Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun. Handlingsprogram

Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Antagen av kommunfullmäktige 24 november 1997

Agenda 21 arbetsgrupp: Göran Ekblad, Ingemar Jeppsson, Catarina Nilsson, Ingegerd Norelius och Eva Tronarp Sammanställning av texten: Catarina Nilsson Redigering: Catarina Nilsson och Ingegerd Norelius Vinjettillustrationer: Elever i ämnet Bild och Form åk 3 Bergaskolan VT 1996 Fotografier: Miljö och Samhällsbyggnads fotoarkiv samt privata. Omslagsfoto: Ek i Hemmingsberga, Stehag. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 RIKTLINJER FÖR AGENDA 21-ARBETET 6 FÖRLUST AV BIOLOGISK MÅNGFALD 7 OZONSKIKTETS UTTUNNING 15 VÄXTHUSEFFEKTEN 18 FÖRSURNING 23 KVÄVEOXIDER 28 FLYKTIGA ORGANISKA ÄMNEN 33 MARKNÄRA OZON 38 ÖVERGÖDNING 42 TUNGMETALLER 49 ORGANISKA FÖRENINGAR 55 VARUFLÖDE OCH AVFALL 59 JORDBRUK OCH SKOGSBRUK 65 BULLER 71 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT 73 RADON 75 SAMMANFATTNING 77 ESLÖV ÅR 2026 EN VISION 91 KÄLLOR 95 3

INLEDNING Uppdraget från FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 innebär att vi måste komma till rätta med miljöproblemen och hushålla med de resurser vi har. Detta betyder att vi i mångt och mycket måste tänka om när det gäller vår livsstil. Då flera av miljöhoten är globala krävs samarbete mellan länder samt internationella avtal för att komma till rätta med problemen. Svenska staten har gett kommunerna i uppdrag att påbörja arbetet med lokala agendor till 1996. Den 25 oktober 1993 beslutade kommunfullmäktige att Eslöv skall vara en ekokommun. Därmed åtog man sig att leva upp till vissa krav, bl a att följa de fyra systemvillkoren för ett uthålligt samhälle: 1. Jordens lagerresurser får inte tömmas och deras restprodukter får inte spridas eller tillåtas öka i naturen, 2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen, 3. De naturliga kretsloppens fysiska utrymme, funktioner och mångfald får inte inskränkas och 4. Energi- och materialanvändningen måste anpassas till grundläggande mänskliga behov och i detta avseende vara så effektiv som möjligt. Under 1995 gav Eslövs kommun ut Miljöskuld och miljökapital för Eslövs kommun och Underlag till Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun. Underlaget beskriver de miljöproblem som vi står inför i dagsläget. Det här handlingsprogrammet ger förslag på åtgärder för att nå de uppsatta miljömålen. Handlingsprogrammet följs upp och revideras vart fjärde år, vilket innebär att första gången blir år 2000. Miljöskyddsprogram (för områdena försurning, luftföroreningar och miljögifter), naturvårdsprogram (biologisk mångfald) och miljöskulds-/ miljökapital-beräkning är komplement till detta handlingsprogram. Handlingsprogrammet är uppbyggt efter Naturvårdsverkets miljöhot som beskrevs i underlaget. Dessutom behandlas här några ämnen (buller, elektromagnetiska fält och radon) som inte togs upp i underlaget. Dessa är dock viktiga i det lokala Agenda 21-arbetet. Hälsa och livskvalitet har inte tagits med här men är inte desto mindre viktiga. Dessa områden samt åtgärder för att sprida Agenda 21-budskapet kommer att behandlas i den verksamhetsplan, som miljö- och fastställer varje år. Kostnadsberäkningar för de åtgärder, som kommunen ansvarar för publiceras i ett separat häfte. Varje miljöhot inleds med en kort beskrivning av problemen, därefter följer den nationella visionen, de nationella miljömålen, de regionala miljömålen, de lokala miljömålen och vilka åtgärder som kan vidtagas för att komma till rätta med miljöhotet samt vem som har ansvar för att åtgärden genomförs. Som ansvariga har angetts de aktörer som har möjlighet att påverka åtgärdens genomförande. Även om genomförandeansvaret ligger hos en nämnd, så åvilar det kommunstyrelsen att en åtgärd genomförs. I genomförandedelen finns åtgärder både för kommunen och de vanliga kommuninvånarna. Här anges även inom vilken tidsperiod åtgärden ska vara genomförd. När det gäller de olika miljömålen, bör det angivna miljömålet vara uppfyllt till år 2000 om inget annat anges. Efter de nationella och regionala miljömålen står en siffra (inte alltid) som anger från vilken källa målet är hämtat. 4

Innan vi går in på de olika miljöhoten är det bra att börja med de visioner, som politikerna, styr- och arbetsgrupperna uttryckt. Under ett antal seminarier har bl a följande utkristalliserats (5, 6, 7): Ett hållbart samhälle där alla känner sig delaktiga i närmiljön. Eslöv staden som hushållar med vattenresurserna. Sveriges renaste industristad. Eslövs Agenda 21 hus en mötesplats för hållbar utveckling inom miljö - ekonomi - gemenskap - kultur m m. I förverkligandet av visionerna är kommuninvånarnas deltagande viktigt. Agenda 21 är inget som bara kommunen ska arbeta med. Kommunen vill dock fungera som inspirationskälla och kunskapsbank för det fortsatta arbetet. I den lokala agendan ingår därför tips på vad DU som enskild person kan göra för att bidra till ett uthålligt Eslöv. (Fler åtgärder finns i Vad kan JAG göra? Lokal Agenda 21 i praktiken, som utgavs hösten 1996). Vill Du förbättra världen? Börja med Dig själv! 5

