Stränder - en värdefull miljö för oss alla?

Stränder - en värdefull miljö för oss alla? En studie om exploatering av stränder i Dalarö, Haninge kommun Jenny Silander Praktikarbete vid kommunstyrelseförvaltningen, Haninge kommun Handledare: Erik Wijnbladh Kulturvetarlinjen, Tillämpningskurs med praktik, Handledd praktik 15 högskolepoäng, Stockholms universitet Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Postgiro Bankgiro 136 81 Handen Rudsjöterassen 2 Växel: 08-606 70 00 08-606 89 10 1265-8 356-5975 Haninge haningekommun@haninge.se

FÖRORD Följande rapport är framarbetad under en praktikperiod i Haninge kommun på 10 veckor på kommunstyrelseförvaltningens avdelning samhällsutveckling och enheten strategisk planering. Praktiken ges på en kurs som heter Tillämpningskurs med praktik (30 hp), en avslutande kurs på Kulturvetarlinjens kandidatprogram (180 hp), Stockholms universitet. Mitt huvudämne på linjen är kulturgeografi. Samtidigt som jag gjort praktik i kommunen har jag läst en kvällskurs, Miljövård (15 hp), på Stockholms universitet. Denna kurs har vart mycket relevant och kopplad till praktiken på olika sätt och av den anledningen har jag kunnat använda information från föreläsningar som gavs på kursen i föreliggande rapport. Tack för den viktiga informationen alla föreläsare på miljövårdskursen! Anställda på länsstyrelsen i Stockholms län och på statliga lantmäteriet har också bidragit med information till undersökningen, tack för att ni tålmodigt svarat på frågor under arbetets gång! Arbetet och rapportframställningen har utförts av mig, Jenny Silander, med kommunekologen Erik Wijnbladh som handledare. Stort tack till Erik som har fungerat som ett stöd och bidragit med mycket bra idéer till arbetet. Jag vill även tacka Sven Mårtensson, IT-utvecklare i Haninge kommun, som har bidragit med värdefull kunskap och hjälpt mig med programvaran MapInfo. Plan- och byggavdelningen i kommunen har också bidragit med användbar information, tack till bygglovsarkitekt Cecilia Granström och bygglovsingenjör Kajsa de Vall. Tack även till Martin Lagnerö, statistiker i Haninge kommun, som har letat fram användbar statistik om Dalarö. Jag vill även tacka Martin Ragnar, Cecilia Pettersson, Kjell Flygelholm, Lars-Arne Eriksson, Erik Andersson m.fl. i kommunen som varit till hjälp för att möjliggöra mitt praktikarbete. Utan er alla skulle arbetet inte blivit vad det är! Haninge januari 2009 Jenny Silander Bilden på framsidan är fotograferad i södra Dalarö av mig, Jenny Silander. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...6 1.1 STRÄNDER EN AKTUELL MILJÖFRÅGA...6 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...7 1.3 AVGRÄNSNINGAR OCH DEFINITIONER...8 1.3.1 Avgränsningar...8 1.3.2 Definitioner...9 2. BAKGRUND...9 2.1 HANINGE KOMMUNS ARBETE FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING...9 2.2 DALARÖ...10 2.2.1 Bebyggelseutvecklingen i Dalarö...12 2.3 NUVARANDE STRANDSKYDDET...14 2.3.1 Myndigheters och Haninge kommuns översyn av strandskydd...16 2.4 NYTT FÖRSLAG TILL STRANDSKYDD...17 2.4.1 Otillräcklig tillämpning och tillsyn...18 2.4.2 Bristande legitimitet...18 2.4.3 Oklart och svårtolkat regelverk...18 2.4.4 Nya strandskyddets inverkan på Haninge kommun...19 2.5 FASTIGHETER I DALARÖ...19 3. TIDIGARE STUDIER...20 4. METOD OCH MATERIAL...22 4.1 MATERIAL...22 4.1.1 Flygbilder och ortofoton...22 4.1.2 Programvara...23 4.1.3 Digitala kartmaterial och program...23 4.1.4 Litteratur och digitalt material...23 4.2 METOD...24 4.2.1 Indikatormetoden...24 4.2.2 Tolkning och digitalisering...26 4.2.3 Testfältinventering...27 4.2.4 Fältinventering till undersökningen...28 4.2.5 Analys...30 4.2.6 Intervjuer...32 4.3 METOD- OCH KÄLLDISKUSSION...33 5. RESULTAT...33 6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER...39 7. REFERENSER...43 7.1 TRYCKTA KÄLLOR...43 7.1.1 Litteratur...43 7.2 OTRYCKTA KÄLLOR...43 7.2.1 Muntliga...43 7.2.2 Dokument/Artiklar/bilder...44 7.2.3 Email...44 7.2.4 Internet...44 8. BILAGOR...46 8.1 BILAGA 1, BEBYGGELSE I DALARÖ IDAG...46 8.2 BILAGA 2, ANSVARSFÖRDELNING STRANDSKYDD...47 8.3 BILAGA 3, TESTFÄLTINVENTERING I DALARÖ...48 8.4 BILAGA 4, FÄLTINVENTERING TILL UNDERSÖKNINGEN...50 3

8.5 BILAGA 5, SAMTLIGA BRYGGOR 1974 & 2006... 52 8.6 BILAGA 6, GIS-ORDLISTA... 53 4

SAMMANFATTNING Följande rapport handlar om relationen mellan människan och miljön och tar sin utgångspunkt i den aktuella diskussionen kring fysisk exploatering av stränder. Syftet är att undersöka hur stränderna i Dalarö, Haninge kommun, har förändrats av människan. Detta studeras genom att jämföra fysisk exploatering av stränderna i nuläget (år 2006) med hur denna har sett ut förr (år 1974). Inriktningen i rapporten kommer att vara att diskutera vilka konsekvenser som förändringen av stränderna har resulterat i. Sådana konsekvenser kan exempelvis vara ekologiska, sociala, ekonomiska och friluftslivsmässiga. Jag har valt att tillämpa indikatormetoden, en befintlig metod som tidigare använts av länsstyrelser. Metoden syftar till att indikatorer, objekt på digitala kartor, väljs ut och karteras med hjälp av flygbildstolkning. Indikatorer som använts i denna undersökning är antal bryggor per 500 meter strand, antal hamnar per 500 meter strand och antal hårdgjorda stränder per 500 meter strand. Bryggindikatorn delades vidare in i tre olika kategorier efter hur stor del fysisk strand dessa bryggor upptog: Bryggor kategori 1, bryggor kategori 2 och bryggor kategori 3. Samtliga indikatorer digitaliserades antingen som punktobjekt eller ytobjekt i GIS (Geografiska informationssystem) programmet MapInfo. Exploateringsgrad bestämdes sedan utifrån antalet indikatorer per 500 meter strand. Undersökningen visar att orörda stränder har minskat och exploaterade sådana ökat markant under de senaste 30 åren i Dalarö. Den indikator som ökat mest under perioden som undersöktes är bryggor kategori 3. Bryggor av denna typ har ökat med 118 procent mellan åren 1974-2006. Den indikator som ökat minst är bryggor av kategori 1 som endast ökat med 12 procent under samma tidsperiod. Ett flertal bryggor har blivit påbyggda efter år 1974 till att uppta större del fysisk strand än tidigare, exempelvis från kategori 1 till kategori 3. Dessutom kan en betydande ökning av nyexploateringar urskiljas idag på platser där det på 1970-talet endast fanns enstaka bryggor. Resultat pekar på att det behövs en helhetssyn med både situationen i nuläget och historien som utgångspunkt vid förvaltning och beslutsfattande gällande stränder. Jag menar att man kan dra lärdom av den historiska utvecklingen om hur stränder har förvaltats i Dalarö för att förändra situationen idag gällande det sätt varpå stränderna förvaltas och hur beslut tas angående detta. Det är viktigt att sätta detaljer i ett större rumsligt perspektiv, dvs. att konsekvenser för kustlandskapet som helhet beaktas. Exempelvis kan mycket stora exploateringar resultera i att uppväxtområden för fisk försvinner eller att platser som tidigare var tillgängliga för det rörliga friluftslivet tas i anspråk och blir otillgängliga för dessa människor. För att förändra den utveckling som sker gällande exploatering av stränder krävs en insikt hos både allmänhet och myndigheter om att stränderna är en begränsad resurs som kommer att fortsätta minska om nuvarande exploateringstakt av dessa fortgår. För att minska exploateringar behövs vidare en mer restriktiv syn på dispensgivning och godkännande av undantagsfall gällande strandskydd från myndigheters sida än vad som tillämpas idag. Om detta sker kan strandskyddets syften uppnås, hållbar utveckling främjas och stränderna kan komma att bli en ekologisk och social värdefull miljö för oss alla. 5

