Internationella samarbeten och utbyten inom högre utbildning

Internationella programkontorets rapportserie 23 Internationella programkontorets rapportserie 23 Högskoleenhetens årsrapport 2008 Internationella samarbeten och utbyten inom högre utbildning Internationella samarbeten och utbyten inom högre utbildning Högskoleenhetens årsrapport 2008 Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box 22007 104 22 Stockholm Tel: 08-453 72 00 Fax: 08-453 72 01 www.programkontoret.se registrator@programkontoret.se

Högskoleenhetens årsrapport 2008 Internationella samarbeten och utbyten inom högre utbildning

Internationella programkontorets rapportserie nr 23 Högskoleenhetens årsrapport 2008 Internationella samarbeten och utbyten inom högre utbildning

Rapportserie 23 Internationella programkontoret 2009 Textbearbetning: Carina Hellgren, Simon Jessen, Åke Lernefalk, Helena Nicolaou och Linda Nilsson Intervjuer: Laila Lindström Form och layout: Jöns Ahlén Foto: Peter Rosén, Jöns Ahlén, Jari Rusanen, Jessica Olson Tryck: Danagårds Grafiska, Ödeshög 2009

Förord Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK) är en myndighet under Utbildningsdepartementet. Vi är programkontor för EU:s utbildningsprogram och andra internationella program och projekt som regeringen beslutar om. Genom dessa program främjar vi internationellt utbyte, samarbete och lärande. Verksamheten har fyra övergripande målgrupper: skola, yrkesutbildning, högskola och vuxenutbildning. Vi vill integrera det internationella perspektivet i våra målgruppers verksamhet genom att: Handleda och informera om möjligheterna till internationellt utbyte och samarbete. Fördela stöd till individer och organisationer för aktiviteter inom ramen för utbytes- och samarbetsprogram. Stödja utbildningsinsatser för internationalisering genom att föra ut erfarenheter och resultat från programverksamheten. Samverka med andra myndigheter, organisationer och nätverk regionalt, nationellt och globalt. Under 2008 har IPK haft ansvaret för ett 60-tal olika program och delprogram. Hit hör för högskolans del till exempel EU-programmen Erasmus och Tempus, de nordiska programmen inom Nordplus som vänder sig till den högre utbildningen, de Sidafinansierade programmen Linnaeus-Palme och Minor Field Studies samt det delvis nationellt finansierade praktikprogrammet IAESTE. Högskoleenhetens årsrapport 2008 presenterar IPKs verksamhet inom högskoleområdet under 2008. I IPKs årsredovisning till Utbildningsdepartementet är det beviljade medel som är i fokus, snarare än det faktiska deltagandet i programmen. Vi fokuserar därför på just det faktiska utfallet, på lärosätenas faktiska deltagande inom olika program, på hur många lärare och studenter som deltagit, hur många intensivkurser inom Erasmus som gått av stapeln och så vidare. Likaså presenteras ett antal goda exempel på genomförda internationella utbyten, projekt med mera. På det sättet kompletterar Högskoleenhetens årsrapport 2008 IPKs årsredovisning i flera avseenden. Med förhoppning om inspirerande läsning. Stockholm, 14 april 2009 Ulf Melin Generaldirektör Carina Hellgren Enhetschef Högskoleenheten

Innehåll Inledning 9 Mobilitet 11 Översikt läsåret 2007 / 2008 12 Comenius assistenter 13 Svenskt deltagande i Comenius assistenter 13 Jakob blev en bättre lärare 13 Erasmus 15 Erasmus studentutbyten 15 Erasmus i Luleå en success story 20 Erasmus lärarutbyten och personalfortbildning 21 Erasmus intensivprogram 24 Erasmus Intensive Language Course (EILC) 25 Kurs i dirigering på Körcentrum i Uppsala 26 IAESTE 28 IAESTE studentutbyten 28 Utländska studenter en tillgång för svenska företag 31 Linnaeus-Palme 32 Linnaeus-Palme studentutbyten 32 Linnaeus-Palme lärarutbyten 32 Linnaeus-Palme vässar självinsikten 36 Minor Field Studies 37 Utresande studenter 37 Ett bolivianskt äventyr 41 Övrigt Minor Field Studies 41 Sidas resestipendium 42 Utresande studenter 43 Projekt 45 Tempus 46 Svenskt deltagande i gemensamma projekt (JP) 46 Svenskt deltagande i strukturella åtgärder (SM) 47 Övriga program 49 EU-tredje land 50 Svenskt deltagande i programmen EU-tredje land 50 Nordplus 51 Nordplus Högre utbildning 51 Nordplus Horisontal och Nordplus Nordiska Språk och Kultur 52 Fler borde söka till Nordplus! 53 Platsbesök 55 Erasmus 56 Linnaeus-Palme och MFS 57 Informationsaktiviteter 59 Svenska Bolognaexpertgruppen 60

Riksomfattande marknadsföringskampanj för Erasmus 60 Nordplus 62 Festskrift till Nordplus Högre utbildning 20 år 62 Lanseringskonferenser av Nordplusprogrammen 62 Tempus 62 Tempusakuten/ Tempus Application Preparation Day 62 Kontaktseminarium i Ryssland 62 Linnaeus-Palme/MFS-seminarium 63 Programdagarna 2008 64 Samråd och referensgrupper 67 Programråd 68 Erasmus referensgrupp 68 Tempus referensgrupp 69 Svenska Bolognaexpertgruppen 69 Rapporter, referensmaterial och länkar 71 Internationella programkontoret 72 Europeiska kommissionen 72 Program 73 Övriga referenser 74 Bilagor 77 Bilaga a. Sammanställning av IPK:s program för högre utbildning 78 Bilaga b. Översikt över lärosätenas programdeltagande 2008 80 Kontaktpersoner 83

9 Inledning Den flora av program som IPK erbjuder inom högre utbildning ger möjlighet till aktiviteter som student- och lärarutbyten, personalutbildning för anställda vid lärosätena, kursutvecklingsprojekt, stipendier för fältstudier, praktikutbyten och intensivprogram. Under 2008 reste cirka 3 500 studenter och 800 lärare från svenska lärosäten till lärosäten/arbetsplatser i länder i Norden, Europa eller övriga världen för studier eller praktik med hjälp av de program som högskolenheten administrerar. Vi genomförde en omfattade Erasmuskampanj för att öka det svenska deltagandet och på sikt nå regleringsbrevets mål 3 000 utresande studenter och 700 utresande högskolelärare. Utfallet år 2008 var 2 541 utresande studenter och 501 utresande högskolelärare. Kampanjen fortsätter under 2009 men vi ser det slutliga resultatet av kampanjen först om ett par år. Tempus är Högskoleenhetens mest renodlade projektinriktade program och där har svenska lärosäten varit mycket framgångsrika, både 2008 och tidigare år. Svenska lärosäten deltog i eller koordinerade drygt 20 procent av alla beviljade Tempusprojekt under 2008. Informationsaktiviteter är en annan viktig del av IPK:s verksamhet. Vi sprider erfarenheter från olika utbyten och projekt för att främja internationalisering i sig och för att få nya ansökare och ansökningar av god kvalitet till våra program. Högskolans program dagar 2008 fokuserade på det europeiska årets tema interkulturell dialog. Målgruppen är lärare, studievägledare och administratörer inom högskolan och med 168 deltagare var det högskoleenhetens största arrangemang 2008. Ett annat stort arrangemang var det seminarium där vi presenterade rapporten om hinder och möjligheter för Erasmusdeltagande. Seminariet var startskottet för Erasmuskampanjen och samlade cirka 150 deltagare, huvudsakligen internationaliserings- och Erasmusansvariga vid landets lärosäten. Vi fortsatte under 2008 att satsa speciellt på lärarutbildningarna. De har haft en relativ låg grad av medverkan i IPK:s program, samtidigt som IPK:s regleringsbrev pekar ut den ökade rörligheten inom lärarutbildningarna som ett väsentligt område. Satsningen utgår från målet 700 utresande lärare inom Erasmus. För att nå dit arbetar IPK brett utifrån alla tillgängliga program. Under 2008 genomförde vi ett om fattande informationsarbete gentemot lärosätena; vid platsbesök, under möten med Erasmusansvariga samt i referensgruppsmöten. Framför allt poängterade vi vikten av ökad rörlighet inom lärarutbildningen. Det finns alternativ till Erasmus. Comenius Assistenter är ett stipendium som lärar studerande och nyutexaminerade lärare kan få för att praktisera som assistenter vid en skola i ett annat europeiskt land.

