2. BESKRIVNING AV RESULTATET

2. BESKRIVNING AV RESULTATET 2.1. Effekt, ekonomi och produktivitet 2.1.1. Grundutbildningen Tabell 5. Grundexamina avlagda vid Åbo Akademi Område Examensmål 2004-2006 Examensmål 2001-2003 Medeltal 2001-2003 2001 2002 2003 Teologiska 15 15 17,7 16 18 19 Humanistiska 95 90 8,3 96 91 69 Pedagogiska 95 95 88,7 60 102 104 Samhällsvetenskapliga 90 90 76,3 72 92 65 Psykologiska 13 10 10,7 10 10 12 Hälsovetenskapliga 18 15 12,0 15 11 10 Merkantila 77 70 51,7 39 57 59 Naturvetenskapliga 80 75 67,0 49 77 75 Teknisktvetenskapliga 80 80 57,0 53 54 64 Summa 563 540 466,3 410 512 477 Under perioden 2001 2003 var examensmålet för Akademins grundutbildning 540 högre högskoleexamina per år. Akademin nådde inte upp till detta mål utan stannade så långt som 221 examina från periodens summerade mål. I genomsnitt avlades 466 examina per år. Liksom för doktorsexamina var år 2002 ett alla tiders rekordår med 512 examina. Även om man på de flesta utbildningsområden misslyckades med att uppnå examensmålen, kan man notera att målen uppnåddes i teologi och psykologi. Alla övriga stannade under målet. Förhållandevis sämst gick det inom teknik där dataingenjörerna alltjämt lyser med sin frånvaro, ett litet större antal utexaminerades dock under år 2003. Näst sämst var utbildningen i ekonomi och även där förefaller nedgången i IT-ämnet informationssystem vara åtminstone en delförklaring till fenomenet. Också om resultatet för hela Akademin jämfört med målet inte var gott, var antalet examina inalles 6 procent högre än under den föregående treårsperioden. För perioden 2004 2006 är examensmålet 563 högre högskoleexamina. De små ökningarna från föregående period gäller humaniora, hälsovetenskap, ekonomi, psykologi och naturvetenskap. Enligt trenden för examina (1994 2003) kan man vänta sig att examensmålen uppnås eller överträffas i humaniora, psykologi, naturvetenskap och teologi. Problemområden är således ekonomi, samhällsvetenskap, teknik, pedagogik och hälsovetenskap. Ett närmare studium av problemen med utexamination i ekonomi och samhällsvetenskap har inletts, men resultaten är inte tillgängliga. I teknik måste under den inledda perioden dataingenjörsutbildningen börja ge utdelning i form av examina. På det pedagogiska området pågår extra utbildningar som kan rädda situationen. I hälsovetenskap kastar examensutfallet kraftigt. Trenden visar att Akademins totala utexaminering år 2006 kunde bli 529 högre högskoleexamina, alltså också den under examensmålet. Relationstalet mellan utexaminerade och antalet inskrivna ger vid handen att Akademin kan utexaminera 515 magistrar och diplomingenjörer per år. Akademins andel av totalantalet högre högskoleexamina i Finland år 2003 var 3,84 % vilket är lägre än år 2002 (4,24 %). Akademins andel av högre högskoleexamina under perioden 2001 2003 var 3,87 % vilket är något högre än för perioden 1998 2000 då den var 3,80 %. 9

Tabell 6. Lägre examina avlagda vid Åbo Akademi Examen Examensmål Examensmål Medeltal 2001 2002 2003 2004 2006 2001 2003 2001 2003 Barnträdgårdslärare 40 40 39 40 39 39 Farmaceut 18 18 16 18 7 22 Vice-/Rättsnotarie 10 9 7 6 5 9 Summa 68 67 62 64 51 70 För lägre högskoleexamen gäller de interna examensmål som ovan angivits. Bäst av dessa har klarat sig barnträdgårdslärarutbildningen där man nästan nått målet, men situationen har varit sämre i de två övriga utbildningarna. För den kommande perioden har målet för rättsnotarieexamen höjts till 10. Utsikterna för den kommande perioden är inte odelat ljusa. Trenden för examina (1994 2003) förutspår en sänkt utexaminering i farmaci men en god ökning för rättsnotarier och barnträdgårdslärare. Relationsantalet mellan inskrivna och utexaminerade ger en litet annan bild av framtidsutsikterna. Enligt den skulle farmaceututbildningen sannolikt klara av sitt mål medan rättsnotarieutbildningen kan väntas överträffa det. Däremot förutspås en barnträdgårdslärarutbildning med endast 30 utexaminerade per år. Detta beror helt på den katastrofalt dåliga rekryteringen av studerande år 2003, då det samtidigt antogs 40 studerande till klasslärarutbildningen utöver den normala kvoten. Antalet presterade studieveckor år 2003 var 144 310 dvs. 4,3 % lägre än år 2002 (150 802) men dock högre än år 2001 (140 681). Antalet studieveckor har under avtalsperioden 2001 2003 ökat med 7,4 % jämfört med perioden 1998 2000. Åbo Akademi ingår som en part i PsykoNet som utsetts till kvalitetsenhet i undervisningen. Per den 31 juli 2003 hade av samtliga år 1996 inskrivna studerande 44,3 % avlagt examen inom sju år. Av samma grupp hade 28,7 % avbrutit utan att avlägga examen. Av dem som inskrivits 1998 och alltså studerat fem år hade vid samma tidpunkt 25,1 % avlagt examen och 18,6 % avbrutit sina studier. Tabell 7. Grundexaminas omfång i studieveckor per utbildningsområde vid Åbo Akademi Utbildningsområde År 2001 År 2002 År 2003 Medeltal 1994-2003 Teologiska 172 179 170 177 Humanistiska 184 182 184 186 Pedagogiska 178 181 172 173 Samhällsvetenskapliga - ESF 176 177 177 176 - SVF 171 177 173 174 Psykologiska 200 206 196 198 Hälsovetenskapliga 173 170 173 175 Merkantila 173 173 171 170 Naturvetenskapliga 190 181 179 182 Teknisktvetenskapliga 189 187 186 186 Beträffande examinas omfång kan beträffande de examina som avlagts under de tre senaste åren inga klara utvecklingstrender i relation till medeltalet för de senaste tio åren upptäckas. De mest omfattande examina avläggs fortsättningsvis på det psykologiska området. 10

Tabell 8. Medianstudietiden för grundexamina vid Åbo Akademi. Utbildningsområde År 2001 År 2002 År 2003 Medeltal Medeltal 2001-2003 1994-2003 Teologiska 6 8 6 6,7 6,9 Humanistiska 7 6 7 6,7 7,2 Pedagogiska 5 5 5 5 4,9 Samhällsvetenskapliga - ESF 6 6,5 6 6,2 6,4 - SVF 5 6 5 5,3 5,7 Psykologiska 6,5 7,5 7 7 6,8 Hälsovetenskapliga 7 7 5,5 6,5 5,8 Merkantila 5 5 6 5,3 5,2 Naturvetenskapliga 6 6 6 6 6,1 Tekniskvetenskapliga 6 6 6 6 6,2 Tabellen ovan visar att det håller på att ske en sakta förkortning av medianstudietiderna vid Åbo Akademi. Nedan anges några mått på hur effektiv och ekonomisk utbildningen för grundexamen varit inom de olika utbildningsområdena. I de kostnader som angivits i tabell 10 har medtagits kostnaderna under resultatområdet grundutbildning och därtill hörande forskning år 2001, 2002 och 2003 dividerat med medeltalet av antalet grundexamina per år under perioden 1999 2001, 2000 2002 respektive 2001 2003. Tabell 9. Antalet högre grundexamina/undervisningspersonal åren 1999 2003. Utbildningsområde 1999 2000 2001 2002 2003 Teologiska 1 0,5 1,3 1,4 1,5 Humanistiska 1,3 1,4 1,8 1,8 1,4 Pedagogiska 1,1 1,2 0,9 1,4 1,3 Samhällsvet. 1,5 1,7 1,6 2,1 1,5 Psykologiska 2,4 2,4 2,5 2,5 2,4 Hälsovårdsvet. 2,1 2,1 2,1 1,6 1,3 Merkantila 3,4 1,8 1,4 2 2,2 Naturvetensk. 1,1 1,1 0,8 1,3 1,3 Teknisktvet. 1,2 0,9 1,1 1,1 1,2 Medeltal 1,2 1,2 1,1 1,4 1,3 11