1. INLEDNING 1.1 STRÄNDER EN AKTUELL MILJÖFRÅGA I Sverige lever 1000 av 3500 av landets rödlistade arter 1 vid stranden. 2 Detta innebär att stränderna är dyrbara naturtillgångar som har stor betydelse för många djur och växter. Natursköna och pittoreska kustlandskap har en stor betydelse även för oss människor. Sådana landskap lockar allt fler människor, i synnerhet under sommarmånaderna då människor besöker stränder för att umgås, bada och sola. Av dessa skäl bör stränderna betraktas som viktiga naturtillgångar både ur ett socialt och ett rekreationsmässigt perspektiv. Stränder ger oss människor utöver detta möjlighet att ägna oss åt naturupplevelser, friluftsliv, rörliga aktiviteter och inte minst avkoppling. I detta ingår möjligheten att kunna utnyttja allemansrätten, d.v.s. vår rätt att kunna uppehålla oss på andras mark för friluftsliv. Individer kan också dra fördelar av stränder ekonomiskt i form av boende vid stranden, turism och den fiskeavkastning som kan genereras, framförallt i grunda vatten längs stränder. Idag är dock överfiske en problematik i Östersjön, Stockholms skärgård, och problemet behöver lösas inom en snar framtid för att alla havets fiskearter ska finnas kvar. Ett annat stort problem i Stockholms skärgård i nuläget är att torsk störs av övergödning. Detta problem har en stark koppling till fysisk exploatering av stränder. Övergödning orsakas bland annat av hög tillförsel av näringsämnen som kväve och fosfor 3 som exempelvis kan komma från jordbruket och avloppen i skärgården. Ekonomiska fördelar hos kustlandskapet bör med andra ord alltid sammanvägas med konsekvenser för miljön och biodiversiteten. De ekologiska kvaliteter som stränderna erbjuder är den stora artrikedom som finns i sådana miljöer. Övergången mellan land och hav ger djur och växter tillgång till flera olika miljöer att nyttja och leva i. Artrikedomen ökar dessutom när grundare vatten finns tillgängligt. Detta beror på att det grunda vattnets ljustillgång ökar förutsättningarna för att fler arter ska kunna leva i vattnet eftersom större produktion av energirikt organiskt material då kan ske genom växternas fotosyntes. Det producerade materialet används vidare som födoresurs för andra arter. Havsstrandängar har även en stor betydelse som häcknings- och rastplats för många fågelarter. 4 Hur stränderna används har stor betydelse för arter som använder botten som födokälla och uppväxtplats för sina avkommor. Exempelvis kan fisk, dess lekplatser och uppväxtplatser gå förlorade om utbyggnad av bryggor, pirer o.s.v. sker. 5 Användningen av stränder är också av betydelse för växter som lever i dessa miljöer. Vid exploatering av stränder blir det svårare för vatten- och landlevande växter att leva i dessa miljöer eftersom dessa bland annat trängs undan av bryggors och kajers bottenfasta konstruktioner. 1 I enlighet med IUCN:s (The International Union for Conservation of Nature) kriterier 2 Josefsson 2008-10-13 (föreläsning) 3 Elfwing 2008-11-24 (föreläsning) 4 Skoog m.fl. 2005: s. 11 5 Naturvårdsverket 2007: s. 2 6

Den oexploaterade strandlinjen är en begränsad resurs idag i landets kust- och skärgårdsområden. Miljövårdsberedningen 6 har fastslagit att stränderna inte kan bebyggas i nuvarande takt och att bebyggelse utgör ett oåterkalleligt ingrepp som i praktiken begränsar tillgången till strand. 7 Stockholms skärgård utgör 25 % av den totala strandlinjen i Östersjön, vilket ger en uppfattning om den stora mängd delmiljöer och ekologiskt värdefulla biotoper som finns där. Utöver det ger detta oss en kännedom om den enorma betydelse som dessa miljöer har för hela Östersjön, som både närsaltfilter och reproduktionsområde för fisk. 8 När människor ständigt förändrar miljön på stränder påverkas livet och miljön under vattenytan. Påverkan kan handla om byggnationer av brygg- och brofundament samt muddring och sprängningsarbeten som påverkar miljön i stor utsträckning. Mindre förändringar som inrättning av enstaka bryggor läggs vanligtvis i skyddade lägen, exempelvis vikar, vilket innebär att muddring ofta är nödvändig. Även andra kringarrangemang förutsätts i många fall. Alla typer av förändringar kan resultera i negativa lokala eller mer storskaliga konsekvenser för hela Östersjön. Därmed inte sagt att förändringar alltid är negativa, de kan även vara positiva, exempelvis att igenväxta fiskvägar öppnas upp, som i sin tur är värdefullt för lokala fiskpopulationer. 9 Ett resultat av den ständigt föränderliga miljön är att det behövs större förståelse för hur kusten har förändrats och förändringens konsekvenser för landskapet och miljön över och under vattenytan. För att kunna generera en bättre insikt i hur stränderna och kustlandskapet har förändrats bör en historisk redogörelse dessutom skildras för att se till i vilken riktning utvecklingen av stränderna har gått. En motivering till att göra en historisk jämförelse av stränder med dagens situation är att den totala historiska förändringsbilden behövs för att kunna veta vilka förändringar som skett. Historisk jämförelse är vidare också avgörande för att veta om förändringarna kan betraktas som positiva eller negativa, var dessa skett, i vilken omfattning och i vilken takt. Föreliggande rapport är ett bidrag till att fylla kunskapsluckan kring fysisk exploatering av stränder i Sverige. Länsstyrelsen har skrivit rapporter kring ämnet (Exempelvis Tullback 2001 och Kindström 2006) tidigare, men behandlar dock i huvudsak hur exploatering kan undersökas inom län. Denna rapport bidrar med kunskap kring hur kartläggning av exploatering kan ske på lokal nivå, när ett mindre område står i fokus. 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Det övergripande syftet med föreliggande rapport är att undersöka hur stränderna i Dalarö, Haninge kommun, har förändrats av människan. Detta studeras genom att jämföra fysisk exploatering av stränderna i nuläget (år 2006) med hur denna har sett ut förr (år 1974). Inriktningen i rapporten kommer att vara att beskriva vilka konsekvenser 6 Miljövårdsberedningen är regeringens råd i miljöfrågor. Huvudsakliga uppgiften är att ge råd till regeringen i aktuella frågor eller framtidsfrågor med miljöanknytning. Källa: Statens Offentliga Utredningars hemsida a) 2008-11-24 7 Tullback m.fl. 2001: s. 4 8 Länsstyrelsen i Stockholms län 2000: s. 17 9 Länsstyrelsen i Stockholms län 2000: s. 17f 7

