SKOg. En guide för nya skogsägare

Transkript

1 SKOg och skatter En guide för nya skogsägare

2 Innehållsförteckning: Skogsbruksplan... 3 Sköta skogen själv eller leja bort... 3 Försäljning av virke... 3 Avverkningsrätt... 4 Leveransvirke... 4 Betalningsplan... 5 Det formella... 5 De tre inkomstslagen Neutral företagsbeskattning... 8 Räntefördelning... 9 Positiv och negativ räntefördelning Skogsavdrag Förvärv av skog genom arv eller gåva Skogskonto och andra reserveringar Generationsskifte... 15

3 Grattis! Nu är du äntligen ägare till den skog som du drömt om så länge. Eller har du bara råkat bli med skog? De flesta skogsägare har faktiskt ärvt sitt skogsinnehav. Vi tror att det känns fantastiskt. Men du kanske upplever det som mer skrämmande. Hur är det egentligen? Kostar det inte väldigt mycket innan skogen går att avverka? Det ska planteras, röjas och gallras. Och går inte det mesta till skatt när jag väl avverkar? För nyblivna skogsägare brukar frågetecknen torna upp sig. Med denna guide vill vi räta ut dem åt dig. Här får du en kort introduktion i hur det går till att sälja virke och information om skattesystemets grunder. Dessutom ger vi dig lite insikt i de möjligheter du som skogsägare har att påverka det ekonomiska utfallet. Vi kan redan inledningsvis slå fast att skogsägare har större möjligheter än andra företagare att fördela inkomsterna över tiden. Men för att du ska få ut det mesta av din skog krävs planering och eftertanke. I grunden är det mesta ganska enkelt och för det som är komplicerat, finns vi med vår kompetens för att hjälpa dig. Skogsbruksplan För att få en uppfattning om hur din skog ser ut är det oftast nödvändigt att du har en skogsbruksplan. Den är ett ovärderligt hjälpmedel för att du ska kunna bilda dig en uppfattning om intäkter och kostnader för de närmaste åren. Kostnaden för att få en skogsbruksplan upprättad varierar med fastighetens storlek och typ av skog. En grov uppskattning är mellan 150 och 200 kr per hektar. Det finns många aktörer som erbjuder tjänsten. Sköta skogen själv eller leja bort Sköta skogen själv eller leja bort sysslorna? Det beror på hur mycket skog du har, vad som behöver göras, ditt eget intresse och på hur långt från fastigheten du bor. Numera lejer de flesta skogsägare bort allt avverkningsarbete, men sysslar kanske i viss utsträckning med plantering och röjning. De som köper virke tillhandahåller ofta skogsvård, vägunderhåll och även andra tjänster till självkostnadspris, som en service till skogsägare. Försäljning av virke Till en början kan virkesförsäljning framstå som komplicerat eftersom det finns flera olika försäljningsformer att välja mellan. Dessa delas in i två huvudgrupper: 1. Upplåtelse av avverkningsrätt. 2. Försäljning av leveransvirke. Grovt beskrivet kan man säga, att om köparen ombesörjer avverkning och utforsling av virket till bilväg, är det en avverkningsrätt. Om du själv levererar virket vid bilväg är det leveransvirke. Du bör vara medveten om att det är skattemässiga skillnader beroende på om du väljer det ena eller andra sättet. Skillnaderna gäller främst avsättningsmöjligheter till skogskonto, möjlighet till att utnyttja betalningsplan för virket och själv bestämma när inkomsten ska tas upp till beskattning. Skogsägare har större möjligheter än andra företagare att fördela sina inkomster över tiden. 3

