Ni esperu! En introduktion till det internationella och konstruerade språket esperanto. Ni esperu! En introduktion till det internationella och konstruerade språket esperanto. Språkkurs Lär dig det internationella språkets grunder och få tips om hur du kan gå vidare i dina studier. Sid 3-8. Pasporta Servo Med nätverket Pasporta Servo kan du bo gratis hos esperantister över hela världen. Sid 15. Zamenhof Sid 18-19. Internationelen. Sid 13. Matteus evangelium. Sid 14. John Lennons Imagine. Sid 19. Pragmanifestet Prag. På esperantisternas världskongress i Biografi om esperantons Tjeckiens huvudstad Prag, juli 1996, slog grundare - den polsk-judiske man fast sina ståndpunkter och ambitioner i ögonläkaren Ludwik det så kallade Pragmanifestet. Zamenhof. Esperantotexter "Ett system för kommunikation som ger vissa människor fördelar på livstid, och som kräver att andra ska investera flera års ansträngningar för att uppnå en förmåga som ändå blir otillräcklig, är i grunden odemokratiskt. Fastän esperanto, precis som alla andra språk, inte är fullkomligt, överträffar det alla alternativ när det gäller jämlik global kommunikation." Sid 10-12. 3 000 språk är utrotningshotade. Esperanto kan rädda dem!
Innehåll Sid 2: Vad är esperanto? Sid 3-8: Esperantons grunder Sid 9: Lernu.net Sid 10-12: Pragmanifestet Sid 12: Esperanto på universitet Sid 12: Esperantoflaggan Sid 13: Arbetaresperantism Sid 13: La Internacio Sid 14: Kristen esperanto Sid 14: La evangelio lau sankta Mateo Sid 15: Pasporta Servo Sid 15: Interrail Sid 16-17: Engelskan som internationellt språk Sid 17: Esperantoklubbar i Sverige Sid 17: Esperantomedia Sid 18-19: Ludwik Zamenhof Sid 19: Imagu Sid 20: UEA och SEF Sid 21: En veterans historia Sid 22: Esperanto i Tornedalen Sid 23: Korsord Detta häfte är till för att inspirera esperantointresserade, ge tips och olika infallsvinklar. För information om häftet, kontakta Joakim Lilljegren: Terrängvägen 1a 903 38 Umeå Tel. 090-12 73 93 Vad är esperanto? Esperanto är ett internationellt språk som lanserades 1887. Tanken är att ge världens folk ett lättlärt och neutralt andraspråk. Eftersom esperanto är mer regelbundet än de många naturliga språken är det mycket lättare att lära sig. Orden är hämtade från redan existerande språk, vilket leder till att många kan känna igen sig när de lär sig det internationella språket. "Esperanto är så enkelt att det är svårare att låta bli att lära sig det än att lära sig det." - Laura Ruz Castañé, 21, Venezuela. Det är svårt att säga hur många som pratar esperanto, men uppskattningsvis kan man säga att mellan några hundratusen och några miljoner människor kan esperanto, beroende på vad man menar med att "kunna esperanto". Dessutom är alla som kan språket inte anslutna till en esperantoorganisation, vilket gör det ännu svårare att räkna hur många som kan esperanto. Tanken bakom esperanto är inte att ersätta alla andra språk, utan att fungera som ett andraspråk. Det faktum att ingen har esperanto som modersmål, skapar en jämlik kommunikation. Korsord Kilo Trumman Få samman Norge S l ö Inne Historisk Tygbit I kudde Modersmjölk Sydamerikanskt land Förstoringsglas Mexikansk gerilla På Gotland Spela Symbol Fosfor Undre hjärnbihang Era Först Väte Kattdjur Träd Grundade esperanto Newton Kan skorras Kelvin Ge fördelar till T o n Nordiska kompaniet Börda Områden Förutbestämt Mejeriprodukter Namnet på detta häfte, "Ni esperu!" - eller "Låt oss hoppas!" - är en böjning av samma ordstam som "esperanto" kommer ifrån, och anspelar på den kubanske trubaduren Silvio Rodríguez sång med samma namn - "Ojalá". 2 23 Ytmått
Esperanto i Tornedalen Ingen har väl kunnat missa Mikael Niemis augustprisbelönade roman Populärmusik från Vittula? Författaren Niemi berättar livligt och humoristiskt om pojken Matti, som växer upp i Pajalas barnrika kvarter under 1960- och 70-talet, tillsammans med sin tystlåtne leastadiankompis Niila. När Matti en dag bestämmer sig för att få Niila att börja prata, utbrister Niila, efter långa vemödor från Mattis sida, "Soifa. Donu al mi akvon". Matti är övertygad om att det är ett fantasispråk som Niila har hittat på själv. De båda vännerna börjar använda sig av det påhittade språket då de pratar med varandra. En dag på en gudstjänst hade en mörkhyad person från Kongo kommit till Pajala för att predika och be om ekonomiskt stöd till de kristna församlingarna i sitt hemland. Detta var en så stor händelse att till och med kommunister besökte kyrkan. Men efter bara en mening svimmar hans tolk på grund av ett malarianfall, och hon skjutsas genast iväg till sjukstugan. Kvar är den mörkhyade som försöker göra sig förstådd på