Tabell 10. Kostnad per magisterexamen per utbildningsområde samt budgetfinansieringens andel År 2001 År 2002 År 2003 Område % budgetfinansfinansfinans. % budget- % budget- Kostnad Kostnad Kostnad Teologiska 37 506 89 42 288 90 34 213 89 Humanistiska 35 824 88 33 254 88 37 428 87 Pedagogiska 20 961 91 54 708 92 55 969 92 Samhällsvet. 24 219 88 23 234 88 26 014 85 Psykologiska 26 237 88 28 673 89 26 950 88 Hälsovårdsvet. 16 482 90 20 256 91 25 292 88 Merkantila 27 583 86 35 848 86 33 377 83 Naturvetensk. 56 511 90 55 773 91 59 612 91 Teknisktvet. 52 811 91 61 845 92 65 628 92 ÅA medeltal 41 542 88 42 981 89 46 414 88 Internationellt samarbete Målsättningen för det internationella studentutbytet har under perioden 2001 2003 varit att minst 205 grundexamensstuderande årligen studerar utomlands. Även om trenden under de tre aktuella åren varit vikande (2001: 241, 2002: 214 och 2003: 206), överstiger treårsmedeltalet 220 klart målsättningen. Den förhöjda målsättningen 225 för avtalsperioden 2004 2006 kommer att kräva ökade insatser, eftersom intresset för studier utomlands minskar en aning varje år. Orsakerna är många, men bl.a. kan den allt hårdare studietakten och kravet på att snabbare bli klar med studierna nämnas. Systemet med tre terminer befrämjar inte heller utlandsstudier. Utbytesstudier bedrevs främst inom ramen för programmen ERASMUS, NORDPLUS och ISEP samt inom bilaterala avtal. En del studerande skaffade även sina studieplatser i utlandet på egen hand. Av 30 mottagarländer var Sverige, Spanien och Tyskland de mest populära. Största delen av de utresande studerandena var från ESF och HF. Antalet utbytesstuderande som kom till akademin ökade däremot igen en aning och uppgick nu till 204 personer. Över hälften av dessa bedrev studier vid ESF. På grund av bristande resurser måste akademin fortfarande begränsa antagningen av utbytesstuderande i de ekonomiska ämnena. Utbytesstuderande kom främst från Tyskland, Frankrike och Spanien. Samarbetet med universiteten i Coimbra-gruppen fortsatte. Inom Coimbra-gruppen fortsatte studentutbytesprogrammet Coimbra Group Student Exchange Network sin verksamhet och intresset för programmet ökade bland akademins studerande. Coimbra gruppens stödprogram Hospitality Scheme inom vilket medlemsuniversiteten bjuder in unga forskare från Balkanområdet, fortsatte med samma intensitet som under de senaste åren. Akademin sade under året upp medlemskapet i Santander-gruppen, pga. gruppens bristande aktiviteter och framtidsvisioner. Samarbetet med Åbo universitet och Åbo handelshögskola fortsatte inom konsortiet International University of Turku/Åbo (IUTÅ). Samarbetet tonades ner något pga. det stora antalet inkommande utbytesstuderande. Således uppgjorde Internationella enheten för första gången en egen katalog med de kurser som erbjuds på engelska vid akademin. Orienteringskursen för nya utländska studerande ordnades också enskilt och så förblir det även i fortsättningen. De nya bestämmelserna angående betalning av kurser avlagda vid annat universitet medförde också att akademins utbytesstuderande inte i lika hög grad som tidigare tilläts ta kurser vid Åbo handelshögskola. 12

Under året arbetade Gruppen för internationella ärenden dels med den nya internationaliseringsstrategin, dels med utlåtandet om den pågående examensreformen. Arbetsforum Åbo Akademis sysselsättningsbefrämjande verksamhet Arbetsforum har under år 2003 omfattat åtgärder för att öka studerandes kontakter till arbetslivet; fler praktikmöjligheter, rekryteringsmässa, arbetsgivarseminarier och arbetsplatsförmedling. Övriga centrala verksamhetsområden har varit karriärvägledning, både personlig och virtuell vägledning och arbetsmarknadsinformation till ämnen/institutioner. Det regionala samarbetet under år 2003 omfattade kontakter till regionens arbetsgivare (praktikplatsförmedling och rekrytering), samt samarbete med yrkeshögskolor och övriga skolor. Största delen av de praktikplatser som Åbo Akademi förmedlade år 2003 var i Svenskfinland, och framför allt i Åboland och Österbotten. Drygt hälften av alla förmedlade arbetsplatser 2003 var i Åboland eller Österbotten. Aktuellt under år 2003 har även varit den kommande examensreformen och åtgärder för att öka arbetsmarknadsrelevansen i den nya examensstrukturen. Forskarutbildades såväl som nyutexaminerades sysselsättningssituation undersöktes och rapporterades i den årliga statistikrapporten Placering på arbetsmarknaden. Utexaminerade från Åbo Akademi 2002. Åbo Akademi förmedlade år 2003 588 månader praktik (2002 567 och 2001 542,5 månader). Antalet delfinansierade praktikplatser var år 2003 148 platser (jmf 2002 115, 2001 101 och 2000 78 delfinansierade platser). 2.1.2. Forskarutbildningen Tabell 11. Mål för doktorsexamina och avlagda doktorsexamina vid Åbo Akademi. Område Examensmål Examensmål Medeltal 2004-2006 2001-2003 2001-2003 2001 2002 2003 Teologiska 4 4 3,7 4 5 2 Humanistiska 8 6 8,0 6 6 12 Pedagogiska 4 3 1,0 0 3 0 Samhällsvetenskapliga 6 6 6,3 8 7 4 Psykologiska 2 2 1,0 0 2 1 Hälsovetenskapliga 3 2 2,7 2 3 3 Merkantila 3 2 3,0 2 5 2 Naturvetenskapliga 18 18 13,3 12 18 10 Tekniskvetenskapliga 15 12 12,7 15 16 7 Summa 63 55 51,7 49 65 41 Under perioden 2001 2003 var examensmålet för Akademins forskarutbildning 55 doktorsexamina per år. Akademin nådde inte upp till detta medeltal utan stannade 10 doktorsexamina från det summerade målet för de tre åren. Detta var en besvikelse för Akademin då år 2002 var ett rekordår med 65 examina. Därtill har rekryteringen till forskarutbildningen varit framgångsrik så att antalet forskarstuderande ökade med 10 % under de tre åren. Ser man till de enskilda utbildningsområdena kan man konstatera att man i humaniora, samhällsvetenskaper, hälsovetenskap, ekonomi och teknik lyckades överträffa de uppställda målen. I de små utbildningarna teologi och psykologi nådde man inte målen men sannolikt är det slumpen som förklarar detta. Ett större bekymmer är att man på det pedagogiska området misslyckades med att nå examensmålet. Här kommer problemen med att rekrytera fors- 13

