Medelpensioneringsålder

Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574

Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...6 Mått och definitioner...8 Medelpensioneringsålder...8 Medelålder för uttag av ålderspension...9 Utträdesålder...9 Antal återstående ersättningsår för personer med suk- eller aktivitetsersättning...10 Resultat...11 Medelpensioneringsålder...11 Medelålder för uttag av ålderspension...13 Genomsnittlig utträdesålder...13 Antal återstående ersättningsår för personer med suk- eller aktivitetsersättning...14 Statistik...16 Antal nybevilade sukersättningar/förtidspensioner m.m...16 Åldersfördelning för personer med nybevilad suk- eller aktivitetsersättning...17 Antalet indragna sukersättningar...18 Förändringar av fördelningen mellan partiell pension och hel pension...19 Tidigt uttag av ålderspension...21 Sent uttag av ålderspension...21 Bilaga...23 Formler för beräkning av medelpensioneringsålder...23 3

Sammanfattning Det finns flera olika sätt att definiera och beräkna det mått som ofta brukar benämnas genomsnittlig eller faktisk pensionsålder. När detta mått efterfrågas och diskuteras är det således inte givet vad som egentligen avses. Pensionsålder kan definieras som den ålder då en person utträder ur arbetsmarknaden eller den ålder då en person bevilas eller börar ta ut en pensionsförmån. Försäkringskassan väler att kalla det förstnämnda för utträdesålder och det sistnämnda för pensioneringsålder. Det kan i de här sammanhangen ibland vara lämpligt att även betrakta sukersättning som en pensionsförmån. Därmed blir det en bättre överensstämmelse mellan utträdesålder och pensioneringsålder. En nedsatt arbetsförmåga av medicinska skäl som resulterar i sukersättning är ett vanligt skäl till att en person i förtid lämnar arbetsmarknaden helt eller delvis. Däremot är till eempel efterlevandepension inte av så stort intresse i detta sammanhang. I denna rapport redovisas en beräkning över ett mått som Försäkringskassan har valt att kalla medelpensioneringsålder. Detta är ett mått på genomsnittlig pensioneringsålder beräknad med formler som bland annat medför att måttet inte påverkas av att olika födelseårgångar är olika stora. Som huvudalternativ har valts att definiera pensioneringsålder som den ålder då en person börar ta ut allmän ålderspension eller får sukersättning, givet att personen vid fyllda 30 år inte hade aktivitetsersättning (eller sukersättning enligt övergångsregler). Före 2003 ingår förtidspension/sukbidrag i måttet i stället för sukersättning. Diagrammet nedan visar medelpensioneringsåldern åren 1998 2007. Medelpensioneringsålder om 30 år betraktas som lägsta pensioneringsålder 63 62 61 60 59 58 Män Samtliga Kvinnor 57 56 55 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 4

Både för kvinnor och män minskade medelpensioneringsåldern mellan 1998 och 2002 men ökade 2003. År 2004 minskade den igen till en något lägre nivå än 2002. År 2005 och 2006 ökade den ganska kraftigt. År 2007 minskade den obetydligt. År 2006 och 2007 var medelpensioneringsåldern på ungefär samma nivå som 1998. Stor betydelse för hur måttet utvecklats är hur antalet nybevilade förtidspensioner/sukersättningar förändrats. Detta antal ökade 1998 2002. Även år 2003 ökade antalet nybevilade suk- och aktivitetsersättningar ämfört med antalet förtidspensioner året innan. Runt årsskiftet 2002/2003 var dock nybevilandet ovanligt lågt. Periodiseringseffekter medförde att den beräknade medelpensioneringsåldern ökade mellan 2002 och 2003. De senaste åren har antalet med nybevilade suk- och aktivitetsersättningar minskat. Måttet medelpensioneringsålder påverkas också av åldersfördelningen bland nybevilade förtidspensionärer, hur många förtidspensionärer som rehabiliteras, förändringar av andelen med hel eller partiell pension samt hur många som väler tidigt respektive sent uttag av ålderspension. Måttet påverkas däremot inte direkt av vid vilken tidpunkt personer slutar att förvärvsarbeta. Det är till eempel möligt att ta ut hel ålderspension och fortfarande förvärvsarbeta. I rapporten redovisas även medelpensioneringsålder där 50 år valts som nedre åldersgräns. Dessutom redovisas beräkningar över medelålder för uttag av ålderspension, genomsnittlig utträdesålder och ett mått över återstående år med suk- eller aktivitetsersättning. 5

