FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun
Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se Mer statistik finns på www.karlstad.se.
Sammanfattning om Flyttningar Flyttningar från utlandet stor del i befolkningsökning Inflyttning från andra länder stod för nästan hälften av befolkningsökningen i Karlstads kommun under 29. Pakistan, Irak och Thailand var de tre länderna med störst positivt flyttnetto (fler inflyttade än utflyttade). De flesta flyttningarna över landsgräns sker dock mot Norge, men med en flyttförlust för Karlstads del, eftersom fler flyttar till Norge än tvärtom. Stor flyttvinst från Säffle Övriga Värmland bidrar med en stor flyttvinst för Karlstads del, särskilt Säffle, Hagfors, Torsby och Forshaga. Även närliggande län som Örebro län (främst Karlskoga och Hällefors), Dalarnas län (främst Falun) och Västra Götalands län bidrar med positivt flyttnetto för Karlstads del. Västra Götalands positiva flyttnetto gentemot Karlstad berodde på flyttvinster från bland annat Åmål, Strömstad, Gullspång och Trollhättan medan Göteborg enskilt stod för ett negativt flyttnetto. Barnfamiljer väljer Hammarö Karlstad tappar i stor utsträckning invånare till Hammarö, Göteborg och Stockholm. Barnfamiljerna väljer Hammarö och unga vuxna i 2-3 årsåldern väljer Göteborg och Stockholm. Dock var det mindre flyttförluster under 29 i de vanligaste utflyttningsgrupperna jämfört med de flesta av åren sedan 1997. Karlstads flyttningar liknar andra studentorter Karlstad skiljer sig inte nämnvärt från andra studentorter, som Linköping, Jönköping, Växjö och Örebro, när det gäller flyttningar i olika åldrar. Det är 19-2-åringar som dominerar inflyttningen och ger störst flyttvinst medan 24-25-åringarna dominerar utflyttningen och ger störst flyttförlust. Det som skiljer ut Karlstad från övriga är att flyttförlusten i åldrarna -1 år och 31-4 år är mycket högre i Karlstad än för de andra orterna. Detta beror i stor utsträckning på Hammarös popularitet för dessa åldersgrupper. Om siffrorna för Karlstad och Hammarö skulle slås ihop, skiljer sig inte Karlstads situation nämnvärt jämfört med de andra studentorterna när det gäller flyttningar. Ju större kommun desto större flyttvinst Flyttnettot följer kommunstorlek i stor utsträckning. Ju större kommun (befolkningsmässigt) desto större positivt flyttnetto (fler inflyttade än utflyttade). Vid en jämförelse mellan Linköping, Örebro, Jönköping Gävle, Sundsvall, Karlstad, Växjö, Kalmar och Luleå visar det sig att de tre största, Linköping, Örebro och Jönköping, har de största flyttvinsterna totalt sett och inga flyttförluster från övriga Sverige. Växjö avviker lite genom att komma på fjärde plats när det gäller flyttvinster totalt trots att kommunen storleksmässigt befinner sig på sjunde plats. Växjö har dock flyttförlust från övriga Sverige. För övrigt har dessa fyra kommuner även de största flyttvinsterna från utlandet. Av kommuner med flyttförlust från övriga Sverige har Karlstad den minsta flyttförlusten. 3
Innehåll Sammanfattning om Flyttningar... 3 Flyttningar... 5 Folkmängd och folkökning... 5 Flyttningar mellan Karlstad och Sveriges län och kommuner... 6 Flyttningar från andra länder... 9 I jämförelse med andra kommuner... 1