10 Inom Linnaeus-Palme finns möjligheter till utbyte även utanför EU:s program och här har vi prioriterat lärarutbildningarna i flera år. Under 2008 öppnade vi kontor i Visby där vi har samlat våra program som riktar sig mot utvecklingsländer. Utlokaliseringen av den Sida-finansierade verksamheten gav betydande resurstillskott till såväl programverksamhet som till nyinrättad verksamhet. För högskolenhetens del är det Linnaeus-Palme och Minor Field Studies som ökar i volym i och med flytten till Visby, en effekt som kommer att märkas först i resultatpresentationen för 2009. Vi har fått två nya tjänster för analys och spridning under 2008 en för den Sidafinansierade programverksamheten och en för den övriga program verksamheten och en ny tjänst med inriktning på utveckling av IPK:s Sida-finansierade program. Därutöver har myndighetens informationsenhet ökat från fyra till fem medarbetare i och med att vi har fått en Sida-finansierad informatör på Visbykontoret. Förstärkningen av IPK:s uppföljnings- och analysverksamhet är ett resultat både av ökade återrapporteringskrav från uppdragsgivarna och för ett internt uttryckt behov att bättre ta tillvara resultaten från programverksamheten. Programutvecklingen å sin sida kommer att göra det möjligt att utveckla redan befintliga program och att integrera nytillkomna program med de befintliga.

Mobilitet

12 Mobilitet Översikt läsåret 2007 / 2008 I tabell 1 och 2 nedan ges en samlad bild av mobiliteten i högskoleenhetens program under 2008. Av tabell 1 framgår att Erasmus är det program som står för merparten av de cirka 3 500 utresande studenterna under 2008, följt av Minor Field Studies. Könsfördelningen avspeglar könsfördelningen inom högre utbildning, med ungefär en tredjedel män och två tredjedelar kvinnor. Tabell 1: Mobilitet studenter läsåret 2007/2008 Erasmus Linnaeus-Palme Nordplus MFS* IAESTE Sidas resestip. Comenius assist. Utresande totalt 2541 209 i.u 519 44 152 26 varav kvinnor 1607 160 i.u 397 13 118 17 varav män 934 49 i.u 122 31 34 9 Inresande totalt i.u 245 i.u Ej aktuellt 35 Ej aktuellt Ej aktuellt varav kvinnor i.u 146 i.u Ej aktuellt 8 Ej aktuellt Ej aktuellt varav män i.u 96 i.u Ej aktuellt 29 Ej aktuellt Ej aktuellt *Preliminära siffror. Siffrorna gäller kalenderåret 2008 När det gäller lärare så är inte Erasmus lika dominerande, även om det är det klart största programmet även när det gäller lärare, med Linnaeus-Palme som god tvåa (tabell 2). Totalt reste 800 lärare ut med IPK:s program för högskolan under 2008 och könsfördelningen bland utresande lärare är mycket jämnare än bland studenter, med en övervikt män inom Erasmus. Tabell 2: Mobilitet lärare läsåret 2007/2008 Erasmus LP Nordplus MFS handledarresor* Tempus kontaktresemedel Utresande totalt 501 273 i.u 11 15 varav kvinnor 211 i.u i.u 4 4 varav män 290 i.u i.u 5 11 Inresande totalt i.u 280 i.u Ej aktuellt Ej aktuellt varav kvinnor i.u i.u i.u Ej aktuellt Ej aktuellt varav män i.u i.u i.u Ej aktuellt Ej aktuellt *Preliminära siffror. Siffrorna gäller för kalenderåret 2008

Mobilitet 13 Comenius assistenter Comenius assistenter är ett stipendium som lärarstuderande och nyutexaminerade lärare kan få för att praktisera som assistenter vid en skola i ett annat europeiskt land. Målet är att kompetensutveckla blivande lärare och att höja kvaliteten i skolundervisningen. Assistenterna deltar i första hand i undervisningen i sina ämnen men ska integreras i hela skolans verksamhet. Svenskt deltagande i Comenius assistenter Deltagandet är för programmet i nivå med 2006. Den högre siffran för 2007 beror på att flera reserver har kunnat beviljas på grund av återbud. Antalet beviljade kan på samma vis komma att öka för 2008 eftersom beslut kan tas fram till april 2009. Siffran för 2008 är alltså ännu inte helt fastställd. Vad gäller könsfördelningen speglar den väl lärarstrukturen inom svensk skola. Tabell 3. Antal Comeniusassistenter 2005-2008 2005 2006 2007 2008 Deltagande totalt 13 26 34 26 varav kvinnor 12 23 27 17 varav män 1 3 7 9 Kontaktperson för Comenius assistenter: Cristina Pontis Tel: 08-453 72 49 cristina.pontis@programkontoret.se Jakob blev en bättre lärare Lärarstudenten Jakob Lindgren tycker att den praktik han fått genom Comenius assistenter har gett honom ovärderliga erfarenheter. Under fyra månader var han lärarassistent i Toscana, på motsvarigheten till ett gymnasium i Castiglion Fiorentino med elever mellan 14 och 19 år. Jag har fått nya perspektiv på läraryrket och blivit en bättre lärare. Han berättar om en skola där det inte fanns speciellt mycket tekniska hjälpmedel, lärarna skrev med krita på svarta tavlan. Och om någon lärare var sjuk kallades ingen vikarie in, utan den lärare som hade håltimme fick hoppa in utan förberedelser. Det här ställde stora krav på att undervisa muntligt. Det var svårt, men ytterst lärorikt.