Inledning Två frågor som ofta återkommer i debatten om pensionssystemet eller arbetsmarknaden är: Vilken är den genomsnittliga pensioneringsåldern? Vid vilken ålder slutar folk att förvärvsarbeta i genomsnitt? Dessa frågor har inga entydiga svar. Det är inte sälvklart vad som ska menas med pension i detta sammanhang. Det är i många fall inte heller givet när man kan anse att en person har slutat att förvärvsarbeta. En del som tar ut ålderspension fortsätter att förvärvsarbeta, ofta på deltid. En del arbetar sporadiskt, kanske hälper till på sin tidigare arbetsplats när behov finns. Sukersättning är ingen pensionsförmån men många som har sukersättning har tvingats lämna arbetsmarknaden definitivt av medicinska skäl och betraktar sig som förtidspensionärer. En person som har sukersättning har ofta varit sukskriven dessförinnan och det är inte alls sälvklart när man kan anse att hon eller han egentligen lämnade arbetsmarknaden. En del med sukersättning blir rehabiliterade. För dem innebar således inte sukersättningen ett definitivt utträde från arbetsmarknaden. En del personer som lämnar arbetsmarknaden har under de första åren inte någon pension från socialförsäkringen utan lever under några år på avtalspension, kanske i kombination med en privat pensionsförsäkring. Några som har lämnat arbetsmarknaden lever kanske bara på sin förmögenhet. Det behövs därför flera mått för att belysa utträde ur arbetsmarknaden och pensionering. Flera mått ger mer information än bara ett mått. Försäkringskassan anser att fölande mått är intressanta att föla: Genomsnittlig utträdesålder mäter vid vilken ålder personer i genomsnitt lämnar arbetskraften och därigenom slutar att bidra till finansieringen av eempelvis pensionssystemet och sukförsäkringen. Medelpensioneringsålder mäter vid vilken ålder personer i genomsnitt påbörar uttag av ålderspension eller får sukersättning från socialförsäkringen. Ordet medelpensioneringsålder är inte invändningsfritt. Sukersättning är inte någon pensionsförmån. Förmånen kan emellertid bevilas utan tidsbegränsning och kan då utges längst till 65 års ålder då den ersätts av ålderspension. Därför kan ordet medelpensioneringsålder anses vara rimligt och ändamålsenligt trots att det finns formella invändningar. Medelålder för uttag av ålderspension mäter vid vilken ålder personer i genomsnitt påbörar sitt uttag av ålderspension. Eftersom pensionens storlek påverkas av pensionsåldern är det dock inte säkert att nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar ändras även om detta mått förändras. 6

Ett färde mått som Försäkringskassan föler är antal återstående ersättningsår med suk- och aktivitetsersättning. Detta mått visar ett beräknat åtagande vid en viss tidpunkt för beståndet med suk- eller aktivitetsersättningar under förutsättning att förmånstagarna har kvar ersättningen till 65 år utan att ändra ersättningsgrad. Åtagandet mäts i år i stället för kronor. Därigenom får vare ersättning samma vikt oberoende av ersättningens storlek. Det är inte säkert att alla som har hel ålderspension har slutat att förvärvsarbeta. Den som tar ut ålderspension och ändå arbetar ingår som pensionär i måttet medelpensioneringsålder men inte i måttet genomsnittlig utträdesålder. Det är å andra sidan inte alls säkert att alla som har slutat att förvärvsarbeta har sukersättning eller ålderspension. Den som bara lever på avtalspension eller besparingar är pensionär i måttet genomsnittlig utträdesålder men inte i måttet medelpensioneringsålder. Ett annat problem vid beräkning av måtten är att olika födelseårgångar är olika stora. Om en stor födelseårgång fyller 65 år kommer antalet personer som ålderspensioneras att vara ovanligt många detta år. Genomsnittlig ålder bland dem som detta år får ålderspension eller sukersättning kommer att bli ganska hög ämfört med ett år då en liten födelseårgång fyller 65 år även om inte pensioneringsbeteendet har förändrats. Detta är olyckligt. Måtten bör påverkas av pensioneringsbeteendet men inte storleken på olika födelseårgångar. Det finns flera olika sätt att komma ifrån problemet att olika födelseårgångar är olika stora. Ett sätt är att fastställa en genomsnittlig pensioneringsålder för vare födelseårgång. Den genomsnittliga pensioneringsåldern kan då inte fastställas förrän i stort sett alla i födelseårgången har pensionerats. Nackdelen med denna metod är att man inte får någon information om pensioneringsbeteendet hos dagens 50-åringar och 60-åringar. Måttet blir inaktuellt innan det har hunnit fastställas. För att kunna göra relevanta ämförelser över tid och ändå ha ett aktuellt mått har Försäkringskassan valt att beräkna medelpensioneringsålder med en metod som påminner om den som inom demografin används för att beräkna medellivslängd. Detta innebär i princip att alla födelseårgångar ges samma vikt. Därigenom kommer man ifrån problemet att de är olika stora. De beräkningsformler som numer tillämpas överensstämmer med dem som tillämpas i Finland och Norge. Det finns en viktig skillnad mellan ålderspension och sukersättning. Sukersättning får en person som av medicinska skäl har nedsatt förmåga att försöra sig genom arbete. Sukersättning är således inte en generell rättighet. När det gäller ålderspension är det däremot valfritt vid vilken ålder (efter 61 år) som pensionsuttaget påböras. Ålderspensionens storlek blir lägre u tidigare pensionsuttaget påböras. Den försäkrade tar således en ekonomisk konsekvens av sitt beslut. Om måttet medelpensioneringsålder sunker över tiden kan det bero på att fler personer tvingas lämna arbetslivet i förtid av medicinska skäl men det kan också bero på att fler personer väler att ta ut ålderspension före 65 års ålder (eventuellt utan att lämna arbetslivet). 7