som förändringen av stränderna har resulterat i. Sådana konsekvenser kan exempelvis vara ekologiska, sociala, ekonomiska och friluftslivsmässiga (för båttrafik och fiske). Följande frågeställningar ska besvaras: Hur har stränderna i Dalarö förändrats av människor givet en jämförelse mellan hur dessa såg ut 1974 jämfört med hur stränderna ser ut i nuläget (år 2006)? Vilka konsekvenser har människors förändring av stränderna i Dalarö resulterat i? 1.3 AVGRÄNSNINGAR OCH DEFINITIONER 1.3.1 Avgränsningar Figur 1: Geografisk avgränsning för studien inringat Källa: Fastighetskartan (2008) för Haninge kommun I denna rapport ligger generaliseringen på en lokal nivå, vilket ger möjlighet till jämförelser i tid och rum inom kommuner samt jämförelser mellan olika kommuner. Resultaten kan också tänkas användas till planeringsunderlag, strandskyddsavgränsningar och ärendehantering inför bebyggelseutveckling i kommuner. Arbetet avgränsas rumsligt och geografiskt genom att Dalarö valdes ut som studieområde. De delar av Dalarö som behandlas i denna rapport sträcker sig från Dalaröudd i söder till Smådalarö i norr. Även Rosenön, ön Torrbänken och ön Munken inkluderas i denna sammanställning då de ligger i närmast anslutning till skärgårdsorten, se figur 1 ovan. Tidsavgränsningen är en skildring av stränder och kustlandskap i Dalarö i nuläget, genom tolkning av flygfoton från år 2006. Därutöver görs en beskrivning av hur samma 8

landskap sett ut i historien, närmare bestämt år 1974. Genom att jämföra dessa årtal kan en förändring över tiden analyseras. Det redogörs också för en bakgrund kring Dalarö samhälles utveckling från 1600-talet fram tills idag. Skälet till detta är att påvisa hur utvecklingen av samhället har gått till innan 1974 och under de senaste åren (2000-talet). Utvecklingen som skett i orten tidigare är avgörande för hur stränder används i dagens samhälle och av den orsaken av stort intresse i denna studie. 1.3.2 Definitioner Miljö definieras som den omgivning som påverkar och reglerar individers liv och aktiviteter samtidigt som miljön också påverkas av mänskliga aktiviteter. Dessutom omfattar miljön samtliga aspekter inom den fysiska världen och omgivningen. Ordet används flitigt gällande samspelet mellan omgivningen och verksamma människor, djur, växter eller andra levande varelser. 10 Begreppet biologisk mångfald understryker betydelsen av variationsrikedom. Detta innebär att landskap bör omfatta många olika naturtyper och arter samt en stor genetisk variation inom arterna. 11 Ekologi definieras som vetenskapen om sambandet mellan organismerna och deras omgivning, dvs. miljö. 12 Ordet exploatera är flitigt använt i denna studie som kartlägger exploateringsgrad. Detta ord har flera olika betydelser med både positiv och negativ klang. I denna studie står ordet för att bearbeta, utnyttja, dra fördel av, hävda och att använda. 13 Orsaken till att den betydelsen används är för att en exploatering kan generera både positiva och negativa konsekvenser. I föreliggande rapport avses begreppet fysisk exploatering undersökas. Orörda stränder definieras som stränder utan någon exploatering alls. 2. BAKGRUND 2.1 HANINGE KOMMUNS ARBETE FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Haninge är en av Stockholms läns största skärgårdskommuner. Dalarö utgör en centralort i Haninges skärgård med Utö, Fjärdlång, Ornö, Muskö och Kymmendö som exempel på välkända öar i Östersjön. 14 Detta innebär vidare att det finns mycket värdefull miljö och strand att reglera inom kommunen vid kommunal planering. Enligt gällande miljöpolicy i kommunen är det långsiktiga målet för Haninge kommuns miljöarbete att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. En sådan utveckling ska värna om biologisk mångfald och miljö, vara hälsofrämjande, bevara kulturmiljön, bibehålla 10 Nationalencyklopedins hemsida c) sökord: Miljö 2008-12-08 11 Thorell 2008 s. 12f 12 Skoog m.fl. 2005: s. 157 13 Mattisson 2003: s. 19 14 Landström 1986: s. 131 9

ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt säkra en god hushållning av naturresurserna. Miljöpolicyn innebär att kommunen ska införliva gällande miljölagstiftning och särskilt lyfta fram följande aspekter: 1. Ta hänsyn till miljökonsekvenser vid planeringsarbete och beslut som påverkar vatten, mark, luft och förmågan att nå de 16 nationella miljökvalitetsmålen. 2. Inom kommunen och i dialog med företag och omgivande samhället informera och inspirera till ett miljömässigt ansvarsfullt handlande. 3. Beakta de miljömässiga förhållandena vid upphandling och ställa höga miljökrav vid upphandlingsprocedurer. 4. Prioritera åtgärder inom utpekade målområden gällande kommunens egna verksamheter och vid planering och beslut som påverkar markanvändningen i kommunen. 15 Haninge kommun arbetar vidare med att nå de 16 nationella miljökvalitetsmålen som Sveriges riksdag har antagit. Vissa av miljömålen är speciellt angelägna att uppnå för närvarande, nämligen: Hav i balans och levande skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö samt Begränsad klimatpåverkan Som kan utläsas relaterar flera av dessa miljömål till Haninges skärgård som exempelvis hav i balans och levande skärgård och god bebyggd miljö. Målen ska uppnås till år 2025. 16 2.2 DALARÖ Figur 2: Stockholms län med komungränser markerade Källa: Hyresgästföreningens hemsida a) 2009-01-09 Figur 3: Dalarö i relation till Haninge kommun Källa: Fastighetskartan (2008) för Haninge kommun 15 Haninge kommuns hemsida a) 2008-11-19 16 Haninge kommuns hemsida b) 2008-11-20 10

