SKOg och skatter En guide för nya skogsägare 2013
Grattis! Nu är du äntligen ägare till den skog som du drömt om så länge. Eller har du bara råkat bli med skog? De flesta skogsägare har faktiskt ärvt sitt skogsinnehav. Vi tror att det känns fantastiskt. Men du kanske upplever det som mer skrämmande. Hur är det egentligen? Kostar det inte väldigt mycket innan skogen går att avverka? Det ska planteras, röjas och gallras. Och går inte det mesta till skatt när jag väl avverkar? För nyblivna skogsägare brukar frågetecknen torna upp sig. Med denna guide vill vi räta ut dem åt dig. Här får du en kort introduktion i hur det går till att sälja virke och information om skattesystemets grunder. Dessutom ger vi dig lite insikt i de möjligheter du som skogsägare har att påverka det ekonomiska utfallet. bort allt avverkningsarbete, men sysslar kanske i viss utsträckning med plantering och röjning. De som köper virke tillhandahåller ofta skogsvård, vägunderhåll och även andra tjänster till självkostnadspris, som en service till skogsägare. Innehållsförteckning: Skogsbruksplan... 3 Sköta skogen själv eller leja bort... 3 Försäljning av virke... 3 Avverkningsrätt... 4 Leveransvirke... 4 Betalningsplan... 5 Det formella... 5 De tre inkomstslagen... 6 7 Neutral företagsbeskattning... 8 Räntefördelning... 9 Positiv och negativ räntefördelning... 10 Skogsavdrag... 10 Förvärv av skog genom arv eller gåva... 10 Skogskonto och andra reserveringar... 12 Generationsskifte... 15 Vi kan redan inledningsvis slå fast att skogsägare har större möjligheter än andra företagare att fördela inkomsterna över tiden. Men för att du ska få ut det mesta av din skog krävs planering och eftertanke. I grunden är det mesta ganska enkelt och för det som är komplicerat, finns vi med vår kompetens för att hjälpa dig. Skogsbruksplan För att få en uppfattning om hur din skog ser ut är det oftast nödvändigt att du har en skogsbruksplan. Den är ett ovärderligt hjälpmedel för att du ska kunna bilda dig en uppfattning om intäkter och kostnader för de närmaste åren. Kostnaden för att få en skogsbruksplan upprättad varierar med fastighetens storlek och typ av skog. En grov uppskattning är mellan 150 och 200 kr per hektar. Det finns många aktörer som erbjuder tjänsten. Sköta skogen själv eller leja bort Sköta skogen själv eller leja bort sysslorna? Det beror på hur mycket skog du har, vad som behöver göras, ditt eget intresse och på hur långt från fastigheten du bor. Numera lejer de flesta skogsägare Försäljning av virke Till en början kan virkesförsäljning framstå som komplicerat eftersom det finns flera olika försäljningsformer att välja mellan. Dessa delas in i två huvudgrupper: 1. Upplåtelse av avverkningsrätt. 2. Försäljning av leveransvirke. Grovt beskrivet kan man säga, att om köparen ombesörjer avverkning och utforsling av virket till bilväg, är det en avverkningsrätt. Om du själv levererar virket vid bilväg är det leveransvirke. Du bör vara medveten om att det är skattemässiga skillnader beroende på om du väljer det ena eller andra sättet. Skillnaderna gäller främst avsättningsmöjligheter till skogskonto, möjlighet till att utnyttja betalningsplan för virket och själv bestämma när inkomsten ska tas upp till beskattning. Skogsägare har större möjligheter än andra företagare att fördela sina inkomster över tiden. 3
Måttslag i skogsbruket Som nybliven skogsägare kan alla måttslag som används i skogsbruket skapa en viss begreppsförvirring. Här förklarar vi de vanligaste. m 3 fub = kubikmeter fast under bark. Verkliga volymen exklusive bark. Används vanligtvis för volymbestämning av massaved samt för avverkningskostnad. m 3 to = kubikmeter toppmätt. Volymen beräknad efter en cylinder med stockens toppmått som diameter. Används vanligtvis vid mätning av timmer. m 3 sk = skogskubikmeter. Hela trädets volym ovan stubbskäret inklusive bark och topp. Används vid volymuppskattning av rotstående skog. Vid rotpostförsäljning använder man skogskubikmeter. Generella