxna tallar bildar allé längs Särnavägen. Tallarna flyttas från skog i närheten enligt beprövad metod från Rättvik.

avslutning Särna Projektgrupp Anna Olsson Gävle Dala Designlab Lars Sandberg Dotank Rebecca Ahlstedt Rebecca Ahlstedt Designstudio Magnus Schön Combine Eva Mandelqvist Confetti