karstuderande in med full kraft, skollärarnas löner och anställningsförhållanden tycks inte medge möjlighet eller intresse för att med stipendium eller doktorandlön ägna sig åt vetenskap. Också i naturvetenskaper blev man långt från målet och anledningen till det är att målet har höjts för snabbt och för optimistiskt. Det kan dock noteras att på vartdera utbildningsområdet ökade antalet forskarstuderande under perioden med ca 20 %, dvs. dubbelt så mycket som för Akademin i övrigt. För perioden 2004 2006 är examensmålet 63 doktorsexamina. Ökningarna gäller humaniora, hälsovetenskap, ekonomi, pedagogik och teknik. Höjningen av examensmålen har olika orsaker men kan jämföras med förväntat utfall av examina. Enligt trenden för examina (1994 2003) skulle man förvänta sig att under perioden examensmålen uppnås eller överträffas i teologi, humaniora, samhällsvetenskap, psykologi, hälsovetenskap, ekonomi och teknik. Detta gäller även Akademins totala examensmål. Examensmålen kan på samma sätt förväntas bli ouppnådda i pedagogik och naturvetenskap. Nyrekryteringen av studerande på just dessa områden inger dock ett visst hopp om en större framgång. I naturvetenskap nås målet troligen strax efter periodens utgång. Akademin bereder sig också på att starta en egen forskarskola i pedagogik för att råda bot på problemet. I resultatavtalet 2001 2003 noteras även att Akademin i egenskap av internationellt vetenskapssamfund särskilt satsar på forskning på hög internationell nivå i processkemi, exegetik, informationsbehandling och datavetenskap samt miljö- och biovetenskap. Så har också skett med framgång, eftersom Akademin också under den följande avtalsperioden på dessa områden fortsättningsvis har spetsenheter eller av Finlands Akademi utsedda forskarprofessorer. Akademins andel av samtliga doktorsexamina i landet uppgick under avtalsperioden 2001 2003 till 4,20 %, vilket innebär en ökad andel jämfört med perioden 1998 2000 (3,96 %). Av de nationella forskarskolorna har 6 letts från akademin: informationsbehandling, kemisk processteknik, bioinformatik och strukturell biologi, materialvetenskap, människorättsforskning och stokastik. Forskarstuderande från akademin har också deltagit i 16 av andra universitet ledda forskarskolor. Tabell 12. Median- respektive medelåldern för de nya doktorerna åren 2001 2003 per utbildningsområde Område År 2001 År 2002 År 2003 medelålder median medelålder median medelålder median Teologiska 39 39,5 36,6 37 32 32 Humanistiska 41,6 40 40 40,5 35,1 34 Pedagogiska - - 42 42 - - Samhällsvet. 35,7 35 36 36 33,2 32 Psykologiska - - 40 40 - - Hälsovårdsvet. 47 47 49,6 50 46,3 45 Merkantila 41,5 41,5 35 35 36,5 33 Naturvetensk. 35,4 33,5 32,7 31 33,5 32 Tekniskvet. 33,3 31 32 31,5 39,2 38 Nedan anges några mått på hur effektiv och ekonomisk utbildningen för doktorsexamen varit inom de olika utbildningsområdena. I de kostnader som angivits i tabell 14 har medtagits kostnaderna under resultatområdet forskarutbildning och därtill hörande forskning åren 2001 2003 dividerat med medeltalet av antalet doktorsexamina per år under perioden 1999 2001, 2000 2002 respektive 2001-2003. 14

Tabell 13. Doktorsexamina per professor Område ÅA ÅA ÅA Hela landet Hela landet Hela landet 2001 2002 2003 2001 2001 2001 Teologiska 0,7 0,8 0,3 0,6 0,8 0,6 Humanistiska 0,4 0,4 0,8 0,5 0,4 0,4 Pedagogiska 0 0,3 0 0,6 0,6 0,6 Samhällsvetensk. 0,5 0,4 0,2 0,4 0,5 0,4 Psykologiska 0 1 0,5 0,5 0,5 0,6 Hälsovårdsvet. 1 1,5 1,5 1 1,3 1,2 Merkantila 0,3 0,6 0,2 0,4 0,3 0,4 Naturvetensk. 0,7 1,1 0,6 0,7 0,8 0,7 Teknisktvetensk. 0,8 0,8 0,4 0,5 0,5 0,5 Medeltal 0,5 0,7 0,4 0,5 0,6 0,6 Tabell 14. Kostnad per doktorsexamen per utbildningsområde (1 000 euro) samt budgetfinansieringens andel åren 2001, 2002 och 2003 Område 2001 2002 2003 kostnad budg % kostnad budg % kostnad budg % Teologiska 137 63 120 58 133 64 Humanistiska 302 59 294 53 255 62 Pedagogiska 358 61 365 68 1109 65 Samhällsvet. 292 50 313 55 241 52 Psykologiska 170 71 136 62 310 64 Hälsovårdsvet. 124 74 143 72 128 73 Merkantila 964 41 367 44 291 42 Naturvetensk. 376 53 463 56 413 58 Tekniskvet. 525 49 206 51 492 53 Medeltal 412 53 369 55 399 56 Hela landet 309 64 307 61 2.1.3. Forskningsverksamheten Åbo Akademi har förbundit sig att identifiera ett begränsat antal styrke-/satsningsområden inom forskningen. Vid behandlingen av verksamhets- och ekonomiplanen 1998 2000 den 6 februari 1997 fastställde akademistyrelsen kriterier för satsningsområden, samtidigt som man indelade områdena i olika faser. Med tillämpande av dessa kriterier har identifierats ett antal områden i utvecklingsfasen (aggressionsforskning, kvinnoforskning, beslutsplanering och informationssystem, välfärd och inkomstfördelning, barnlitteratur, högskolepedagogik, miljöforskning samt välfärdsforskning) och områden i styrkefasen (litteraturpragmatik, exegetik, mänskliga rättigheter, informationsbehandling och datateknik, materialforskning, kemiteknik och bioteknik). I egenskap av svenskt vetenskapssamfund har universitetet satsat speciellt på medierelaterad forskning och utbildning och på högskolepedagogisk och pedagogisk forskning och utbildning. I egenskap av internationellt vetenskapssamfund har akademin satsat speciellt på följande forskningsområden på hög internationell nivå: processkemi, exegetik, informationsbehandling och datavetenskap, miljö- och biovetenskap och Unizon-projektet. 15

Vid nomineringen av nya spetsforskningsenheter för perioden 2000 2005 har Finlands Akademi utsett forskargruppen för processkemi vid Åbo Akademi och forskargruppen för utformningen av tidig judisk och kristen ideologi som är gemensam för de exegetiska institutionerna vid Åbo Akademi och Helsingfors universitet och räknat från år 2002 också forskargruppen i programmeringsteknik till spetsforskningsenhet. Antalet rapporterade vetenskapliga publikationer har under de senaste sex åren varierat mycket kraftigt både inom utbildningsområdena, inom Åbo Akademi som helhet och inom hela landet. De preliminära siffrorna för år 2003 visar på en glädjande uppgång i publikationsverksamheten vid akademin. Akademins nationella andel av alla publikationer har varierat mellan 5,2 och 4,4 % och av publikationer utgivna utomlands mellan 4,8 och 5,7 %. Siffrorna för hela landet rörande år 2003 finns ännu ej tillgängliga, men det är sannolikt att det ökade antalet publikationer 2003 innebär att akademins relativa andel ökar. Av tabell 16 kan man se att antalet publikationer per professor också klart ökat. Tabell 15. Vetenskapliga publikationer åren 2001 2003 Område Antal publikationer sammanlagt Varav publicerade utomlands 2001 2002 2003 2001 2002 2003 Teologiska 52 41 36 23 15 18 Humanistiska 124 129 195 62 83 103 Pedagogiska 28 24 48 13 14 14 Samhällsvet. 140 95 105 87 49 68 Psykologiska 24 20 36 19 18 33 Hälsovårdsvet. 14 11 16 9 9 8 Merkantila 62 100 90 54 72 75 Naturvetensk. 271 266 309 223 232 282 Teknisktvetensk. 251 249 229 215 217 215 Farmaceutiska 5 2 4 4 1 4 Ospecificerat 22 16 14 18 16 12 ÅA totalt 993 953 1 082 727 726 832 Hela landet 20 837 21 710 14 850 14 991 ÅA % 4,77 4,39 5,1 4,8 16