RIKTLINJER FÖR 21-ARBETET AGENDA Eslövs kommun ska så långt möjligt bli en kommun som brukar resurser från att ha varit en kommun som förbrukar. De fyra kretsloppsvillkoren och hushållning med resurser blir en naturlig del i planeringen. Vid arbetet med översiktsplaner och detaljplaner är kommuninvånarnas delaktighet viktig. Alla kommunala beslut prövas mot Agenda 21. I beslutsunderlaget ska en enkel miljökonsekvensbeskrivning (MKB) finnas med. Denna ska redovisa de miljöeffekter, såväl positiva som negativa, som beslutet ger. Även nollösning ska finnas med i MKB:n. Nyttjandet av mark och vatten ska ske med stor hänsyn till landskapets kultur- och naturvärden. Kommunen ska föregå med gott exempel. Alla anställda och förtroendevalda ska genomgå minst en dags miljöutbildning per år. All kommunal verksamhet ses över med målet att den ska ge minsta möjliga miljöbelastning. Varje kommunal nämnd, styrelse och bolag ska till den 31 december 1998 ha antagit en miljöpolicy och miljöstyrningssystem för sin förvaltning/arbetsplats. Miljöpolicyn ska följas av de åtgärder man tänkt vidtaga för att förbättra sin förvaltning/arbetsplats ur miljösynpunkt. Kommunen ska uppmuntra och stimulera företag, organisationer och kommuninvånare att arbeta med kretsloppsanpassning och att ta fram egna handlingsprogram. Genom att öppna en dialog mellan kommun näringsliv föreningsliv samhälle kan vi tillsammans arbeta för ett uthålligt samhälle. Kommunen ska stå till tjänst med information till ovanstående grupper. Skolan är viktig för att förmedla miljökunskap, därför ska gemensamt miljöutbildad personal finnas inom varje rektorsområde. Alla kommunala inköp sker enligt Kommunförbundets länspolicy Miljöanpassad kommunal upphandling i Malmöhus län. 6

FÖRLUST AV BIOLOGISK MÅNGFALD Biologisk mångfald (eller biodiversitet) avser variationen bland levande organismer i alla miljöer, inklusive land- och vattenmiljöer, samt de ekologiska relationer och processer som organismerna ingår i. Detta innefattar diversitet inom arter och mellan arter samt mångfalden av ekosystem. (10) Den biologiska variationen är grunden till allt levande. Det är ur det vilda vi får mat och mediciner. Även om man i dag kan framställa ämnen syntetiskt, kommer människan alltid att behöva återvända till de vilda varianterna av alla sina förädlade djur och växter för att få in ursprungliga arvsanlag när egenskaper gått förlorade under förädlingsarbetet. Den biologiska mångfalden påverkas även av luftföroreningar, utsläpp och dåligt hushållande med naturresurser, vilket innebär att alla de stora miljöhoten påverkar den biologiska mångfalden. Ett ytterligare hot mot den biologiska mångfalden är inplanteringen av arter som är främmande för området. Den nordamerikanska signalkräftan är exempel på detta. Signalkräftor planterades ut som ersättning för den svenska flodkräftan, som drabbats hårt av kräftpest (svampinfektion). Problemet är att signalkräftan, som är immun mot kräftpest, fungerar som smittbärare. Detta har gjort att tidigare smittfria vatten har drabbats, ofta p g a olaglig utplantering och smittade redskap. Den svenska flodkräftan är i dag i stort sett utslagen. Även utplantering av genetiskt modifierade organismer kan vara ett hot mot endemiska arter. Nationella visioner Mark- och vattenområden skall nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. Det skall finnas en rik variation av naturtyper, biotoper och arter. Naturligt förekommande arter skall bevaras i livskraftiga, balanserade populationer. Alla människor ska ha möjligheter till rekreation och friluftsliv i ett varierat landskap. (1) Biotekniken skall tillämpas så att inga negativa miljöeffekter uppstår. Bioteknikens användning i miljösammanhang kan delas upp i två kategorier, dels genetiskt modifierade organismer, växter, djur med syftet att framställa nya, kvalitativt och kvantitativt bättre produkter, dels bruket av genetiskt modifierat material i miljövårdsarbetet. (1) Nationella miljömål 7