14 Mobilitet Jakob Lindgren praktiserade på en skola i Toscana. Själv tycker han att det gjort honom till en bättre lärare. Dessutom lärde han sig prata italienska. Jakob blev också överraskad över hur livligt och högljutt de italienska eleverna uppträdde där kunde han sakna den svenska disciplinen. Samtidigt var stämningen öppnare, mer skämtsam och lektionerna inte så inrutade, lärarna var mer flexibla och kunde göra avsteg från planerna. Jakob Lindgren gjorde ett uppehåll i studierna vid Linköpings universitet när han fick praktikplatsen. Idag har han bara några månader kvar till sin examen som lärare i historia, samhällskunskap och religion. I Toscana undervisade han i engelska. Även om jag inte undervisade i mina ämnen är ingenting av tiden bortkastad, tvärtom, säger Jacob som rekommenderar andra blivande lärare att söka sig till programmet: Men var beredd på att det är krävande. Själv kunde jag ingen italienska när jag kom dit och knappast någon talade engelska i staden. Och det fanns ingen annan Comenius assistent varken i skolan eller i staden, så inga sociala kontakter var givna. Det var tufft, men det var värt det. Jag kom tillbaka som en starkare person. Jag ÄR en bättre lärare. Och jag talar italienska! Vid Linköpings universitet arbetar man mycket aktivt med internationalisering av lärarutbildningen vilket gör att många studenter liksom Jakob Lindgren söker lärarpraktik genom Comenius assistenter. Lena Örnestrand som är fakultetssamordnare menar att det beror på att man vänder sig direkt till studenterna med information via mejl och möten. Vi informerar också på luncher, vi svarar på frågor och hjälper till vid ansökan. Vi har bra rutiner och det sprider sig, konstaterar Lena Örnestrand. Men den allra viktigaste anledningen till det ökade intresset är nog ändå att tidigare Comenius assistenter lockar andra att söka. Många föredrar Comenius assistent framför vanliga utbytesstudier eftersom det ger dem möjlighet att utvecklas som lärare i en spännande skolmiljö,säger studievägledaren Ann-Charlotte Lindgren.

Mobilitet 15 Erasmus Erasmus är det största och äldsta av de europeiska mobilitetsprogrammen. Från starten 1987 har över 1,5 miljoner europeiska studenter deltagit i programmet, varav 41 500 svenska. Målet för Erasmusprogrammet är att höja kvaliteten och stärka den europeiska dimensionen inom den högre utbildningen genom att uppmuntra till samarbete mellan europeiska lärosäten. För att delta i Erasmus krävs att lärosätet av kommissionen har beviljats ett Erasmus University Charter (EUC) (mer detaljerad information finns på IPK:s hemsida). IPK administrerar de decentraliserade delarna av Erasmus och informerar om och sprider resultat från de centraliserade delarna. Programmets decentraliserade delar omfattar: Student-, lärarutbyten och personalfortbildning (SM och TS) IPK fördelar medel till lärosätena som i sin tur handlägger ansökningar från studenter, lärare och annan personal. Organisering av mobilitet (OM) Intensivkurser i mindre utbredda språk (EILC) Intensivprogram De centraliserade delarna inom Erasmus är: Multilaterala projekt Tematiska nätverk Under läsåret 2008/09 deltog 38 svenska universitet och högskolor i Erasmus, jämfört med 40 läsåret 2007/08 Minskningen beror dels på att Lärarhögskolan i Stockholm integrerades med Stockholms universitet den 1 januari 2008, dels på att WiTEC inte förnyade sin ansökan. Sammanlagt beviljade IPK cirka 73 miljoner kronor för läsåret 2007/08 till de svenska lärosäten som deltar i programmet. Av de Erasmusmedel lärosätena blev tilldelade har cirka 99 procent av stipendiemedlen för studentutbyte (studier), 92 procent av medlen för lärare och 100 procent av medlen för EILC utnyttjats. För de nya programdelarna studentutbyte, praktik, och personalmobilitet var utnyttjandegraden lägre. Av de fördelade medlen för studentutbyte (praktik), utnyttjades 87 procent och för personalmobiliteten utnyttjades 85 procent, en nyttjandegrad som i jämförelse med relativt många andra program trots allt är hög. Erasmus studentutbyten Antalet utresande svenska Erasmusstudenter ökade kraftigt från det att Sverige kom med i Erasmus till och med 1998/99 då trenden bröts. Sedan dess har antalet utbyten stabiliserats på en nivå mellan 2 500 och 2 600 studenter per läsår. Erasmuspraktiken som var en ny aktivitet under läsåret 2007/08 tilldrog sig stort intresse. Under läsåret deltog 193 studenter. Intresset är dock stort och antalet förväntas öka de kommande åren. Gruppen inresande Erasmusstudenter fortsätter att växa. Läsåret 2006/07 var

16 Mobilitet antalet inresande Erasmusstudenter nära tre gånger så många som de utresande (tabell 4). Siffror för inresande studenter under läsåret 2007/08 finns ännu inte tillgängliga. Könsskillnaden i antal utresande kvinnliga och manliga studenter är ungefär lika stor under de fyra jämförelseåren. Tabell 4: Antal ut- och inresande studenter inom Erasmus 2004/05 2007/08 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 Utresande studenter Studier 2699 2525 2532 2348 varav kvinnor 1677 1540 1583 1474 varav män 1022 985 949 874 Praktik* x x x 193 varav kvinnor x x x 133 varav män x x x 60 Utresande totalt 2699 2525 2532 2541 Inresande studenter Studier 6626 7062 7359 i.u. Praktik x x x i.u. Inresande totalt 6626 7062 7359 i.u. * Läsåret 07/08 var första året då praktik var möjligt inom Erasmus Variationen i antal utresande studenter och lärare mellan lärosätena är stor och beror inte enbart på lärosätets storlek (tabell 5). Också relationen mellan antal utresande lärare och studenter skiljer sig åt, till exempel har vissa lärosäten ett stort antal utresande studenter men inga eller mycket få utresande lärare. Tabell 5: Utresande studenter inom Erasmus 2007/08 per lärosäte Lärosäte Studier Praktik Antal totalt Blekinge tekniska högskola 10 7 17 Chalmers tekniska högskola 77 0 77 Danshögskolan 2 0 2 Ersta Sköndal högskola 3 0 3 Göteborgs universitet 210 38 248 Handelshögskolan i Stockholm 66 0 66 Högskolan Dalarna 13 0 13 Högskolan i Borås 36 4 40 Högskolan i Gävle 20 0 20

Mobilitet 17 Lärosäte Studier Praktik Antal totalt Högskolan i Halmstad* 35 27 62 Högskolan i Jönköping 86 0 86 Högskolan i Kalmar 80 0 80 Högskolan i Kristianstad 12 2 14 Högskolan i Skövde 16 0 16 Högskolan Väst 1 3 4 Högskolan på Gotland 12 3 15 Gymnastik- och Idrottshögskolan 0 0 0 Karlstads universitet 12 1 13 Karolinska Institutet 71 1 72 Konstfack 6 0 6 Kungl. Konsthögskolan 5 0 5 Kungl. Musikhögskolan 9 0 9 Kungliga Tekniska högskolan 140 9 149 Linköpings universitet 228 33 261 Luleå tekniska universitet 42 7 49 Lunds universitet 287 27 314 Lärarhögskolan i Stockholm 5 0 5 Malmö högskola 54 12 66 Mittuniversitetet 32 1 33 Mälardalens högskola 37 0 37 Röda Korsets högskola 8 0 8 Stockholms universitet 172 0 172 Sveriges lantbruksuniversitet 34 0 34 Södertörns högskola 58 0 58 Umeå universitet 113 5 118 Uppsala universitet 267 0 267 Växjö universitet 53 9 62 Örebro teologiska högskola 0 0 0 Örebro universitet 36 4 40 * Inkluderar studenter som åkt genom konsortiet WiTEC Populära destinationer och ämnesområden De svenska Erasmusstudenterna valde läsåret 2007/08 att åka till alla länder som omfattas av programmet, förutom Slovakien. Studenterna åkte liksom de senaste åren främst till Storbritannien, Frankrike, Spanien och Tyskland (figur 1). Mönstret är ungefär detsamma för både studier och praktik. Tendensen är att Tyskland har högre andel svenska studenter på praktik, i relation till antalet som genomför studier, jämfört med de andra länderna.