4 Måttslag i skogsbruket Som nybliven skogsägare kan alla måttslag som används i skogsbruket skapa en viss begreppsförvirring. Här förklarar vi de vanligaste. m 3 fub = kubikmeter fast under bark. Verkliga volymen exklusive bark. Används vanligtvis för volymbestämning av massaved samt för avverkningskostnad. m 3 to = kubikmeter toppmätt. Volymen beräknad efter en cylinder med stockens toppmått som diameter. Används vanligtvis vid mätning av timmer. m 3 sk = skogskubikmeter. Hela trädets volym ovan stubbskäret inklusive bark och topp. Används vid volymuppskattning av rotstående skog. Vid rotpostförsäljning använder man skogskubikmeter. Generella omräkningstal m 3 fub m 3 to m 3 sk m 3 fub 1 0,81 1,20 m 3 to 1,23 1 1,46 m 3 sk 0,84 0,68 1 Avverkningsrätt Begreppet avverkningsrätt innefattar avverkningsuppdrag (AU), leveransrotköp (LRK) och rotpostförsäljning. AU brukar användas av skogsägarföreningarna och LRK av bolagsbruket. I grunden är det exakt samma sak men kan varieras efter överenskommelser. När skogsägaren själv inte deltar i avverkningsarbetet utan upplåter nyttjanderätten till en del av sin skogsfastighet, kallas avverkningsrätter för försäljning av skog på rot. För dessa tre former av avverkningsrätter gäller i huvudsak samma skatterättsliga regler. Avverkningsuppdrag (AU) och leveransrotköp (LRK): En avtalsform där virket volymmäts och prisräknas vid inmätning av virkessortimentet vid respektive industri till de priser som är angivna i kontraktet mellan köparen och säljaren. Det går att avtala om allt ifrån ett fast netto per kubikmeter oavsett sortiment och trädslag där avverkningskostnaden är borträknad, till att avtala om att varje sortiment prissätts efter en avtalad prislista och avverkningskostnaden sedan räknas ifrån. Däremellan kan man avtala om i stort sett vad som helst. Rotpostförsäljning: Varje träd mäts på rot och beståndet volymuppskattas. I kontraktet mellan köpare och säljare anges ett avgränsat område med en uppskattad virkesvolym enligt en stämplingslängd. Köparen tar risken för förlust eller förtjänst till följd av felberäkningar av den uppskattade volymen. Leveransvirke När skogsägaren för egen del eller med anställda ombesörjer avverkningen och säljer virket vid bilväg eller vid industri är det s k leveransvirke. Till skillnad från avverkningsrätter utgör leveransvirke en vara, en skogsprodukt. Prisräkningen och volymmätningen sker som vid avverkningsuppdraget vid inmätande industri till de prislistor som finns angivna i kontraktet. 4

5 Betalningsplan I samband med virkesförsäljning som avverkningsrätt kan man upprätta en betalningsplan för att fördela inkomsten över minst två år. Det innebär att likviden från skogsförsäljningen delas upp på flera delbetalningar. För att en betalningsplan skall gälla är det mycket viktigt att utbetalningen sker över flera år (minst två), samt att betalningsplanen finns fastställd i kontraktet. Om du har upprättat en betalningsplan för avverkningen, kan du inte göra avsättning till framtida skogsvård i deklarationen. Vid försäljning av leveransvirke kan du inte utnyttja möjligheten att skattemässigt fördela utbetalningar över flera år. Vid leveransvirke sker beskattningen det år virket levereras, kontraktsdatumet spelar alltså ingen roll. Det formella Skogsägandet omgärdas, precis som allt annat företagande, av en del formella regler. Som skogsägare är du en näringsidkare och därmed enligt lag bokföringsskyldig. Bokföringsskyldighet Alla näringsidkare är enligt lag skyldiga att sköta sin bokföring. Oavsett om du är en skogsägare med ett litet antal transaktioner, eller har många affärshändelser, så kan vi på LRF Konsult sköta din bokföring, momsredovisning och inkomstdeklaration. Ta kontakt med oss så tar vi fram en lösning som passar din verksamhet. Mervärdesskatt Som skogsägare är du redovisningsskyldig för moms. Moms på försäljning (utgående moms) kvittas i första hand mot moms på inköp (ingående moms). Om den utgående momsen överskrider ingående moms, betalas mellanskillnaden in till staten. I motsatt fall, om den ingående överskrider den utgående, återbetalar staten momsen till dig. Som nybliven företagare, d v s skogsägare, registrerar du dig genom att fylla i och skicka in blankett 4620 till Skatteverket. Den kan du enkelt ladda ner på Skatteverkets hemsida F-skatt och FA-skatt Egna företagare betalar F-skatt. Anställda betalar A-skatt. Om du både är egen företagare och anställd ska du ha en FA-skattsedel. Arbetsgivaren gör då skatteavdrag och betalar arbetsgivaravgifter som vanligt på din lön. Vid sidan av detta betalar du in en preliminär F-skatt varje månad för att täcka skatt och egenavgifter för din näringsverksamhet. Aktiv eller passiv näringsidkare För att tjäna pensionspoäng och andra sociala förmåner på din betalda skatt i näringsverksamheten måste du vara aktiv näringsidkare. För att du ska kvalificera dig som aktiv är huvudregeln att du utför minst en tredjedels arbetstid, ca timmar, i förvärvskällan. En alternativ princip är att om största delen av arbetsinsatsen sker med egna arbetstimmar, ska näringsverksamheten anses som aktiv, även om 500 timmar inte uppnås. 5