Flyttningar Folkmängd och folkökning Antalet invånare i Karlstads kommun år 29 var 84 736. Befolkningsökningen från året innan var 742 personer. I ett längre perspektiv har befolkningsökningen i Karlstads kommun varit i genomsnitt cirka 4 personer årligen. Den senaste femårsperioden har dock ökningen legat högre, i genomsnitt cirka 6 fler invånare per år. Som framgår av diagrammet nedan har befolkningsökningen till och med varit över 7 personer per år sedan 26 med undantag av ett enskilt år, 28. Folkmängd och folkökning Karlstads i Karlstads kommuns folkmängd kommun samt 1978-29. folkökning 1978-29 1 95 Folkökning Folkmängd 4 5 4 9 3 5 Folkmängd i antal 85 8 75 7 65 6 55 3 2 5 2 1 5 1 5 Folkökning i antal 5-5 1978 1979 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 År 1994 var befolkningsökningen som högst, med över 1 personer. Samma år började kommunen sin nu årligen återkommande kampanj för att få studenter att skriva sig i Karlstad, vilket kan ha varit orsaken till den högre siffran. 742 fler invånare under 29 Av Karlstads kommuns befolkningsökning på 742 invånare under 29 bestod en femtedel av ett positivt födelseöverskott (fler födda än avlidna) och resten av ett positivt flyttnetto (fler inflyttade än utflyttade). Den största flyttvinsten, nästan hälften av den totala befolkningsökningen, kom från inflyttning från utlandet. Trettio procent av befolkningsökningen bestod av flyttvinst från övriga Värmland. Den återstående delen var flyttvinst från övriga Sverige, sex procent. År 5 Fördelning av Karlstads kommuns befolkningsökning år 29 Flyttvinst från utlandet 46% Flyttvinst från övriga Sverige 6% Födelseöverskott 18% Flyttvinst från övriga Värmland 3%
Flyttningar mellan Karlstad och Sveriges län och kommuner Utifrån ett länsperspektiv sker de största flyttströmmarna mellan Karlstad och övriga Värmland. Därefter brukar det ske flest flyttningar gentemot Västra Götaland, Stockholms län, Örebro län, Skåne och Dalarna i nämnd ordning. Så också 29. Karlstads Flyttnetto gentemot Sveriges län -4 +31 +15 +29-12 +229 +5 +81 +36 +1 +22 +19 +12 +3 +15 + 3-24 -58-142 +3 Pilarna i kartan visar storleken på de mest frekventa flyttströmmarna mellan Karlstads kommun och Sveriges olika län under 29. Ju mörkare färg på länen desto större flyttvinster för Karlstads del. Den ljusaste färgen (rosa) innebar flyttförluster för Karlstad under 29. Siffrorna anger flyttnetto (inflyttade minus utflyttade) i antal personer. Positivt flyttnetto mot Västra Götaland men inte mot Göteborg Karlstads största flyttvinst från de olika länen under 29 kom från Värmlands län, totalt 229 personer. De värmländska kommuner som gav Karlstad de största flyttvinsterna var Säffle, Hagfors, Torsby och Forshaga. Från Hammarö, Kil och Storfors hade Karlstad flyttförluster, alltså fler utflyttade än inflyttade. Övriga län som bidrog med större flyttvinster var i stor utsträckning närliggande län: Örebro län (+81), Södermanland (+36), Västerbotten (+31), Dalarna (+29) samt Västra Götaland (+22). Västra Götalands positiva flyttnetto gentemot Karlstad berodde på flyttvinster från bland annat Åmål, Strömstad, Gullspång och Trollhättan medan Göteborg enskilt stod för ett negativt flyttnetto (-15). Örebro läns positiva flyttnetto gentemot Karlstad berodde mest på flyttvinster från Karlskoga och Hällefors. För Dalarnas del stod Falun för det största positiva flyttnettot. Flyttningarna gentemot Stockholms län innebar en stor flyttförlust (-142), där större delen berodde på flyttförlust mot Stockholms stad (-15). Andra län där Karlstad hade större utflyttning än inflyttning var Uppsala län (-58), Skåne (-24), Gävleborg (-12) och Norrbotten (-4). 6