Mått och definitioner I detta avsnitt beskrivs närmare de två måtten medelpensioneringsålder och medelålder för uttag av ålderspension. Något mindre detalerat beskrivs också måtten genomsnittlig utträdesålder och antal återstående år för personer med suk- eller aktivitetsersättning. Medelpensioneringsålder Definition Medelpensioneringsålder är ett mått på genomsnittlig pensioneringsålder efter det att en ustering har gorts så att måttet inte påverkas av att olika födelseårgångar är olika stora. En persons pensioneringsålder definieras som den ålder då han eller hon får sukersättning eller påbörar sitt uttag av ålderspension och inte hade sukersättning dessförinnan. Vid beräkningen väls en nedre åldersgräns, till eempel 30 år eller 50 år. Vid beräkningen bortses från dem som hade sukersättning eller aktivitetsersättning dessförinnan. Suk- och aktivitetsersättning infördes 2003. För åren före 2003 ingår i stället förtidspension/sukbidrag i måttet. De som endast har premiepension från ålderspensionssystemet betraktas inte som pensionärer i denna beräkning. Personer som endast har avtalspension eller en privat pensionsförsäkring ingår inte i måttet. Det är först när de får ålderspension eller sukersättning från socialförsäkringen som de betraktas som pensionärer. Andra pensionsförmåner, som till eempel efterlevandepension, ingår inte i beräkningen. Måttet medelpensioneringsålder mäter således inte vid vilken tidpunkt personer slutar att förvärvsarbeta. Det är till eempel möligt att ta ut hel ålderspension och fortfarande förvärvsarbeta. Både ålderspension och sukersättning kan utges i olika nivåer, hel, 3/4, halv och 1/4. Övergångsvis finns också nivån 2/3 för sukersättning. Vid beräkningen över medelpensioneringsålder tas hänsyn till de olika nivåerna. Om en person får halv sukersättning vid 55 års ålder betraktas detta som en halv pensionering vid beräkningen. Om en person som tidigare har haft halv sukersättning får hel sukersättning vid till eempel 60 års ålder betraktas också detta som en halv pensionering. Om en person med sukersättning blir rehabiliterad och inte längre får sukersättning betraktas detta i beräkningen som en negativ pensionering. Måttet medelpensioneringsålder kan påverkas av administrativa förändringar, till eempel ändrade genomströmningstider för pensionsärenden. 8

I bilaga redovisas de formler som använts vid beräkningen. Lägsta pensioneringsålder Förtidspension och sukbidrag kunde tidigare utges från och med 16 års ålder. Detta kunde då betraktas som den lägsta möliga pensioneringsåldern. Från och med 2003 har dessa förmåner ersatts av aktivitetsersättning och sukersättning. Lägsta ålder för aktivitetsersättning är 19 år och lägsta ålder för sukersättning är 30 år. Övergångsvis finns det dock personer som är yngre än 30 år (och tidigare även yngre än 19 år) men som ändå har sukersättning eftersom de tidigare hade förtidspension. Aktivitetsersättning skiler sig i många avseenden från den tidigare förtidspensionen. De som får aktivitetsersättning är ofta personer som aldrig kommer in på arbetsmarknaden. Försäkringskassan har valt att i beräkningen betrakta sukersättning som en pensionsförmån men inte aktivitetsersättning. I huvudalternativet blir därmed 30 år lägsta möliga pensioneringsålder. För att kunna ämföra måttet över tiden bortses från pensioneringar under 30 år även för tidigare år. Vid beräkningen bortses således från dem som fick förtidspension eller aktivitetsersättning före 30 års ålder. Medelpensioneringsålder beräknas också för personer som inte var pensionerade före 50 års ålder. Medelålder för uttag av ålderspension Medelålder för uttag av ålderspension beräknas med samma formler som medelpensioneringsålder med den skillnaden att endast ålderspension ingår. Lägsta möliga ålder för uttag av ålderspension är 61 år men de allra flesta väler än så länge att böra ta ut sin ålderspension vid 65 års ålder. Måttet påverkas också av hur många som väler att vänta till efter 65 års ålder innan de påbörar pensionsuttaget. Utträdesålder Med utträdesålder menas den ålder då en individ utträder ur arbetskraften. Genomsnittlig utträdesålder beräknas för individer som är i arbetskraften vid viss ålder. Det bortses således från dem som utträdde ur arbetsmarknaden dessförinnan. Detta är analogt med beräkningar över medellivslängd där man inte enbart är intresserad av medellivslängd från födseln utan även genomsnittlig återstående livslängd för den som till eempel uppnått 50 års ålder. Underlag till beräkningen över utträdesålder är Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU). För måttet utträdesålder finns således flera olika alternativ beroende på vilken ålder som är utgångspunkt. I denna rapport redovisas bara en tidsserie för måttet. Denna utgår från dem som var i arbetskraften vid 50 års ålder. 9