18 Mobilitet Figur 1: Antal utresande studenter från Sverige inom Erasmusprogrammet 2007/2008 Länder Studier Praktik Totalt Österrike 109 8 117 Belgien 69 5 74 Bulgarien 1 0 1 Cypern 1 0 1 Tjeckien 39 2 41 Tyskland 327 33 360 Danmark 47 15 62 Spanien 282 15 297 Estland 10 0 10 Frankrike 432 25 457 Grekland 19 1 20 Ungern 24 0 24 Italien 121 14 135 Irland 66 2 68 Island 2 1 3 Liechtenstein 0 1 1 Litauen 5 2 7

Mobilitet 19 Länder Studier Praktik Totalt Luxemburg 0 1 1 Lettland 3 1 4 Malta 19 0 19 Norge 16 12 28 Nederländerna 190 9 199 Portugal 43 5 48 Polen 25 3 28 Rumänien 1 0 1 Finland 13 2 15 Slovenien 5 0 5 Turkiet 24 1 25 Storbritannien 455 35 490 Ett fåtal ämnesområden dominerar liksom tidigare. En knapp tredjedel av studenterna studerar företagsekonomi (figur 2). När det gäller den nya möjligheten att åka och praktisera utomlands så tycks det framför allt locka samhällsvetare. Drygt hälften av studenterna som gjorde praktik utomlands studerade antingen företagsekonomi eller samhällsvetenskap. Figur 2: Utresande studenter inom Erasmus 2007/08 per ämnesområde

20 Mobilitet Erasmus i Luleå en success story Luleå tekniska universitet (LTU) har lyckats synnerligen väl med att ta emot sina Erasmusstudenter, det har verksamheten nyss fått svart på vitt på. LTU har nämligen valts ut som ett exempel i EU-kommissionens broschyr Erasmus Success Stories 2009. En grupp utländska utbytesstudenter vid Luleå tekniska universitet besöker ishotellet i Jukkasjärvi.

Mobilitet 21 Om jag ska vara ärlig kanske också andra svenska universitet kunde ha utsetts om de talat om vad de gör. Vi är bra på att ta hand om studenterna i Sverige, säger Karin Axelsson Grafström, internationaliseringsansvarig på LTU. Men kanske satsar vi ändå lite extra här i Luleå, säger hon och pekar på att universitetet har anställt en student på heltid under tre sommarmånader som koordinator för utbytesverksamheten; Fredrik Carlsson. Så här förklarar han i sin tur framgången i mobiltelefon från Ishotellet i Jukkasjärvi, där han befinner sig tillsammans med en busslast utländska studenter: Vi har en mycket välsmord organisation, både rent akademiskt och socialt. Under sommaren förbereder Fredrik hela årets verksamhet; han ordnar bostäder till utbytesstudenterna, informerar dem, planerar mottagandet både för hösten och våren, börjar förbereda för olika aktiviteter. Under terminerna arbetar han sedan ideellt tillsammans med sju andra studenter i organisationen Luleå University Reception Committee (LURC). De möter utbytesstudenterna på flygplatsen, visar bostaden, informerar om allt praktiskt, guidar på aktiviteter, ordnar välkomst- och avskedsfester, ser till att det finns en fadder för var och en med mera. Karin Axelsson Grafström menar att lurcarnas insats ger LTU ett gott rykte. Också kursutbudet, med många eftertraktade kurser på engelska, gör att ryktet sprider sig om att det internationella utbytet i Luleå är lyckat. Men det där lilla extra som lett till succé kan också ursprungligen komma från en amerikansk tradition: En tidigare internationell koordinator kom från USA, där studenterna betalar för studierna och därför kräver mycket service. Det var hon som började införa ett mer personligt mottagande, vi började till exempel låta utbytesstudenterna ringa hem på våra egna telefoner när de anlänt till Luleå. I dag får de i stället ett SIM-kort till mobilen. Då hade också varje student en host familjy, men det fick vi sluta med när verksamheten växte, det finns inte familjer nog. På LTU finns i dag 500 utbytesstudenter, varav 300 kommer via Erasmus. Vi har Erasmusprogrammet att tacka för att utbytesverksamheten kommit igång så bra, säger Karin Axelsson Grafström och konstaterar att de utländska studenterna betyder mycket för internationaliseringen på hemmaplan de svenska studenterna får tillfälle att träna språk och får kontakt med andra kulturer och traditioner. Luleå känns lite större tack vare dem, säger Fredrik Carlsson och konstaterar att utbytesstudenterna är duktiga, praktiskt taget alla lyckas med sina examina, vilket är ovanligt. Men egentligen är det otroligt med tanke på hur mycket aktiviteter som de deltar i vid sidan om... Erasmus lärarutbyten och personalfortbildning Antalet utresande Erasmuslärare har ökat kontinuerligt sedan 1997/98, med undantag för läsåren 2001/02 och 2004/05. Ökningen fortsatte under läsåret 2006/07 då det åkte ut 522 lärare (tabell 6). Under läsåret 2007/08 var det färre som åkte ut än läsåret innan vilket berodde på en ändring i rapporteringsrutinerna. Det är sannolikt att antalet lärare ökar igen nästa läsår. Till skillnad mot studentutbytet så finns det en relativ balans mellan in- och utresande lärare. Personalfortbildningen har rönt stort intresse bland lärosätena (tabell 6). Emellertid kom flera lärosäten igång sent så antalet deltagare var något lägre än förväntat. Intresset är dock stort varför antalet kan antas öka under nästkommande läsår. Lunds och Göteborgs universitet är de lärosäten som är mest aktiva inom såväl lärarutbyten, undervisningsuppdrag som personalfortbildning (tabell 7). Se tabell 6 och 7 på nästa sida