Alla kvarvarande hävdade värdefulla slåtter- och betesmarker (klass 1-3 i ängs- och hagmarksinventeringarna) skall bevaras. Som ett första delmål till 1998 skall 600 000 hektar odlingslandskap skyddas genom avtal om NOLA- och landskapsvårdsersättningar. (3) De värdefullaste odlingslandskapen ska avsättas som naturreservat. (3) Naturliga slåtter- och betesmarker ska finnas i sådan hävd att regionens flora och fauna fortlever. (3) Förbud mot markavvattning införs successivt för en tredjedel av landets återstående våtmarker. (3) De värdefullaste myrmarkerna skyddas som nationalparker, naturreservat eller naturvårdsområden. (3) Nyanlagda våtmarker ska finnas inom vissa särskilt utpekade områden. (3) Skydd för småbiotoper ska införas med stöd av naturvårdslagen. (3) Våtmarker, småbiotoper och arter ska finnas i minst samma omfattning som i början av 1990- talet. (3) Nya småbiotoper ska ha tillförts ensartade slättlandskap. (3) Bevuxna zoner om minst 5 meter ska finnas längs vattendrag och sjöar på åkrar i öppet bruk i Götalands och Svealands slättbygder. (3) Sällsynta och hänsynskrävande arter ska fortleva i livskraftiga populationer på minst lika många lokaler som 1990. (3) Hotade arter skall ha ökat i populationsstorlek och spritts till nya lokaler. (3) Landskapets mosaikstruktur och skogsbeståndens åldersfördelning anpassas till behoven hos de mest krävande växt- och djurarterna. (3) Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. (2) Tillräckligt breda spridningskorridorer skall bibehållas mellan större sammanhängande skogbevuxna områden. (3) Vattenresurser i skogslandskapet får inte försämras av skogsbruksåtgärder så att livsmiljön för vattenorganismer äventyras eller så att hälsoproblem för människan kan uppstå. (3) 5 % av den produktiva skogsmarken nedanför det fjällnära området ska skyddas från rationellt skogsbruk. (3) Ersättningen för intrång i verksamheten ska relateras till brukningsenhet i stället för som i dag till ingreppsenhet. (3) Kommunerna ska avsätta skogsområden för det tätortsnära friluftslivet. (3) Från 1 januari 1996 finns endast EU:s miljöstöd, vilket innebär att gällande NOLA- och Landskapsvårdsavtal har sagts upp. Målet att småbiotoperna ska skyddas är redan uppnått i och med biotopskyddet i naturvårds-lagen (21 ) som gäller fr o m 1 januari 1994. Främmande arter och genmodifierade organismer får inom jordbruket och odlingslandskapet endast introduceras restriktivt och först efter ingående konsekvensanalyser. (3) Stark miljöhänsyn i skogsbruket innebär förutom vad som betecknas som normal miljöhänsyn att inga kalavverkningar, ingen inplantering av främmande arter eller provenienser och inte heller om sådant blir aktuellt genmodifierade trädarter förekommer. Äldre planteringar med främmande material avvecklas successivt. (3) 8

Regionala miljömål Odlingslandskapets variation av naturtyper, vegetationstyper och arter skall bibehållas. (2) Det biotop- och artrika äldre odlingslandskapet skall bevaras. (2) Ängs- och betesmarker i Skåne skall bevaras och hävdas. (2) De våtmarker som finns kvar skall skyddas mot ingrepp. (2) Anläggning av nya våtmarker och restaurering av gamla skall främjas. (2) Uttag av vatten från yt- och grundvatten för bevattning eller andra ändamål skall anpassas så att fiske och dricksvattenförsörjning inte skadas. (2) Vattenuttagen får inte heller leda till skada på biotoper, flora eller fauna. Vattenområden med stora naturvetenskapliga värden skall skyddas, bl a i form av reservat. (2) Alla naturligt förekommande arter i Skåne skall kunna fortleva i livskraftiga bestånd. (2) Nationellt och internationellt hotade arter skall särskilt skyddas liksom arter som har sin huvudutbredning i landet inom Skåne. (2) Områden med genetiskt betydelsefulla populationer skall skyddas. (2) Det skånska landskapets speciella särart skall skyddas. (2) Vardagslandskapets karaktär, dess mångfald och variation av natur- och kulturmiljöer, dess flora och fauna skall skyddas. (2) Ett representativt urval av Skånes samtliga landskaps- och naturtyper skall säkerställas. (2) Internationellt, nationellt och regionalt värdefulla och unika miljöer med natur- och kulturlandskap skall skyddas så att dessa långsiktigt kan bevaras. Övriga sådana områden skall beaktas i översiktsplaneringen. (2) Mark skall reserveras i större omfattning än hittills för rekreation och friluftsliv. (2) Utnyttjande av mark och vatten skall ske med ett större hänsynstagande till landskapets naturoch kulturvärden. (2) Skogar med höga flora- och faunavärden skall vårdas så att dessa värden bibehålls. (2) Biologiskt rika skogar, t ex vissa ädellövskogar, lövskogar, fuktskogar och skogsbestånd med förekomst av akut hotade och sårbara arter, skall undantas från rationellt skogsbruk. (2) Fram till år 2005 bör minst 5 % av skogsmarken ha skyddats (naturreservat m m). (2) 9

Lokala miljömål till år 2006 I Saxåns avrinningsområde har anlagts 9 km skyddszoner och 20 hektar dammar. I Kävlingeåns avrinningsområde har anlagts 15 km skyddszoner och 110 hektar dammar. I Rönneås avrinningsområde har anlagts 15 km skyddszoner och 34 hektar dammar. Skogsbruket i kommunen är naturvårdsanpassat. I de kommunala planteringarna och på skolgårdarna finns fruktträd och bärbuskar. Arealen allemansrättsligt tillgänglig mark har ökat med 5 % jämfört med år 1995. Arealen våtmarker har ökat med 5 % jämfört med år 1995. Förekomsten av ängs- och hagmarker har inte minskat. Det naturliga djur- och växtlivet i parkerna har ökat med 20 % jämfört med år 1995. till år 2026 Rönneholms mosse utnyttjas som strövområde. Ett meandrande vattendrag, som Saxån vid Trollenäs, har en varierad bottenprofil med växter i vattendraget och längs stränderna. Det har stor vattenrenande förmåga genom att vattnets uppehållstid ökar och partiklar kan sedimentera eller fastna i växtligheten. 10

Åtgärder för bevarande av den biologisk mångfalden Sektor Jordbruk, Trädgårdar, Parker, Golfbanor Åtgärden pågår redan (0) Avsätta skyddszoner (odlingsfria zoner) utmed vattendrag Anläggning av dammar som kväve- och fosforfällor Ingen uträtning eller kulvertering av öppna vattendrag Ingen dikning av naturliga våtmarker Småbiotoper är fredade enligt 21 naturvårdslagen inom 3 år (I) Avsätta kommunala naturreservat Revidering av översiktsplan genom koordinering med naturvårdsprogrammet Ökad bevarandeinriktning i översiktsplanen inom 10 år (II) Avsätta skyddszoner (odlingsfria zoner) utmed vägar, skogsbryn och småbiotoper Återskapande av meandrande vattendrag Anläggning av översilningsmarker Restaurering av våtmarker inom 30 år (III) Ansvarig, markägare och brukare, markägare och brukare, markägare och brukare, markägare och brukare, markägare och brukare markägare och brukare,, länsstyrelsen Kommunstyrelsen, Förbud mot användning av kemiska bekämpningsmedel på kommunal mark 11