För en närmare beskrivning av måttet hänvisas till rapporten Genomsnittlig pensionsålder i de nordiska länderna med internationell utblick (Analyserar 2006:11 publicerad av Försäkringskassan). Se även rapporten Hur länge arbetar vi i Sverige? Om arbetslivets längd med regional uppdelning (Analyserar 2007:6). Se fölande länkar till Försäkringskassans hemsida: http://www.forsakringskassan.se/filer/publikationer/pdf/ana0611.pdf http://www.forsakringskassan.se/filer/publikationer/pdf/ana0706.pdf Antal återstående ersättningsår för personer med suk- eller aktivitetsersättning Försäkringskassan (och före 2005 Riksförsäkringsverket) brukar i sina årsredovisningar ha med ett mått för antal år som återstår till 65 år för personer med suk- eller aktivitetsersättning. Detta mått påverkas av både antalet personer med dessa förmåner, deras åldersfördelning och ersättningsgraden. Ett motsvarande mått för förtidspension/sukbidrag finns för åren före 2003. I sammanhanget kan också nämnas Försäkringskassans beräkningar över den så kallade ohälsoskulden, till eempel rapporten Redovisar 2007:11, se fölande länk: http://www.forsakringskassan.se/filer/publikationer/pdf/red0711.pdf 10

Resultat Medelpensioneringsålder I detta avsnitt visas två tabeller över utvecklingen av medelpensioneringsåldern mellan 1998 och 2007 med 30 år respektive 50 år som lägsta antagen pensioneringsålder. Tabell 1 Medelpensioneringsålder ifall 30 år betraktas som lägsta pensioneringsålder. Det bortses från dem som fick aktivitetsersättning (före 2003 förtidspension) dessförinnan Kvinnor Män Kvinnor och män 1998 61,5 62,2 61,9 1999 60,9 61,9 61,4 2000 59,9 61,2 60,5 2001 59,4 61,1 60,2 2002 58,2 60,3 59,3 2003 59,2 61,3 60,3 2004 57,8 60,3 59,1 2005 59,3 61,3 60,3 2006 61,4 62,5 61,9 2007 61,3 62,3 61,8 Både för kvinnor och män minskade medelpensioneringsåldern mellan 1998 och 2002 men ökade 2003. År 2004 minskade den igen till en något lägre nivå än 2002. År 2005 ökade den till ungefär samma nivå som 2001 och 2003. År 2006 ökade medelpensioneringsåldern ytterligare, till ungefär samma nivå som 1998. År 2007 sönk den obetydligt. Stor betydelse för hur måttet utvecklats är förändringen av antalet nybevilade förtidspensioner. Måttet påverkas också av åldersfördelningen bland dem som nybevilas sukersättning, hur många med sukersättning som rehabiliteras, förändringar av andelen med hel eller partiell förmån samt hur många som väler tidigt eller sent uttag av ålderspension. Som tidigare nämnts påverkas däremot måttet inte direkt av vid vilken tidpunkt personer slutar att förvärvsarbeta. Det är tillåtet att ta ut ålderspension, även hel ålderspension, och ändå förvärvsarbeta. Antal nybevilade förtidspensioner ökade mellan 1998 och 2002. Runt årsskiftet 2002/2003 nybevilades ovanligt få förtidspensioner/sukersättningar. Antalet nybevilade suk- och aktivitetsersättningar blev fler 2003 än 2002 men vissa periodiseringseffekter medförde att den beräknade medelpensioneringsåldern blev högre 2003 än 2002. Ökningen år 2003 var tillfällig. År 2005 och 2006 steg medelpensioneringsåldern vilket främst berodde på att antalet nybevilade suk- och aktivitetsersättningar minskade kraftigt dessa år. 11

År 2006 minskade antalet nybevilade sukersättningar kraftigt men detta antal var ändå betydligt högre än antalet nybevilade förtidspensioner/sukbidrag över 30 år under de sista åren på 1990-talet. Trots detta var medelpensioneringsåldern 2006 och 2007 ungefär densamma som 1998 och högre än 1999. Orsaken är bland annat att åldersfördelningen i befolkningen är annorlunda nu än vid slutet av 1990-talet. Det är fler personer nu i åldrarna mellan 55 och 64 år där riskerna att få sukersättning är stora. Benägenheten att få sukersättning var ungefär densamma 2006 och 2007 som under slutet av 1990-talet. Se även avsnittet Statistik. År 2007 minskade antalet nybevilade sukersättningen ganska lite ämfört med åren dessförinnan. Samtidigt ökade antalet med tidigt uttag av ålderspension. Detta bidrog till den lilla minskningen av medelpensioneringsåldern detta år. Tabell 2 Medelpensioneringsålder ifall 50 år betraktas som lägsta pensioneringsålder. Det bortses från dem som fick sukersättning (före 2003 förtidspension) dessförinnan Kvinnor Män Kvinnor och män 1998 63,4 63,6 63,5 1999 63,1 63,4 63,2 2000 62,7 63,1 62,9 2001 62,5 63,1 62,8 2002 62,1 62,8 62,4 2003 62,5 63,2 62,9 2004 62,2 62,9 62,5 2005 62,7 63,2 63,0 2006 63,5 63,8 63,7 2007 63,3 63,6 63,5 Om 50 år betraktas som lägsta möliga pensioneringsålder blir medelpensioneringsåldern 63,5 år 2007. Medelpensioneringsåldern minskade mellan 1998 och 2002 men inte så kraftigt som i tabell 1. Å andra sidan är inte heller ökningarna 2003 och 2005 2006 så kraftiga. Medelpensioneringsåldern minskade kraftigare för kvinnor än för män under perioden 1998 2002 men ökade något kraftigare för kvinnor än för män åren 2005 2006. År 2006 var medelpensioneringsåldern något högre än 1998 och år 2007 på ungefär samma nivå som 1998. 12