22 Mobilitet Tabell 6: Antal ut- och inresande lärare/personal inom Erasmus 2004/05 2007/08 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 Utresande lärare (undervisning) 483 499 522 501 Inresande lärare (undervisning) 503 530 544 i.u Utresande personal (fortbildning) i.u i.u i.u 114 Inresande personal (fortbildning) i.u i.u i.u i.u Tabell 7. Utresande lärare/personal inom Erasmus 2007/08 per lärosäte Lärosäte lärare personal totalt Blekinge tekniska högskola 6 2 8 Chalmers tekniska högskola 6 0 6 Danshögskolan 2 0 2 Ersta Sköndal högskola 2 0 2 Göteborgs universitet 68 19 87 Handelshögskolan i Stockholm 1 1 2 Högskolan Dalarna 24 2 26 Högskolan i Borås 5 5 10 Högskolan i Gävle 2 0 2 Högskolan i Halmstad 6 1 7 Högskolan i Jönköping 20 4 24 Högskolan i Kalmar 12 0 12 Högskolan i Kristianstad 5 0 5 Högskolan i Skövde 6 0 6 Högskolan Väst 4 0 4 Högskolan på Gotland 4 3 7 Gymnastik- och Idrottshögskolan 0 0 0 Karlstads universitet 10 2 12 Karolinska Institutet 40 2 42 Konstfack 1 1 2 Kungl. Konsthögskolan 0 0 0 Kungl. Musikhögskolan 11 0 11 Kungliga Tekniska högskolan 5 3 8 Linköpings universitet 38 3 41 Luleå tekniska universitet 13 6 19 Lunds universitet 62 16 78 Lärarhögskolan i Stockholm 3 3 6 Malmö högskola 18 7 25 Mittuniversitetet 7 5 12

Mobilitet 23 Lärosäte lärare personal totalt Mälardalens högskola 19 4 23 Röda Korsets högskola 3 3 6 Stockholms universitet 11 6 17 Sveriges lantbruksuniversitet 5 1 6 Södertörns högskola 3 2 5 Umeå universitet 24 4 28 Uppsala universitet 21 0 21 Växjö universitet 28 9 37 Örebro teologiska högskola 1 0 1 Örebro universitet 5 0 5 Populära destinationer och ämnesområden När det gäller länderspridningen bland lärarutbyten- och personalfortbildning så är den jämnare än för studenterna, vilket framgår av figur 3. Emellertid är Storbritannien den populäraste destinationen även för lärare/personal. I synnerhet är landet populärt som mål för personalfortbildning, nära en fjärdedel av dem som åkte ut på personalfortbildning åkte till Storbritannien. Den absoluta majoriteten av dem som åkte för personalfortbildning gjorde det till ett annat lärosäte. Endast fyra åkte till ett företag eller organisation. Endast en person kom till ett svenskt lärosäte från ett utländskt företag. Figur 3: Antal utresande lärare/personal från Sverige inom Erasmus 2007/2008, per land

24 Mobilitet Länder Lärare Övr. personal Totalt Österrike 21 0 21 Belgien 18 1 19 Bulgarien 6 0 6 Cypern 0 2 2 Tjeckien 11 2 13 Tyskland 57 12 69 Danmark 9 1 10 Spanien 39 12 51 Estland 8 0 8 Frankrike 38 8 46 Grekland 12 2 14 Ungern 17 1 18 Italien 42 6 48 Irland 4 0 4 Island 5 8 13 Litauen 20 1 21 Lettland 9 3 12 Malta 2 0 2 Norge 14 2 16 Nederländerna 35 5 40 Portugal 17 4 21 Polen 24 2 26 Rumänien 2 3 5 Sverige* 0 1 1 Finland 18 9 27 Slovenien 5 3 8 Slovakien 1 1 2 Turkiet 13 0 13 Storbritannien 54 25 79 * inom personalmobiliteten kan svenska lärosäten ta emot personal från företag i andra länder Tre ämnesområden (medicin, samhällsvetenskap och konst & design) står för nära hälften av alla lärarutbyten (figur 4). Den tidigare noterade trenden att allt fler lärare inom konst & design åker på lärarutbyte fortsätter. Erasmus intensivprogram (IP) Erasmus intensivprogram samlar studenter och lärare från olika länder för att de ska kunna träffas och delta i undervisning som de annars inte har tillgång till. Kurserna varar mellan tio dagar och sex veckor och deltagarna ska komma från lärosäten i minst tre länder. Dessa kan vara på kandidat-, magister- eller doktorandnivå. Fi-

Mobilitet 25 Figur 4: Antal utresande lärare/persona inom Erasmus 2007/2008, per ämnesområde nansieringen av intensivprogrammen täcker först och främst mobilitetskostnaderna (resa och uppehälle) för studenter och lärare i samband med kursen. Inom intensivprogrammen deltar svenska aktörer både som samordnare och som partners i ett antal projekt. Ansvaret att administrera Erasmus IP ligger hos de nationella kontoren från och med läsåret 2007/08. IPK tar emot och bedömer ansökningarna samt beslutar om finansieringen av svensksamordnade projekt. Antalet svensksamordnade IP har ökat stadigt de senaste åren. Läsåret 07/08 beviljades åtta svensksamordnade intensivprogram. I dem deltog 182 studenter (90 kvinnor, 92 män) och 78 lärare (24 kvinnor, 54 män). Antalet svenskkoordinerade IP beräknas öka även i framtiden Erasmus Intensive Language Course (EILC) EILC (Erasmus Intensive Language Course) är intensivkurser i mindre utbredda språk, både på nybörjar- och fortsättningsnivå. Kurserna vänder sig till studenter som ska studera eller praktisera i ett annat land genom Erasmus. Intensivkurserna betonar värdet av språkkunskaper, gör dem synliga och stimulerar studenter till att lära sig främmande språk. Kurserna ger studenter möjlighet att studera värdlandets språk under två till sex veckor innan de påbörjar sina Erasmusstudier/praktik i landet. Studenten ska ha antagits som Erasmusstudent och ansöker om EILC vid sitt hemlärosäte, som sedan vidarebefordrar ansökan till det organiserande lärosätet. Språkkurserna är kostnadsfria. Studenterna kan också få extra stipendiemedel för kurstiden. IPK bjöd i början av 2008 in alla lärosäten samt eventuella andra språkkursanordnare till att organisera EILC 2008/09. Intresset bland svenska lärosäten för att an-

26 Mobilitet ordna EILC ligger på stadig nivå. Under 2008/09 organiserade åtta svenska lärosäten intensivkurser i svenska. Totalt 847 studenter ansökte om en EILC-plats i Sverige för läsåret 2008/2009, en ökning med 14 procent jämfört med 2007/08. Deltagarantalet däremot minskade med 20 procent jämfört med läsåret innan. Minskningen berodde på minskat anslag från EU-kommissionen. Antalet utresande svenska studenter som deltog i EILC ökade kraftigt under läsåret 2007/08 (tabell 8). Uppgifter om antalet utresande under 2008/09 blir tillgängligt i och med interimsrapporteringen i april 2009. Tabell 8: Antal utresande och inresande studenter för Sverige inom EILC under 2005/06 2008/09 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 Utresande 70 59 95 i.u. Inresande 292 346 387 308 Kontaktpersoner för Erasmus: Jari Rusanen Helena Nicolaou Nadège Nicolet Tel: 08-453 72 42 Tel: 08-453 72 91 Tel: 08-453 72 56 jari.rusanen@programkontoret.se helena.nicolaou@programkontoret.se nadege.nicolet@programkontoret.se Anders Ahlstrand Rebecka Herdevall Tel: 08-453 72 59 Tel: 08-453 72 84 anders.ahlstrand@programkontoret.se rebecka.herdevall@programkontoret.se Kurs i dirigering på Körcentrum i Uppsala Under två sommarveckor möts studenter och lärare från musikhögskolor och konservatorier från hela Europa vid Uppsala universitets Körcentrum för en kurs i kördirigering. Otroligt läckert! En stor framgång, säger professor Stefan Parkman entusiastisk när han berättar om Erasmusprojektet European Master Class in Choral Conducting. Det är två otroligt intensiva veckor, deltagarna är i elden från morgon till sen kväll. Kurserna ger studenterna en fantastisk möjlighet till bred undervisning med skiftande traditioner och stilar. Glädjande nog har alla varit överväldigande positiva vid