omräkningstal m 3 fub m 3 to m 3 sk m 3 fub 1 0,81 1,20 m 3 to 1,23 1 1,46 m 3 sk 0,84 0,68 1 Avverkningsrätt Begreppet avverkningsrätt innefattar avverkningsuppdrag (AU), leveransrotköp (LRK) och rotpostförsäljning. AU brukar användas av skogsägarföreningarna och LRK av bolagsbruket. I grunden är det exakt samma sak men kan varieras efter överenskommelser. När skogsägaren själv inte deltar i avverkningsarbetet utan upplåter nyttjanderätten till en del av sin skogsfastighet, kallas avverkningsrätter för försäljning av skog på rot. För dessa tre former av avverkningsrätter gäller samma skatterättsliga regler. Avverkningsuppdrag (AU) och leveransrotköp (LRK): En avtalsform där virket volymmäts och prisräknas vid inmätning av virkessortimentet vid respektive industri till de priser som är angivna i kontraktet mellan köparen och säljaren. Det går att avtala om allt ifrån ett fast netto per kubikmeter oavsett sortiment och trädslag där avverkningskostnaden är borträknad, till att avtala om att varje sortiment prissätts efter en avtalad prislista och avverkningskostnaden sedan räknas ifrån. Däremellan kan man avtala om i stort sett vad som helst. Rotpostförsäljning: Varje träd mäts på rot och beståndet volymuppskattas. I kontraktet mellan köpare och säljare anges ett avgränsat område med en uppskattad virkesvolym enligt en stämplingslängd. Köparen tar risken för förlust eller förtjänst till följd av felberäkningar av den uppskattade volymen. Leveransvirke När skogsägaren för egen del eller med anställda ombesörjer avverkningen och säljer virket vid bilväg eller vid industri är det s k leveransvirke. Till skillnad från avverkningsrätter utgör leveransvirke en vara, en skogsprodukt. Prisräkningen och volymmätningen sker som vid avverkningsuppdraget vid inmätande industri till de prislistor som finns angivna i kontraktet. Betalningsplan I samband med virkesförsäljning som avverkningsrätt kan man upprätta en betalningsplan för att fördela inkomsten över flera år. Det innebär att likviden från skogsförsäljningen delas upp på flera delbetalningar. För att en betalningsplan skall gälla är det mycket viktigt att utbetalningen sker över flera år (minst två), samt att betalningsplanen finns fastställd i kontraktet. Om det inte finns en riktig betalningsplan över minst två år upprättad, är virkeslikviden skattepliktig för hela beloppet det år kontraktet upprättades, eftersom det då har Det formella Skogsägandet omgärdas, precis som allt annat företagande, av en del formella regler. Som skogsägare är du en näringsidkare och därmed enligt lag bokföringsskyldig. Bokföringsskyldighet Alla näringsidkare är enligt lag skyldiga att sköta sin bokföring. Oavsett om du är en skogsägare med ett litet antal transaktioner, eller har många affärshändelser, så kan vi på LRF Konsult sköta din bokföring, momsredovisning och inkomstdeklaration. Ta kontakt med oss så tar vi fram en lösning som passar din verksamhet. Mervärdesskatt Som skogsägare är du redovisningsskyldig för moms. Moms på försäljning (utgående moms) kvittas i första hand mot moms på inköp (ingående moms). Om den utgående momsen överskrider ingående moms, betalas mellanskillnaden in till staten. I motsatt fall, om den ingående överskrider den utgående, återbetalar staten momsen till dig. Från och med beskattningsår 2013 ska momsen redovisas särskilt och vara deklarerad och i förekommande fall inbetald senast den 26 februari 2014. uppstått en fordran på köparen. Detta trots att det inte har betalats ut några pengar. Om du har upprättat en betalningsplan för avverkningen, kan du inte göra avsättning till framtida skogsvård i deklarationen. Vid försäljning av leveransvirke kan du inte utnyttja möjligheten att skattemässigt fördela utbetalningar över flera år. Vid leveransvirke sker beskattningen det år virket levereras, kontraktsdatumet spelar alltså ingen roll. Som nybliven företagare, d v s skogsägare, registrerar du dig genom att fylla i och skicka in blankett 4620 till Skatteverket. Den