Medelålder för uttag av ålderspension Tabell 3 Medelålder för uttag av ålderspension Kvinnor Män Kvinnor och män 1998 64,9 64,8 64,9 1999 64,9 64,7 64,8 2000 64,9 64,7 64,8 2001 64,9 64,8 64,8 2002 64,9 64,7 64,8 2003 64,9 64,8 64,8 2004 64,9 64,7 64,8 2005 64,8 64,7 64,8 2006 64,8 64,7 64,7 2007 64,7 64,5 64,6 Om bara ålderspension betraktas som pension blir medelpensioneringsåldern stra under 65 år, något högre för kvinnor än för män. Orsaken till att medelåldern för uttag av ålderspension blir under 65 år är att det är vanligare med uttag före 65 års ålder än sent uttag av pension. Tidigt uttag är vanligare bland män än bland kvinnor. Åren 2003 2007 ökade antalet med tidigt uttag ganska kraftigt men även antalet med sent uttag ökade. Sammantaget har medelåldern för uttag av ålderspension minskat något de senaste åren. Det kan påminnas om att de som endast har premiepension inte har ansetts vara ålderspensionärer i denna beräkning. Genomsnittlig utträdesålder Tabell 4 Genomsnittlig utträdesålder från arbetskraften för individer som är i arbetskraften vid 50 års ålder Kvinnor Män Kvinnor och män 1998 61,8 62,7 62,2 1999 61,9 62,7 62,3 2000 61,9 62,7 62,3 2001 62,1 62,9 62,5 2002 62,2 63,1 62,7 2003 62,6 63,4 63,0 2004 62,7 63,5 63,1 2005 62,6 63,4 63,0 2006 62,7 63,3 63,0 2007 62,6 63,5 63,1 Källa: SCB/AKU, egna bearbetningar. Utträdesåldern har varit nästan oförändrad efter 2003, för både kvinnor och män. Medelpensioneringsåldern har varierat mer. En ämförelse med tabell 2 visar att den genomsnittliga utträdesåldern för kvinnor var lägre än medelpensioneringsåldern (med samma åldersgräns) i böran av perioden men ungefär lika mellan 2002 och 2005. För män var utträdesåldern något lägre 13

än medelpensioneringsåldern till och med 2002 men högre 2003 2005. År 2006 och 2007 var medelpensioneringsåldern högre än utträdesåldern för både män och kvinnor eftersom medelpensioneringsåldern ökade relativt kraftigt 2006 medan utträdesåldern var ungefär oförändrad. Närmare analyser av genomsnittlig utträdesålder har redovisats i rapporterna Analyserar 2006:11 och 2007:6 som har publicerats av Försäkringskassan. Antal återstående ersättningsår för personer med suk- eller aktivitetsersättning Tabell 5 och diagram 2 visar antal återstående ersättningsår för personer med suk- eller aktivitetsersättning (tidigare förtidspension/sukbidrag). Tabell 5 Antal återstående ersättningsår för personer med suk- eller aktivitetsersättning (före 2003 förtidspension/sukbidrag), tusental Kvinnor Män Kvinnor och män 1998 2 351 1 973 4 324 1999 2 409 2 001 4 410 2000 2 534 2 073 4 606 2001 2 646 2 161 4 806 2002 2 882 2 300 5 182 2003 3 005 2 340 5 345 2004 3 233 2 440 5 673 2005 3 351 2 482 5 833 2006 3 346 2 486 5 832 2007 3 328 2 490 5 818 Diagram 2 Antal återstående ersättningsår för personer med suk- eller aktivitetsersättning (före 2003 förtidspension/sukbidrag), tusental 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 Kvinnor och män Kvinnor Män 2 000 1 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 14

Antal återstående ersättningsår för personer med suk- eller aktivitetsersättning (förtidspension/sukbidrag) ökade under perioden 1998 2005 men var i stort sett oförändrat 2006 och 2007. Ökningen var tidigare kraftigare för kvinnor än för män. År 2006 och 2007 var ökningen obetydlig för män. För kvinnor minskade antalet återstående ersättningsår något 2006 och 2007. 15