Tabell 16. Antalet vetenskapliga publikationer per professor åren 2001 2003 Område 2001 2002 2003 Teologiska 8,7 6,8 6,0 Humanistiska 7,8 8,6 13,0 Pedagogiska 2,8 2,7 4,8 Samhällsvetensk. 9,4 5,8 6,2 Psykologiska 12 10 18,0 Hälsovårdsvet. 7 5,5 8,0 Merkantila 6,9 12,5 10,1 Naturvetenskapl. 16,4 16,5 18,2 Teknisktvetensk. 12,6 11,2 11,5 Farmaceutiska 2,5 1 2,0 ÅA i medeltal 10,1 9,5 10,7 Hela landet 9,5 9,9 Tabell 17. Kostnader för forskning som inte inkluderar forskarutbildning (1 000 euro) 2001 2003 Område 2001 % budgetfinansiering 2002 % budgetfinansiering Teologiska 581 58 626 57 560 61 Humanistiska 1 023 55 1 067 55 986 58 Pedagogiska 634 61 636 68 718 65 Samhällsvet. 3 424 44 3 427 44 3 454 44 Psykologiska 92 71 128 59 170 59 Hälsovårdsvet. 120 72 143 69 146 71 Merkantila 2 153 37 2 182 41 2 009 41 Naturvetensk. 6 266 42 6 175 42 6 502 41 Teknisktvet. 5 712 33 5 766 35 5 605 37 Farmaceutiska 75 88 79 91 97 91 Juridiska 101 75 107 74 98 79 Totalt 20 181 41 20 337 42 20 344 43 Hela landet 450 992 40 529 223 42 2003 % budgetfinansiering 2.1.4. Vuxenutbildningen Tabell 18. Undervisning inom det öppna universitetet År 2001 År 2002 År 2003 Medeltal Medeltal 2001-2003 1998-2000 Heltidsstudieplatser 1 069 1 001 1 046 1 039 1 110 Utbud av undervisning (sv) 1 303 1 243 1 337 1 294 1 275 Nettoantal studerande 4 506 4 545 4 560 4 537 4 142 Akademins mål inom det öppna universitetet var under avtalsperioden 2001 2003 att det kalkylerade antalet heltidsstudieplatser skulle uppgå till minst 1 100 per år. Samma målsättning har bibehållits för perioden 2004 2006. 17

Antalet kalkylerade heltidsstudieplatser var år 2001 1 069, år 2002 1 001 och år 2003 1 046 st., vilket ger treårsmedelvärdet 1 039 och vilket innebär att Åbo Akademi stannade 5 % under målsättningen. Detta kan i sin tur tillskrivas de nya statistikföringsprinciper som togs i bruk år 2002 och som inte gagnar ett helhetsutbud. Det intressanta är här att både nettoantalet studerande och utbudet av undervisning kontinuerligt vuxit under den gångna avtalsperioden jämfört med den föregående. Antalet studerande har vuxit med 10 % och utbudet av undervisning med 2 % medan heltidsstudieplatserna minskat med drygt 6 %! Akademins andel på nationell nivå var under avtalsperioden 2001 2003 av de kalkylerade heltidsstudieplatserna 5,9 %, av utbudet av undervisning 4,3 % och av nettoantalet studerande 5,4 %. Akademins mål har även varit att antalet studerande som på basis av studier inom den öppna universitetsundervisningen godkänns för examensstudier årligen skall vara sammanlagt 40 under perioden 2001 2003. Målsättningen är densamma för åren 2004 2006. Antalet som antagits var år 2001 10, 2002 12 och 2003 10, vilket ger medelvärdet 11 och innebär att akademin stannat långt från målsättningen. En förklaring till detta är att det på finlandssvenskt håll inte egentligen existerar någon stor efterfrågan på studiehelheter som ger behörighet för examensstudier, eftersom många som avlagt en del studieperioder inom det öppna universitetet och på så sätt visat sin förmåga till studier inom ett universitet blir antagna förrän de avlagt det föreskrivna antalet studieveckor. Ett annat problem är att Svenskfinland är en geografiskt utspridd och splittrad region, vilket begränsar möjligheterna att erbjuda undervisning inom omfattande studiehelheter som ger behörighet för examensstudier. Åbo Akademi har dock vidtagit ett antal åtgärder för att uppnå målsättningen 40, bl.a. har antagningskriterierna ändrats fr.o.m. läsåret 2002 2003, marknadsföringen till de utbildningsenheter akademin samarbetar med och till de studerande har förbättrats och lämpliga studiemoduler har införts eller planeras i samarbete med fakulteterna. Dessa åtgärder väntas ge resultat räknat från år 2004. Tabell 19. Fortbildning Medeltal Medeltal År 2001 År 2002 År 2003 2001-2003 1998-2000 Antal studerande 5 112 4 340 4 002 4 485 6 590 Antal kurser 202 160 161 174 285 Fortbildningsverksamheten har både beträffande antalet kurser och antalet studerande minskat med ca 30 % under avtalsperioden 2001 2003 jämfört med den föregående treårsperioden. Trenden har varit densamma i hela landet beroende på att anslagen för fortbildning via arbets- och undervisningsministerierna minskat. Den nedåtgående trenden tycks dock ha avstannat år 2003. 18

Tabell 20. Kostnader för vuxenutbildning ( 1 000 euro) Område 2001 % budgetfinansiering 2002 % budgetfinansiering 2003 % budgetfinansiering Teologiskt 63 95 65 95 69 95 Humanistiskt 80 94 80 94 87 95 Pedagogiskt 193 93 221 93 241 95 Samhällsvetensk. 26 95 99 60 111 43 Psykologiskt 1 92 1 93 6 83 Hälsovårdsvetensk. 4 94 4 95 5 80 Juridiskt 2 92 2 92 2 91 Merkantila 31 95 34 95 36 94 Naturvetenskapl. 163 94 163 95 199 96 Teknisktvetensk. 23 95 27 95 33 97 Farmaceutiskt 5 91 6 91 7 91 Ospecificerade 2 911 35 2 551 34 2 849 31 Totalt 3 502 43 3 253 45 3 645 44 2.1.5. Stödfunktionerna Förvaltningen Utöver de ärenden som är regelbundet återkommande eller av rutinmässig natur har Åbo Akademis styrelse i januari 2003 antagit en regional strategi och i november 2003 godkänt ett miljöprogram, vilket är en förutsättning för erhållandet av ett miljöcertifikat. En antagningsstrategi för Åbo Akademi uppgjordes under hösten 2003 i enlighet med de direktiv statsrådet kommit med. Strategin överlämnades till rektor den 1 december 2003 och har senare antagits av styrelsen för Åbo Akademi. Interna hyror har införts för enheternas egna utrymmen från början av år 2003. Förfarandet kommer att fortgående utvärderas och vidareutvecklas. Personalförvaltningen Under år 2003 påbörjades arbetet med reformering av tjänstestrukturen i syfte att skapa bättre förutsättningar dels för en målinriktad akademisk karriär dels för att ÅA skall kunna uppnå de mål som uppställts för utbildnings- och forskningsverksamheten. Under året har utretts problematiken kring tidsbundna utnämningar, varvid har konstaterats att det bland forskningspersonalen finns ett stort antal forskare (216) huvudsakligen i externt finansierade forskningsprojekt, vilkas anställningsförhållande närmare bör granskas och nödvändiga åtgärder vidtas. Detsamma gäller förvaltningspersonal (88) i olika typer av utbildnings- och forskningsprojekt. De tidsbundna anställningarnas andel har hållit sig på samma nivå som under föregående år (2002: 44,7 %, 2003: 44,9 % av totalantalet anställda vid ÅA). Personalens medelålder uppgick den 31 december 2003 till 40,4 år. I medeltalet ingår personer anställda i forskarutbildningstjänster. Antalet personer över 50 år uppgick till 372 personer eller 27,3 % av hela personalstyrkan. Äldre åldersgrupper finns främst bland förvaltningspersonalen, bibliotekspersonalen och professorerna. Statistiska uppgifter om personalen har under året insamlats i enlighet med de statliga direktiven för personalbokslut. 19