Ursprunget till namnet Dalarö kommer från i havet uppstigande klippa som omnämndes som Dalarn i skrifter. Ändelsen ö på ortnamnet har tillkommit i efterhand. 17 Dalarö är en tätort i Haninge kommun, Södermanland (Stockholms län), som ligger vid kusten 20 km sydost om Stockholm, se figur 2 och 3 ovan. 18 Denna ö med omgivande Schweizerdalen (fastlandet), Smådalarö och kringliggande öar har en befolkning på ungefär 2000 personer. 19 Orten ligger intill en vägled som leder till Stockholm, vilket är en av anledningarna till att både lotsar och övrigt sjöfolk bosatte sig där. År 1636 grundades samhället i samband med att tullkammaren etablerades. Under samma år avskiljdes Dalarö från Österhaninge församling och blev en av Stockholms största sjöorter. 20 Kanalbygget mellan Vadviken och Askfatshamnen återupprättade Dalarö som en riktig ö. På grund av landhöjningen förvandlades Dalarö successivt till en halvö. Invigningen av Dalarö som ö skedde år 1939. Idag används kanalen som förtöjningsplats för fritidsbåtar. 21 Dalarö har i äldre tider kännetecknats av försvar, tull och lotsverksamhet. Orten fick utgöra ett försvar mot anfall från sjövägar efter att en skans förlagts till denna 1623. Då statsmakterna fick ett gediget intresse för Dalarö inrättades även ett par lotsar. Handelssjöfarten och flottan lade också till på ön, vilket visar på ortens betydelse. Alla dessa inrättningar tillsammans med tullhus och bostäder som uppfördes innebar ett uppsving för den tidigare öde klippön. Mot 1600-talets slut fanns ett välutvecklat samhälle i Dalarö med uppemot 200 personer. 22 Dalarö skans hade en försumbar avskräckande effekt då denna inte förhindrade de rysshärjningar som pågick under år 1719. Dalarö brändes ned i stort sett överallt i syfte att ryssarna ville skaffa proviant och besegra skärgårdens befolkning genom uthungring. Det skedde en systematisk förstörelse av all värdefull egendom. Årets gröda och skörd förstördes också och hela händelsen var en stor förlust för skärgårdsborna och besökare. I Dalarö lades det kända Dalarö värdshus tillsammans med dess uthus i aska, vilket sörjdes av många. Alla husen utmed strandkanten brändes dessutom ned. Förutom detta spreds elden till angränsade skogar, vilket ökade förlusterna ekonomiskt. 23 Dalarö som försvar-, tull- och lotssamhälle tynade successivt bort då orten blev upptäckt som sommarnöjesort i samband med att många stockholmare från och med 1800-talets slut besökte skärgården under semestern. Detta innebar att ett flertal villor började byggas och uppta ön. År 1932 fanns ett hundratal inhyrda hushåll och över 200 bofasta 17 Eklund 2005: s. 7 18 Nationalencyklopedins hemsida a) 2008-11-07 19 Dalarö infos hemsida a) 2008-11-26 20 Eklund 2005: s. 7 21 Eklund 2005: s. 51 22 Hedenstierna 1990: s. 129f 23 Hedenstierna 1990: s. 39ff 11

familjer. Andra inrättningar som tillkom var apotek, kyrka, läkare, hotell, pensionat och ett flertal affärer. Den nya bebyggelsen bidrog till att Dalarö blev ett centrum för omgivande öar och bygd. 24 På 1930-talet köptes därutöver ön Rosenön (Krogarholmen) in av en bokhandlare som senare uppförde en huvudbyggnad där. Från år 1984 25 fram till den 17 november 2008 26 fanns en konferensavdelning med bland annat ett modernt hotell på Rosenön. Denna anläggning har nyligen sålts till en privatperson som kommer att ta över i januari 2009. 27 Kommunikationerna till skärgården var avgörande för utvecklingen som skedde. Trafiken var på 1870-talet god till Dalarö som hade daglig sommartrafik men i övrigt var den väldigt begränsad. De långa avstånden och glesa bebyggelsen i södra skärgården hade en hämmande effekt på att locka turism och semestrande människor länge tills trafiken som helhet blev bättre. Idag finns bussförbindelser på fastlandet i kombination med båttrafik till skärgårdsöarna, vilket bidragit till att antalet människor som besöker skärgården har ökat. Sommargästernas upptäckt av Dalarö skedde långsamt och inriktades till en början på badorts- och pensionatliv på enstaka platser. Att fler och fler senare kom att upptäcka just södra skärgården och Dalarö kan dessutom ha varit ett resultat av att många författare och konstnärer sökte sig till skärgården för att skildra denna. Strindberg är ett exempel på en känd författare som skrev sina verk i södra skärgården. 28 2.2.1 Bebyggelseutvecklingen i Dalarö Utvecklingen av bebyggelsen är viktig att beakta eftersom denna påverkar hur stranden ser ut idag och i vilken grad den är exploaterad. Utbyggnad av bryggor, kajer, pirar med mera kan i stor utsträckning kopplas till bebyggelsen av anledningen att många människor låter inrätta dessa objekt i anslutning till boendet eller fritidshuset i fråga. Före år 1740 fanns inte någon karta över bebyggelsen i Dalarö, men det brukar talas om att de mest kända byggnaderna som kyrkan, tullhuset och värdshuset låg på samma plats som nu och att bostäderna låg utspridda på bergytor längs sjön. Den karta som upprättades 1740 av Nesser visar att bebyggelsen till största delen var koncentrerad till ett område mellan Odinsvägen, Fiskarhamnen och Baldersvägens start. Den bebyggelse som existerade var främst bostäder till lotsar och tullvaktmästare. Endast ett fåtal av dessa bostäder har bevarats fram till dagens samhälle i Dalarö. I slutet av 1700-talet hade bebyggelsen sträckt sig till platsen för före detta Dalarö folkhögskola och området kring Fiskarhamnen var mycket tätt bebyggt, se figur 4. 29 Bebyggelsen kom under 1800-talet att bli mer tät, vilket innebar fara om brand skulle uppstå. Detta ledde till att det i slutet av 1800-talet beslutades om att vissa tekniska åtgärder skulle utföras på husen för att minska brandfaran. Byggnadsverksamheten som skedde under denna period var inte reglerad i tillräcklig utsträckning generellt i Sverige 24 Hedenstierna 1990: s. 132 25 Eklund 2005: s. 235f 26 Rosenöns hemsida a) 2008-11-25 27 Gustafsson 2008: s. 1 28 Hedenstierna 1990: s. 10ff 29 Landström 1986: s. 24ff 12