Statistik Antal nybevilade sukersättningar/förtidspensioner m.m. Det främsta skälet till att medelpensioneringsåldern minskade efter 1998 är att antalet nybevilade förtidspensioner ökade. Åren 2005 och 2006 minskade antalet nybevilade suk- och aktivitetsersättningar kraftigt. Medelpensioneringsåldern ökade därmed. År 2007 minskade medelpensioneringsåldern något trots att antalet nybevilade suk- och aktivitetsersättningar minskade. Tabellen nedan visar utvecklingen av nybevilandet från böran av 1990-talet. Tabell 6 Antal nybevilade förtidspensioner/sukbidrag (fr.o.m. 2003 suk- och aktivitetsersättningar) Kvinnor Män Summa 1990 26 900 23 600 50 500 1991 25 700 23 800 49 600 1992 30 100 28 300 58 400 1993 32 100 30 400 62 500 1994 25 100 23 400 48 500 1995 20 600 18 600 39 200 1996 20 900 18 300 39 200 1997 21 200 20 000 41 200 1998 18 600 15 900 34 500 1999 21 900 17 600 39 500 2000 27 900 21 300 49 200 2001 32 600 24 500 57 100 2002 37 200 26 500 63 700 2003 38 400 27 000 65 400 2004 44 100 29 100 73 200 2005 36 000 24 300 60 300 2006 27 800 20 400 48 200 2007 27 400 20 300 47 700 Som framgår av tabellen var antalet nybevilade förtidspensioner ovanligt få ust 1998 när Riksförsäkringsverket påbörade sina beräkningar av medelpensioneringsålder. Beräkningen påbörades således det år när antalet nybevilade förtidspensioner var som lägst och medelpensioneringsåldern förhållandevis hög. Åren 2002 2004 var antalet nybevilade förtidspensioner respektive sukersättningar fler än något tidigare år. År 1993 var dock antalet nästan lika högt som år 2002. 16

År 2005 och 2006 minskade antalet nybevilade suk- och aktivitetsersättningar kraftigt. Antalet minskade även 2007 men inte alls så kraftigt som åren innan. De flesta personer med nybevilad sukersättning/förtidspension har dessförinnan haft sukpenning. Den främsta orsaken till den kraftiga ökningen av antalet nybevilade förtidspensioner under de första åren av 2000-talet var att ett ökat antal ärenden som avsåg långa sukfall avslutades. Måttet medelpensioneringsålder påverkas således av administrationen av försäkringen. Hade de långa sukfallsärendena avgorts tidigare hade också medelpensioneringsåldern legat på en lägre nivå under några år. Åldersfördelning för personer med nybevilad sukeller aktivitetsersättning Diagram 3 visar antalet nybevilade suk- och aktivitetsersättningar 2007 för kvinnor och män fördelat på åldersgrupper. Det mönster som diagrammet visar gäller för de flesta år. I alla åldrar utom de allra yngsta är det fler kvinnor än män som får suk- eller aktivitetsersättning. De som får aktivitetsersättning i de allra yngsta åldersgrupperna skiler sig i många avseenden från dem som får sukersättning i högre åldrar. Vid beräkning av medelpensioneringsålder bortses därför från denna grupp. I åldrarna mellan 35 och 44 år är det betydligt fler kvinnor än män som får sukersättning. Skillnaden minskar i åldrarna däröver. Diagram 3 Antal nybevilade suk- och aktivitetsersättningar 2007 för olika åldersgrupper 6000 5000 4000 3000 Kvinnor Män 2000 1000 0 18-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupper Tabellen nedan visar ungefärlig medelålder för personer med nybevilad förtidspension/sukbidrag (fr.o.m. 2003 suk- och aktivitetsersättning). Tabellvärdena är beräknade från statistik med en indelning i femårsgrupper varför medelåldern inte har kunnat beräknas eakt. Vid beräkningen har ingen ustering gorts för att olika födelseårgångar är olika stora. 17

Tabell 7 Ungefärlig medelålder för personer med nybevilad suk- eller aktivitetsersättning (före 2003 förtidspension/sukbidrag) Medelålder för alla med nybevilad ersättning Medelålder bortsett från dem som är under 30 år Kvinnor Män Kvinnor Män 1998 49,5 50,6 51,9 53,3 1999 50,1 50,7 52,2 53,5 2000 50,1 50,8 52,2 53,5 2001 50,3 50,9 52,4 53,7 2002 50,2 50,6 52,3 53,5 2003 50,6 51,3 52,0 53,3 2004 49,7 50,9 51,3 52,9 2005 49,1 50,3 51,1 52,9 2006 48,0 48,2 51,0 52,9 2007 47,8 47,8 51,1 53,0 Medelåldern för nybevilad förtidspension förändrades inte så mycket mellan 1998 och 2002. Den låga medelåldern för kvinnor 1998 var en tillfällig effekt av en regeländring för änkepension som också påverkade förtidspensioneringen. På grund av regeländringen 2003 ökade medelåldern tillfälligt för nybevilad suk- och aktivitetsersättning ämfört med förtidspension/sukbidrag året innan. Om bara de över 30 år tas med i beräkningen minskade dock medelåldern något. Medelåldern för nybevilad suk- och aktivitetsersättning har sunkit alla år sedan 2004. Om bara de över 30 år tas med har medelåldern emellertid varit nästan oförändrad de senaste åren, detta gäller både kvinnor och män. Det är således relativt många ungdomar som har fått aktivitetsersättning de senaste åren. Detta har inte påverkat måttet medelpensioneringsålder. Antalet indragna sukersättningar Medelpensioneringsåldern påverkas av hur många personer med sukersättning som rehabiliteras och hur många ersättningar som blir indragna av andra skäl, till eempel för att personer blivit frihetsberövade. En pensionsförmån som upphör räknas som ett negativt nybevilande vid beräkningen av medelpensioneringsålder. Tabell 8 visar antalet indragna sukersättningar 2004 2006, både indragna hela och partiella sukersättningar. I tabellen inkluderas antalet som har haft sukersättningen vilande och därefter fått den indragen. Jämförbar statistik för tidigare år saknas och statistiken för 2007 är inte klar ännu. 18