6 De tre inkomstslagen och hur de beskattas Efter 1990 års skattereform delas alla inkomster in i tre olika slag, tjänst, näringsverksamhet och kapital. Här ser du hur de olika inkomstslagen beskattas. Tjänst Till inkomstslaget tjänst räknas bl.a. inkomst från anställning, pension och annan inkomstgivande verksamhet till den del inkomsten inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter på utbetalda löner, dessa avgifter varierar från 0 % till 31,42 % på bruttolönen (procentsatsen är beroende av den anställdes ålder). Hur storleken av skatten på tjänsteinkomsterna beräknas framgår nedan under rubriken Beskattning av förvärvsinkomst. Näringsverksamhet Du som skogsägare anses bedriva näringsverksamhet på grund av att du äger en näringsfastighet, dvs. de delar av fastigheten som inte består av din egen bostad med tillhörande tomtmark. Om du är aktiv näringsidkare betalar du egenavgifter om 0 % till ca 29 % (beror bl.a. på vilket år du är född) av överskottet. Bedrivs näringsverksamheten i stället passivt ska särskild löneskatt betalas med 24,26 % av överskottet. Både när det gäller egenavgifter och särskild löneskatt medges schablonavdrag för beräknade egengifter/särskild löneskatt. Om du har intäkter på 1 miljon kr och kostnader på kr blir överskottet före schablonavdrag för egenavgifter kr. Efter schablonavdrag för egenavgifter med ca kr återstår kr, som beskattas med kommunal och statlig inkomstskatt enligt beskrivningen nedan under rubriken Beskattning av förvärvsinkomst. På resultatet kr betalas egenavgifter med normalt ca 29 %, dvs. ca kr. Uppkommer underskott i näringsverksamheten sparas det och dras av det följande beskattningsåret. 6

7 Den som bedriver en nystartad näringsverksamhet kan under vissa förutsättningar i stället dra av underskottet som ett allmänt avdrag. Detta kan vara intressant för den som vid sidan om näringsverksamheten har inkomst av tjänst. En förutsättning för att underskottet ska kunna dras av som allmänt avdrag är att näringsverksamheten bedrivs aktivt. Det allmänna avdraget får göras för underskott det beskattningsår näringsverksamheten började bedrivas och de fyra följande beskattningsåren. Avdraget får inte överstiga kronor per år. Om liknande näringsverksamhet bedrivits någon gång under de fem beskattningsåren närmast före startåret får allmänt avdrag inte göras. Har näringsverksamheten övertagits från en närstående gäller vissa begränsningar i avdragsrätten. Beskattning av förvärvsinkomst Beskattning av förvärvsinkomst (tjänst och näringsverksamhet) kan förenklat beskrivas på följande sätt. Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet summeras och blir efter allmänna avdrag fastställd förvärvsinkomst. Från den fastställda förvärvsinkomsten medges grundavdrag, som varierar beroende på inkomstnivå. Återstående belopp är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För beskattningsbar förvärvsinkomst betalas kommunal inkomstskatt om drygt 30 % (beroende på hemortskommun) upp till brytpunkten för statlig skatt som ligger vid drygt kr. På inkomster över denna gräns tas 20 % statlig skatt ut. Vid drygt kr finns ytterligare en brytpunkt och för inkomst över denna gräns tas 25 % statlig skatt ut. Kapital För inkomstslaget kapital är skattesatsen 30 %. Normalt beskattas hela kapitalinkomsten, t.ex. beträffande bankräntor, utdelningar på börsnoterade aktier. När det gäller utdelning på onoterade aktier beskattas normalt 5/6 av utdelningen, vilket ger en effektiv beskattning om 25 %. För aktier i fåmansföretag gäller särskilda regler. Kapitalvinst vid avyttring av privatbostadsfastighet beskattas med 22 %. Uppkommer i stället en förlust är endast 50 % avdragsgill. För en näringsfastighet blir skatten 27 % av vinsten. En förlust på näringsfastighet är avdragsgill till 63 %. Skattereduktioner kan medges även i fråga om kapitalinkomster, t.ex. jobbskatteavdrag och ROT-avdrag. Vid skatteberäkningen kan därefter medges olika skattereduktioner, t.ex. jobbskatteavdrag och ROT-avdrag. 7