Många flyttar från Karlstad till Hammarö, Göteborg eller Stockholm Karlstads största flyttströmmar sker till och från de närliggande kommunerna Hammarö, Forshaga, Kil, Grums och Kristinehamn samt storstäderna Göteborg och Stockholm. Det var fler utflyttningar än inflyttningar till Hammarö, Göteborg och Stockholm under 29, vilket det brukar vara. Att Karlstad hade fler utflyttningar än inflyttningar gentemot Kil under 29 är mer ovanligt. Karlstads De sju in- kommuner och utflyttningar med den största gentemot in- och utflyttningen andra gentemot kommuner Karlstad 29 6 5 Inflyttning Utflyttning Flyttnetto 4 3 Antal 2 1-1 -2 Hammarö Forshaga Kil Göteborg Grums Kristinehamn Stockholm Nästan 55 personer flyttade från Karlstad till Hammarö men bara drygt 35 flyttade åt andra hållet, från Hammarö till Karlstad. Diagrammet ovan visar att speciellt Hammarö, Göteborg och Stockholm hade negativa flyttnetton, alltså betydligt fler utflyttare än inflyttare mot Karlstad. Utflyttningarna från Karlstad till Hammarö har ökat något i ett längre perspektiv. Däremot har inflyttningarna till Karlstad från Hammarö legat runt 4 personer, men pendlat lite uppåt och nedåt sedan 1994. Karlstads In- och utflyttningar gentemot hammarö mellan åren 1987-29 6 5 Flyttnetto Inflyttning Utflyttning Antal 4 3 2 1-1 -2-3 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 År De senaste åren, mellan 27 och 29, har dock inflyttningen från Hammarö minskat med cirka 1 personer. Det gör att det vanligtvis negativa flyttnettot mot Karlstad har ökat de två senaste åren. Karlstad har alltså tappat fler invånare till Hammarö. Som framgår av diagrammets blå staplar hade Karlstad även i början på 199-talet ökande flyttförluster mot Hammarö, vilket bröts 1994. Karlstads flyttnetto mot Kil har legat på ungefär samma nivå sedan i början av 199-talet, med endast ett fåtal år med flyttförluster för Karlstads del. I och med att både inflyttningen och utflyttningen gentemot Kil har ökat svagt över tid ligger flyttnettot kvar på samma nivå. Däremot har Karlstads in- och utflyttningar samt även flyttnetto gentemot Forshaga minskat i ett längre tidsperspektiv. 7
Barnfamiljer väljer Hammarö, Kil och Forshaga Vid en uppdelning av nettoflyttningarna (flyttvinster och flyttförluster) i olika åldersklasser syns det tydligt vilka grupper av invånare som Karlstad tappar till Hammarö, Kil och Forshaga. Se diagrammet nedan. De staplar som befinner sig under -strecket är personer i de åldersgrupper som flyttar ut från Karlstad i större utsträckning än flyttar in, vilket innebär flyttförluster för Karlstads del. Nettoflyttningar Nettoflyttningar i femårsklasser i 5-årsklasser från gentemot närliggande Hammarö, kommuner Kil och forshaga 29 Antal 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 -6-7 Hammarö Kil Forshaga -4 år 5-9 år 1-14 år 15-19 år 2-24 år 25-29 år 3-34 år 35-39 år 4-44 år 45-49 år 5-54 år 55-59 år 6-64 år 65-69 år 7-74 år 75-79 år 8-84 år 85- år Till Hammarö och Kil tappade kommunen under 29 cirka 8 barn i åldern -4 år och deras familjer (negativa flyttnetton även i åldersgrupperna upp till 14 år och mellan 25 år och bortåt 4 år). En hel del barnfamiljer väljer alltså Hammarö och Kil framför Karlstad. Karlstad har även ett negativt flyttnetto till Forshaga i åldersgrupperna 5-9 år och 3-39 år samt 5-54 år. Med andra ord väljer även en del barnfamiljer att bosätta sig Forshaga framför Karlstad, och kanske även en del personer utan barn eller utflugna barn. De flesta som flyttar till Göteborg och Stockholm är i 2-3 årsåldern, i de åldersgrupperna har Karlstad ett negativt flyttnetto mot storstäderna. Mot dessa storstäder har Karlstad istället en liten flyttvinst i barnfamiljsåldrarna till skillnad mot Hammarö och Kil (positivt flyttnetto i åldersgrupperna -4 år och 35-39 år mot Göteborg samt -4 år och 4-44 år mot Stockholm). Karlstads kommuns flyttvinst/-förlust i några åldrar (5- Nettoflyttningar i de åldersgrupper årsklasser) 1997-29 (i femårsklasser) där flyttförlusterna är som störst 1997-29 Antal 1 5-5 -1-15 -2-25 -3-4 år 25-29 år 3-34 år 35-39 år 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 År I de åldersgrupper (uppdelat i 5-årsklasser) där Karlstad brukar ha fler utflyttare än inflyttare är -4 år, 25-29 år, 3-34 och 35-39 år. Diagrammet ovan visar en tidsserie från 1997 för dessa åldersgrupper. Mindre flyttförlust 29 i de vanligaste utflyttningsåldrarna Under 29 var glädjande nog flyttförlusten mindre än tidigare för åldersgrupperna 25-29 år, 3-34 år. I åldersgrupperna -4 år och 35-39 år var flyttförlusten åtminstone mindre än året innan. Tidsserien visar att det negativa flyttnettot i åldersgrupperna har varierat lite mellan åren men varit negativt, alltså fler utflyttare än inflyttare, samtliga år sedan 1997, för åldersgrupperna mellan 25-34 år. 8