swahili, kreolfranska, arabiska och flamländska. Inget funkar. Till slut ropar han ut i ren desperation på ett sista språk. Upp reser sig Niila och svarar. Han Patrik Lindvall får sedan tolka hela gudstjänsten, och församlingen är övertygad om att det är ett mirakel de upplever. Matti är mest förvånad över att killen från Kongo kan hans och Niilas hemliga språk. Några dagar senare träffas de båda vännerna igen hemma hos Matti. Niila sitter tyst som alltid och lyssnar till radiobruset i bakgrunder. Plötsligt fattar Matti misstankar, höjer volymen på radion och får höra deras hemliga språk, en kort signatur och sedan hallåans röst som säger: "Ni har just hört dagens avsnitt i vår språkkurs i esperanto." Esperantons grunder Denna grundläggande språkkurs ger dig en klar uppfattning om esperantons uppbyggnad och lär dig förstå enklare texter. På sidorna 8 och 9 finns det tips om hur du kan gå vidare i dina esperantostudier. Alfabetet Alfabetet i esperanto är baserat på det latinska. Varje bokstav har ett bestämt uttal som aldrig ändras oavsett vart det står i ett ord. Bokstav A, a B, b C, c C, c D, d E, e F, f G, g G, g H, h H, h I, i J, j J, j K, k L, l M, m N, n O, o P, p R, r S, s S, s T, t U, u U, u V, v Z, z Uttal Kort a. B. Ts, som i vits. Tch, som i utkik. D, även efter r. Kort e. F. G, även efter n. Dj, som i midja. H. Harklande ljud. Kort i. J. Tonande J. K. L. M. N, även efter r. Kort å. P. Ickeskorrande r. S, även efter r. Rs, som i fors. T, även efter r. Kort o. Engelskt w. V. Tonande s. Betoning Alla ord betonas på den näst sista vokalen. Betoningen är här markerad med fet stil: Kompreni Ruga Laboro Ami Granda Pomo Eble Internacia Paroli Kom ihåg att även u räknas som en konsonant: Auto Ankau Ankorau Tänk på att c varken uttalas k eller s, utan ts: Certe Trockiismo Paco Cent Förstå Röd Arbete Älska Stor Äpple Kanske Internationell Prata Bil Också Fortfarande Säkert Trotskism Fred Hundra 22 3
Substantiv Samtliga substantiv på esperanto slutar på -o. Exempelvis: Hundo Frukto Libro Lumo Mondo Bestämd form markeras med artikeln "la": La hundo La lumo La urbo Plural markeras med -j: Fruktoj Urboj Gazetoj Det händer inget med artikeln "la" i bestämd form plural: La hundoj La birdoj La gazetoj Adjektiv Samtliga adjektiv på esperanto slutar på -a. Exempelvis: Nova Blanka Bona Frukta Romantika Soifa Hund Frukt Bok Ljus Värld Hunden Ljuset Staden Frukter Städer Tidningar Hundarna Fåglarna Tidningarna Ny Vit Bra, god Fruktig Romantisk Törstig Även adjektiven får ett -j i plural: Fruktaj Novaj Lumaj Mallumaj Rugaj Det är lätt att sätta ihop substantiv och adjektiv: La bona frukto. La granda urbo. La novaj libroj. La soifaj hundoj. Verb Även verben följer strikta regler på esperanto. Genom ändelsen kan man lätt se vilket modus och tempus det rör sig om: Indikativ Infinitiv Presens Preteritum Futurum Imperativ Konjunktiv Alla verb följer samma möster. Till exempel "esti" - att vara: Esti Estas Estis Estos Estu! Estus Fruktiga Nya Ljusa Mörka Röda Den goda frukten. Den stora staden. De nya böckerna. De törstiga hundarna. -i -as -is -os -u -us (Att) vara Är Var, har/hade varit Kommer att vara Var! Vore, skulle vara En veterans historia En av dem som varit med och arbetat för det internationella språket esperanto är Ivar Nilsson, medlem i Umeå Esperantoklubb och SEF, samt UEA-delegat. Ivar föddes 1922 och växte upp i skogsbrukssamhället Gimonäs i utkanten av Umeå. Efter att ha studerat på folkskolan och ett tag på fortsättningsskola, började han arbeta på sågverket, som sina föräldrar. Senare tog han anställning på elverket. Innan det att han kom i kontakt med esperanto via sin bekantskapskrets, hade Ivar blivit akrobat i föreningen Umeåtruppen. Under 17 år uppträdde Ivar tillsammans med Algot Engvall i duon Två Algotinis, i folkparker och på evanemang. Ivar började lära sig esperanto via en brevkurs 1941. Han har deltagit i esperantokongresser i bland annat Oslo, 1952, Hamburg, 1974, Stock- Affisch på Ivar Nilsson (t.v.) och Algot Engvall som Två Algotinis. Jonas Granström Ivar Nilsson rekommenderar alla varmt att lära sig esperanto. holm, 1980 och Tel Aviv, 2000. På kongresserna samlas tusentals esperantister från världens alla hörn och utbyter erfarenheter och idéer med varandra. - Kongresserna är både roliga och lärorika, säger Ivar. Dessutom har Ivar fått kontakt med utvandrade släktingar med hjälp av esperanton, genom att esperantister i Portland i Oregon, USA, hjälpte honom få tag i sin svägerskas brorsöner. - Jag har haft mycket glädje och nytta av esperanto, och har det än idag, säger Ivar. Jag rekommenderar alla varmt att lära sig språket. 4 21