och av den orsaken kom en byggnadsstadga till som gällde i hela landet. 1876 började denna stadga att gälla i Dalarö, vilket innebar att en särskild byggnadsordning skulle utfärdas i orten. I slutet av 1800-talet upprättades en karta i samband med att stadgan kom till. Denna visade att antalet tomter hade fördubblats sedan 1796. Mellan dessa år hade bebyggda områden tillkommit mellan Dalarö Strandväg och Birger Jarlsvägen samt norr om Odinsvägen. Även längs Baldersvägen tätnade bebyggelsen under perioden, se figur 4. 30 En av de mest intensiva byggnadsperioderna var mellan 1880 och 1890 eftersom bebyggelsen då ökade med 70 %. Intresset för att bygga i Dalarö var stort under denna tioårsperiod beroende på att människor var intresserade av att bygga både fast bosättning och fritidsboende. Idag består orten av både gammal och ny bebyggelse, den förra kom till i slutet av 1800-talet och är även intressant ur ett kulturhistoriskt perspektiv. 31 Dalarö samhälles bebyggelseutveckling under 1900-talet framförallt skett i de områden som ligger längst bort från centrala Dalarö, exempelvis norr om torget och i omkringliggande områden vid infarten till Dalarö. Den nyare bebyggelsen anses inte ha stora kulturhistoriska värden till skillnad från den äldre. Smådalarös bebyggelse växte under denna epok, vilket skedde genom styckning av sjötomter bland annat. Förutom detta bebyggdes områdena som ligger på västra sidan om Vadviken. Fritidsboende dominerade områdena som byggdes upp under 1900-talet men i efterhand tilltog även fast boende under 1980-talet. Konsekvensen av detta är att antalet permanent bosatta främst bodde i kringliggande områden snarare än i Dalarös centrala delar, se figur 4. 32 Idag ökar antalet individer i samhället Dalarö då det fortfarande är en uppskattad sommarnöjesort med ett ökat antal fritidshus, främst i Smådalarö och Schweizerdalen, se 8.1 BILAGA 1. Orten utgör också en utgångspunkt och omstigningsplats för båttrafik till Ornö, Utö, Fjärdlång med flera öar, vilket lett till att båt- och biltrafik ökat. Sommartid är det överbefolkat på Dalarö och vintertid är det tämligen lugnt. 33 Den bebyggelse som tillkommit idag är främst på Smådalarö, där det förekommer gles bebyggelse med mindre områden bestående av samlade permanentbostäder och fritidsboenden. Centrala Dalarö är till skillnad från Smådalarö huvudsakligen bebyggt med permanentbostäder med undantag för en del fritidsboende. 34 Den 31 december 2006 bodde det 1829 personer i kommundelen Dalarö inklusive fastlandet med bland annat Schweizerdalen. 35 30 Landström 1986: s. 27ff 31 Landström 1986: s. 29f 32 Landström 1986: s. 30ff 33 Landström 1986: s. 30ff 34 Andersson (red.) 2008: s. 7 (Samråd: Ortsanalys Dalarö) 35 Wahlberg 2009-01-13 (Email) 13

2 1 3 5 Det inringade området visar vilket område som kartan nedanför visar mer detaljerat 4 2 Dalarövägen 1 Birger Jarlsvägen 2 3 A Berg- hamnsb Berghamnsvägen Birger Jarlsvägen 1 4 3 1 5 3 5 6 7 2 4 7 6 8 A 8 9 14 3 C 15 13 17 5 19 11 8 12 23 3 D Strandbacken 10 10 A 21 28 20 7 10 12 A 3 E 12 10 23 19 14 Dalarö Strandv Berghamnsvägen Mästerlotsens väg Götavägen 3 B 8 A 33-39 1 13 2 15 11 17 19 9 Dalarö strandväg 5 5 18 8 B 9 14 A 1-7 15 3 C 7 11 38 29 13 31 27 25 21-31 9-1 5 11 14 7B 13 6 33 37 Verdandiv 41-51 13-19 12 18 39 6 7A 6 35 10 Sagavägen Birger Jarlsvägen 1 5 8 17 41 1-11 19 20 4 8 43 2 10 21 22 35 49 47 16 24 2 7 en Lokeback 45 25B 23 42 14 51 18 25C 23 2 20 33 (Dalaröhallen) 23 4 5 53 25 3 25 20 28 Birger Jarlsvägen 1B 1 Tullb Odinsvägen Linnév 31 10 48 7 30 A 27 5 29 32 30 B 1 3 9 6 A 2 22 Askfatsvägen 8 31 2 1 1 5 34 3 6 B Tullbacken 27 6 36 Odinsvägen 31 19 33 21 6 C * 35 27 B 8 A 3 23 10 ÖvreTegnérsv 2 A.Franz éns tr. Magnevägen 29 B 27 A 4 15 2 1 7 7 A 7 B 29 A 14 12 A 12 B 4 5 3 16 2 B Geijersv 18 19 21 20 1 7 15 33 13 9 11 22 19 Wallinvägen 9 13 24 8 8 12 11 Sveavägen Frejav 6 21 6 16 Tegnérsv 4 B Nedre 4 6 B 7 10 4 5 23 31 1 4 Dalarö torg 3 B 2 4 9 14 12 10 35 26 C 26 B 23 18 26 A 4 10 28 5 20 10 2 B Birkavägen DalaröSjöstig Fiskarhamnen 9 37 A 6 30 1 25 1 8 6 Baldersvägen 7 10 4 5 2 6 24 37 B 27 4 4 1 Kanalvägen 39 4 8 7 Wallinv 26 39 B 2 34 3 Odinsvägen 32 Baldersvägen 10 6 28 13 C 30 5 Brandstigen 12 14 1 1 36 A 3 35 3 2 B 36 B 5 34 Karevägen 32 45 38 Odinsvägen 9 47 Vasav ägen 17 3 7 4 18 4 1 9 19 20 12 6 6 A 10 8 22 10 1 6 B 17 5 21 19 15 8 A DALARÖ 21 6 B 23 25 Karlavägen 8 7 24 10 23 26 3 Vattenv. Torsvägen 25 18 12 28B 28A 11 1 4 27 A 20 27 B 16 18A Kroks Plan 19 29 32 31 34 25 B 18B 33 25 24 18 C 36 Baldersvägen 20 18 17 21 26 27 20 Baldersvägen 4 Salt- 35 38 Dal 16 6 28 sjöbadsv 37 (22) a rö 8 24 1 29 22 A Smådalarövägen 31 22 B Skansv 33 35 Torsv ägen 24 41 37 26 39 Baldersvägen 39 42 44 40 F.d Dalarö 38B 23 10 3 15 5 4 3 12 14 2 11 13 1 6 7 28 folkhögskola 43 46 41 Korsholmen 14 8 9 10 11 13 12 Figur 4 visar var bebyggelsen var koncentrerad från 1700-talet till 1900-talet 2.3 NUVARANDE STRANDSKYDDET Det strandskydd som omfattar Dalarö är för tillfället det nuvarande strandskyddet som gäller generellt i Sverige. Syftet med strandskyddet är att tillgodose förutsättningar för friluftlivet och allemansrätten samt att bevara goda livsvillkor för djur och växter. 36 36 Josefsson 2008-10-13 (föreläsning) 14