Sektor Jordbruk m fl forts. Åtgärden pågår redan (0) Information till lantbrukare om kemiska bekämpningsmedel Utveckling av alternativa ogräsbekämpningsmetoder Införa nygammal trädgårdskultur och alternativa ogräsbekämpningsmetoder Begränsning av bekämpningsmedelsanvändningen i enskilda trädgårdar inom 3 år (I) Kontinuerliga mätningar av bekämpningsmedelshalter i referensbrunnar Kontroll av bekämpningsmedelsrester i vattendragen Information till hushåll om bekämpningsmedel Information till markägare och brukare om värdefulla naturmiljöer i jordbrukslandskapet Fasta inventeringsrutor (referensrutor) för djur och växter i jordbruksmark Lövträdsplantering på överblivna och ej bebyggda kommunala ytor inom 10 år (II) Införande av nygammal trädgårdskultur Gröna utemiljöer för skolor, daghem och bostadsområden inom 30 år (III) Ansvarig,, Saxån-Braåns vattenvårdskommitté, länsstyrelsen, länsstyrelsen, Lantbrukarnas Riksförbund Barn och utbildningsnämnden,, AB Eslövsbyggen 12

Sektor Jordbruk m fl forts. Åtgärden pågår redan (0) Ingen barrskogsplantering på tidigare betesmarker eller på jordbruksmark som tagits ur livsmedelsproduktion inom 3 år (I) Omvandla delar av parkernas gräsmattor till blomsterängar Klippning av vägrenar sker när växter har satt frö Vid bevattning (uttag av vatten från yt- och grundvatten) skall hänsyn inte bara tas till dricksvattenförsörjningen utan även till flora och fauna. Information om lantraser och lantsorter inom 10 år (II) Vattendragsrensning med alternativa metoder inom 30 år (III) Ansvarig Kommunstyrelsen, Vägverket, markägare och brukare, länsstyrelsen, företag, markägare och brukare, Lantbrukarnas Riksförbund markägare och brukare, länsstyrelsen,, Skogsbruk Gamla, stora, döende/döda träd sparas, utom då de kan skada allmänheten Naturhänsyn i tätortsnära skogar Stimulera ett naturvårdsanpassat skogsbruk i kommunen markägare och brukare Kommunstyrelsen, markägare och brukare Sektor Åtgärden pågår redan Ansvarig 13

Skogsbruk forts. Jakt/fiske Inplantering Dagvatten (0) inom 3 år (I) inom 10 år (II) inom 30 år (III) Inventering av värdefulla skogsområden Övervaka fällfångst av rödlistade djurarter Rening av dagvattenutsläppet till Saxån via Krondammen Fasta inventeringsrutor (referensrutor) för djur och växter i skogsmark Information till markägare och brukare om värdefulla skogsbiotoper Ingen okontrollerad införsel av främmande arter Utrensning av redan införda främmande arter Rening av dagvattnet till Långakärr Rening av dagvattnet i övriga delar av kommunen, Skogsvårdsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen Länsstyrelsen, markägare och brukare markägare och brukare 14

OZONSKIKTETS UTTUNNING Ozonskiktet är beläget i stratosfären på 10-45 km höjd och fungerar som ett filter för kortvågig ultraviolett strålning (UV-strålning). Om UV-strålningen når jorden ger den allvarliga skador på jordens organismer och ekosystem. Ozonhålet över Antarktis har varit känt i närmare 20 år. Att uttunningen av ozonskiktet är så kraftig över Antarktis, beror på låg solinstrålning och låg lufttemperatur vintertid samtidigt som luftmassorna är stillastående. Dock har ozonhål även uppmärksammats över Arktis. De utsläpp som utgör det största hotet mot ozonskiktet är klorerade och bromerade föreningar. Dessa ämnen är så stabila att de kan transporteras upp till ozonskiktet och bryta ner ozonmolekylerna (O 3 ) till syrgas (O 2 ). Till de klorerade föreningarna räknas CFC och HCFC (klorfluor-kolföreningar) och exempel på bromerade föreningar är halon (används för brandsläckning) och metylbromid (bekämpningsmedel). De klorerade och bromerade föreningarna är helt människotillverkade. Då de har lång livslängd kommer halterna i atmosfären att fortsätta öka under lång tid även om internationella avtal följs. Nationell vision Naturen och människors hälsa skall inte skadas av farlig ultraviolett strålning som en följd av att det skyddande stratosfäriska ozonet uttunnas. (1) Nationella miljömål Användningen av CFC skall i huvudsak helt avvecklas till utgången av år 1994. (1) Användningen av CFC som arbetsmedium i nya installationer av kyl-, värme- och klimatanläggningar skall ha upphört senast till utgången av år 1994. (1) Användningen av halon som brandsläckningsmedel i alla befintliga anläggningar skall ha upphört senast den 1 januari 1998. (1) Användningen av HCFC begränsas till de områden där de under en övergångsperiod behövs för att ersätta CFC. Användningen även inom dessa områden avvecklas så snart som möjligt. (1) Användningen av HCFC 22 förbjuds från 1 januari 1994 med undantag för användningen som köldmedium och vid tillverkning av hård skumplast för isolerändamål. (1) 15