UEA och SEF Världens största esperantoorganisation heter Universala Esperanto Asocio, UEA. UEA grundades 1908 för att samla världens alla esperantoorganisationer. UEA har medlemmar i 117 länder. Det är UEA-sändebud som repressenterar esperantorörelsen i bland annat FN, UNESCO och Europarådet. UEA arbetar med fyra målsättningar: att främja användadet av det internationella språket esperanto, att arbeta för en lösning på språkproblemen i internationella relationer och att underlätta internationell kommunikation, att stödja alla former av andliga och materiella relationer människor emellan, oavsett nationalitet, kön, religion, politiska åsikter eller språk och att skapa en stark känsla av solidaritet hos sina medlemmar, och att utveckla deras förståelse och respekt för andra människor. Svenska Esperantoförbundet, SEF, eller Sveda Esperanto-Federacio, som det heter på esperanto, organiserar svenska esperantister och är medlem i UEA, och en av dess grundare. SEF grundades 1906 av esperantoklubbar i Sverige, bland annat världens näst äldsta i Uppsala, som gick samman. SEA ger ut medlemstidningen La Espero. Alla medlemmar i SEF som är under 30 år gamla blir automatiskt medlemmar i Sveriges Esperantisters Ungdomsförbund, SEJU, grundat 1956. SEJU är i sin tur anslutet till det världsomfattande Tutmonda Esperantista Junulara Organizo, TEJO, grundat 1938. Det är TEJO som organiserar nätverket Pasporta Servo (läs mer på sida 15). Kontakta UEA: Universala Esperanto Asocio Nieuwe Binnenweg 176 3015 BJ Rotterdam Nederländerna Tel. +31 10-436 10 44 Fax. +31 10-436 17 51 http://www.uea.org Kontakta SEF: Esperanto-Centro Vikingagatan 24 113 42 Stockholm Tel. 08-34 08 00 Fax. 08-34 08 10 http://www.esperanto.se Kontakta SEJU: http://www.tejo.org/seju Kontakta TEJO: http://www.tejo.org Andra verb i infinitiv - grundform: Havi Fari Meti Povi Diri Legi Skribi Scii Voli Devi Mangi Trinki Med hjälp av dessa kan man bilda många meningar. La kato trinkas. La hundoj devas mangi. La blanka birdo povis paroli. Ludviko legos. Mi Vi Li Si Gi Ni Vi Ili Ha Göra Sätta, ställa, lägga Kunna Säga Läsa Skriva Veta, kunna Vilja Vara tvungen att Äta Dricka Katten dricker. Hundarna måste äta. Den vita fågeln kunde prata. Ludvig ska läsa. Personliga pronomen Jag Du Han Hon Den, det Vi Ni De Lägg märket till att det inte finns ett särskillt ord för "du", och att "vi" och "ni" betyder motsatsen till varandra på svenska och esperanto. Med hjälp av de personliga pronomina kan man bilda ännu fler meningar: Mi volas legi. Li diris: "Trinku!" Vi devos skribi. Genom att man lägger till -a på de personliga pronomina, skapar man possessiva pronomen: Mia Via Lia Sia Gia Nia Via Ilia Således: Sia kato saltas. Ilia blua birdo mangos. Genom att lägga till ett -j får man pluralis: Miaj jerzoj estas rugaj. Niaj novaj libroj estis bonaj. Jag vill läsa. Han sa: "Drick!" Ni kommer vara tvungna att skriva. Possessiva pronomen Min, mitt Din, ditt Hans Hennes Dess Vår, vårt Er, ert Deras Hennes katt hoppar. Deras blåa fågel ska äta. Mina tröjor är röda. Våra nya böcker var bra. 20 5
Negation "Ne" betyder "inte": Ni ne volis. Li ne respondos. "Ne" betyder också "nej": - Cu la kato estas bruna? - Ne, la kato ne estas bruna. "Cu" är ett frågeord som används för frågor som man kan svara ja eller nej på, istället för att som på svenska byta ordföljd. - Cu la flago estas blanka kaj verda. - Jes. Objektsform Objektsform markeras med -n: Ili legos la libron. Mi volas havi la gazetojn. Man kan fritt byta plats på subjekt och objekt i esperanto: Si amas lin. Sin amas li. Vi ville inte. Han kommer inte att svara. - Är katten brun? - Nej, katten är inte brun. - Är flaggan vit och grön? - Ja. De ska läsa boken. Jag vill ha tidningarna. Hon älskar honom. Han älskar henne. Adverb Samtliga adverb på esperanto slutar på -e. Exempelvis: Li kantas tre bone. Si respondis skribe. Räkneord Nul Unu Du Tri Kvar Kvin Ses Sep Ok Nau Dek Dek unu Dek du Dudek Dudek unu Dudek du Cent Tricent tridek tri Kvincent Mil Mil naucent okdek ses Dumil kvar Han sjunger mycket bra. Hon svarade skriftligen. Noll Ett Två Tre Fyra Fem Sex Sju Åtta Nio Tio Elva Tolv 20 21 22 100 333 500 1000 1986 2004 Ludwik Zamenhof (1859-1917). Esperanto spreds snabbt i Europa, och i Nürnberg och Uppsala grundades världens första esperantoklubbar. Den första internationella kongressen hölls 1905 i Boulogne i Frankrike. Kongressen fick stor uppmärksamhet eftersom de cirka 700 deltagarna från 20 olika länder enbart behövde använda sig av ett enda språk. Vid Zamenhofs död 1917 hade över 2 500 böcker på esperanto kommit ut. Esperanto har sedan dess behållit sin ställning som