Övervältringar mellan stat och kommun och konsekvenser för medborgare Konferens 17 oktober 2011, Stockholm Den tudelade välfärdsstaten forskning om individer i kläm mellan stat och kommun FAS & UCLS Tapio Salonen Dekan för fakulteten hälsa och samhälle Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se
1. Fokus: Disposition Systemförändringar inom olika offentliga trygghetssystem och deras påverkan på andra välfärdssystem och på grupper. Välfärdsstatens ständiga ommöblering 2. Fyra empiriska nedslag 3. Slutsatser
Den svenska välfärdsutvecklingen i efterkrigstid Fattigsamhället motbilden vid 1900-talets mitt Reformoptimism och expansion Föreställning om välfärdsutvecklingens inneboende kraft och dynamik att eliminera fattigdom och utsatthet Fördelningspolitikens paradoxer mellan generella och selektiva inslag omfördelningsparadox / välfärdsparadox Välfärdsstatens oåterkallelighet? Fattigdomsfrågans återkomst från 1990-talet
Exempel 1 Studien Övervältringar från socialförsäkringar till socialbidrag Salonen (1997) Förändringar av socialförsäkringar fr.o.m. januari 1996. Beslut av riksdagen (prop. 1994/95:25, budgetprop. & 1994/95:150 kompletteringsbudget) I vilken grad påverkade dessa förändringar det kommunala socialbidraget? Finansierad av Sv. Kommunförbundet
Studerade socialförsäkringar 1996:
Studiens uppläggning Mikrostudie; förändringar på makronivå i samhället omräknas till effekter på hushållsnivå Urval: samtliga hushåll med socialbidrag 1996 i 15 kommuner (n = 26 000 hushåll) Data: detaljerade inkomst- och utgiftsposter vid varje enskilt beslutstillfälle
Urvalskommuner 15 kommuner som infört datorbaserad registrering vid socialbidragsprövning. Datasystemet var landets mest spridda vid undersökningstillfället (i ett 100-tal kommuner). God datakvalitet: baserad på den faktiska prövningen av socialbidrag
Socialbidragets utveckling 1995 10 786 mkr 1996 11 917 mkr Ökning 1 131 mkr eller 10,5 procent I vilken grad kan denna ökning hänföras till förändringar inom försörjningssystem inom välfärdsstaten?
Studiens resultat Samlad effekt av förändringar av nio socialförsäkringar på kommunernas socialbidrag: 15 urvalskommuner: 54 179 tkr 7,5 procent (5,3-10,4 %) Uppräknat för samtliga kommuner: 894 mkr 7,5 procent
Statlig besparing som övervältrades på socialbidraget 1997.
Slutsatser 79 procent 894 av 1 131mkr av socialbidragsökningen 1996 kan hänföras till systemförändringar inom välfärdsstaten. Tyngdpunktsförskjutning från generella till selektiva insatser. Reser en rad principiella frågor om bakomliggande orsaker till behovsprövat socialbidrag
Socialbidragets komplexa karaktär Dess subsidiära funktion Dess speciella utbytesrelation (gåva) Dess politisk-administrativa reglering Dess disciplinära reglering
Försörjningsstöd 1985 2010. Antal mottagare, hushåll och långvariga mottagare.
Antal bidragsmånader med försörjningsstöd i medeltal 1990 2010. Källa Socialstyrelsens årsstatistik
Exempel 2 Införande av äldreförsörjningsstöd 2003 (Albertsson 2008) Reformen innebar att personer 65+ istället för att få kommunalt behovsprövat socialbidrag har rätt till ett standardiserat inkomstprövat bidrag inom ramen för det statliga socialförsäkringssystemet. Målgrupp: personer som på grund av för kort bosättningstid i Sverige inte kvalificerat sig för full garantipension, totalt drygt 10 000 personer/år Gör det någon skillnad om en person får gå till kommunens socialkontor en gång i månaden och först efter en individuell behovsprövning får socialbidrag, eller om prövningen består av en standardiserad inkomstprövning och görs genom att en blankett skickas till Försäkringskassan en gång om året?