8 Neutral företagsbeskattning Vid skattereformen i början av 1990-talet strävade man efter att åstadkomma skattemässig neutralitet mellan olika företagsformer. Det ska alltså, skattemässigt inte spela någon roll om du driver verksamheten i enskild firma eller aktiebolag. I och med skattereformen infördes möjligheten att räntefördela inkomster i näringsverksamhet. Konsekvenser av räntefördelning Om du exempelvis investerar i obligationer eller andra värdepapper beskattas den löpande avkastningen i inkomstslaget kapital med 30 %. Om du i stället investerar samma belopp i en skogsfastighet beskattas den löpande avkastningen (överskottet) i näringsverksamhet med löneskatt eller egenavgifter. Sedan läggs överskottet på toppen av tjänsteinkomsten och beskattas med marginalskatt. Det gör att en hundralapp i överskott från skogen kan bli decimerad till 30 kr innan den når din plånbok om du bor i en högskattekommun och betalar högsta marginalskatt. Genom räntefördelningen kan du upp till ett visst belopp i stället beskatta en del av överskottet med 30 % skatt i inkomstslaget kapital, dvs. med samma skattesats som gäller för investeringen i värdepapper. 8

9 Räntefördelning Benämningen räntefördelning är missvisande. Det är inte fråga om att fördela räntor, varken inkomsteller kostnadsräntor. Istället är det ett sätt att beräkna hur stort belopp från näringsverksamheten som får skattas fram som inkomst av kapital. För att beräkna beloppet räknar man ut kapitalunderlaget för räntefördelning. Ditt kapitalunderlag för räntefördelning är nyckeln till rättvis beskattning Kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfond kan liknas vid en skattemässig balansräkning som beskriver din näringsverksamhets ekonomiska ställning i form av skulder och tillgångar. Förhållandet vid föregående års utgång bestämmer möjligheterna till räntefördelning, medan förhållandena vid årets utgång bestämmer möjligheterna för avsättning till expansionsfond. Det finns detaljerade regler om hur tillgångarna och skulderna ska värderas. Exempelvis får skogskontotillgångar tas upp till halva dess värde. Den största tillgången för en skogsägare är normalt fastigheten. Den får värderas antingen till det verkliga anskaffningsvärdet, eller när det gäller lantbruksfastigheter, efter en schablon till 39 % av 1993 års taxeringsvärde. Det är bara näringsverksamhetens del av värdet som får tas upp. Det som är privatbostad och tomt hör till den privata sfären. Anskaffningsvärdet proportioneras efter hur taxeringsvärdet på fastigheten såg ut när den köptes. Om du har gjort skogsavdrag eller andra värdeminskningsavdrag, minskas fastighetens anskaffningsvärde. Andra tillgångar i näringsverksamheten är exempelvis oavskrivet restvärde på inventarier. Till tillgångarna räknas också likvida medel som behövs för att driva näringsverksamheten. Till skulder räknas exempelvis de banklån som tagits upp i näringsverksamheten. Men även reserveringar i deklarationen som periodiseringsfonder, 78 % av expansionsfond och avsättning till framtida skogsvård ska tas upp som skuld. Det som är årets utgång ena året blir sålunda nästa års ingång. Differensen mellan tillgångar och skulder bildar kapitalunderlaget för räntefördelning. 9