världens största konstgjorda språk. Faktum är att esperanto är mer utbrett än alla andra konstgjorda språk - till exempel ido, novial och interlingua - tillsammans. Imagu John Lennons Imagine översatt av Manuel Pancorbo. Imagu nin sen ciel', post klopod' sukcesos vi, sen Infer' sub niaj piedoj kaj nur steloj super ni. Imagu ciujn homojn gajaj pro felic'... Imagu nin sen landoj, ne hezitu pro la pen', neniu hom' mortigenda pro ia religia dev'. Imagu ciujn homojn vivaj kaj en pac'... Vi ja pensas min revulo sed jam estas pluraj pli. Mi esperas vin anigi, ek la mond' al unuig'. Imagu nin senmonaj, certu, ja facila task', sen malsat', sen avaremo, en fratsento la homar'. Imagu ciujn homojn pretaj por donad'... John Lennon (1940-1980). 6 19
Ludwik Zamenhof Esperanto introducerades för första gången 1887 av den polskjudiske ögonläkaren Ludwik Zamenhof. Ludwik Zamenhof föddes 1859 i staden Bialystok, som idag ligger i nordöstra Polen, men som på den tiden kontrollerades av Tsarryssland. Staden var mångspråkig och där talades bland annat polska, ryska och tyska. Detta ledde ofta till missförstånd, problem och konfliker. Med erfarenhet av detta, började den unge Zamenhof fundera på att skapa ett internationellt och neutralt andraspråk. I Zamenhof studerade språk vid sidan av sina medicinstudier i Moskva, Warszawa och Wien, och han fick stöd av både sin far och farfar, vilka båda var språklärare. Innan det att han slutligen publicerade det språk som han arbetat på i flera år, hade han själv blivit sjuspråkig och kunde polska, ryska, tyska, franska, engelska, grekiska och latin. Vokabulären i det språk som Zamenhof arbetade på, hämtade han främst från de romanska språken, men även från de slaviska och germanska. Genom användadet av prefix och suffix reducerades antalet ord kraftigt och möjligheterna till att enkelt skapa nya ord ökade. Genom regelbundenhet lade han grunden till ett lättlärt språk. 1885 hade han konstruerat grunderna i det internationella språket. Dock ville ingen publicera det. Två år senare träffade han unga och välbärgade Klara Zilbernik, som intresserade sig för både honom och hans konstruerade språk. Med Zilberniks hjälp utgavs den första läroboken och det första lexikonet i Lingvo internacia samma år. Båda var på ryska för att godkännas av censuren. Zamenhof använde sig av psedonumen Doktor Esperanto - vilket betyder "doktorn som hoppas" - vilket senare kom att bli benämningen på det internationella språket. I introduktionen frånsade han sig alla rättigheter till språket och förklarade att esperanto, liksom alla andra språk, var en gemensam egendom. Han skrev att han inte ville vara språkets skapare utan bara dess påbörjare. Att språket har kunnat utvecklas som andra ickekonstruerade språk är en av anledningarna till esperantons framgångar. Zamenhof och Zilbernik gifte sig i augusti 1887. De fick tre barn tillsammans - sonen Adam och döttrarna Zofia och Lidia. Lidia kom att bli den mest kända av de tre, tack vare sitt outtröttliga arbete för spridandet av esperanto. Alla tre barnen kom senare att falla offer för Förintelsen på grund av sin judiska börd. Detta ser mycket svårare ut än vad det är. Tack vare detta system ser man sambandet mellan exempelvis "där" och "ingenstans", som på svenska inte har en enda bokstav gemensam. Korrelativ Frågande & relativa Allmänna Nekande Person och Kiu Tiu Ciu Iu Neniu bestämd sak Vem? Vilken? Den där Som, vilket Det där Varje Någon Ingen Sak Kio Tio Cio Io Nenio Hurudan? Alla Någon Inget Som Sådan slags slags slags Sätt Kiel Tiel Ciel Iel Neniel Hur? På På På Som Så alla sätt något sätt inget sätt Plats Kie Tie Cie Ie Nenie När? Någon När Då Alltid gång Aldrig Mängd Kiom Tiom Ciom Iom Neniom Varför? Som Ägare Kies Ties Cies Ies Nenies Vems? Vars Därför Dess Av alla själ Allas Av något själ Någons Inget Utpekande Ickebestämda Hur mycket? Alltsammans Som Så mycket Något Orsak Kial Tial Cial Ial Nenial Vad? Någonting Som Det där Allting Egenskap Kia Tia Cia Ia Nenia Var? Någonstanstans Ingen- Där Där Överallt Tid Kiam Tiam Ciam Iam Neniam Ingenting Av inget själ Ingens 18 7