Tillverkning, import och användning av 1,1,1-trikloretan förbjuds från den 1 januari 1995. (1) Användning av koltetraklorid skall minska med 50 % till den 1 januari 1993, med 85 % till den 1 januari 1995 och vara helt avvecklad 1 januari 1998. (1) Av de uppställda målen har de flesta redan införts i lagstiftningen: Från 1 januari 1994 har användningen av HCFC har förbjudits (med undantag för användning som köldmedium och vid tillverkning av isolering). Från 1 januari 1995 gäller följande: * Förbud mot användning av CFC vid nyinstallation av kyl-, värme- och andra klimatanläggningar (existerande anläggningar kommer fortfarande att få fyllas på t o m 31 december 1997), för kemtvättar och vid tillverkning av skumplast. * Kommunerna har fått ansvar för att CFC-innehållet i kasserade kylskåp och frysskåp tas om hand på ett miljöriktigt sätt. * Haloner får inte användas vid nyinstallation. * Förbud mot import, tillverkning och användning av 1,1,1-trikloretan. Från 1 januari 1996 är det förbjudet att tillverka, använda, överlåta och sälja koltetraklorid. När det gäller halonanvändnigen får dock flyget och delar av försvaret fortsätta använda av ämnet även efter 1998. Enligt Naturvårdsverket (8) har målet för avveckling av CFC i Sverige till år 1995 i huvudsak uppnåtts. Regionala miljömål De regionala miljömålen överensstämmer med de nationella. Avvecklingen i länet av de ozonnedbrytande ämnena skall följa den nationella planen. (2) Läckaget av CFC och HCFC från anmälningspliktiga anläggningar skall inte överstiga 5 % av installerad mängd. (2) Lokalt miljömål till år 2006 Alla kommunala anläggningar har bytt ut gamla CFC- och HCFC-anläggningar. 16

Åtgärder mot ozonskiktets uttunning Sektor Alla Åtgärden pågår redan (0) Omhändertaga gamla kylskåp, frysar och klimatanläggningar med CFC/HCFC Omhändertaga gamla brandsläckare som inte går att återfylla Omhändertaga kasserade vitvaror med alternativa köldmedier, då miljöeffekterna är okända Lämna in kasserade vitvaror innehållande CFC/HCFC och alternativ Information till allmänhet och återförsäljare att kasse-rade vitvaror skall lämnas in och inte slängas i naturen Alla nyinstallerade vitvaror och liknande har köldmedier utan klorföreningar Skötseln av apparater med CFC/HCFC är viktig för att minska riskerna för läckage Skötselrutiner för fjärrvärmeverket inom 3 år (I) Inventera lösningsmedels - användningen inom industrin Information till allmänheten om lösningsmedel och substitutionsprincipen inom 10 år (II) Utbyte av vitvaror med CFC och liknande ämnen inom 30 år (III) Ansvarig MERAB MERAB MERAB MERAB,, företag AB Eslövsbyggen, kommunstyrelsen, företag, företag, Ringsjö Energi AB 17

VÄXTHUSEFFEKTEN År 1896 myntade den svenske kemisten Svante Arrhenius uttrycket växthuseffekt, vilket innebär att jordens medeltemperatur ökar, i stället för att sänkas, som är det naturliga inför en ny istid. Koldioxid och vattenånga i atmosfären fångar naturligt upp den värmestrålning som lämnar jorden. Men de stora utsläppen av gaser från mänskliga aktiviteter har gjort det svårare för den utstrålande värmen att lämna jorden, vilket leder till ökad medeltemperatur. De stora koldioxidutsläppen står för mer än 50 % av växthuseffekten. Koldioxiden kommer till 80 % från förbränning av fossila bränslen (olja och kol) och resterande 20 % kommer från skogsavverkning. Andra ämnen som på verkar växthuseffekten är metan (sumpmarker, risodling, soptippar), lustgas (våtmarker, förbränning av fossila bränslen, gödning) och organiska fluorklorföreningar (FC- och HFC-föreningar). Jordens medeltemperatur har ökat med 0,5 grader på femtio år, vilket är en mycket snabb ökning. Vilka följder för klimatet växthuseffekten verkligen får vet ingen; den har dock kallats världens största geofysiska experiment. En effekt kan bli att havsytan höjs p g a vattnets värmeutvidgning och att polarisarna (framför allt i Arktis) smälter. Detta är illavarslande med tanke på att den mesta odlingsmarken i världen ligger på gamla sjö- och havsbottnar, dvs i lågt liggande områden som först blir översvämmade. Nationell vision De klimatförändringar som människan har skapat skall begränsas så att de kan klaras genom naturlig anpassning. (1) Nationella miljömål Koldioxidutsläppen från svenska källor skall i enlighet med klimatkonventionen stabiliseras till 1990 års nivå för att därefter minska. (1) Utsläppen av koldioxid skall minska 50 80 % inom 50 år. Metanutsläppen från avfallsupplag bör minska med 30 %. (2) Halterna av koloxid, kvävedioxid, svaveldioxid, sot och partiklar skall ligga under Naturvårdsverkets fastställda riktvärden. (1) När det gäller CFC, HCFC och halon se Ozonskiktets uttunning. 18

Regionala miljömål De regionala miljömålen överensstämmer med de nationella. Koldioxidutsläppen från användning av fossila bränslen skall stabiliseras till 1990 års nivå för att därefter minska. (2) De antropogena metanutsläppen skall minska med 20 % i förhållande till 1990 års nivå. (2) Utsläppen av dikväveoxid samt HFC- och FC-föreningar, räknat som samlad växthuseffekt, skall inte öka i förhållande till nivån 1990. (2) Förutsättningar för en minskning av den totala energiförbrukningen samt en ökad användning av förnybara bränslen och energikällor i Skåne skall utredas till 1996. (2) Lokala miljömål till år 2006 Eslövs centrala delar är avlastade från biltrafik. Alla kommunala fordon drivs med inhemska, förnybara drivmedel. Värmeproduktionen sker med förnybara energikällor. Metanutsläppet från Rönneholmstippen har minskat med 30 % jämfört med 1995 års nivå. Koldioxidutsläppen från trafiken har minskat med 20 % jämfört med 1995 års nivå. till år 2026 70 % av de privata fordonen drivs med inhemska, förnybara drivmedel. Elproduktion sker med förnybara energikällor. Koldioxidutsläppen från trafiken har minskat med 70 % jämfört med 1995 års nivå. 19