10 Positiv och negativ räntefördelning För att kunna nyttja positiv räntefördelning krävs ett positivt fördelningsunderlag som överstiger kr. Fördelningsunderlaget multipliceras med statslåneräntan vid november månads utgång året före beskattningsåret, adderat med 5,5 procentenheter. Alltså, vid 2014 års taxering som avser beskattningsår 2013, gäller att statslåneräntan var 1,49 % i november Därmed blir fördelningsräntan 6,99 %. Är fördelningsunderlaget kr vid ingången av 2013 kan kr av överskottet från näringsverksamheten skattas fram som inkomst av kapital istället för inkomst av näringsverksamhet. Om du inte utnyttjar möjligheten som är helt frivillig, sparas beloppet till kommande år och läggs också till räntefördelningsunderlaget. Därför ger det en ränta-på-ränta-effekt. Om istället skulderna överstiger tillgångarna med mer än kr ska negativ räntefördelning göras. Fördelningsräntan vid negativ räntefördelning är statslåneräntan plus en procentenhet. Det innebär att inkomsten i näringsverksamhet ökas med ett tvingande belopp, medan samma belopp dras av under inkomst av kapital. Vid negativt fördelningsunderlag om kr ska kr (dvs 2,49%) läggas till inkomsten i näringsverksamhet och motsvarande dras av under kapital. Ett exempel: Betalar du en miljon kr för en fastighet med kr i taxeringsvärde varav kr är skogsbruksvärde så erhåller du ett avdragsutrymme om: * (600/800) * 50 % = kr Skogsavdrag När du köper en skogsfastighet får du rätt till skogsavdrag. Det innebär att ett visst belopp kan tas ut utan att beskattas. Skogsavdragsutrymmet uppgår till 50 % av köpeskillingen som belöper på skog. Oftast finns det ju annat än skog på den fastighet man köper. Då får du proportionera köpeskillingen efter hur taxeringsvärdet fördelas. Under ett beskattningsår medges skogsavdrag med högst 50 % av beskattningsårets intäkt från skogen. I exemplet intill krävs avverkningsintäkter om kr för att nyttja hela avdragsutrymmet. Vid försäljning av leveransvirke medges skogsavdrag med 30 % av intäkten. För att utnyttja avdragsutrymmet i exemplet behövs alltså intäkter från leveransvirke om /30 % = kr. Utgör förvärvet av fastigheten ett led i jord- och skogsbrukets rationalisering, ett så kallat rationaliseringsförvärv, kan du nyttja skogsavdraget i en snabbare takt än vid ordinärt förvärv. Då är det möjligt att göra avdrag för hela intäkten från en avverkningsrätt samt 60 % av intäkten från leveransvirke under ett beskattningsår. Det är dock viktigt att påpeka att det totala avdragsutrymmet inte blir större än vid vanligt förvärv, men det krävs mindre skogsavverkning för att utnyttja hela avdragsutrymmet. Förvärv av skog genom arv eller gåva Vid så kallat benefikt förvärv av skogsmark såsom arv, testamente, gåva eller bodelning tillämpas kontinuitetsprincipen. Då uppstår inget nytt skogsavdragsutrymme utan den nye ägaren tar över det som den tidigare ägaren haft. Om det inte är utnyttjat av den tidigare ägaren finns möjligheten till skogsavdrag kvar. 10

11 SKOGSFÖRETAGET Intäkter kostnader = nettointäkt Inkomst av näringsverksamhet Inkomst av kapital P-fond Exp. fond +/ 22 % skatt (år 2014) Frivilligt val Egenavgifter Löneskatt Kommunal och statlig skatt Totalt % skatt 30 % skatt Ger inga sociala förmåner Ger sociala förmåner Netto efter skatt 11