Den första strandskyddslagen stiftades 1952 i Sverige i samband med att fritidshusbygget började öka. Sedan 1975 gäller vidare generellt strandskydd överallt i landet. 37 Skyddet avser samtliga kuster, sjöar och vattendrag oberoende av storlek samt områden med olika kategorier av naturtyper och arter. Storleken på strandskyddsområdet är vanligtvis 100 meter från strandlinjen både på land och ut i vattnet, vilket även inkluderar undervattensmiljön. Storleken på området kan emellertid utvidgas till att sträcka sig 300 meter åt båda hållen från strandkanten om det skulle vara nödvändigt för att uppnå syftet med strandskyddet. 38 Strandskyddet kan upphävas om det finns särskilda skäl till detta. Exempelvis om ett område saknar betydelse sett till syftet med strandskyddet. 39 Bortsett från detta innebär strandskyddet en rad förbud och åtgärder som måste vidtas. Förbud i enlighet med strandskyddet är följande: Det är inte tillåtet att bygga nytt eller ändra befintliga byggnaders användningsändamål. Förbereda inför byggnationer exempelvis grävning, muddring, vägbygge med mera. Uppföra anläggningar eller anordningar som försvårar för allmänheten att beträda ett område som annars är tillgängligt i enlighet med allemansrätten, till exempel att bygga staket, båthamnar, bryggor med mera. Verkställa andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv, till exempel förändring av livsmiljöer genom utgrävning eller gödsling. 40 Vissa verksamheter omfattas dock inte av strandskyddets generella förbud. Till dessa räknas anläggningar som behövs för de areella näringarna, som skogsbruk och jordbruk exempelvis. Även olika typer av ekonomibyggnader kan bli undantagna från strandskyddet. Om dessa byggnader måste ligga i ett område som vanligtvis skulle ha varit strandskyddat är kravet att anordningen behövs inom näringen och att den måste ligga inom strandskyddsområdet i fråga. 41 Andra tillfällen då strandskyddet kan dras in är vid ansökan om dispens. Dispensansökan kan beviljas om anläggningen som avses inte strider mot strandskyddets syfte och om det finns särskilda skäl till att medge dispens. Särskilda skäl kan exempelvis vara att en byggnad av olika anledningar måste ligga vid vattnet så som exempelvis en försvarsanläggning eller att det gäller ett ingrepp som är friluftslivsfrämjande eller till allemansrätten fördel. Dispenser bör ges ut med restriktivitet, speciellt i områden som är särskilt skyddsvärda så som naturreservat. 42 37 Josefsson 2008-10-13 (föreläsning) 38 Naturvårdsverket 2007: s. 3 39 Josefsson 2008-10-13 (föreläsning) 40 Naturvårdsverkets hemsida a) 2008-11-11 41 Naturvårdsverket 2007: s. 3f 42 Bergil m.fl. 2004: s. 150f 15

2.3.1 Myndigheters och Haninge kommuns översyn av strandskydd Länsstyrelserna har idag det huvudsakliga ansvaret för hantering av strandskyddsfrågor. För att se till att alla regler i anslutning till strandskydd följs genomför länsstyrelsen tillsyn av områden som omfattas av strandskydd. Länsstyrelsen har förutom detta till uppgift att besluta om undantag gällande exempelvis areella näringarnas behov. När det gäller dispensbeslut och tillsyn kan länsstyryrelsen delegera dessa uppgifter till kommunerna om så är önskvärt. 43 I Haninge kommun är dispensmedgivandet delvis delegerat till kommunen som tar hand om ärenden som rör inre delen av skärgården (inklusive Dalarö) med undantag för beslut kring upprättande av småbåtshamnar 44. Länsstyrelsen beslutar för närvarande om dispenser i ytterskärgården 45, se 8.2 BILAGA 2. Beslut kring småbåtshamnar anses bidra till så stor påverkan på naturvärden att länsstyrelsen själv har valt att vara dispensbeslutande kring dessa ärenden. Både kommunen och länsstyrelsen har för närvarande tillsynsansansvar i strandskyddade områden i Dalarö. 46 Resonemangen inför exploateringar i kommunen brukar generellt innebära att kompletteringsåtgärder till befintliga byggnader tillåts men att nyexploateringar i de flesta fall inte godkänns. Anledningen till detta är att det ofta tillkommer flera ytterligare exploateringar vid nybygge så som bryggor och sjöbodar. Kompletteringsåtgärder som godkänns till en befintlig anläggning kan vara utbyggnad av bryggor eller att hus byggs ut. Vid nyexploateringar följer kommunen de bestämmelse som gäller för strandskydd och godkänner endast ianspråkstaganden av mark om anläggningen uppfyller s.k. särskilda skäl som exemplifierades under rubriken 2.3 Nuvarande strandskyddet ovan. Vissa områden i Dalarö omfattas endast av kommunens detaljplaner 47 och inget strandskydd råder. I dessa områden gäller ofta detaljplanen på land och i vissa fall i vatten. Om detaljplanen endast innefattar landområden så gäller i de flesta fall strandskydd i de vattenområden som inte finns med i detaljplanen. För en karta över områden som är skyddade i Dalarö, se figur 5 nedan. MKB (Miljökonsekvensbeskrivningar) måste skrivas inför vissa exploateringar i detaljplanerade områden enligt lag. I 5 kap 18 plan- och bygglagen finns två olika regler beträffande miljökonsekvensbeskrivningar. En av dessa innebär att bestämmelserna om miljöbedömning i balken ska tillämpas om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Den andra regeln innebär att en MKB ska upprättas om planen kan antas bidra till en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för någon av ett antal uppräknade verksamheter. Ett exempel på en sådan verksamhet är hamn för fritidsbåtar. 48 43 Josefsson 2008-10-13 (föreläsning) 44 Länsstyrelsen definierar småbåtshamnar som fölande: Samling av bryggor eller ensam brygga som inklusive båtar upptar en yta mellan 0,25-2 hektar. Källa: Tullback m.fl. 2001: s. 16 45 Silver 2008-12-08 (Email) 46 Granström 2008-11-27 (muntligt) 47 En detaljplan reglerar hur kommuner ska planera för hur mark får användas och vilka byggnader och anläggningar som får uppföras på markområden. Källa: Nationalencyklopedins hemsida b) 2008-11-27 48 Länsstyrelsen i Stockholms läns hemsida a) 2009-01-14 16