Åtgärder som minskar växthuseffekten Sektor Trafik Åtgärden pågår redan (0) Tomgångskörning högst en minut inom detaljplanerat område Utvinning av biogas för drift av kommunägda fordon Vid byte av kommunägda fordon väljs varianter som drivs med alternativa bränslen/bästa miljöklass Spårdragning i industriområden finns med i den fysiska planeringen Låta bilen stå varannan gång, cykla, ta buss eller tåg i stället Möjlighet att ta med cykel på alla länsbussar Kommunala förvaltningar tillhandahåller tjänstekort till Länstrafiken inom 3 år (I) Upprättande av trafikplan för att utreda vilka delar av Eslöv som kan avlastas från trafik Möjlighet att ta med cykel på Pågatågen inom 10 år (II) Utbyggnad av cykelleder och parkeringsmöjligheter (bra cykelställ, skydd, säkerhet) Förbättra kollektivtrafiken med avseende på turtäthet/linjedragning och kompletteringstrafik inom 30 år (III) Distribution av biogas för drift av privata fordon Ansvarig samhällsbyggnadsnämn den, MERAB, Servicenämnden, Vägverket Malmöhus trafik, Malmöhus trafik Samtliga förvaltningar Sektor Åtgärden pågår redan (0) inom 3 år (I) inom 10 år (II) inom 30 år (III) Ansvarig 20

Trafik forts. Energi Konferenser placeras på platser som kan nås med buss/tåg Kommunala tjänsteresor sker huvudsakligen med kollektivtrafik. Till platser med tågförbindelser utgår bilersättning endast i undantagsfall. Revidering av energiplan för att styra målen för energianvändningen Stimulera användning av miljövänlig energi genom taxepolitik Information till hushåll och företag om energisnål teknik Vid nybyggnation används förnybara energikällor för uppvärmningen Utbyggnad av fjärrvärmenätet inom tätorten Biogas i fjärrvärmenätet Biogas från Rönneholms - tippen används för uppvärmning av bostäder och företag i Stehag Starta biobränsleanläggning, dit jordbrukare kan köra överbliven halm i stället för att elda upp den på åkrarna. Energin går in i fjärrvärmenätet Utvinning av biogas för värme- och elproduktion Kommunstyrelsen, Ringsjö Energi AB Ringsjö Energi AB Ringsjö Energi AB,, Ringsjö Energi AB MERAB Kommunstyrelsen, Ringsjö Energi AB Sektor Åtgärden pågår redan (0) inom 3 år (I) inom 10 år (II) inom 30 år (III) Energi forts. Information till allmänheten samhälls - byggnadsnämnden,merab, Ringsjö Energi AB,Eslövs Industrifastigheter AB, AB Eslövsbyggen, Ansvarig 21

Planering Bygga energisnålt Förbättra värmeisolering (inte detsamma som försämrad ventilation) Minska energiförbrukningen om vedeldning på rätt sätt Vid planering för bostadsbebyggelse eftersträvas lägen med bra lokalklimat, t ex att trädridåer anläggs i väster, fönster och uterum placeras i söderläge Vid planering av nya bostadsområden tas hänsyn till möjligheterna med kollektivtrafik, företag, företag 22

FÖRSURNING Den av människan skapade försurningen härrör huvudsakligen från eldning med olja och kol innehållande svavel. Svavel kommer också ut i atmosfären när svavelhaltig malm rostas samt genom att raffinaderier bränner svavelväte. Vid förbränning omvandlas svavlet till svaveldioxid. Försurning orsakas också av kväveutsläpp; dessa härrör från förbränning och biltrafik. Under transporten i lufthavet ombildas svaveldioxiden till svavelsyra och kväveoxiden till salpetersyra. Syrorna transporteras med vinden och faller ner med nederbörden. Naturligt ph hos regnvatten ligger omkring 5,6 och i Skåne ligger nu regnvattnets ph på ca 4,4. Den sura nederbörden orsakar inte bara direkt synliga skador, som frätskador på byggnader och korrosion av koppartak, utan förändrar även näringsförhållandena i marken och skadar växternas rötter. Surt regnvatten löser ut metaller, som järn, aluminium, mangan och bly, ur marken och berggrunden. Nationell vision Nedfallet av försurande luftföroreningar begränsas till nivåer som inte skadar naturen och människors hälsa. (1) Nationella miljömål De svenska svavelutsläppen skall minska med 80 % räknat från 1980 års nivå. (1) Kväveoxidutsläppen skall reduceras med i storleksordningen 30 % till år 1998 jämfört med utsläppen valfritt år 1980-1986. (1) Utsläppen av ammoniak bör minska med 25 % till år 1995. Möjligheten att halvera utsläppen i södra och västra Götaland till år 2000 skall undersökas. (1) Regionala miljömål De regionala miljömålen överensstämmer med de nationella, vilket innebär att nedfallet av försurande svavel- och kväveföreningar över Skåne högst får vara 3 resp. 5 kg/ha, år. Utsläppen av svavel skall minska med 80 % jämfört med 1980 års nivå. (2) Utsläppen av kväveoxider från trafiksektorn skall minska med 40 % jämfört med 1980 års nivå. (2) Utsläppen av kväveoxider från industri- och energisektorn skall minska med 50 % jämfört med 1980 års nivå. (2) 23