Tabell 8 Antalet indragna sukersättningar År Kvinnor Män Summa 2004 1 732 2 062 3 794 2005 2 868 2 826 5 694 2006 4 258 3 579 7 837 Antalet indragna sukersättningar ökade mellan 2004 och 2006, mer för kvinnor än för män. Antalet indragningar är dock alltämt få. Förändringen har höt medelpensioneringsåldern något. Förändringar av fördelningen mellan partiell pension och hel pension Både för ålderspension och suk- och aktivitetsersättning finns flera olika ersättningsnivåer, hel, 3/4, 1/2 och 1/4. Förtidspension har också kunnat utges som 2/3 förmån. Förmånsnivån finns kvar enligt övergångsregler. Antalet ålderspensionärer som hade partiell pension och var boende i riket var ungefär 25 800 i december 2007. De flesta av dem hade endast premiepension och har inte betraktats som ålderspensionärer i denna rapport. Om bara ålderspensionärer med inkomstpension, tilläggspension och/eller garantipension tas med i beräkningen var antalet ålderspensionärer med partiell pension knappt 9 200 varav 5 500 män och 3 800 kvinnor. Antalet ålderspensionärer med partiell pension har ökat de senaste åren men inverkan på måttet medelpensioneringsålder är trots allt ganska begränsat. Fölande tabell visar procentuell fördelning av sukersättning/förtidspension efter nivå. 19

Tabell 9 Procentuell fördelning av beståndet suk- och aktivitetsersättningar (före 2003 förtidspensioner/sukbidrag) efter pensionsnivå Hel ¾ 2/3 1/2 1/4 Summa Kvinnor 1998 71,7 2,0 0,5 21,3 4,5 100 1999 72,0 2,0 0,4 20,8 4,8 100 2000 72,5 2,0 0,3 20,1 5,1 100 2001 72,9 2,1 0,3 19,4 5,4 100 2002 73,0 2,2 0,2 18,8 5,8 100 2003 72,2 2,4 0,2 18,8 6,4 100 2004 70,8 2,6 0,1 19,2 7,2 100 2005 69,6 2,8 0,1 19,6 7,9 100 2006 68,8 2,9 0,1 19,8 8,4 100 2007 68,1 3,0 0,1 19,8 9,0 100 Män 1998 79,8 2,2 0,4 15,5 2,1 100 1999 79,8 2,2 0,4 15,4 2,3 100 2000 80,2 2,2 0,3 14,7 2,5 100 2001 80,3 2,2 0,3 14,7 2,5 100 2002 80,2 2,4 0,2 14,5 2,7 100 2003 79,6 2,5 0,2 14,7 3,0 100 2004 78,6 2,7 0,1 15,1 3,4 100 2005 77,8 2,8 0,1 15,5 3,8 100 2006 77,4 2,9 0,1 15,6 4,0 100 2007 77,2 2,9 0,1 15,5 4,3 100 Av tabellen framgår att andelen med hel förtidspension/sukbidrag ökade något mellan 1998 och 2002 vilket bidrog till minskningen av medelpensioneringsåldern mellan dessa år. Detta motverkades dock i stor utsträckning av att även andelen med 1/4 pension ökade på bekostnad av andelen med halv pension. Åren 2003 2005 minskade andelen med hel ersättning medan antalet med 1/4 ersättning ökade lite kraftigare än åren innan. Dessutom ökade andelen med halv ersättning. Åren 2006 och 2007 har andelen med hel ersättning fortsatt att minska och andelen med 1/4 ersättning att öka. Andelen med halv ersättning ökar inte längre. Ökningen av andelen med partiell sukersättning har haft en något höande effekt på medelpensioneringsåldern. 20