Vid exploateringar i strandskyddade områden krävs vanligtvis ingen MKB, men berörda parter kan begära att en sådan skrivs för strandskyddsärenden om det är befogat. 49 Kommunala beslut som tas i Haninge kan överklagas till länsstyrelsen 50 och på ett liknande sätt kan Naturvårdsverket överklaga beslut som strider mot strandskyddets intressen. De beslut som anses vara felaktigt tagna förs vidare till en högre instans som i sin tur avgör ärendet. 51 Kartförklaring: Strandskydd Detaljplanelagt Figur 5: Kartan visar skyddade områden i Dalarö. Strandskydd råder på majoriteten av ön med undantag för södra Dalarö och ett par andra områden som endast är detaljplanelagda. Ett fåtal områden är varken strandskyddade eller detaljplanerade. Källa: PlanGIS kartan (2008) för Haninge kommun 2.4 NYTT FÖRSLAG TILL STRANDSKYDD Miljödepartementet har kommit med ett nytt förslag till strandskydd i departementsserien, DS 2008:21, som har namnet Stranden En värdefull miljö. Denna reform av strandskyddet har bland annat föreslagits för att säkerställa 49 Granström 2008-11-27 (muntligt) 50 Granström 2008-11-27 (muntligt) 51 Naturvårdsverkets hemsida b) 2008-11-13 17

strandskyddets syften, bättre lokal och regional förankring samt utvecklingsmöjligheter för landsbygdsområden. 52 Anledningen till att reformen har föreslagits är att det finns brister i tillämpningen av dagens strandskyddsregler. Bristerna kan delas in i tre olika kategorier: 1) Otillräcklig tillämpning och tillsyn, 2) bristande legitimitet samt 3) oklart och svårtolkat regelverk. 53 2.4.1 Otillräcklig tillämpning och tillsyn Den första kategorin innebär att alla beslut som tagits inte har varit motiverade. Bristerna gäller bland annat dispensbeslut som inte följer gällande bestämmelser, få överklaganden och att aktiv tillsyn inte har bedrivits i strandskyddsområden. Problemen med tillsyn och tillämpning bedöms leda till att strandskyddet successivt undermineras. Bristerna medför att allt fler stränder tas i anspråk, särskilt i attraktiva kustområden som är värdefulla även för allmänheten. Skälen för att medge undantag från strandskyddet ska redovisas och föras in i lagstiftningen i enlighet med det nya eventuella strandskyddet. Möjlighet att upphäva strandskydd för allmänna intressen kommer också att finnas. Förutom detta förväntas reformen bidra till en ökad satsning på utbildning och information till både berörda myndigheter och allmänheten. 54 2.4.2 Bristande legitimitet Till denna kategori hör svårigheten med att tillämpa strandskyddet enligt samma kriterier på alla platser, vilket resulterar i bristande legitimitet. Orsaken till det är att generellt strandskydd inte är anpassat till geografiska förutsättningar, varierande tillgång till stränder och olikartad exploateringsgrad. Enligt nya förslaget till strandskydd förespråkas en differentiering vid tillämpning av skyddet. Strandskyddet bör ha bättre lokal och regional förankring, vilket förväntas öka acceptansen hos bl.a. markägare. Det föreslås vidare att allmänheten ska få ökad insyn i kommunens planering av strandskyddet, exempelvis via översiktsplaner. För att trygga utvecklingsmöjligheter för landsbygden kommer dessutom välavgränsade områden att skapas efter att inventeringar verkställts. 55 2.4.3 Oklart och svårtolkat regelverk Problematiken kring oklara och svårtolkade regelverk syftar exempelvis på att definitionen av särskilda skäl som ger rätt till dispens inte är tydlig. Även bristen på tydliga riktlinjer om vad som ska gälla i samband med upphävande av strandskydd vid planläggning har utpekats. Det nya strandskyddsförslaget kommer att medföra att tydligare riktlinjer gällande förutsättningar för undantag och dispens från strandskydd kommer att införas. En annan förändring som är tänkt att vidtas är att strandskyddet ska återinträda automatiskt när en detaljplan ersätts eller upphävs. 56 52 Regeringens hemsida a) 2008-11-20 53 Josefsson 2008-10-13 (föreläsning) 54 Josefsson 2008-10-13 (föreläsning) 55 Josefsson 2008-10-13 (föreläsning) 56 Josefsson 2008-10-13 (föreläsning) 18

2.4.4 Nya strandskyddets inverkan på Haninge kommun Haninge kommun kommer i hög grad att beröras av det nya förslaget för strandskydd om det går igenom eftersom detta betonar att mer vikt ska läggas på kommunernas roll i hanteringen av strandskyddsärenden. Tillsyn i strandskyddade områden som idag är länsstyrelsernas ansvar kommer i de flesta fall att ligga på kommunerna enligt det nya förslaget till strandskydd. Dalarö kommer givetvis också att beröras eftersom strandskydd till majoritet råder i orten. Även de delar av Dalarö som inte berörs av strandskydd idag kommer att beröras av det nya strandskyddsförslaget. Skälet till detta är att områden som har gällande detaljplan automatiskt kommer att bli strandskyddade om detaljplanen upphävs eller ersätts. 57 Haninge kommuns kuststräcka inklusive Dalarös kust kommer dock inte att påverkas av förslaget om landsbygdsutveckling och ökad lokal förankring. Anledningen till detta är att områden i kommuner som ligger i anslutning till den sydsvenska kuststräckan från gränsen mot Norge (intill Strömstad) till Forsmark (strax norr om Uppsala intill Östhammar) är undantagna från att kunna utpekas som områden för landsbygdsutveckling. 58 59 När dispensprövning sker i anslutning till sådana undantagna kuststräckor och det handlar om ett ärenden där någon vill uppföra en byggnad får kommunen i fråga istället beakta om huset avses att uppföras i anslutning till en redan befintlig bebyggelse för att i detta strandnära läge bidra till utveckling av landsbygden. 60 Teoretiskt kan kommunen dock peka ut landsbygdsutvecklingsområden innanför kuststräckan. För storstadsnära skärgårdskommuner som Haninge kommer emellertid troligen utrymmet för detta, om det alls är möjligt, att vara mycket litet. Övriga kommuner som inte ligger intill storstäder kommer genom översiktplanering att kunna peka ut var de tänker sig att landsbygdsutveckling ska ske 61 En förändring som kan påverka kommunen i större utsträckning är att Haninge vid godkännande av strandskyddsförslaget kommer att få utökad beslutanderätt i fråga om strandskyddsfrågor. Det kommer att innebära att Haninge kommer att få rätt att upphäva strandskydd med hjälp av både detaljplaner och dispensbeslut. Förutom detta kommer tillsyn av strandskyddsområden att bli kommunens uppgift. 62 Om det nya förslaget om strandskydd går igenom kommer länsstyrelsen att få möjlighet att överpröva kommunens beslut, dvs. samma rätt som Naturvårdsverket har idag. 63 2.5 FASTIGHETER I DALARÖ Inom den geografiska avgränsningen för denna studie (figur 1) finns det 906 stycken fastigheter idag. Detta kan jämföras med de 1600 fastigheter som finns i hela kommundelen Dalarö (inklusive Schweizerdalen och övriga fastlandet). 64 57 Josefsson 2008-10-13 (föreläsning) 58 För mer information se DS 2008:21 18 d. Denna paragraf föreslås läggas till i 7 kap. miljöbalken. 59 Josefsson 2008-11-27 (email) 60 Regeringens hemsida b) 2008-12-04 61 Josefsson 2008-11-27 (email) 62 Josefsson 2008-11-28 (intervju) 63 Silver 2008-12-08 (Email) 64 Wahlberg 2009-01-13 (Email) 19