Studiens metod och resultat Belyser vad övergång från ett selektivt försörjningssystem till ett försäkringsbaserat system betyder för "sent i livet" invandrare. Hur uppfattades reformen av de berörda äldre? Registerstudie (myndighetsregister) och intervjustudie (n = 11) Resultat: - En femtedel fått ut mindre i försörjningsstöd efter reformen - Skillnader i upplevda behov mellan mer individuell hänsyn både vad gäller kontakten med administrerande myndighet och försörjningsstödets faktiska utfall och hur de uppfattar att dessa behov tillgodoses när de möter ett standardiserat system. - De äldre får inte fullt ut ta del av sina sociala rättigheter
Exempel 3 Välfärd, inte för alla. Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige Studiens övergripande fråga: I vilken grad har den ekonomiska familjepolitiken förmått att bemästra fattigdomsfrågan under 2000-talets första årtionde för barnfamiljer? (Salonen 2011) Ca 70 miljarder kronor 2009. Administreras av Försäkringskassan Tre huvudkategorier: 1. Försäkringar ; föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, pensionsrätt för barnår, barnpension och efterlevandestöd till barn. 2. Generella bidrag ; barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg) och adoptionsbidrag. 3. Behovsprövade bidrag ; bostadsbidrag, vårdbidrag och underhållsstöd.
Metod och genomförande Baseras på SCB:s årliga urvalsundersökning HEK (Hushållens ekonomi) Utgår från disponibel inkomst per konsumtionsenhet Inkomstfattigdom = Disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten resp. år Samma källor och beräkningssätt som i Socialförsäkringsrapport 2010:10
Betydelse av familjepolitiska insatser 1998 2009.
Fattigdomsdämpande effekt av den ekonomiska familjepolitiken 1998-2009.
Välfärdspolitikens betydelse för barns ekonomiska utsatthet Slutsats: Välfärdspolitiken gör skillnad Barnfattigdomen skulle varit tre gånger högre utan detta filter, d.v.s. inte ca 8-15 % utan 25 35 % Men, denna fattigdomsbekämpande effekt avtar under senare år
Barn 0-17 år i familjer med relativ fattigdom med respektive utan bostadsbidrag och försörjningsstöd år 2000 och 2008.
Den ekonomiska familjepolitikens fördelning efter inkomstdeciler 2009. Enbart 8,7 % av den ekonomiska familjepolitiken fungerar omfördelande mellan barnhushållen 2009.
Familjepolitiska stöd bland barnhushåll 2009 efter deciler. I milj kr.
Exempel 4 Unga med aktivitetsersättning Reform 2003: - Istället för förtidspension beviljas aktivitetsersättning för personer 19-29 år. - Bedömningen av nedsatt arbetsförmåga omprövas - Ambition att stimulera unga genom olika slags aktiviteter Kraftig ökning av personkretsen, ca 29 000 (febr 2011) 75 % av nybeviljningar med psykiska diagnoser Garantinivå (2,1 2,35 x prisbasbeloppet (42 800 2011)
Resultat (ISF 2011, Olofsson & Östh kommande, Hultqvist kommande) - Litet utflöde - Medikalisering av sociala problem? - Fattigdomsfälla? - Aktiviteter? - Övervältring från arbetsmarknadspolitik och kommunalt försörjningsstöd till aktivitetsersättning Risken för återkommande och långvariga arbetslöshetsperioder, i kombination med svårigheter att hitta lämpliga utbildnings- och praktikplatser har haft betydelse vid beslutet att bevilja aktivitetsersättning. (Olofsson & Östh kommande, s. 25)
Antal helårsekvivalenter i åldrarna 20-64 år som försörjs på sociala ersättningar*. Andel, i %: 1990: 14,8 1994: 22,7 2010: 15,6 *=sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd
Andel av kvarstående arbetssökande som saknar ersättning 1999 2009 efter sökkategori. 50 40 30 Arbetslösa Deltidsarbl Timanställda Totalt 2010: 53,7 % 47,6 % 47,8 % 52,2 % Procent 20 (IAF 2011) 10 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Källa: IAF 2010
Faktorer som påverkat arbetslöshetsförsäkringens täckningsgrad 1. Förändrad sammansättning av arbetssökande fler oetablerade 2. Arbetsmarknadsåtgärder koncentrerats till arbetssökande med arbetslöshetsersättning 3. Förändringar i regelsystemet (1 jan 2007): - bortre gräns införd (max 300 dagar) - avskaffande av studerandevillkoret (IAF 2010)
Andel inkomstfattiga personer 20-64 år efter sysselsättning 1995 2008. 20 Procent 15 10 5 sjuka, arbetslösa, pensionärer förvärvsarbetande Arbetslösa, sjuka, pensionärer = Personer 20-64 år som har en summerad inkomst av pension, sjukpenning och arbetsmarknadsstöd som är större än hälften av den summerade förvärvsinkomsten räknas in i denna kategori. 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 År 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Källa: SCB 2010, Inkomstfördelningsundersökningen 2008
Slutsatser Välfärdssystemens reversibilitet Tilltagande polarisering mellan inkluderade och exkluderade, fattiggörande Uppkomst och förstärkning av duala välfärdslösningar mellan etablerade och oetablerade grupper Utmaningar för sammanhållningen