Genitiv Genitiv bildas med ordet "de": La blua domo de la knabino. La goja hundo de la knabo. Suffix och prefix Det finns totalt 41 suffix och prefix på esperanto, vilket gör att det är lätt att skapa nya ord. Här är exempel på tre av suffixen och prefixen. För att bilda feminin form används suffixet -in-. Till exempel: Patro Patrino La hundo La hundino För att förminska något används dimunitivsuffixet -et-, som i exempelvis: Varma Varmeta Frato Frateto Fratineto Prefixet ge- används för att beteckna de båda genus i ett begrepp: Gepatroj Gefratoj Flickans blåa hus. Pojkens glada hund. Pappa Mamma Hunden Tiken Varm Ljum Bror Lillebror Lillasyster Föräldrar Syskon Hur man går vidare För fortsatta studier av esperanto finns bland annat lernu.net (läs mer på sida 9). Andra besökvärda länkar är: http://www.esperanto.se http://www.esperanto.dk http://www.esperanto.no http://www.uea.org På dessa sidor kan man beställa studiematerial och anmäla sig till brevkurser, och där finns också länkar till adresser för brevväxling på esperanto. På esperanto.se finns länkar till lokala esperantoklubbars hemsidor. Kolla ifall klubben på din ort ordnar exempelvis studiecirklar i esperanto. På Esperantogården i Lesjöfors, Värmland, ordnas internationella sommarkurser i esperanto. Gården fungerar också som ett vandrarhem. Kontakta Esperantogården på: Stiftelsevägen 1 680 96 Lesjöfors Tel. 0590-309 09 Fax. 0590-303 59 http://www.algonet.se/~egarden På bibliotek är esperantos förkortningar Fy (språkvetenskap), Fy=ye (skönlitteratur) och Hye uf (barnböcker). stora språkens existens tryggas. Istället för att lägga ned år av studier för att uppnå en förmåga som ändå blir otillräcklig, kan energi satsas på utveckling och stöd till de många hotade språken. Läs mer om de hotade språken på UNESCO:s hemsida: http://www.unesco.org Världens största språk 1. Kinesiska, 1,2 miljarder. 2. Engelska, 330 miljoner. 3. Spanska, 300 miljoner. 4. Hindi/Urdu, 250 miljoner. 5. Arabiska, 200 miljoner. 6. Bengali, 185 miljoner. 7. Portugisiska, 160 miljoner. 8. Ryska, 160 miljoner. 9. Japanska, 125 miljoner. 10. Tyska, 100 miljoner. Källa: George Webers artikel "The World s 10 Most Influential Languages" i Language Today (december 1997). Esperantoklubbar i Sverige I Sverige finns det sammalagt 31 lokala esperantoklubbar som är anslutna till Svenska Esperantoförbundet (läs mer på sida 20). Klubbarna finns i Bergslagen, Borås, Falköping, Falun-Borlänge, Göteborg, Halmstad, Haninge, Helsingborg, Hällefors, Hässleholm, Jönköping, Kalmar, Kungälv, Linköping, Lund, Malmö, Mellanskåne, Norrköping, Nybro, Oskarshamn, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Trelleborg, Tyresö, Umeå, Upplands Väsby, Uppsala, Västerås, Årjäng och Örebro. Kontakta esperantoklubben på din ort via: http://www.esperanto.se Esperantomedia Esperanto sprids genom många olika medier. Det finns hundratals tidningar om och på esperanto. En stor del av dessa finns samlade på: http://lingvo.org/en/3/253 Radio på esperanto sänds regelbundet i Brasilien, Estland, Italien, Kina, Polen, Ungern, Vatikanstaten och Österrike samt på Kuba. Västerås Esperantoklubb sänder esperantoradio varje söndag, klockan 16:30 till 17:00, på 93,7 Mhz. Det finns för tillfället inte några regelbundna esperantorelaterade TV-sändingar i världen. Dock finns det tusentals böcker översatta till esperanto. Bland annat böcker av Astrid Lindgren, JRR Tolkien, Tove Jansson och William Shakespeare. 8 17
Engelskan som internationellt språk Vissa påstår att engelskan redan fyller den roll som esperanton strävar efter att nå, och att esperanto därför är överflödigt. Detta argument håller dock inte. Engelska må vara gångbart i Nordamerika och Västeuropa, men kommer man utanför dessa områden kan de flesta inte engelska. I exempelvis Östeuropa kan det vara mer praktiskt att kunna ryska. Anledningen till engelskans dominans är inte att det är ett praktiskt och lättlärt språk. Faktum är att engelskan är ett av världens mest oregelbundna språk och dess stavning verkar ibland inte ha något att göra med hur orden ska uttalas. Inte heller att engelskan skulle vara det största språket håller som argument för att det skulle vara ett internationellt språk. Det språk som talas av flest människor är kinesiska. I och för sig är engelska modersmål i fler länder än vad kinesiska är, men ifall man ska se det på det sättet borde spanska vara det internationella språket, eftersom det är modersmål i ännu fler länder, och att det dessutom inte är så mycket mindre än engelska. Anledningen till engelskans dominans är makt. Precis som man före andra världskriget läste tyska i Sverige som andraspråk, och precis som man i Östeuropa läste ryska före Berlinmurens fall, studerar man idag engelska i stora delar av världen, på grund av den politiska och ekonomiska dominansen som de länder, där engelska är modersmålet, har. Den främsta anledningen till att varken engelska, kinesiska eller spanska kan kallas internationella språk är att de egentligen är nationella språk. Personer som har något av dessa språk som modersmål får en enorm fördel gentemot alla som lär sig språken senare i livet, vilket skapar en ojämlikhet i