kan du enkelt ladda ner på Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se. F-skatt och FA-skatt Egna företagare betalar F-skatt. Anställda betalar A-skatt. Om du både är egen företagare och anställd ska du ha en FA-skattsedel. Arbetsgivaren gör då skatteavdrag och betalar arbetsgivaravgifter som vanligt på din lön. Vid sidan av detta betalar du in en preliminär F-skatt varje månad för att täcka skatt och egenavgifter för din näringsverksamhet. Aktiv eller passiv näringsidkare För att tjäna pensionspoäng och sociala förmåner på din betalda skatt i näringsverksamheten måste du vara aktiv näringsidkare. För att du ska kvalificera dig som aktiv är huvudregeln att du utför minst en tredjedels arbetstid, ca 500-600 timmar, i förvärvskällan. En alternativ princip är att om största delen av arbetsinsatsen sker med egna arbetstimmar, ska näringsverksamheten anses som aktiv, även om 500 timmar inte uppnås. 4 5
De tre inkomstslagen och hur de beskattas Efter skattereformen för ca 10 år sedan delas alla inkomster in i tre olika slag, tjänst, näringsverksamhet och kapital. Här ser du hur de olika inkomstslagen beskattas. Tjänst Vid inkomst av anställning betalar arbetsgivaren arbetsgivaravgifter, vilka varierar från 0 % till 31,42 % på arbetstagarens bruttolön (lönen exklusive avgiften). Sedan finns det ett grundavdrag som man inte betalar skatt på. Det varierar för inkomståret 2013 från 13 100 kr till 34 300 kr beroende på inkomstnivå. För lön över grundavdraget betalar arbetstagaren kommunalskatt om cirka 33 % av lönen upp till 413 200 kr (beskattningsbar inkomst, dvs. då grundavdraget är avdraget) och sedan ytterligare 20 % statlig skatt på belopp från nämnda 413 200 kr till 591 600 kr. Från 591 600 kr och uppåt är den statliga skatten 25 %. Vid en årsinkomst på 450 000 kr kan arbetsgivare som mest betala cirka 141 400 kr (31,42 % av 450 000 kr) i arbetsgivaravgifter. Arbetstagaren får en beskattningsbar inkomst om 436 900 kr (efter grundavdrag om 13 100 kr) vilket ger cirka 144 000 kr (33 % av 436 900) i kommunalskatt och ytterligare cirka 4 700 kr (20 % av 436 900 413 200 kr) i statlig skatt. Arbetstagaren får på detta belopp ett jobbskatteavdrag på cirka 22 800 kr. Av hela arbetskraftskostnaden på 591 400 kr betalas alltså i detta fall cirka 267 300 kr i skatt. Skatt och avgifter är i detta fall 45,2 % av lönekostnaden. Näringsverksamhet Om du är aktiv näringsidkare betalar du egenavgifter om 0 % till 28,97 % på överskottet, dvs. intäkter minus kostnader minus avsättningar. Det som blir kvar efter egenavgifter är att betrakta som lön och beskattas med kommunal och statlig skatt på samma sätt som inkomst av tjänst. Om du har intäkter på 1 miljon kr och kostnader på 400 000 kr blir överskottet av verksamheten 600 000 kr. Om hela nettot tas ut som arbetsinkomst utgår cirka 174 000 kr i egenavgifter och sedan beskattas det resterande beloppet, dvs. 426 000 kr, med kommunal och statlig skatt och ger jobbskatteavdrag. Beloppet läggs ovanpå en eventuell inkomst av tjänst. Kapital Nettovinst i kapital beskattas med 30 % statlig kapitalskatt. Den direkta avkastningen (verklig eller ansedd) beskattas oftast årligen, medan värdetillväxten beskattas först då tillgången avyttras. För värdepapper som aktier, tas hela vinsten upp till beskattning. Eventuella förluster på aktier får dras av och tillgodoräknas i sin helhet om avdrag görs mot vinst på aktier samma år. I annat fall får endast 70 % av förlusten dras av, vilket ger ett skatteavdrag på 30 % av 70 %, dvs. 21 %. För en avyttrad privatbostad tas 22/30 av vinsten upp till beskattning vilket ger en effektiv beskattning om 22 %. Vid förlust får endast 50 % av förlusten tillgodoräknas. För en näringsfastighet tas 90 % av vinsten upp, vilket ger 27 % effektiv skatt och 63 % av förlusten får tillgodoräknas. 6 7