Länsstyrelsen anser att det första och det tredje målet redan har uppnåtts i Malmöhus län (9). Lokala miljömål till år 2006 Eslövs centrala delar är avlastade från biltrafik. Alla kommunala fordon drivs med inhemska, förnybara drivmedel. Värmeproduktionen sker med förnybara energikällor. Svavelutsläppen har minskat med 50 % jämfört med 1995 års nivå. till år 2026 70 % av de privata fordonen drivs med inhemska, förnybara drivmedel. Elproduktion sker med förnybara energikällor. Kväveoxidutsläppen från trafiken har minskat med 70 % jämfört med 1995 års nivå. Kväveoxidutsläppen från energisektorn och industrin har minskat med 50 % jämfört med 1995 års nivå. Vombsjön 24

Åtgärder som minskar försurningen Sektor Jordbruk Trafik Sektor Åtgärden pågår redan (0) Information till lantbruken att kraftigt begränsa ammoniakförlusterna till atmosfären vid stallgödselspridning och lagring Genom åtgärder i stallar, lagringsanläggningar och vid spridning minimeras ammoniakavgången från gödsel till luft Tomgångskörning högst en minut inom detaljplanerat område Utvinning av biogas för drift av kommunägda fordon Vid byte av kommunägda fordon väljs varianter som drivs med alternativa bränslen/bästa miljöklass Spårdragning i industriområden finns med i den fysiska planeringen Låta bilen stå varannan gång, cykla, ta buss eller tåg i stället Åtgärden pågår redan (0) inom 3 år (I) Upprättande av trafikplan för att utreda vilka delar av Eslöv som kan avlastas från trafik inom 3 år (I) inom 10 år (II) Utbyggnad av cykelleder och parkeringsmöjligheter (bra cykelställ, skydd, säkerhet) inom 10 år (II) inom 30 år (III) Distribution av biogas för drift av privata fordon inom 30 år (III) Ansvarig, länsstyrelsen markägare och brukare, länsstyrelsen, samhälls - byggnadsnämnden, MERAB, Servicenämnden, Vägverket Ansvarig 25

Trafik forts. Möjlighet att ta med cykel på alla länsbussar Kommunala förvaltningar tillhandahåller tjänstekort till Länstrafiken Möjlighet att ta med cykel på Pågatågen Förbättra kollektivtrafiken med avseende på turtäthet/linjedragning och kompletteringstrafik Malmöhus trafik, Malmöhus trafik Samtliga förvaltningar Energi Sektor Konferenser placeras på platser som kan nås med buss/tåg Åtgärden pågår redan (0) Kommunala tjänsteresor sker huvudsakligen med kollektivtrafik. Till platser med tågförbindelser utgår bilersättning endast i undantagsfall Revidering av energiplan för att styra målen för energianvändningen Stimulera användning av miljövänlig energi genom taxepolitik Information till hushåll och företag om energisnål teknik inom 3 år (I) Utbyggnad av fjärrvärmenätet inom tätorten Biogas i fjärrvärmenätet Utvinning av biogas för värme- och elproduktion Biogas från Rönneholms - tippen används för uppvärmning av bostäder och företag i Stehag inom 10 år (II) inom 30 år (III) Kommunstyrelsen, Ringsjö Energi AB Ringsjö Energi AB Ringsjö Energi AB,, Ringsjö Energi AB samhälls - byggnadsnämnden, MERAB, Ringsjö Energi MERAB Ansvarig 26

Energi forts. Övriga Undersöka försurningstendensen Mätning av ph vid ordinarie provtagning av enskilt dricksvatten I samband med planering och byggande beaktas luftvårdsfrågorna. För svaveldioxid gäller följande värden vid upprättande eller ändring av detaljplaner: dygnsmedelvärde 150 µg/m 3, halvårsmedelvärde 50 µg/m 3 och årsmedelvärde 10 µg/m 3 Vid nybyggnation används förnybara energikällor för uppvärmningen Vid planering för bostadsbebyggelse eftersträvas lägen med bra lokalklimat, t ex att trädridåer anläggs i väster, fönster och uterum placeras i söderläge Referensplatser för ph i mark och vatten Vid planering av nya bostadsområden tas hänsyn till möjligheterna med kollektivtrafik, Eslövs Industrifastigheter AB, AB Eslövsbyggen,, företag, Barn- och utbildningsnämnden 27

KVÄVEOXIDER Kväveoxider har stor miljöeffekt genom att de har verkan på både kort och lång sikt. Ämnena bildas främst vid förbränning (biltrafik, ved-, kol- och oljeeldning, fartygsoch flygtrafik). I lufthavet bildar kväveoxiderna salpetersyra, som sedan följer med nederbörden ner, och försurar eller övergöder markytan. Den giftigaste kväveoxiden är kvävedioxid. Nationell vision Halterna av fotokemiska oxidanter skall begränsas till nivåer som inte utgör ett hot mot människors hälsa, grödor, skog eller materials livslängd. (1) Nationella miljömål Utsläppen av kväveoxider skall reduceras med i storleksordningen 30 % till år 1998 jämfört med utsläppen valfritt år 1980-1986. (1) Till år 2010 skall kväveoxidutsläppen ha minskat med 50 %. (1) Halten av kvävedioxid skall inte överskrida Naturvårdsverkets uppsatta riktvärde. (1) Regionala miljömål Halten av kvävedioxid i luften skall understiga gällande gränsvärden. (2) Utsläppen av kväveoxider från trafiksektorn skall minska med 40 % jämfört med 1980 års nivå. (2) Utsläppen av kväveoxider från industri- och energisektorn skall minska med 50 % jämfört med 1980 års nivå. (2) Länsstyrelsen anser att det tredje målet att det redan har uppnåtts i Malmöhus län (9). 28