Mobilitet 27 Olika länders körtraditioner blandas och möts genom en två veckor lång sommarkurs i kördirigering, som anordnas med stöd från Erasmus intensivprogram. de två tillfällen vi hållit kursen, säger Stefan Parkman och berättar att kurserna bygger på en lika enkel som genial idé: Professorer från tre länder bjuds in och har med sig fyra handplockade studenter. Stefan Parkman i sin tur erbjuder studenter från musikhögskolor och konservatorier i Skandinavien att söka till kursen via insända videofiler. Erasmus står för merparten av studenternas kostnader för kost, logi och resor, men lärarnas löner betalas av deras egna lärosäten. I gengäld erbjuder Stefan Parkman sina tjänster till respektive institution, jag håller föreläsningar, kurser eller leder konserter, och jag kostar då väldigt lite pengar. Från München, Paris och Budapest Till årets kurs i augusti kommer professorer och studenter från München, Paris och Budapest. Fjolårets deltagare kom från Salzburg, Krakow och Bologna. Studenterna får en mycket mångsidig stimulans, eftersom alla lärare bjuder på sina specialiteter. Jag introducerar den skandinaviska repertoaren, den tyska dirigenten har med sig sin körtradition med exempelvis Bachs och Brahms verk i botten, mina kollegor från Paris och Budapest representerar körsång och repertoarskatterna från sina respektive länder, säger Stefan Parkman. Det är intressant att kunna diskutera och ta till sig olika sätt att dirigera och leda musik. Hittills har Körcentrum hållit två sommarkurser och två kurser återstår. Under första veckan står ett par pianister för musiken. Under den andra veckan deltar Uppsala Akademiska Kammarkör som övningsensemble. Kursen avslutas med två offentliga konserter. Vi har också tidigare gett sommarkurser, men aldrig på den professionella masterclass-nivå som Erasmus gjort möjligt. Kördirigentvärlden är relativt liten. Kurserna har varit framgångsrika och det gör att kursveckorna är suveräna tillfällen att stärka våra närverk. Även studenterna skapar nya nätverk, jag vet att tidigare kursdeltagare har fortsatt att hålla kontakt. Läs mer om Körcentrum och Erasmus IP-projektet på www.korcentrum.uu.se

28 Mobilitet IAESTE IAESTE, som är en internationell ideell organisation, förmedlar sedan 1948 praktikplatser för främst teknologer och naturvetare. IAESTEs verksamhet bygger på ett ömsesidigt utbyte. Det vill säga om Sverige lämnar tre platser till Kanada så får Sverige tre platser i Kanada för svenska studenter. Antalet platser i Sverige har minskat under de senaste tio åren. Orsaken till detta är bland annat att svenska studenter genom Sveriges inträde i EU fått många fler möjligheter till en utlandsvistelse, både genom praktik och genom att studera i ett annat land. En annan orsak är också den stora omstrukturering av svensk industri som pågått under en lång tid med förändrat produktionssätt, slimmade organisationer, flytt av företag till annat land och ont om tid för att ta hand om praktikanter. Mer detaljerad information om resultaten för 2008 finns i IAESTE:s egna verksamhetsberättelse. IAESTE studentutbyten Under 2008 reste 44 svenska studenter ut och 35 kom till Sverige för en kortare eller längre praktikperiod (tabell 9). Praktikplatserna delas in i tre olika kategorier; forskning och utveckling (D), ingenjörspraktik (P)och miljöpraktik (W). Fördelningen 2008 var: 57 procent D, 31 procent P och 12 procent W. Miljöpraktiken, som är mera manuell praktik i till exempel produktionen för tillverkning av lastbilar, har minskat under årens lopp och det är inte så stor efterfrågan på sådana platser, eftersom detta inte heller längre ingår som en obligatorisk del i undervisningen. Av tabell 9 framgår att könsfördelningen bland utresande studenter även om den är stor är mindre än bland inresande. De inresande studenterna är till övervägande delen män, under det att de utresande varierar mellan cirka 50 procent och 75 procent under jämförelseåren. Tabell 9: Antal ut- och inresande studenter inom IAESTE 2005 2008 2005 2006 2007 2008 Utresande totalt 65 59 42 44 varav kvinnor 32 15 15 13 varav män 33 44 27 31 Inresande totalt 54 37 37 35 varav kvinnor 12 10 8 7 varav män 42 27 29 28 Eftersom IAESTE-praktikanterna främst är teknologer och naturvetare är det ett litet antal lärosäten representerade (tabell 10). Likaså är det ett litet antal ämnesområden representerade (figur 6).

Mobilitet 29 Tabell 10: Utresande studenter inom IAESTE 2008 per lärosäte Lärosäte Antal studenter Chalmers tekniska högskola 7 Göteborgs universitet 2 Högskolan i Gävle 1 Högskolan i Halmstad 1 Karlstads universitet 2 Kungl. Konsthögskolan 18 Linköpings universitet 3 Luleå tekniska universitet 1 Lunds universitet 5 Sveriges lantbruksuniversitet 2 Övriga 2 Populära destinationer och ämnesområden Spridningen över länder är stor, även om USA är det absolut dominerande landet för utresande IAESTE-praktikanter, vilket framgår av tabell 11. Koncentrationen av teknologer och naturvetare framgår också tydligt i figur 6 (nästa sida). Tabell 11: Utresande och inkommande studenter inom IAESTE 2008 per land Länder Antal ut Antal in Australien 1 1 Botswana 1 Brasilien 1 Ecuador 1 Frankrike 1 Ghana 1 2 Indien 1 Jordanien 1 Kanada 2 3 Kazakhstan 1 1 Kroatien 1 Mexiko 1 1 Nigeria 1 1 Norge 3 Peru 1 Polen 1 Ryssland 2 2 Schweiz 1 3

30 Mobilitet Länder Antal ut Antal in Serbien 1 1 Sierra Leone 1 1 Spanien 1 1 Storbritannien 1 Sydkorea 1 Tadzjikistan 1 Tjeckien 1 Tyskland 1 4 Ukraina 1 Ungern 1 USA 19 2 Vietnam 1 Österrike 3 1 Figur 6: Utresande och inkommande studenter inom IAESTE 2008 per ämnesområde Kontaktperson för IAESTE: Carola Barhammar Tel: 08-453 72 68 carola.barhammar@programkontoret.se