kommunikationen. Esperanton har inte denna brist eftersom det inte finns någon som pratar esperanto som modersmål. Att esperanto alltid är ett andraspråk ökar dessutom tryggheten för alla andra språk. Idag finns det cirka 6 000 språk på jorden, varav 3 000 är utrotningshotade. En av anledningarna till dessa språks utsatthet är att de är små. Vissa talas bara av några tusen människor. På grund av detta lär sig de som pratar de små språken större språk, till exempel engelska. Däremot skulle väldigt få engelsktalande få för sig att börja studera ett språk som talas av bara några tusen. Ifall båda möttes halvvägs, istället för att den ena sidan går hela vägen, skulle både minoritetsspråkens och de Lernu.net Lernu.net är en mångspråkig esperanto-community med över 6 000 medlemmar världen över. Sajten lernu.net är både ett ställe där man kan träffa andra esperantister och ett ställe där man lär sig och fördjupar sig i esperanto. Över 90 kurser på alla olika nivåer erbjuds. Ansvariga för sajten korresponderar och ger tips efter övningarna. Varje användare har en egen sida med en presentation av sig själv. Varför började du studera esperanto? Daniel Salomon, 27, Danmark. Esperanto är bland det smartaste och vackraste jag vet. Zamenhof uppfann det för att skapa fred i världen. Det är ett ideal värt att sträva efter. Men esperanto är också mycket konkret. Det är ett verktyg alla kan använda. Gayana Matevosyan, 26, Uzbekistan. Man träffar massor av trevilgt folk med esperanto. Ifjol kom t.ex. en fransman som jag hade lärt känna på lernu.net och som jag guidade i Taskent och i Samarkand på esperanto. Man kan prata med vänner och bekanta genom en chat eller genom att skicka meddelanden. Medlemsantalet ökar ständigt med mer än 100 personer varje vecka. Gå in på www.lernu.net du också! Li Zhongmin, 56, Kina. Jag började läsa det internationella språket esperanto då jag jobbade i en kolgruva i nordvästa Kina. Livet var anspråkslöst och arbetet var ansträngande. Men tack vare vårt kära språk, var min själ rik. Neringa Prekeviciute, 19, Litauen. Jag började lära mig esperanto 2001, för att det verkade exotiskt och användbart. Nu för tiden ägnar jag mycket tid åt esperantoprojekt, jag reser mycket och träffar folk i hela världen. 16 9
På esperantisternas världskongress i Tjeckiens huvudstad Prag, juli 1996, slog man fast sina ståndpunkter, åsikter och ambitioner i det så kallade Pragmanifestet. Detta är esperantorörelsens viktigaste moderna dokument. Pragmanifestet Vi medlemmar av den internationella rörelsen för esperanto, riktar detta manifest till alla regeringar, internationella organisationer och vänligt sinnade människor, och vill härmed förklara vår avsikt att beslutsamt arbeta vidare för de mål som här nedan anges; och inbjuder varje enskild organisation och individ att delta i detta arbete. Vi tror inte att användningen av ett fåtal nationella språk, den tekniska utvecklingen på kommunikationsområdet, eller nya metoder för språkundervisning, ska kunna förverkliga de principer som vi anser väsentliga för en rättvis och effektiv lösning. 1. Demokrati Ett system för kommunikation som ger vissa människor fördelar på livstid, och som kräver att andra ska investera flera års ansträngningar för att uppnå en förmåga som ändå blir otillräcklig, är i grunden odemokratiskt. Fastän esperanto, precis som alla andra språk, inte är fullkomligt, överträffar det alla alternativ när det gäller jämlik global kommunikation. Vi påstår att språklig ojämlikhet leder till ojämlik kommunikation på alla nivåer, inklusive den internationella. Vi är en rörelse för demokratisk kommunikation. 2. Undervisning om hela världen Varje nationalspråk är knutet till sin särskilda kultur och en eller flera folkgrupper. Skolelever som, till exempel, studerar engelska, får lära sig kultur, geografi och politik, som i synnerhet gäller USA och England. Elever som får studera esperanto, lär sig att betrakta världen som en enhet, där varje land ses som ett hemland. Pasporta Servo Pasporta Servo är ett nätverk av esperantotalande värdfamiljer, som omfattar över 1200 värdadresser i över 70 länder över hela världen. För att kunna anmäla sig som gäst hos en av dessa värdar behöver du bara köpa passet "Pasporta Servo", som samtidigt är ditt medlemsbevis. Detta får du för ett självkostnadspris på 15 euro. Vid varje adress finns olika villkor som värden ställer. Till exempel antal gäster som kan övernatta och ifall värdfamiljen vill få reda på ankomsten i förväg. Information om rökning och allergier, om värdfamiljen är vegetarianer eller veganer, eller om värdfamiljen har husdjur står också. Ofta behöver du inte betala