Neutral företagsbeskattning Räntefördelning Benämningen räntefördelning är missvisande. Det är inte fråga om att fördela räntor, varken inkomsteller kostnadsräntor. Istället är det ett sätt att beräkna hur stort belopp från näringsverksamheten som får skattas fram som inkomst av kapital. För att beräkna beloppet räknar man ut kapitalunderlaget för räntefördelning. Vid skattereformen i början av 1990-talet strävade man efter att åstadkomma skattemässig neutralitet mellan olika företagsformer. Det ska alltså, skattemässigt inte spela någon roll om du driver verksamheten i enskild firma eller aktiebolag. I och med skattereformen infördes möjligheten att räntefördela inkomster i näringsverksamhet. Neutralitet mellan investeringar En annan viktig aspekt vid införandet av möjligheten till räntefördelning, var att investeringsbeslut inte ska behöva grundas på att avkastningen beskattas olika beroende på vad man investerar i. Om du investerar t ex 100 000 kr i värdepapper beskattas avkastningen i inkomstslaget kapital med 30 %. Om du istället investerar pengarna i en skogsfastighet, riskerar avkastningen att beskattas i näringsverksamhet med löneskatt eller egenavgifter. Sedan läggs överskottet på toppen av tjänsteinkomsten och beskattas med marginalskatt. Det gör att en hundralapp i överskott från skogen kan bli decimerad till ca 30 kr innan den når din plånbok om du bor i en högskattekommun och betalar marginalskatt. För att råda bot på denna skevhet infördes möjligheten till räntefördelning. I korthet innebär räntefördelning att du upp till ett framräknat belopp endast behöver betala 30 % i skatt. Ditt kapitalunderlag för räntefördelning är nyckeln till rättvis beskattning Kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfond kan liknas vid en skattemässig balansräkning som beskriver din näringsverksamhets ekonomiska ställning i form av skulder och tillgångar. Förhållandet vid föregående års utgång bestämmer möjligheterna till räntefördelning, medan förhållandena vid årets utgång bestämmer möjligheterna för avsättning till expansionsfond. Det finns detaljerade regler om hur tillgångarna och skulderna ska värderas. Exempelvis får skogskontotillgångar tas upp till halva dess värde. Den största tillgången för en skogsägare är normalt fastigheten. Den får värderas antingen till det verkliga anskaffningsvärdet, eller när det gäller lantbruksfastigheter, efter en schablon till 39 % av 1993 års taxeringsvärde. Det är bara näringsverksamhetens del av värdet som får tas upp. Det som är privatbostad och tomt hör till den privata sfären. Anskaffningsvärdet proportioneras efter hur taxeringsvärdet på fastigheten såg ut när den köptes. Om du har gjort skogsavdrag eller andra värdeminskningsavdrag, minskas fastighetens anskaffningsvärde. Andra tillgångar i näringsverksamheten är oavskrivet restvärde på inventarier, byggnader och markanläggningar. Till tillgångarna räknas också likvida medel som behövs för att driva näringsverksamheten. Till skulder räknas exempelvis de banklån som tagits upp i näringsverksamheten. Men även reserveringar i deklarationen som periodiseringsfonder, expansionsmedel och avsättning till framtida skogsvård ska tas upp som skuld. Det som är årets utgång ena året blir sålunda nästa års ingång. Differensen mellan tillgångar och skulder bildar räntefördelningsunderlaget. 8 9
Positiv och negativ räntefördelning För att kunna nyttja positiv räntefördelning krävs ett positivt fördelningsunderlag som är minst 50 000 kr. Fördelningsunderlaget multipliceras med Statslåneräntan vid november månads utgång året före beskattningsåret, adderat med 5,5 procentenheter. Alltså, vid 2014 års taxering som avser beskattningsår 2013, gäller att statslåneräntan var 1,49 % i november 2012. Därmed blir fördelningsräntan 6,99 %. Är fördelningsunderlaget 100 000 kr vid ingången av 2013 kan 6 990 kr av överskottet från näringsverksamheten skattas fram som inkomst av kapital istället för inkomst av näringsverksamhet. Om du inte utnyttjar möjligheten som är helt frivillig, sparas beloppet till kommande år och läggs också till räntefördelningsunderlaget. Därför ger det en