Mobilitet 31 Utländska studenter en tillgång för svenska företag Förra året hade kroatiska studenten Vedran Galeta tre månaders praktikplats på ett företag i Ålborg i Danmark. Nu har han varit ett halvår på Uddeholm Tooling AB i Hagfors, där han har arbetat med skärbarhetsprojekt och utformat rekommendationer till kunder hur stål kan bearbetas. Båda praktikplatserna har han fått genom IAESTE, och han är mycket entusiastisk över den möjlighet han fått. Det hörs att han verkligen trivs på Uddeholm, han talar om en bra stämning och om alla trevliga människor han möter. Är det någon skillnad i sättet att jobba mellan Kroatien och Sverige? Inte direkt, säger Vedran först, men ändrar sig snabbt: Jo, kaffepauserna. Ni tar mycket fler raster, säger han och skrattar glatt. Det är härligt, man blir liksom en stor familj! Möjligen kan språket vara ett litet problem, men alla hjälper alla här. Men tro nu inte att det bara är rasterna som Vedran uppskattar på sin praktikplats: Han lär sig en hel del om stål, skärdata, databearbetning och annat. När vi talas vid har han en månad kvar av sitt halvår i Värmland, och ska alltså snart tillbaka till universitetet J.J Strossmayer University of Osijek i Slavonski Brod för att avsluta sina studier i maskinteknik. Han har bara examensarbetet kvar och till det kommer han att ha stor nytta av det han lärt sig på Uddeholm, säger han, nu kan jag verkligen avsluta projektet på ett bra sätt. Vedran sökte sig medvetet till Uddeholm Tooling, eftersom han visste att han just där kunde få den erfarenhet han behövde. Trivseln fick han på köpet. Det är suveränt att få praktikplats genom IAESTE, och det är suveränt att vara här i Hagfors, säger han, men tillägger att Hagfors nog ändå är ganska litet för en ung man från Kroatien... När Vedran kom till Uddeholm togs han emot av Staffan Gunnarsson på forskningsavdelningen med 50 anställda. Där har man ganska stor erfarenhet av studenter och praktikanter från andra länder, som Ryssland, Iran och Indien men först det senaste året har ett par praktikanter kommit just genom Vedran Galeta från Kroatien är IAESTE-praktikant i Hagfors. IAESTE. Staffan Gunnarsson tycker att det alltid är en tillgång att ha utländska studenter i företaget. Dels tillför det mycket att få arbeta med folk från andra kulturer, det ger mycket lärdom, dels är det en fördel att de har en färsk utbildning i bagaget: Vedran är en baddare på att plocka fram information från nätet. Det har vi haft stor nytta av, säger Staffan Gunnarsson, som på visitkortet har titeln Master of Science. Han ser fram emot att kunna ta emot fler studenter genom IAESTE så småningom. Det är lustigt, jag kände faktiskt inte till organisationen. Att kunna få utbytesstudenter på det här sättet är väldigt smidigt. Men tyvärr måste vi vänta tills konjunkturen vänder uppåt. Just nu när vi måste skicka hem våra korttidsanställda är det tyvärr inte försvarbart att låta studenter ta upp platser. Annars skulle jag också gärna ha förlängt Vedrans period och låtit honom arbeta kvar längre.

32 Mobilitet Linnaeus-Palme Linnaeus-Palme är ett utbytesprogram för lärare och studenter på högskolans grund- och avancerade nivå. Programmet startade år 2000 och syftar till långsiktiga samarbeten mellan lärosäten i Sverige och i utvecklingsländer. Medel kan sökas för planeringsresor och lärar/studentutbyten. Programmet har som mål att öka och fördjupa de globala kontakterna inom högskolevärlden. Ömsesidighet är ett ledord och utbytena ska kretsa kring ett gemensamt akademiskt projekt. Deltagande i Linnaeus-Palme skapar möjligheter till jämlika möten mellan akademiker i Sverige och i utvecklingsländer. Ansökan om deltagande i programmet sker en gång per år. Vilka länder som är giltiga partnerländer, för närvarande 117 länder, beslutas av Sida och utgår från OECD:s DAC-lista. Intresset för Linnaeus-Palme har ökat för varje år programmet funnits. Läsåret 2007/08 beviljade IPK drygt 40 miljoner kronor till lärosätena, vilket är drygt sju miljoner kronor mer än läsåret 2006/07. Av 310 ansökningar läsåret 2007/08 beviljades 259. Linnaeus-Palme studentutbyten I tabell 12 redovisas antalet ut- och inresande studenter inom Linnaeus-Palme och även om strävan efter ömsesidighet är klart uttryckt i intentionerna med programmet ser man en klar tendens att antalet inresande studenter ökat mer än antalet utresande. Antalet utresande studenter har ökat högst måttfullt under de fyra jämförelseåren. Andelen kvinnor bland de utresande studenterna varierar mellan 60 och 75 procent under de fyra åren. Bland de inresande ligger den på cirka 60 procent samtliga år. Tabell 12: Antal ut- och inresande studenter inom Linnaeus-Palme läsåren 2004/05 2007/08 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 Utresande totalt 197 206 193 209 varav kvinnor 136 141 141 160 varav män 61 65 52 49 Inresande totalt 205 233 222 245 varav kvinnor 115 149 138 146 varav män 90 84 84 96 Linnaeus-Palme lärarutbyten Antalet lärare ökade mer än antalet studenter år 2007/08 (tabell 13). Detta hänger samman med volymökningen inom Linnaeus-Palme som innebar många nya samarbeten. Dessa inleds normalt med att lärarutbyten får pågå ett eller två år innan projektet är redo för studentdeltagande.

Mobilitet 33 Tabell 13: Antal ut- och inresande lärare inom Linnaeus-Palme 2004/05 2007/08 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08* Utresande totalt 217 203 227 273 Inresande totalt 203 184 218 280 * preliminära siffror De flesta svenska lärosätena deltar i Linnaeus-Palmeprogrammet, sammanlagt 35 stycken (tabell 14). Några av de stora lärosätena har många, över 20, projekt var medan andra har ett par eller några projekt. Linnaeus-Palme är ett program som är möjligt att söka i både stor och liten skala vilket gör att alla lärosäten kan delta. Tabell 14: Antal projekt inom Linnaeus-Palme 2007/08 per lärosäte Lärosäte Antal projekt Blekinge tekniska högskola 4 Chalmers tekniska högskola 2 Danshögskolan 0 Dramatiska institutet 0 Ersta Sköndal högskola 2 Göteborgs universitet 20 Handelshögskolan 0 Högskolan Dalarna 5 Högskolan i Borås 12 Högskolan i Gävle 11 Högskolan i Halmstad 2 Högskolan i Jönköping 22 Högskolan i Kalmar 4 Högskolan i Kristianstad 3 Högskolan i Skövde 3 Högskolan Väst 4 Högskolan på Gotland 4 Gymnastik- och Idrottshögskolan 0 Karlstads universitet 5 Karolinska Institutet 26 Konstfack 3 Kungl. Konsthögskolan 2 Kungl. Musikhögskolan 2 Kungliga Tekniska högskolan 10 Linköpings universitet 8 Luleå tekniska universitet 4 Lunds universitet 11