Nittonåringar flyttar in och tjugofyraåringar flyttar ut Om flyttningarna studeras i ettårsklasser i stället för femårsklasser tydliggörs det att 19-åringarna har det största positiva flyttnettot (+193) personer. (Även om 2-åringarna är något fler till antalet inflyttare så är de även något fler till antalet utflyttare än 19-åringarna). Linjerna i diagrammet nedan visar antal inflyttade och antal utflyttade för varje ålder. Staplarna visar om det blir ett överskott eller ett underskott av flyttningarna (positiva eller negativa flyttnetton). In- och utflyttade efter ålder (ettårsklasser) samt flyttnetto 29-12-31 In- och utflyttning samt flyttnetto (Ettårsklasser) i Karlstads kommun 29 Antal 4 35 3 25 2 15 1 5-5 -1 Flyttnetto Inflyttade Utflyttade 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1+ Ålder Som framgår av diagrammet sker det fler inflyttningar än utflyttningar från 19 års ålder fram till 23 års ålder. Sedan vid 24 års ålder är utflyttningen större än inflyttningen (-54 personer). Även bland 25-åringarna är det fler som flyttar ut än in. Och även flera åldrar runt 3-4 år har negativa flyttnetton vilket har framkommit tidigare vid uppdelningen i femårsklasser. Detta visar tydligt Karlstads roll som studentort. Unga studenter flyttar in och när de studerat klart flyttar de till storstäderna och provar sina vingar. Sedan när de är i familjebildande ålder vore det önskvärt att de i större utsträckning än idag återkom till kommunen. Det är då många väljer Hammarö och till viss del Kil istället. Flyttningar från andra länder Av de cirka 66 personer som under 29 flyttade till Karlstads kommun från något annat land var 23 procent återvändande svenskar, cirka 15 personer. Resterande del bestod av 3 personer inflyttade från Norge, 7 personer från andra EU-länder samt 41 personer från övriga världen. Hälften av de 15 återvändande svenskarna kom från Norge (75 personer), en tredjedel kom från andra länder utanför EU (5 personer), och resten från något annat EU-land. Av de cirka 31 Karlstadsbor som under 29 flyttade från Karlstad till något annat land var det drygt 17 personer som var födda i Sverige. Av dessa 17 flyttade 11 personer till Norge. Det var alltså cirka 1 fler svenskfödda Karlstadsbor som flyttade till Norge än som flyttade från Norge till Karlstad. Många inflyttade från Norge men störst flyttvinst från Pakistan Totalt sett under 29 flyttade 12 personer från Norge till Karlstad. Förutom 75 återvändande svenskar var det även 3 norrmän och 15 personer födda i andra länder som flyttade från Norge till Karlstad. Bland de 16 Karlstadsbor som under 29 flyttade åt andra hållet, från Karlstad till Norge, var 11 personer födda i Sverige och 27 födda i Norge. Resterande kom ursprungligen från andra länder. Karlstad har alltså en flyttförlust mot Norge i och med det stora antalet svenskar som flyttar till Norge. Efter Norge var det flest som flyttade in till Karlstad från Irak, Pakistan och Thailand i nämnd ordning. Pakistan, Irak och Thailand gav Karlstad de största flyttvinsterna från andra länder under 29 eftersom dessa länder hade endast någon enstaka eller ingen alls som flyttade åt andra hållet. 9