ränta-på-ränta-effekt. Om istället skulderna är större än tillgångarna, ska negativ räntefördelning göras. Fördelningsräntan vid negativ räntefördelning är Statslåneräntan plus en procentenhet. Det innebär att inkomsten i näringsverksamhet ökas med ett tvingande belopp, medan samma belopp dras av under inkomst av kapital. Vid negativt fördelningsunderlag om 100 000 kr ska 2 490 kr (dvs 2,49%) läggas till inkomsten i näringsverksamhet och motsvarande dras av under kapital. Ett exempel: Betalar du en miljon kr för en fastighet med 800 000 kr i taxeringsvärde varav 600 000 kr är skogsbruksvärde så erhåller du ett avdragsutrymme om: 1 000 000 * (600/800) * 50 % = 375 000 kr Skogsavdrag När du köper en skogsfastighet får du rätt till skogsavdrag. Det innebär att ett visst belopp kan tas ut utan att beskattas. Skogsavdragsutrymmet uppgår till 50 % av köpeskillingen som belöper på skog. Oftast finns det ju annat än skog på den fastighet man köper. Då får du proportionera köpeskillingen efter hur taxeringsvärdet fördelas. Under ett beskattningsår medges skogsavdrag med högst 50 % av beskattningsårets intäkt från skogen. I exemplet ovan krävs avverkningsintäkter om 750 000 för att nyttja hela avdragsutrymmet. Vid försäljning av leveransvirke medges skogsavdrag med 30 % av intäkten. För att utnyttja avdragsutrymmet i exemplet behövs alltså intäkter från leveransvirke om 375 000/30 % = 1 250 000 kr. Utgör förvärvet av fastigheten ett led i jord- och skogsbrukets rationalisering, ett så kallat rationaliseringsförvärv, kan du nyttja skogsavdraget i en snabbare takt än vid ordinärt förvärv. Då är det möjligt att göra avdrag för hela intäkten från en avverkningsrätt samt 60 % av intäkten från leveransvirke under ett beskattningsår. Det är dock viktigt att påpeka att det totala avdragsutrymmet inte blir större än vid vanligt förvärv, men det krävs mindre skogsavverkning för att utnyttja hela avdragsutrymmet. Förvärv av skog genom arv eller gåva Vid så kallat benefikt förvärv av skogsmark såsom arv, testamente, gåva eller bodelning tillämpas kontinuitetsprincipen. Då uppstår inget nytt skogsavdragsutrymme utan den nye ägaren tar över det som den tidigare ägaren haft. Om det inte är utnyttjat av den tidigare ägaren finns möjligheten till skogsavdrag kvar. Inkomst av näringsverksamhet Egenavgifter Löneskatt Kommunal och statlig skatt Totalt 45 65 % skatt Ger sociala förmåner SKOGSFÖRETAGET Intäkter kostnader = nettointäkt P-fond Exp. fond +/ 26,3 % skatt Netto efter skatt Inkomst av kapital Frivilligt val 30 % skatt Ger inga sociala förmåner 10 11
Att tänka på Skogsavdraget för ett beskattningsår måste uppgå till minst 15 000 kr. Vid samägande är det lägsta tillåtna avdraget per delägare 3 000 kr, förutsatt att totalsumman uppgår till 15 000 kr eller mer. En delägare har rätt att göra skogsavdrag även om de övriga delägarna avstår från sin avdragsrätt. Skogsavdrag hanteras som ett värdeminskningsavdrag i deklarationen och ska återläggas till beskattning i näringsverksamhet när försäljning av skogsfastigheten sker. Skogskontot är ett bra sätt att fördela inkomster från skogen Ett bra instrument för att fördela inkomsterna från skogen över åren är skogskontot. Insättning på skogskonto görs i samband med deklarationen året efter beskattningsåret. Då görs också den deklarationsmässiga avsättningen i deklarationen. Då har du tio år på dig att sprida ut inkomsterna och kan ta ut pengarna i en takt som är vettig för verksamheten och skatteuttaget. En skillnad mot andra regleringsmöjligheter, periodiseringsfond och expansionsfond, är att de avsatta pengarna faktiskt finns på ett bankkonto. Skogskontot är knutet till en fysisk person eller ett dödsbo och alltså aldrig till en fastighet. Du får sätta in max 60 % av likviden från en avverkningsrätt och 40 % från leveransvirke. Minsta insättning är 5 000 kr och minsta uttag 1 000 kr. En skogskontoinsättning får inte leda till underskott i näringsverksamheten. Andra reserveringsmöjligheter Det finns fler