Under år 2003 utfördes bland personalen en arbetsklimatundersökning i vilken undersöktes personalens tillfredsställelse med arbetsuppgifterna, ledarskapet, arbetsvillkoren samt stödet för kompetens- och karriärutveckling. Ytterligare kartlades uppfattningar om förekomsten av arbetsrelaterade problem. Enligt undersökningen är personalen relativt nöjda med akademin som arbetsplats. På en skala från 1 5 gavs sammantaget betyget 3,6, vilket bör betraktas som ett gott resultat. Personalen är framförallt nöjd med sina arbetsuppgifter medan ledarskapet, den interna kommunikationen och samarbetet på de enskilda enheterna möter den största kritiken. Ett utbrett missnöje finns särskilt bland forskningspersonalen gällande otrygga anställningsförhållanden. Framförallt professorerna uttrycker sitt missnöje över för stor arbetsmängd, stress och psykisk belastning i sitt arbete. Vid flera enheter har resultaten från arbetsklimatundersökningen redan under året lagts till grund för diskussioner och konkreta förbättringsåtgärder. Inom arbetshälsovården och Må Bra-verksamheten har olika åtgärder vidtagits i syfte att påverka arbetsförmågan och trivseln på arbetsplatsen. På basen av de enhetsvisa arbetsplatsundersökningar som arbetshälsovården utförde under 2003 konstateras att 80 % av personalen besitter en god arbetsförmåga. Registreringen av sjukfrånvaro är emellertid bristfällig och ger inga tillförlitliga uppgifter om personalens hälsotillstånd i övrigt. Inom personalutbildningen har arrangerats flera kurser än tidigare. År 2003 var antalet deltagare sammanlagt 794. Tyngdpunkten i personalutbildningen har legat på nätbaserad undervisning, IT och presentationsteknik. Under år 2003 har personalinformationen på nätet utvecklats betydligt. Utvärderingsverksamheten År 2001 tog styrelsen ett beslut om att alla magisterutbildningar skall genomgå externa utvärderingar. Under år 2002 genomfördes fyra utvärderingar vid tre fakulteter. I samband med resultatförhandlingarna med rektor uppmanades fakulteterna redogöra för dels de åtgärder som genomförts, dels de planer som initierats på basen av de rekommendationer som ingick i utvärderarnas slutrapport. Fakulteterna rapporterade om följande åtgärder: Samhälls-och vårdvetenskapliga fakulteten Institutet för finlandssvensk samhällsforskning omorganiseras. Avsikten är att institutet, som inte direkt producerar examina, skall göras självfinansierande. Barometrar och diverse utredningar skall marknadsföras effektivt inom Svenskfinland. En forskartjänst har ombildats till en amanuensbefattning, som har om hand administration och viss undervisning vid fakulteten. Forskningsledaren kallas till en nyinrättad professur i demografi och statistik, särskilt finlandssvensk demografi. En ny forskningsledare anställs av ÅA men meningen är att forskningsinstitutet på sikt skall finansiera en betydande del av verksamheten med extern finansiering. En personalplan för fakultetens tjänster skall göras upp och beaktas i kommande omstruktureringar. En arbetsgrupp har tillsatts som arbetar med att planera den högre medierelaterade utbildningen vid ÅA (sker vid SVF). En annan arbetsgrupp drar upp linjerna för ett kommande samarbete inom vårdutbildningen med yrkeshögskolorna. Rapporten skall vara klar i mars 2004. Vårdvetenskapliga institutionen har utökat informationen om studiemöjligheter utomlands och man söker nya möjligheter att förlägga en del av praktikperioderna utomlands. 20

Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten, politices magisterutbildningen Fakulteten har infört en större valfrihet när det gäller litteraturen till urvalsproven i samband med antagningen till utbildningen. Därigenom får sökande en bättre uppfattning om utbudet av ämnen, av vilka de flesta inte lärs ut i gymnasier. Det första årets studier har schemalagts, och flera obligatoriska kurser har införts. Hösten 2003 inledde fakulteten sin version av den s.k. graduresan. Graduresan är ett handledningssystem för studerande som arbetar med sin avhandling pro gradu och bygger långt på att utnyttja virtuella hjälpmedel. En annan idé med projektet är att föra samman studeran-de från olika ämnen som är i samma situation. Inom gradugruppen får den enskilda studeranden stöd och inspiration av personer som bäst kan förstå momenten av frustration som kommer under processens gång. Handledningssystemet har utarbetats vid Humanistiska fakulteten. Arbetet på en personalplan har inletts och den blir klar under våren 2004. Man ser över tjänstestrukturen enligt de riktlinjer utvärderarna efterlyste. En diskussion rörande ett nätverkssamarbete för den svenskspråkiga juristutbildningen med Helsingfors universitet och Svenska Handelshögskolan har startat. Humanistiska fakulteten Fakulteten har gått i spetsen för införandet av individuella studieplaner vilka genomförs vid hela Åbo Akademi från år 2005. Fakulteten har inlett planeringen av en kurs på tio studiepoäng i allmän humaniora, vilket föreslogs av utvärderarna som en identitetshöjande åtgärd. Kursen införs från år 2005. Utvärderarna uppmanade fakulteten att genomföra planerna på tvärvetenskapliga magisterprogram. Planeringen av magisterprogram i kulturledarskap och vetenskapsjournalistik har fortskridit men inget slutligt beslut föreligger ännu vid fakulteten. Motsvarande situation gäller förslaget till att en översättningslinje skapas. Åtgärderna förutsätter resursomfördelningar. För tillfället diskuteras möjligheterna att samarbeta med Ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten inom områdena kulturledarskap och entreprenörskap. Externa utvärderingar under år 2003 Utvärderingsverksamheten fortsatte med tre utvärderingar under år 2003. Ekonomisk-statsvetenskapliga fakultetens ekonomutbildning Teologiska fakultetens magisterutbildning Kemisk-tekniska fakultetens diplomingenjörsutbildning På fakultetens begäran utökades kemisk-tekniska fakultetens utvärdering till att även omfatta doktorsutbildningen. Fakulteterna skall redogöra för de åtgärder utvärderingarna medfört i samband med resultatförhandlingarna med rektor under år 2004. Systemet med tre terminer Nämnden för kvalitetsutveckling och utvärdering vid Åbo Akademi beslöt på hösten 2003 att systemet med tre terminer skall genomgå en extern utvärdering. Professor Claes-Göran Wenestam, Göteborgs universitet, utsågs att tillsammans med prorektor Olle Anckar leda utvärderingsarbetet. Till sin hjälp har de en stödgrupp som består av dels medlemmar från Akademins kvalitetsnämnd, dels externa medlemmar representerande Göteborgs universitet och Rådet för utvärdering av högskolorna. Utvärderingen slutförs under år 2004. Informationstekniken Åbo Akademis styrelse antog år 2000 en utvecklingsplan för databehandlingen och informationsförvaltningen för åren 2000 2004. Till planen anslöt sig även en datasäkerhetspolicy om vilken styrelsen fattade beslut den 8 juni 2000. Verksamheten har utvecklats i enlighet med 21