för boendet och ibland får du till och med mat gratis. Men du måste givetvis rätta dig efter husets regler. Interrail Eftersom en stor del av Pasporta Servos värdfamiljer är bosatta i Europa är det en bra idé att kombinera Pasporta Servo för billigt boende med Interrail för billigt resande. Med Interrail får du för en engångsavgift åka tåg i delar av eller i hela Europa, bortsett från Albanien och Bosnien-Hercegovina. Priset varierar beroende på ålder och på hur stor del av Europas tågsystem som man vill ha tillgång till. I Sverige kan man köpa Interrailpass på SJ:s kontor. Det land som man köper passet i exkluderas från de länder man får åka i. Dock får man 50 % rabatt på anslutningståg till och från Sverige. Esperanto lanserades 1887 som ett projekt för främjandet av internationell kommunikation. Det utvecklades snabbt till ett levande, nyansrikt språk - ett språk som i mer än hundra år hjälpt människor att överbrygga språkliga och kulturella barriärer. Idéerna bakom esperanto har under de gångna åren inte blivit mindre viktiga eller mindre aktuella. Vi påstår att studier i vilket nationalspråk som helst samtidigt förmedlar nationella perspektiv på vår värld. Vi är en rörelse för undervisning om hela världen. 3. Pedagogisk effektivitet Utav elever som studerar ett främmande språk är det bara en liten del som kommer att behärska Enda kravet för att använda Pasporta Servo är att man ska kunna prata esperanto hyfsat. Anmälningsblanketten och adresslistan är på esperanto och alla värdar talar esperanto. Mer information om Pasporta Servo: http://www.tejo.org/ps Mer information om Interrail: http://www.interrail.net http://www.sj.se 10 15
Kristen esperanto Det är inte en slump att Vatikanen sänder radio på esperanto. Enligt Bibeln fanns det i början bara ett språk, men som straff för att människorna byggde Babels torn skapade Gud olika språk, så att människorna inte skulle kunna prata med varandra (1 Mos 11:1-9). Därför kan det tyckas vara naturligt för kristna att studera esperanto, för att komma åtminstone en liten bit närmare det paradis som rådde då jorden skapades, med ett språk som alla kunde förstå. Jesus Kristus. Till höger är ett utdrag ur Matteus evangelium på esperanto. Vers 12 är den gyllene regeln. Hela Bibeln på esperanto finns på: http://esperanto.nu/upsala/biblio La evangelio lau sankta Mateo Capitro 7 1 Ne jugu, por ke vi ne estu jugataj. 2 Car per kia jugo vi jugos, per tia vi estos jugitaj; kaj per kia mezuro vi mezuros, per tia oni mezuros al vi. 3 Kaj kial vi rigardas la lignereton en la okulo de via frato, kaj ne pripensas la trabon en via okulo? 4 Kiel vi diros al via frato: Lasu min eltiri la lignereton el via okulo; kaj jen la trabo en via propra okulo? 5 Hipokritulo, eligu unue la trabon el via okulo, kaj tiam vi klare vidos, por eltiri la lignereton el la okulo de via frato. 6 Ne donu sanktajon al la hundoj, nek jetu viajn perlojn antau la porkoj; por ke ili ne premu ilin sub la piedoj, nek poste, sin turninte, dissiru vin. 7 Petu, kaj estos donite al vi; sercu, kaj vi trovos; frapu, kaj estos malfermite al vi; 8 car ciu petanto ricevas, kaj la sercanto trovas, kaj al la frapanto estos malfermite. 9 Plue, kiu homo el vi, kies filo de li petos panon, donos al li stonon; 10 au se li petos fison, donos al li serpenton? 11 Se do vi, estante malbonaj, scias doni bonajn donacojn al viaj filoj, kiom pli certe via Patro, kiu estas en la cielo, donos bonajojn al tiuj, kiuj petas de Li? 12 Cion ajn do, kion vi deziras, ke la homoj faru al vi, vi ankau faru al ili; car ci tio estas la lego kaj la profetoj. det. Att lära sig esperanto fullständigt är till och med möjligt genom hemstudier. Olika undersökningar har visat på positiva effekter vid studiet av annat främmande språk, då eleven först fått lära sig esperanto. Esperanto har även rekommenderats som en viktig grundkunskap när man vill öka språkmedvetenheten hos elever. Vi påstår att svårigheten för inlärning av nationalspråk alltid kommer att vara ett stort hinder för många elever, även om de skulle ha en fördel med kunskap i ett annat språk. Vi är en rörelse för effektiv språkundervisning. 4. Flerspråkighet Esperantogemenskapen är en av ett fåtal världsomspännande språkliga gemenskaper vars medlemmar är, utan undantag, minst tvåspråkiga. Varje medlem har tagit på sig uppgiften att lära sig åtminstone ett främmande språk till användbar nivå. I många fall för detta med sig kunskap om och ett djupare intresse för flera andra språk, vilket i sin tur leder till vidgade personliga vyer. Vi påstår att alla, oberoende av modersmål, bör få en verklig chans att lära sig behärska ett andra språk. Vi är en rörelse som vill bidra till att förverkliga denna möjlighet. 