I jämförelse med andra kommuner Karlstads flyttningar liknar andra studentorter Karlstads flyttmönster följer de generella flyttmönstren och visar hur flyttbenägenheten följer de olika livscykelfaserna. Det är 19-2-åringarna som flyttar in och dominerar med störst flyttvinst även för andra högskole- och universitetsorter som Linköping, Jönköping, Växjö och Örebro. Och på samma sätt är det 24-25-åringarna som flyttar ut och dominerar med störst flyttförlust även för övriga studentorter. Det som skiljer ut Karlstad är att flyttförlusten i åldrarna -1 år och 31-4 år är mycket högre än för de andra studentorterna. De andra studentkommunerna har visserligen flyttförluster i spridda åldrar i dessa åldersgrupper men summerar man åldersgruppen 31-4 år är det bara Karlstad som får ett negativt flyttnetto. I statistiksammanhang befinner sig Karlstad i en ganska speciell situation eftersom Hammarö ligger geografiskt så nära att kommunerna funktionellt sett är väl integrerade med varandra med samma bostadsoch arbetsmarknad. Hammarö fungerar lite som ett villaområde i Karlstad dit unga familjer flyttar för att bosätta sig. Från centrala Karlstad är det till och med närmare till vissa bostadsområden på Hammarö än det är till flera av Karlstads egna villaområden. Om siffrorna för Karlstad och Hammarö skulle slås ihop, skiljer sig inte Karlstads situation nämnvärt jämfört med de andra studentorterna när det gäller flyttningar. Hammarös egna flyttningssiffror skulle inte vara positiva om det inte vore för den stora inflyttningen från Karlstad. Storleken har betydelse I Karlstad har flyttnettot gentemot övriga Värmland, övriga Sverige och utlandet varierat kraftigt mellan åren. Vissa år har kommunen haft ett positivt flyttnetto från övriga Sverige, alltså en flyttvinst med fler inflyttade än utflyttade, andra år har det varit precis tvärtom, en flyttförlust. Sådana variationer har alla kommuner mer eller mindre. Därför har de tre senaste årens flyttnetton slagits ihop till ett treårssnitt för Karlstad och några jämförelsekommuner i diagrammet nedan. Kommunerna är sorterade i storleksordning efter antal invånare 29. Nettoflyttningar i några jämförelsekommuner (genomsnitt för perioden 27-29) 2 1 5 Övriga Sverige Egna länet Utlandet 1 Antal 5-5 Linköping Örebro Jönköping Sundsvall Gävle Karlstad Växjö Luleå Kalmar Linköping är den kommun, av de jämförda, som har det största positiva flyttnettot när det gäller genomsnittet för de tre senaste åren, drygt 1 5 personer fler inflyttade än utflyttade. Knappt en tredjedel av dessa kom från övriga Sverige och resten från utlandet. Det är ingen flyttvinst från det egna länet för Linköpings del i dessa siffror. Ett stort flyttnetto från övriga Sverige och utlandet speglar lite den stora universitetsstad som Linköping ändå är med lång universitetstradition. Växjö och Örebro är kommuner med stora flyttvinster från det egna länet. Även Karlstad har förhållandevis stor flyttvinst från det egna länets kommuner. 1
Storleken på flyttvinsten totalt och flyttvinsten från utlandet följer i stort sett kommunstorleken. Ju större kommun desto större flyttvinst totalt och större flyttvinst från utlandet. Växjö kommun avviker lite med att ha ett högre positivt flyttnetto från utlandet än Gävle, Sundsvall och Karlstad trots att Växjö är en mindre kommun. De tre största kommunerna Linköping, Örebro och Jönköping har positiva flyttnetton från övriga Sverige medan övriga jämförda kommuner har negativa. Karlstad har den lägsta flyttförlusten av de kommuner som har flyttförlust från övriga Sverige. 11
Postadress: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad. Besöksadress: Drottninggatan 32. Tel: 54-29 5. Fax: 54-29 5 7. E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se