riktlinjerna i denna plan, vilket bl.a. inneburit fortsatta satsningar på e-lärande och det virtuella universitetet, på närstödet för enheterna och på datasäkerheten. Biblioteksverksamheten Centrala mål för Åbo Akademis bibliotek är förbättrad tillgång till bibliotekets material, ändamålsenlig vård och konservering av samlingarna, förbättring av verksamhetens fysiska ramar och utnyttjandet av nya informationstekniska möjligheter. På alla dessa områden har skett en betydande utveckling under året. Speciella satsningar har gjorts på digitalisering av material (kulturarvet). Vid Vasa vetenskapliga bibliotek (Tritonia), som inledde sin verksamhet sommaren 2001, har ökade satsningar har gjorts på personal, litteraturanskaffning och informationsverksamhet inte minst inom det lärocenter som verkar inom Tritonia och som utvecklats i form av ett för de tre universiteten gemensamt projekt. Möjligheterna att till Åbo Akademi anskaffa relevant ny litteratur har tryggats genom att akademin kommit i åtnjutande av avkastningen av Gösta Branders forskningsfond. 2.1.6. Samhällelig verksamhet Åbo Akademi har strävat att förbättra effektiviteten i sin verksamhet genom att utöka sina forsknings- utbildnings- och andra kontakter till omgivningen, vilket också framkommit i avsnitten ovan avseende grundutbildning, forskning och vuxenutbildning. Den centrala målsättningen för Åbo Akademi att vara ett kulturbärande samfund och att förvalta det finlandssvenska kulturarvet har uppfyllts genom att akademin vidareutvecklat sina museer, arkiv och samlingar och ställt dem till forskningens, undervisningens och allmänhetens disposition och genom att understöda den verksamhet som sker inom sångkörer och orkestrar och de olika ämnes- och specialföreningar som verkar i anslutning till Studentkåren vid Åbo Akademi. Som ett led i upprätthållandet av den värdefulla byggnadsmiljön i området kring Åbo Domkyrka har Stiftelsen för Åbo Akademi under året, förutom de årliga underhållsarbetena i de fastigheter som Stiftelsen ställer till akademins förfogande, också inlett planeringen av sanerings- och ombyggnadsarbetena i fastigheterna Humanisticum, ASA och Domus. Byggnadsarbetet har framskridit enligt tidtabellen på de särskilda satsningar som under avtalsperioden gjorts för att i årsskiftet 2003 2004 ta i bruk enhetliga campusområden i kulturhistoriskt värdefulla miljöer, dels för verksamheten i Åbo genom det s.k. Arkenprojektet, som möjliggör en koordinering och samverkan av undervisning och forskning inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området, dels genom FAB Academill (Strandkvarnen), som skapar förutsättningar för samverkan mellan pedagogisk och samhälls-vårdvetenskaplig forskning och undervisning i Vasa. Genom sin samhällsdelegation och sin informationsverksamhet (bl.a. Meddelanden från Åbo Akademi, tidningen Skärgård och nya elektroniska media, t.ex. webben) har akademin fortsättningsvis breddat sin växelverkan och informationen till samhället. Fortbildningscentralerna i Åbo och Vasa har genom sitt utbud av undervisning inom det öppna universitetet och fortbildningen och genom projekt i samarbete med kommuner och statliga myndigheter skapat en betydande samhällelig kontaktyta. Tack vare extern finansiering från olika fonder har upprätthållits Svenskfinlands läromedelscenter i Vasa med uppgift att främja tillgången till och informationen om finlandssvenska läromedel. Åbo Akademi har 22

också tillsammans med Svenska studiecentralen inrättat ett center för lokal utveckling LUC, som driver lokala utvecklingsprojekt runtom i Svenskfinland, t.ex. beträffande informationsteknologi. I Vasa har man genom Mediahuset skapat kontakter till massmedia, lokala myndigheter och också till tv-bolag och privata filmproducenter. Universiteten i Åbo har i anslutning till Åbo teknologicentrum byggt upp en miljö med bred anknytning till näringslivet via organisationer för teknologi och kunskapsöverföring. Dessa satsningar har fått ökad synlighet och samordning genom konceptet Turku Science Park. Motsvarande strävanden finns även i Vasa inom det lokala högskolekonsortiet. Som ett led i satsningen på extern finansiering och överföringen av teknologi, innovationer och forskningsresultat till näringslivet har universiteten i Åbo samordnat sina administrativa resurser för forskningsservice och industrikontakter. Åbo Akademi har samarbetat med landets övriga universitet inom projektet Det virtuella universitetet. Insatserna har berört examensutbildning, öppen universitetsutbildning och akademisk fortbildning samt utbildningens stödfunktioner. Av tabell 21 framgår att akademin kontinuerligt ökat sina satsningar på samhällsservice. Kostnaderna för samhällsservice uppgick år 2003 till 8,2 % av Åbo Akademis totalkostnader. Andelen av de budgetfinansierade kostnaderna var 9,96 %. Tabell 21. Kostnader för samhällsservice (1 000 euro) Område 2001 % budgetfinansierinfinansierinfinansiering % budget- % budget- 2002 2003 Teologiskt 58 94 59 95 63 95 Humanistiskt 238 94 236 94 258 95 Pedagogiskt 195 78 277 67 166 82 Samhällsvetensk. 686 95 1 114 76 1 251 68 Psykologiskt 25 92 25 93 36 94 Hälsovårdsvetensk. 114 94 127 95 133 94 Juridiskt 37 92 38 92 39 91 Merkantila 319 94 357 95 372 95 Naturvetenskapl. 649 79 618 79 715 88 Teknisktvetensk. 124 95 145 95 178 96 Farmaceutiskt 18 91 20 91 24 91 Ospecificerade 2 797 64 2 767 62 2 724 68 Totalt 5 260 76 5 783 72 5 959 76 23

Tabell 22. Lärar- och forskarbesök åren 2001 2003 Område Lärar- och forskarbesök utomlands>1 månad: antal besök/antal mån. Lärar- och forskarbesök utomlands 2v. -1 mån : antal besök/antal mån. Gästforskare & -lärare >1 månad: antal besök /antal mån. Gästforskare & -lärare 2v-1månad antal besök/antal mån. 2001 2002 2003 2001 2002 2003 2001 2002 2003 2001 2002 2003 Teologiska 3/15 2/12 -/- 3/4 1/1 2/1 -/- -/- -/- -/- -/- -/- Humanistiska 5/10 7/17 7/32 12/8 4/4 5/3 4/29 2/13 3/9 2/1 -/- 4/3 Pedagogiska 2/9 -/- 1/1 4/4 3/3 1/1 -/- -/- -/- 1/1 2/1 1/1 Samhällsvet. 8/26 4/11 4/20 8/6 4/4 7/5 -/- 2/3 -/- 2/2 3/2 2/1 Psykologiska -/- 2/13 1/12 -/- 1/1 -/- -/- 1/3 -/- 1/1 1/1 1/2 Hälsovårdsvet. -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- 1/1 -/- Merkantila 2/6 1/6 1/1 2/2 2/1 -/- 1/2 3/7 2/6 -/- -/- -/- Naturvetensk. 9/27 12/ 11/ 11/9 11/8 14/8 18/ 19/ 31/ 8/5 12/8 13/8 34 50 95 113 133 Teknisktvet. 11/ 5/13 4/19 1/6 5/5 10/6 18/ 13/ 22/ 4/4 3/2 5/4 33 110 87 112 Farmaceutiska -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- Juridiska -/- -/- -/- 1/1 -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- -/- Summa ÅA 40/ 126 33/ 106 29 /135 51/ 40 31/ 27 39/ 24 41/ 236 40/ 226 58/ 260 18/ 14 22/ 15 26/ 19 Hela landet 735/ 3093 664/ 2573 579/ 2470 617/ 404 554/ 347 604/ 369 1030/ 5345 1076/ 5403 1088/ 5277 713/ 463 756/ 448 914/ 495 ÅA% 5,4/ 4,1 5,0/ 4,1 5,0/ 5,5 8,2/ 9,9 5,6/ 7,8 6,5/ 6.5 4,0/ 4,4 3,7/ 4,2 5,3/ 4.9 2,5/ 3,0 2,9/ 3,3 2.8/ 3,8 Ett mått på samhälleliga och internationella kontakter är också antalet lärar- och forskarbesök, både avseende de egna lärarnas och forskarnas besök utomlands och gästforskares och -lärares besök vid det egna universitetet. Tabell 22 ger vid handen att antalet besök i utlandet är på nedgående vid Åbo Akademi, men att samma trend gäller hela landet. Däremot ser man en ökning av de inkommande gästforskarna och -lärarna men kan samtidigt notera att Åbo Akademis relativa andel av speciellt de korta besöken fortfarande är lägre än förväntat. Ett problem som upprepade gånger påpekats av vetenskapssamfundet för de statistikförande myndigheterna är att korta besök som understiger 2 veckor inte alls bokförs, trots att deras betydelse t.ex. i de internationella samarbetsprojekten ofta är större än de långa vistelserna. 2.1.7. Riksomfattande uppgifter Av verksamheten vid Åbo Akademi har farmaceututbildningen, rättsnotarieutbildningen, specialiseringsstudierna för lärare, ett lektorat som baserar sig på ett utbytesavtal inom kultursektorn samt det medicinska PET-centret, som är gemensamt med Åbo universitet, under avtalsperioden 2001 2003 haft status som riksomfattande uppgifter. 2.1.8. Vasa övningsskola Vasa övningsskola har ca 800 elever, ca 80 lärare och ca 20 personer inom den administrativa personalen. Skolan erbjuder ett brett språkprogram med fyra A-språk (finska, engelska, tyska, franska) såvida ett tillräckligt antal elever väljer språket i fråga. Dessutom erbjuds en linje med TCE-undervisning (ämnesundervisning på engelska) inom hela grundutbildningen. I gymnasiet erbjuds utöver ordinarie gymnasiekurser fördjupade bildkonst- och musikprogram samt en IB-linje. I avtalet mellan Vasa övningsskola och Åbo Akademi för 2002 2005 preciseras skolans måloch tyngdpunktsområden. Avtalet klargör skolans inriktning och underlättar fokuseringen i det egna utvärderings- och utvecklingsarbetet. Skolan strävar till att stå för högsta kvalitet 24