12 Att tänka på Skogsavdraget för ett beskattningsår måste uppgå till minst kr. Vid samägande är det lägsta tillåtna avdraget per delägare kr, förutsatt att totalsumman uppgår till kr eller mer. En delägare har rätt att göra skogsavdrag även om de övriga delägarna avstår från sin avdragsrätt. Skogsavdrag hanteras som ett värdeminskningsavdrag i deklarationen och ska återläggas till beskattning i näringsverksamhet när försäljning av skogsfastigheten sker. Skogskontot är ett bra sätt att fördela inkomster från skogen Ett bra instrument för att fördela inkomsterna från skogen över åren är skogskontot. Insättning på skogskonto görs i samband med deklarationen året efter beskattningsåret. Då görs också den deklarationsmässiga avsättningen i deklarationen. Då har du tio år på dig att sprida ut inkomsterna och kan ta ut pengarna i en takt som är vettig för verksamheten och skatteuttaget. En skillnad mot andra regleringsmöjligheter, periodiseringsfond och expansionsfond, är att de avsatta pengarna faktiskt finns på ett bankkonto. Skogskontot är knutet till en fysisk person eller ett dödsbo och alltså aldrig till en fastighet. Du får sätta in max 60 % av likviden från en avverkningsrätt och 40 % från leveransvirke. Minsta insättning är kr och minsta uttag kr. En skogskontoinsättning får inte leda till underskott i näringsverksamheten. Andra reserveringsmöjligheter Det finns fler möjligheter att sprida ut inkomsterna från skogen över flera år. Periodiseringsfond (p-fond) och expansionsfond är deklarationsmässiga avsättningar. Det betyder att de verkliga pengarna inte behöver finnas på något särskilt konto som är fallet vid skogskonto. Pengarna kan användas till i stort sett vad som helst. När avsättningen till sist ska tas upp till beskattning, kanske det saknas pengar att betala skatt med och detta kan vara ett problem. Dessutom brukar dessa reserveringsmöjligheter leda till en sämre skattesits, eftersom de ger sämre möjligheter till räntefördelning. Periodiseringsfond Av årets överskott från näringsverksamhet kan 30 % sättas av till periodiseringsfond. Sedan har du sex år på dig att återföra periodiseringsfonden till beskattning. Expansionsfond Som enskild näringsidkare kan du även fondera en del av resultatet i näringsverksamheten till en expansionsfond. Då betalar du expansionsfondsskatt vid avsättningen, en skatt som betalas tillbaka när expansionsfonden upplöses. Avsikten med detta instrument är att du som egenföretagare ska kunna återinvestera avkastningen i ditt företag till låg beskattning. Expansionsfondsskatten motsvarar bolagsskatten i Sverige. Högre procentsatser gäller när du avverkat skog på grund av skador, som vindfällen och snöbrott. 12

13

14

15 GeneratIONSSKIFte Vid planering av ett generationsskifte ställs skogsägaren inför en rad spörsmål; ekonomiska frågor, skattefrågor, rättvisefrågor och känslomässiga hänsyn. Därför är ett generationsskifte en process som kräver lång planering och tid för de inblandade att tänka igenom vad man vill uppnå och vilka konsekvenserna blir. I den processen är det viktigt att anlita expertis för att hamna på rätt spår. En vattendelare vid generationsskiftet är huruvida överlåtelsen ska ske i form av gåva eller köp. Utan att gå in för djupt i detaljerna kan man säga att ett köp i regel löser ut kapitalvinstbeskattning och återläggning av skogsavdrag och andra värdeminskningsavdrag för säljaren. Men samtidigt får köparen möjlighet till nytt skogsavdrag och nya anskaffningsvärden som ger bättre möjligheter till räntefördelning. En gåva å andra sidan leder inte till någon skatteeffekt för överlåtaren utan all latent skatteskuld tas över av den nya ägaren. Vid en gåva övertar gåvotagaren givarens anskaffningsvärden. Sedan arvs- och gåvoskatten avskaffades vid utgången av 2004, har möjligheterna att överlåta skogsbruks- och lantbruksföretag underlättats avsevärt. Den omedelbara skatteproblematiken har därmed mildrats, men det har istället blivit allt viktigare att tänka igenom och räkna på de kort- och långsiktiga skatteeffekterna. Sättet man genomför ett generationsskifte på har betydelse för inkomstbeskattningen under hela innehavstiden. För att hamna rätt måste du veta vart du vill Det är inte självklart att veta vad målet med att äga en skogsfastighet är. För den ene kan en jämn ekonomisk avkastning vara det viktigaste, medan värdetillväxt kan vara det som en annan ägare eftersträvar. För vissa är det skogen som möjliggör underhåll och reparationer av gårdens byggnader, medan det för andra är viktigt att skogen ska finnas kvar i släkten i generationer framöver. Det mål du har med ditt skogsägande får konsekvenser för hur du väljer att bruka skogen och också för den ekonomiska planeringen. Försök att komma fram till vad som är viktigt för dig och lägg sedan upp en långsiktig plan för att nå dit. 15

16 Vi finns där ditt företag finns! Hos oss på LRF Konsult hittar du all rådgivning du behöver på ett och samma ställe. Ekonomi Juridik Affärsrådgivning Fastighetsförmedling LRF Konsult är Sveriges största redovisningsoch rådgivningsföretag. Med cirka medarbetare på drygt 135 orter finns vi alltid nära dig. Vi kan erbjuda både lokal kännedom och expertis där du behöver, när du behöver. Kontaktuppgifter till ditt närmaste kontor hittar du på Det går lika bra att nå oss via telefon på Lokala kontor