5. Språkliga rättigheter Den mycket ojämlika makt som råder mellan språken medför en fortlöpande språklig otrygghet eller direkt förtryck för merparten av världens befolkning. I esperantogemenskapen möter medlemmarna varandra - oavsett det egna språkets makt eller antalet som talar språken - på neutral grund, tack vare en ömsesidig vilja att kompromissa. En sådan jämvikt mellan rättigheter och ansvar i språkliga sammanhang visar på möjligheten att utveckla och bedöma andra lösningar på språklig ojämlikhet och konflikter på området. Vi påstår att de vida ojämlikheterna mellan språken undergräver det som garanteras i en mängd internationella dokument om jämlik behandling, oavsett vilket språk man har. Vi är en rörelse för språkliga rättigheter. 6. Språklig mångfald Nationella regeringar har en benägenhet att anse mångfalden av språk i världen som ett hinder för kommunikation och utveckling. För esperantogemenskapen däremot ses skillnaderna i språk som en konstant och oumbärlig källa till rikedom. Alltså är varje språk, liksom varje djur- och växtart, något värdefullt i sig självt och därför värt skydd och stöd. Vi påstår att politiken för kommunikation och utveckling, om den inte baseras på respekt och 14 11
stöd för alla språk, så kommer den att fungera som en dödsdom för flertalet av världens språk. Vi är en rörelse för språklig mångfald. 7. Människans frigörelse Varje språk befriar och binder sina användare, genom att ge dem förmågan att kommunicera mellan sig, samtidigt som kommunikation med andra förhindras. Såsom planerat för universell kommunikation är esperanto ett av de stora projekten för människans frigörelse - ett projekt som ska göra det möjligt för varje människa att delta som individ i mänsklighetens gemenskap, men med fasta rötter i en lokal kultur och med en språklig identitet, utan att vara begränsad av detta. Vi påstår att uteslutande användning av nationalspråk begränsar friheten att uttrycka sig, kommunicera och samarbeta. Vi är en rörelse för människans frigörelse. Esperanto på universitet Esperanto studeras inte bara i studiecirklar och genom självstudier. Även universitet ger kurser i språket. I 24 länder världen över kan man läsa esperanto på universitetsnivå. Främst inom området är Kina, där cirka 20 universitet undervisar om det internationella språket. I USA, Ryssland och Japan finns cirka fem Esperantoflaggan Liksom andra språk har esperanton sina egna symboler. Esperantons första officiella symbol antogs på en internationell sammankomst i Dover, Storbritannien, 1904. Det var en grön femuddig stjärna med spetsen uppåt. Året efter, på världskongressen i den franska staden Boulogne, skapades esperantoflaggan genom att placera stjärnan i en vit kvadrat, uppe i vänsta hörnet på en grön rektangel. universitet i vardera land som har esperantokurser. I Sverige har Stockholms universitet nyligen startat en grundkurs i esperanto på 20 poäng. Ifall du skulle vara intresserad av att gå den, finns mer information på Stockholms universitets hemsida: http://www.su.se Arbetaresperantism Esperanto har alltid haft mycket gemensamt med arbetarrörelsen, tack vare de bådas internationella inriktning. Idag finns vänsteresperantismen enad inom Sennacieca Asocio Tutmonda, SAT, som samlar organisationer från över 35 länder. SAT grundades 1921 och är, efter UEA (läs mer på sida 20), världens näst största esperantoförbund. SAT är partipolitiskt obundet och arbetar för att främja dialog mellan vänsterorganisationer världen över. Kuba är ett av de länder som sänder radio på esperanto. I Sverige organiseras vänsteresperantismen i Sveda Laborista Esperanto Asocio, SLEA, som är anslutet till SAT. Läs mer om SAT på: http://satesperanto.free.fr La Internacio Givetvis finns Internationalen även på det internationella språket. Levigu, proletar' de l' tero, levigu, sklavoj de malsat'! La vero tondras en kratero, sekvos finofara bat'! La paseon plene ni forvisos, amasoj, marsu, kresku ni! La mond en fundament' sangigos, ne nul', sed cio estu ni! Por batal', por la lasta unuigu nia front'! Internacia estos la tuta homa mond'! Ne estas super ni defenso, nek reg', nek Dio, nek patron'! Kreantoj, ni nin savu mem do, luktu por la komuna bon'! La rabajon preni de l' rabisto, spiriton savi de l' karcer', ni blovu fajron kun persisto, kaj batu ni, dum ardas fer'! Ni, laboristoj, ni, kampuloj, partio granda de la labor'! Al ni la ter' lau justreguloj, parazit' sin portu for! Ja grasigos multajn nia karno, sed malaperos ce l' auror', la korva kaj vultura svarmo, eterne brilos suna glor'! 12 13