när det gäller undervisning och lärande, lärarutbildning och handledning, inlärningsmiljö och undervisningsmateriel. Övningsskolan betjänar den finlandssvenska lärarutbildningen så att professionellt handledd utbildningspraktik tillhandahålls för blivande klasslärare, ämneslärare, lärare i slöjd, bildkonst, musik, huslig ekonomi, gymnastik, specialundervisning och elevhandledning. Under år 2003 har totalt 1 335 studieveckor handledd utbildningspraktik genomförts inom Vasa övningsskola. Övningsskolan har år 2003 haft ett nära samarbete med Åbo Akademis pedagogiska fakultet för att utveckla lärarutbildningen och utbildningspraktiken. Utvecklingen av lärarutbildningen i enlighet med den s.k. Bolognaprocessen har inneburit förberedelsearbete såväl internt som nationellt i det s.k. VOKKE-nätverket. Inom VOKKE har övningsskolorna varit särskilt aktiva i det s.k. Praktikum-utskottet. Den aktuella läroplansreformen har avancerat under 2003. Lärarfortbildning har varvats med konkret läroplansarbete för den grundläggande utbildningen. Vasa övningsskola deltar som pilotskola och har nu infört den nya läroplanen i förskolan och åk 1 2 samt som försöksverksamhet i åk 3 4. Under året har läroplanen för hela den grundläggande utbildningen genomgåtts i ämnesgrupper och försöksverksamheten kan gå vidare till årskurserna 5 7 hösten 2004. Skolans datapedagogiska central (DPC) har skapat tekniska lösningar för det nätbaserade läroplansarbete för alla ämnen. Gymnasiets läroplansreform har förberetts genom lärarfortbildning medan själva läroplansarbetet tar vid för gymnasiets del först läsåret 2004 05. Kompetens i pedagogisk tillämpning av informations- och kommunikationsteknologi är en viktig del i den professionella lärarens arbete i dag. Skolans datapedagogiska central (DPC) har under år 2003 haft ett nära samarbete både med pedagogiska fakulteten och ansvariga inom mediepedagogiken. DPC har handlett 150 lärarstuderande i användningen av IT i undervisningen under deras utbildningspraktik och stått för 5 sv kursverksamhet för lärarstuderande av olika kategorier. Man har också genomfört försöksverksamhet med virtuell handledning med användning av elektronisk portfolio för ämneslärarstuderande inom matematik/fysik/kemi. Lärarhandledning och personalfortbildning har också hört till programmet. Ett stort evenemang under året var Skolmusik 2003, som samlade elever från hela Svenskfinland. Övningsskolans skolbyggnader fungerade under skolmusikevenemanget både som konsert- och workshopslokaler, övernattningsställen och mötesplatser för finlandssvenska barn och ungdomar och deras lärare. Alla skolans elever var på sätt eller annat involverade i programmet. År 2003 dimitterades 79 studenter inom det ordinarie gymnasiet och 25 studenter fick den internationella examen International Baccalaureate. Vasa övningsskola erbjöd möjligheter att som tillägg till studentexamen avlägga gymnasiediplom och olika prov i muntliga färdigheter. Resultatet år 2003 blev 13 gymnasiediplom i bildkonst, 15 i musik, 13 i teaterkonst, 8 i textilslöjd och teknisk slöjd, 4 i gymnastik, 6 i muntlig kommunikation i modersmålet och 10 i muntlig kommunikation i engelska. Projekt för utökad internationalism har genomförts i alla skolstadier inom Vasa övningsskola. Inom grundutbildningens lägre klasser har man samarbete med skolor i Italien, Österrike och Spanien medan gymnasiesamarbete pågår med skolor i Sverige, Frankrike, Schweiz, Italien och Belgien. Skolan har haft studerande i utbildningspraktik från universitet i Österrike, Norge och Danmark. Skolan har under 2003 deltagit i den internationella utvärderingen av 15-åringars kunskaper främst i matematik, en ny s.k. PISA-undersökning. Resultaten har ännu inte offentliggjorts. Utbildningsstyrelsen har under året utvärderat elevernas kommunikationsfärdigheter i åk 9. Man har mätt elevernas förmåga när det gäller informationssökning, skriftlig kommunikation och gruppdiskussion samt elevernas attityder. Man kan med glädje konstatera att övningsskolans elever ligger gott över landets medeltal om man ser till hela provet men att resultaten 25