Tidigt uttag av ålderspension En ålderspensionsförmån kan tidigast tas ut från 61 års ålder. Uttag före 65 års ålder kallades tidigare förtida uttag. Detta begrepp finns inte i det nuvarande ålderspensionssystemet. Fortfarande är dock 65 år den vanligaste pensioneringsåldern. Uttag av ålderspension dessförinnan kallas här tidigt uttag av ålderspension. Medelpensioneringsåldern påverkas av hur många personer som väler tidigt uttag. Tabellen nedan visar antalet personer som är yngre än 65 år boende i riket och som tar ut ålderspension. De som endast har premiepension har räknats bort. Observera att det inte är nybevilandet som redovisas i tabellen utan beståndet ålderspensionärer under 65 år. Tabell 10 Antalet ålderspensionärer som är under 65 år, boende i riket, och som inte enbart har premiepension Kvinnor Män Summa 1997 5 900 11 800 17 700 1998 6 000 11 800 17 800 1999 6 600 12 900 19 500 2000 7 500 14 900 22 400 2001 7 600 14 800 22 400 2002 7 800 15 200 23 000 2003 8 600 15 800 24 400 2004 11 000 18 300 29 300 2005 13 500 21 800 35 300 2006 17 200 26 500 43 700 2007 22 900 32 400 55 300 Som framgår av tabellen har antalet ålderspensionärer under 65 år ökat under perioden. Ökningen har varit särskilt kraftig efter 2003. Detta har haft en minskande effekt på medelpensioneringsåldern samt på måttet medelålder för uttag av ålderspension. Den låga ökningstakten mellan 1997 och 1998 förklaras av att den lägsta tillåtna åldern för att ta ut ålderspension då hödes från 60 till 61 år. En trolig orsak till att ökningen tillfälligt stannade upp efter år 2000 är att nya regler för beräkning av ålderspension infördes 2001 som gorde det mindre lönsamt för en del att ta förtida uttag. Det är troligt att många av dem med tidigt uttag av ålderspension fortfarande förvärvsarbetar. Det är valfritt vid vilken ålder som en person börar ta ut sin ålderspension. Både i det gamla och nya ålderspensionssystemet blir pensionen lägre u tidigare ålderspensionen börar tas ut. Sent uttag av ålderspension I det nuvarande ålderspensionssystemet finns ingen övre åldersgräns för när pensionsuttaget ska påböras. Ju senare uttaget påböras desto högre blir pensionen. I det tidigare ålderspensionssystemet var det också tillåtet att 21

vänta med pensionsuttaget, så kallat uppskutet uttag. Det fanns dock en övre gräns på 70 år om det uppskutna uttaget skulle kompenseras med högre pension. Eftersom det inte finns någon fastställd pensionsålder i det nuvarande ålderspensionssystemet är begreppet uppskutet uttag inte längre relevant. Försäkringskassan har ingen statistik som direkt visar hur många som är äldre än 65 år men som ännu inte börat ta ut sin ålderspension. Troligen var antalet ungefär 10 000 i december 2006 och 13 000 ett år senare. Åren innan 2003 var antalet uppskutna uttag troligen mellan 4 000 och 5 000 per år. Antalet med sent uttag av ålderspension har således ökat förhållandevis kraftigt de senaste åren. Antalet personer som är över 65 år och som fortfarande förvärvsarbetar är säkert betydligt fler än antalet som har väntat med att ta ut ålderspensionen. De flesta som skuter upp pensionsuttaget, börar ta ut pensionen mellan 65 och 66 års ålder. Antalet som börar ta ut pensionen efter 67 års ålder är mycket få. 22

Bilaga Formler för beräkning av medelpensioneringsålder Sätt z = de som bor i landet i slutet av år i åldern v = de icke-pensionärer som bor i landet i slutet av år i åldern p = de pensionärer som bor i landet i slutet av år i åldern * e = de nya pensionärerna under år i åldern y = dödligheten under år för dem som vid årets slut är i åldern f = dödlighetsförhöningsfaktor enligt schablon, = 9 för åldrar under 50 år, = 3 för åldrar mellan 50 och 60 år och = 1 för högre åldrar X = vald lägstaålder vid beräkningen Antag att e = p 1 p 1 (1 f y ) och * v 1 1 = z 1 1 p 1 1 samt att pensioneringsbenägenheten formeln: e under året i åldern ges av * 1 e = e / v 1, e med 70 = 1. Pensioneringsrisken för den syntetiska kohorten under året i åldern föler av formeln A = e 1 k = X (1 e k y k ) och medelpensioneringsåldern kan tolkas som ett vägt medeltal: E X = ( 70 = X A ) / 70 = X A 23

I serien Socialförsäkringsrapport har fölande skrifter publicerats under år 2008: 2008:1 Nordiska strategier för att begränsa sukfrånvaro 2008:2 Möliga vägar ut ur suk- och aktivitetsersättning 2008:3 Köns- och länsskillnader inom arbetsskadeförsäkringen. Beslut om livränta 2005 2006 2008:4 Oämlikhet och utanförskap. Rapport från forskarseminarium i Umeå 23 24 anuari 2008 2008:5 Strategier för begränsning av sukfrånvaro och förtidspensionering. Erfarenheter från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige 1990 2007 2008:6 Mål, mått och resultat analys av handläggningstider 2008:7 Uppfölning av Pilas pilotverksamhet 2008:8 Försäkringskassan och arbetslivsinriktad rehabilitering. Regelverket i praktiken och återgång i arbete efter aktiv åtgärd 2008:9 Medelpensioneringsålder 24