möjligheter att sprida ut inkomsterna från skogen över flera år. Periodiseringsfond (p-fond) och expansionsfond är deklarationsmässiga avsättningar. Det betyder att de verkliga pengarna inte behöver finnas på något särskilt konto som är fallet vid skogskonto. Pengarna kan användas till i stort sett vad som helst. När avsättningen till sist ska tas upp till beskattning, kanske det saknas pengar att betala skatt med och detta kan vara ett problem. Dessutom brukar dessa reserveringsmöjligheter leda till en sämre skattesits, eftersom de ger sämre möjligheter till räntefördelning. Periodiseringsfond Av årets överskott från näringsverksamhet kan 30 % sättas av till p-fond. Sedan har du sex år på dig att återföra detta överskott till beskattning. Expansionsfond Som enskild näringsidkare kan du vid taxeringen 2014 sätta av upp till 128,2 % av det egna kapitalet i näringsverksamheten till en expansionsfond. Då betalar du 22 % i skatt vid avsättningen, en skatt som betalas tillbaka när expansionsfonden upplöses. Avsikten med detta instrument är att du som egenföretagare ska kunna återinvestera avkastningen i ditt företag till låg beskattning. 22 % motsvarar bolagsskatten i Sverige från beskattningsår 2013. Högre procentsatser gäller när du avverkat skog på grund av skador, som vindfällen och snöbrott. 12
GeneratIONSSKIFte Vid planering av ett generationsskifte ställs skogsägaren inför en rad spörsmål; ekonomiska frågor, skattefrågor, rättvisefrågor och känslomässiga hänsyn. Därför är ett generationsskifte en process som kräver lång planering och tid för de inblandade att tänka igenom vad man vill uppnå och vilka konsekvenserna blir. I den processen är det viktigt att anlita expertis för att hamna på rätt spår. En vattendelare vid generationsskiftet är huruvida överlåtelsen ska ske i form av gåva eller köp. Utan att gå in för djupt i detaljerna kan man säga att ett köp i regel löser ut kapitalvinstbeskattning och återläggning av skogsavdrag och andra värdeminskningsavdrag för säljaren. Men samtidigt får köparen möjlighet till nytt skogsavdrag och nya anskaffningsvärden som ger bättre möjligheter till räntefördelning. En gåva å andra sidan leder inte till någon skatteeffekt för överlåtaren utan all latent skatteskuld tas över av den nya ägaren. Vid en gåva övertar gåvotagaren givarens anskaffningsvärden. Sedan arvs- och gåvoskatten avskaffades vid utgången av 2004, har möjligheterna att överlåta skogsbruks- och lantbruksföretag underlättats avsevärt. Den omedelbara skatteproblematiken har därmed mildrats, men det har istället blivit allt viktigare att tänka igenom och räkna på de kort- och långsiktiga skatteeffekterna. Sättet man genomför ett generationsskifte på har betydelse för inkomstbeskattningen under hela innehavstiden. För att hamna rätt måste du veta vart du vill Det är inte självklart att veta vad målet med att äga en skogsfastighet är. För den ene kan en jämn ekonomisk avkastning vara det viktigaste, medan värdetillväxt kan vara det som en annan ägare eftersträvar. För vissa är det skogen som möjliggör underhåll och reparationer av gårdens byggnader, medan det för andra är viktigt att skogen ska finnas kvar i släkten i generationer framöver. Det mål du har med ditt skogsägande får konsekvenser för hur du väljer att bruka skogen och också för den ekonomiska planeringen. Försök att komma fram till vad som är viktigt för dig och lägg sedan upp en långsiktig plan för att nå dit. 15
Vi finns där ditt företag finns! Hos oss på LRF Konsult hittar du all rådgivning du behöver på ett och samma ställe. Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling LRF Konsult är Sveriges största redovisningsoch rådgivningsföretag. Med cirka 1 500 medarbetare på drygt 135 orter finns vi alltid nära dig. Vi kan erbjuda både lokal kännedom och expertis där du behöver, när du behöver. Kontaktuppgifter till ditt närmaste kontor hittar du på www.lrfkonsult.se. Det går lika bra att nå oss via telefon på 0771-27 27 27. Lokala kontor