i delmomentet skriftliga färdigheter är svagast. Flickorna presterar bättre än pojkarna på alla delmoment både i övningsskolan och i landet som helhet. Utredningar och planering för en omstrukturering och sammanflyttning av den grundläggande utbildningen har pågått hela året. Det mest ändamålsenliga alternativet för en sammanhållen grundutbildning, som i framtiden också kan tjäna lärarutbildningens behov av professionellt handledd utbildningspraktik, syns nu vara en lätt ombyggnad och utbyggnad av huset Didacticum. Därmed bör goda synergieffekter mellan olika slag av lärarkompetenser kunna nås till förmån för elevernas och de blivande lärarnas lärande. Skolan uppfyller sålunda lagens anda om den grundläggande utbildningen och kan förhoppningsvis skapa mångsidiga, ändamålsenliga och goda inlärningsmiljöer för samtliga aktörer. Budgetmedel har äskats för 2005. 2.2. Lönsamhet Kostnadsmotsvarighetskalkylerna för kundtjänsten och de offentligrättsliga prestationerna finns på s. 27. Utfallet jämförs dels med prognosen i verksamhets- och ekonomiplanen för åren 2004 2007, dels med resultatavtalet med undervisningsministeriet för år 2003. Den första jämförelsen ligger vanligtvis närmare emedan bokslutssiffrorna för år 2002 då finns att tillgå. Målet för intäkterna av akademins kundtjänst, som prissätts enligt företagsekonomiska principer, har uppnåtts till 96 %, dvs. samma som året innan. Vid en jämförelse med målet i resultatavtalet blir motsvarande siffra endast 80 %. Målet för lönsamheten är 117 000 (2,8 % av intäkterna) och resultatet enligt kostnadsmotsvarighetskalkylen endast 48 246, dvs. 1,2 % av intäkterna. Om man beaktar prisstödet för fortbildning, som beviljats i statsbudgeten, blir överskottet 137 447. I resultatavtalet är målet för lönsamheten 250 000. För att förbättra tillförlitligheten i kostnadsmotsvarighetskalkylerna har andelen tjänstearbete i de externa projekten utretts med hjälp av en förfrågan till de olika ämnena. Svarsprocenten är 73 om man endast beaktar enheter med avgiftsbelagd verksamhet, vars volym överstiger 1 000. För de enheter, som inte svarat men som har en betydande kundtjänst, har gjorts en uppskattning. Kostnaderna för arbete i projekten inom ramen för den egna tjänsten har ökat med 15 % jämfört med år 2002. Samtidigt har man försökt förbättra kalkyleringen av de belopp som visar projektens andel av gemensamma kostnader, dvs. kostnader för utrymmen, bibliotek, IT, ekonomihantering, löneräkning mm. Genom att bättre beakta studenternas andel av IT-kostnaderna och undervisningsutrymmens andel av fastighetskostnaderna har de gemensamma kostnaderna per årsverke kunnat sänkas något. Tabellen på s. 28 med intäkter och kostnader för gemensamt finansierad verksamhet visar att akademins bidrag till verksamheten är 359 587. Intäkterna har sjunkit med 7 % och utgör 6,2 M. Forskningsmedlen från TEKES är 4,7 M och EU-projekten står för 1,5 M. Målet för intäkterna har uppnåtts till 88 %. Trots att intäkterna sjunkit jämfört med föregående år, har de dock vuxit med 14 % jämfört med år 2001. Tabellen på s. 29 visar att användningen av donationer och projektmedel utgör 7,2 M. Ökningen är 35 %. Förklaringen till att utgifterna är större än intäkterna är att tidigare års restanslag har förbrukats. Bl.a. fanns det på stiftelsens s.k. eurodonation betydande belopp oanvända medel ännu i början av året. 26

27 2001 2002 2003 2003 (mål) Ändr % 02-03 2001 2002 2003 30 Intäkter 4 219 400 3 948 361 4 011 778 4 200 000 2 102 125 113 769 108 764 125 000-4 Kostnader Kundtjänst prissatt enligt företagsekonomiska principer Särkostnader 410 löner 1 618 008 1 315 747 1 589 878 1 425 000 21 509 269 530 137 541 882 500 000 2 å tjänstens vägnar 1) 146 996 327 000 375 000 380 000 15 49 952 115 000 75 729 118 000-34 4110-4114 lönebikostnader 369 084 288 477 349 669 313 000 21 114 983 115 585 120 611 110 000 4 lönebikostnader å tjänstens vägnar 2) 33 208 71 404 82 376 83 000 15 11 285 25 111 16 635 26 000-34 40 material 258 208 215 379 197 241 270 000-8 17 717 8 418 7 996 9 000-5 42 hyror 58 307 166 148 139 055-16 1 448 1 510 544-64 43 köpta tjänster 407 269 423 714 390 049 420 000-8 45 921 39 287 56 175 40 000 43 450 etc övriga särkostnader 319 826 237 852 216 180 260 000-9 20 087 19 563 24 302 20 000 24 Särkostnader totalt 3 210 906 3 045 721 3 339 448 3 151 000 10 770 662 854 611 843 874 823 000-1 Driftsåterstod 1 008 494 902 640 672 330 1 049 000-26 -668 537-740 842-735 110-698 000 1 % av intäkterna 23,9 22,9 16,8 25,0 Andel av gemensamma kostnader stödfunktioner 3) 337 116 301 792 261 732 340 000-13 46 924 98 763 110 823 90 000 12 avskrivningar 4) 189 898 164 039 128 599 150 000-22 1 500 1 500 1 422 15 000-5 räntor 5) 18 730 16 630 12 914 14 000-22 188 174 149 1 400-14 utrymmeskostnader 6) 190 706 235 247 220 839 428 000-6 27 044 76 986 93 508 113 000 21 Andel av gemensamma kostnader totalt 736 450 717 708 624 084 932 000-13 75 656 177 423 205 902 219 400 16 Kostnader totalt 3 947 356 3 763 429 3 963 532 4 083 000 5 846 318 1 032 034 1 049 776 1 042 400 2 Öppna universitetets anslag 714 799 706 195 781 234 730 000 11 Överskott/underskott 272 044 184 932 48 246 117 000-74 -29 394-212 070-159 778-187 400 25 % av omsättningen 6,5 4,7 1,2 2,8-28,8-186,4-146,9-149,9 Prisstöd för fortbildning 7) 89 201 Offentligrättsliga prestationer 2003 (mål) Ändr % 02-03 Kostnadsmotsvarighetskalkyler Överskott/underskott inkl. prisstöd 272 044 184 932 137 447 117 000-26 1) Andelen tjänstearbete i externa projekt har utretts med hjälp av en förfrågan till enheterna. Svarsprocent 73. 2) ÅA:s lönebikostnadsprocent är 22,591 år 2001, 21,836 år 2002 och 21,967 år 2003. 3) Andelen av stödfunktionerna är 4 748 /årsverke år 2001, 4 703 år 2002 och 4 269 år 2003. 4) Den beräknade avskrivningstiden är 4 år. 5) Uträknat enligt en nominell ränta om 5,3 % år 2001, 4,9 % år 2002 och 4,2 % år 2003. 6) Andelen av utrymmeskostnaderna är 2 686 /årsverke år 2001, 3 666 år 2002 och 3 602 år 2003. 7) Prisstöd för fortbildning 100 000 år 2003, varav använts 89 201 och 10 799 överförs till år 2004.

2002 2003 Gemensamt finansierad verksamhet 2003 (mål) Ändr. % 02-03 30 Intäkter 6 694 259 6 223 017 7 100 000-7 Kostnader Särkostnader 410 löner 3 099 587 2 981 609 3 288 000-4 å tjänstens vägnar 1) 837 000 558 000 888 000-33 4110-4114 lönebikostnader 674 180 656 218 722 000-3 lönebikostnader å tjänstens vägnar 2) 182 767 122 576 195 000-33 40 material 289 616 263 445 304 000-9 42 hyror 14 842 43 köpta tjänster 534 106 290 850 561 000-46 450 etc övriga särkostnader 626 470 580 374 658 000-7 Särkostnader totalt 6 243 726 5 467 914 6 616 000-12 Driftsåterstod 450 533 755 103 484 000 68 % av intäkterna 6,7 12,1 6,8 Andel av gemensamma kostnader andel av stödfunktionerna 3) 711 000 490 807 780 000-31 avskrivningar 4) 239 646 197 335 240 000-18 räntor 5) 24 300 12 426 22 000-49 utrymmeskostnader 6) 554 226 414 122 786 000-25 Andel av gemensamma kostnader totalt 1 529 172 1 114 690 1 828 000-27 Kostnader totalt 7 772 898 6 582 604 8 444 000-15 ÅA:s bidrag till verksamheten 1 078 639 359 587 1 344 000-67 % av omsättningen 16,1 5,8 18,9 1) Andelen tjänstearbete i externa projekt har utretts med hjälp av en förfrågan till enheterna. Svarsprocent 73. 2) ÅA:s lönebikostnadsprocent är 21,836 % för år 2002 och 21,967 % för år 2003. 3) Andelen av stödfunktionerna är 4 703 /årsverke år 2002 och 4 269 år 2003. 4) Den beräknade avskrivningstiden är 4 år. 5) Uträknat enligt en nominell ränta om 4,9 % år 2002 och 4,2 % år 2003. 6) Andelen av utrymmeskostnaderna är 3 666 /årsverke år 2002 och 3 602 år 2003. 28