34 Mobilitet Lärosäte Antal projekt Lärarhögskolan i Stockholm 2 Malmö högskola 12 Mittuniversitetet 1 Mälardalens högskola 4 Operahögskolan i Stockholm 0 Röda Korsets högskola 0 Sophiahemmets sjuksköterske-högskola 0 Stockholms universitet 6 Sveriges lantbruksuniversitet 6 Södertörns högskola 5 Teaterhögskolan i Stockholm 0 Teologiska högskolan 1 Umeå universitet 14 Uppsala universitet 17 Växjö universitet 14 Örebro teologiska högskola 0 Örebro universitet 9 Populära destinationer och ämnesområden Programmets geografiska spridning är stor; i 49 länder över hela världen fanns läsåret 2007/08 ett pågående Linnaeus-Palmeprojekt (figur 7), vilket är en ökning med sex länder från föregående läsår. Nya länder i programmet i år är Mali, Mongoliet, Albanien, Azerbajdzjan och Georgien. Asien har under flera år haft flest Linnaeus- Palme-samarbeten, så även år 2007/08. Det var däremot ett afrikanskt land, Sydafrika, som var det land som hade flest Linnaeus-Palmeprojekt. Övriga länder med många Linnaeus-Palmeprojekt var liksom tidigare år Kina och Indien. De flesta ämnen finns representerade i Linnaeus-Palme (figur 8). Medicin och hälsovård fortsätter att vara det största ämnesområdet inom Linnaeus-Palme, en tredjedel av samtliga projekt år 2007/08 är inom dessa områden. Samhällsvetenskapliga ämnen och företagsekonomi står för en dryg fjärdedel av de beviljade projekten. Figur 8: Ämnesmässig fördelning inom Linnaeus-Palme 2007/08.

Figur 7: Pågående projekt inom Linnaeus-Palme 2007/2008. Satellitbild: Lantmäteriverket

36 Mobilitet Linnaeus-Palme vässar självinsikten Högskolan Dalarna har haft utbyte de senaste sju åren med de sydafrikanska universiteten i Stellenbosch och Western Cape. University of Western Cape i Sydafrika. Det är egentligen två parallella projekt som vi hanterar som ett, säger Gull Törnegren, universitetsadjunkt i etik vid Högskolan Dalarna. Vi har samma målsättning och syfte idén om mänskliga rättigheter och demokrati samt tanken att studera detta i en miljö där olika perspektiv möts. Lärare och studenter med olika bakgrund läser samma texter, men med olika infallsvinklar. Det skapar dynamik och uppmuntrar studenterna att vara kritiska. Det är bra att hela tiden tvingas tänka igenom och ifrågasätta sig själv. Ena terminen erbjuder Högskolan Dalarna kursen Human Rights in a Global Era Sydafrika brukar skicka tre studenter och två lärare från respektive universitet. Nästa termin genomför de sydafrikanska partneruniversiteten den gemensamma kursen Public Morality. I juli 2007 började Linnaeusstudenten Christoffer Forsman vid UWC, University of the Western Cape. Han blev där en av tio vita bland totalt 3 000 studenter på campus. Alla var väldigt förstående och öppna och det gjorde det lättare för mig att komma in i det sydafrikanska samhället. Men jag märkte att segregationen mellan etniska grupper fortfarande är tydlig. Christoffer Forsman läste tre kurser samtidigt på Honoursnivå, motsvarande samhällskunskap C. Även om studietempot var högt så gillade han studierna. Det var intressant att få lära sig om apartheidregimen. Diskussionsgrupperna bestod av människor från olika kulturer, åldrar, kön och hudfärg. Alla hade blivit påverkade av apartheid, men på olika sätt. Gull Törnegren berättar att lärare från bägge länderna samarbetar under kurserna på Högskolan Dalarna. Under senare år har man dessutom försökt integrera Palmelärarna i hela processen, alltifrån planering till genomförande, examination och utvärdering. Även partneruniversitet kan ibland ha svårt att ta tillvara Linnaeuslärarnas kapacitet fullt ut, säger hon. Men det blev bättre när vi slutade skicka nya lärare hela tiden och istället engagerade samma lärare till fler utbyten. Genom att bygga upp de personliga kontakterna så blir det bättre kvalitet i utbytet. Ju mer vi lärare lär känna varandra, desto bättre kan vi ta tillvara varandras förmågor och se var olika kunskaper passar in. Alla vågar ge och ta för sig mer. Arbetet blir lättare och roligare när vi delar på ansvaret. Christoffer Forsman konstaterar att studietiden i Sydafrika var väldigt utvecklande. Det var ett jättesteg att fara iväg på ett halvår, men jag har fått se andra traditioner och har lärt mig tänka i nya banor. Man får perspektiv på saker och ting. Jag har utvecklats rent akademiskt tack vare det högre studietempot och den höga kvalitet på studierna som UWC erbjuder. Erfarenheten från utlandsstudierna har inspirerat honom. Nu vill jag läsa vidare till en magisterexamen i Afrikastudier.

Mobilitet 37 Kontaktpersoner för Linnaeus-Palme: Maria Kaarto Anna Lindeberg Tel: 08-453 72 73 Tel: 08-453 72 28 maria.kaarto@programkontoret.se anna.lindeberg@programkontoret.se Minor Field Studies Minor Field Studies (MFS) ger studerande på universitet och högskolor med minst 150 högskolepoäng möjlighet att på plats i ett utvecklingsland samla material till sin uppsats eller sitt examensarbete för en kandidat-, magister- eller mastersexamen. Frågorna ska ha betydelse för utvecklingsländernas ekonomiska, sociala, politiska eller kunskapsmässiga utveckling. Syftet är att bredda och fördjupa den internationella kompetensen hos svenska universitet och högskolor och ge möjlighet att knyta kontakter med internationella aktörer. Därigenom bidrar MFS-stipendiet till att bredda den svenska resursbasen för internationellt engagemang och arbete. Lärare som handleder MFS-studenter kan få stöd för handledarresor. Utresande studenter MFS-stipendierna ligger på en stabil nivå, med ungefär lika stor fördelning och antal nya aktörer som föregående år. I siffror betyder det att Sida under 2008 avsatte medel motsvarande 540 stipendier till 107 deltagande institutioner. Av dessa var sex nya aktörer. 519 av de stipendierna delades i sin tur ut av institutionerna. Outnyttjade medel kommer att fördelas i en ytterliggare omgång år 2009, enligt nya rutiner. Det faktiska antalet utresande MFS-studenter redovisas i tabell 15. Antalet utresande studenter skiljer sig åt mellan jämförelseåren, med ett betydligt lägre antal utresande MFS-studenter 2008. Detta kan i alla fall delvis kan förklaras med försenade besked till lärosätena om tilldelning av stipendier som berodde på utlokaliseringen av programmet till Visby, vilket är att betrakta som ett övergående problem då verksamheten nu är i full drift. Könsbalansen bland utresande MFS-studenter som redan tidigare varit skev blev än mer tydlig under 2008, då 80 procent av stipendiaterna utgjordes av kvinnliga studenter. Tabell 15: Antal utresande studenter inom MFS 2005 2008 2005 2006 2007 2008 * Utresande totalt 545 553 567 519 varav kvinnor 399 414 410 397 varav män 146 139 157 122 *preliminära siffror