Som kan utläsas av Figur 6 nedan är Dalarö huvudsakligen uppdelat på fyra stycken större fastighetsytor. Den största fastighetsytan inkluderar Smådalarö och upptar ungefär halva Dalarö. Den nästa största fastighetsytan innefattar södra delen av Dalarö och de centrala delarna av ön och heter Dalarö 2:5. Utöver dessa fastighetsytor finns det två stycken mindre, Västertorp 1:2 i söder och Västertorp 1:3 norrut. Figur 6: Fastighetsgränser i Dalarö visas med streckade linjer ovan. 3. TIDIGARE STUDIER För att få en inblick i vad som skrivits tidigare kring ämnet görs en kort litteraturgenomgång nedan. Som hjälpmedel för att förstå alla begrepp som följer hänvisar jag till 8.6 BILAGA 6 för en GIS-ordlista. Kindström (2006) som arbetar på länsstyrelsen i Stockholms län har genomfört en liknande studie som denna genom att jämföra fysisk exploateringsgrad år 2000 med exploatering under år 1960 och år 1986 i Stockholms skärgård. 65 Syftet med studien är att visa hur fysisk exploatering av stränder har utvecklats under andra halvan av 1900-talet. 65 Kindström 2006: s. 7 20

Avsikten med Kindströms rapport är därutöver att belysa hur viktigt det är med ett heltäckande synsätt som inkluderar kunskap om historien vid strandförvaltning. 66 Huvudsakliga metoden som författaren använt är indikatormetoden (se beskrivning nedan under 4. Metod och material). Författaren genomförde flygbildstolkningar genom att använda programvaran ArcMap 9.1. I dessa tolkningar tittade Kindström efter bryggor, kajer och småbåtshamnar och kallade alla dessa för bryggindikatorn. Frekvensen av dessa objekt utmed stränderna fick sedan utgöra en indikator på exploateringsgraden. 67 Författarens resultat visar att de orörda stränderna i skärgården har minskat med ungefär 20 procent mellan 1960 och 1999. Sett till strandlängden menar hon att det främst skett nyexploatering och med tiden har strandexploatering flyttats allt längre ut i skärgården. En successiv exploatering av kustremsan kan urskiljas enligt Kindström. 68 En större studie av fysisk störning av stränder har gjorts av flera länsstyrelser, nämligen Norrbotten, Stockholm, Västra Götaland och Blekinge. Till denna studie med Tullback (2001) som huvudsakliga rapportförfattare har också indikatormetoden använts. Syftet med studien var att utveckla metoderna för att kunna bedöma fysisk störning av stränder i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Kust och hav (1999) till enkla och tideffektiva metoder för övervakning på nationell och regional nivå. Studien inriktas på potentiell fysisk störning och inte dess konsekvenser. 69 Fysisk störning definieras i denna rapport med följande ord: Här har fysisk störning likställts med alla antropogena fysiska ingrepp i livsmiljön för biota, vilka kan utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden. Materialet var omfattande med flygbilder (1980-1990-tal), ortofoton 70 (1990-tal) och digitala kartor. Bilderna tolkades och de bilder som var av sämre kvalitet kompletterades med omfattande fältkontroller. 71 Till metodstudien används indikatorerna antal bryggor/byggnader/längden väg per 1 kilometer strand för att representera potentiell fysisk störning. I denna studie användes vektorbaserad GIS i programvaran ArcView 3.2. 72 Resultatet i Tullbacks m.fl. rapport visade att 83 % av polygonerna som gjordes i hela studieområdet (olika länen) var ostörda för indikatorn längden väg per kilometer strand. Indikatorerna antalet bryggor och antalet byggnader per kilometer strand visade att 50 % av polygonerna var ostörda. 73 Rapporten som framställdes av Tullback m.fl. visade dock att det förekom vissa problem med metoden som användes. Mattisson (2003) föreslår en revidering av metoden i en ny rapport och beskriver i denna en bättre lösning för indikatormetodens vidareutveckling. I rapporten bifogas dessutom användbara handböcker för den person som själv vill 66 Kindström 2006: s. 9 67 Kindström 2006: s. 14 68 Kindström 2006: s. 7 69 Tullback m.fl. 2001: sammanf. 70 För en definition av ortofoto se 8.6 BILAGA 6 för en GIS-ordlista 71 Tullback m.fl. 2001: s. 8 72 Tullback m.fl. 2001: sammanf. 73 Tullback m.fl. 2001: s. 26f 21

använda metoden som hon beskriver. När indikatormetoden användes i rapporten från 2001 visade det sig att problem uppstod vid analysen av materialet. 74 Lösningen på analysproblemen som föreslås är att analysera insamlad data i rasterbaserat GIS istället för vektorbaserat som användes av Tullback m.fl. Författaren redogör för de problem som uppstod i den tidigare rapporten och motiverar varför rasteranalys är en bättre lösning. Förutom detta har författaren valt att definiera om vissa begrepp som användes i den tidigare undersökningen. 75 Ordet störning har bytts ut mot ordet exploatering, eftersom begreppet störning mestadels har en negativ betydelse medan exploatering kan innebära både negativa och positiva åtgärder. En exploatering innebär med andra ord att konsekvenserna inte alltid behöver vara negativa utan även kan vara positiva. 76 Syftet med Mattissons studie var att kartlägga hur tätt bryggor eller byggnader förekommer. Riktlinjen för en sådan studie är att en högre täthet innebär en högre exploateringsgrad. Denna analysmetod kallas frekvensanalys. 77 Resultatet av författarens arbete presenteras i bilagorna i Handbok för tolkning och GIS-digitalisering av exploatering av stränder och Handbok för GIS-analys av exploatering av stränder. Dessa bilagor tar upp hur tolkning och analys av data kan gå till vid användning av indikatormetodens vidareutveckling. 78 Dessa handböcker har dessutom utgjort utgångspunkter i detta rapportarbete. 4. METOD OCH MATERIAL 4.1 MATERIAL 4.1.1 Flygbilder och ortofoton De äldsta flygbilderna är fotograferade den 28 juni 1974 från 3060 meters flyghöjd. Bilderna beställdes från statliga lantmäteriet, som hjälpte till med att skanna bilderna i upplösningen 15 micron. 79 80 Bilderna var med andra ord digitala från början, men de behövde dock georefereras för att kunna användas i programvaran MapInfo. Georefereringen verkställdes genom att 3-5 referenspunkter först valdes ut på ortofotot från 2006 i form av x- och y-koordinater. Dessa koordinater antecknades sedan. Därefter valdes referenspunkter ut på flygfotobilden från 1974 på samma ställen som på ortofotot. När dessa valts ut kopplades varje punkt på flygfotot samman med de x- och y-koordinaterna som antecknats och valts ut tidigare. Underlagsmaterialet som tagits fram genom georefereringen överfördes och registrerades digitalt i GIS-programmet MapInfo. 74 Mattisson 2003: förord 75 Mattisson 2003: sammanf. 76 Mattisson 2003: s. 20 77 Mattisson 2003: s. 7 78 Mattisson 2003: Bilaga 1 & bilaga 2 79 Micron (eng.) står för tusendels millimeter. Källa: Nationalencyklopedins hemsida d) 2008-12-09 80 Holgersson 2008-11-26 (email) 22