Lokala miljömål till år 2006 Eslövs centrala delar är avlastade från biltrafik. Alla kommunala fordon drivs med inhemska, förnybara drivmedel. Värmeproduktionen sker med förnybara energikällor. till år 2026 70 % av de privata fordonen drivs med inhemska, förnybara drivmedel. Elproduktion sker med förnybara energikällor. Kväveoxidutsläppen från trafiken har minskat med 70 % jämfört med 1995 års nivå. Kväveoxidutsläppen från energisektorn och industrin har minskat med 50 % jämfört med 1995 års nivå. 29

Åtgärder som minskar utsläppen av kväveoxider Sektor Trafik Sektor Åtgärden pågår redan (0) Tomgångskörning högst en minut inom detaljplanerat område Utvinning av biogas för drift av kommunägda fordon Vid byte av kommunägda fordon väljs varianter som drivs med alternativa bränslen/bästa miljöklass Spårdragning i industriområden finns med i den fysiska planeringen Låta bilen stå varannan gång, cykla, ta buss eller tåg i stället Möjlighet att ta med cykel på alla länsbussar Kommunala förvaltningar tillhandahåller tjänstekort till Länstrafiken Åtgärden pågår redan (0) inom 3 år (I) Upprättande av trafikplan för att utreda vilka delar av Eslöv som kan avlastas från trafik Möjlighet att ta med cykel på Pågatågen inom 3 år (I) inom 10 år (II) Utbyggnad av cykelleder och parkeringsmöjligheter (bra cykelställ, skydd, säkerhet) Förbättra kollektivtrafiken med avseende på turtäthet/linjedragning och kompletteringstrafik inom 10 år (II) inom 30 år (III) Distribution av biogas för drift av privata fordon inom 30 år (III) Ansvarig, MERAB, Servicenämnden, Vägverket Malmöhus trafik, Malmöhus trafik Samtliga förvaltningar Ansvarig 30

Trafik forts. Energi Sektor Konferenser placeras på platser som kan nås med buss/tåg Åtgärden pågår redan (0) Kommunala tjänsteresor sker huvudsakligen med kollektivtrafik. Till platser med tågförbindelser utgår bilersättning endast i undantagsfall Revidering av energiplan för att styra målen för energianvändningen Stimulera användning av miljövänlig energi genom taxepolitik Information till hushåll och företag om energisnål teknik Vid nybyggnation används förnybara energikällor för uppvärmningen inom 3 år (I) Utbyggnad av fjärrvärmenätet inom tätorten Biogas i fjärrvärmenätet Biogas från Rönneholms - tippen används för uppvärmning av bostäder och företag i Stehag Starta biobränsleanläggning, dit jordbrukare kan köra överbliven halm i stället för att elda upp den på åkrarna. Energin går in i fjärrvärmenätet Utvinning av biogas för värme- och elproduktion inom 10 år (II) inom 30 år (III) Kommunstyrelsen, Ringsjö Energi AB Ringsjö Energi AB Ringsjö Energi AB,, Ringsjö Energi AB MERAB Kommunstyrelsen, Ringsjö Energi AB samhälls - byggnadsnämnden, MERAB, Ringsjö Energi AB samhälls - byggnadsnämnden, Eslövs Industrifastigheter AB, AB Eslövsbyggen, Ansvarig 31

Energi forts. Övriga Bygga energisnålt Förbättra värmeisolering (inte detsamma som försämrad ventilation) Minska energiförbrukningen Industriell verksamhet förläggs så att olägenheter inte uppstår för närboende. Även vid om- och tillbyggnad av industrier skall målsättningen vara att närboende inte utsätts för olägenheter I samband med planering och byggande beaktas luftvårdsfrågorna. För kväveoxid gäller följande värden vid upprättande eller ändring av detaljplaner: dygnsmedelvärde 80 µg/m 3, halvårsmedelvärde 50 µg/m 3 och årsmedelvärde 10 µg/m 3 Vid planering för bostadsbebyggelse eftersträvas lägen med bra lokalklimat, t ex att trädridåer anläggs i väster, fönster och uterum placeras i söderläge Vid planering av nya bostadsområden tas hänsyn till möjligheterna med kollektivtrafik, företag, företag 32

FLYKTIGA ORGANISKA ÄMNEN Flyktiga organiska ämnen (VOC) är ett samlingsnamn för allt från bensin och diesel till lösningsmedel som tri, aceton och eter. En del människotillverkade flyktiga organiska ämnen finns också naturligt, men många är helt naturfrämmande. Detta gäller särskilt de ämnen där halogener (som klor, fluor och brom) ingår. VOC-utsläppen i Sverige är huvudsakligen trafikrelaterade (bl a bränsledistribution och tankning), men utsläpp kommer även från energi-produktion (vedeldade småpannor), användning av lösningsmedel samt processutsläpp inom industrin. När flyktiga organiska ämnen kommer ut i luften bryts de så småningom ner av solens UV-strålning. Ibland blir nedbrytningsprodukterna harmlösa, ibland blir de reaktiva ämnen. Nationell vision Halterna av fotokemiska oxidanter skall begränsas till nivåer som inte utgör ett hot mot människors hälsa, grödor, skog eller materials livslängd. (1) Nationella miljömål Utsläppen av flyktiga organiska kolväten skall minska med 50 % räknat från 1988 års nivå. (1) Utsläppen av cancerframkallande ämnen i tätorterna skall halveras till år 2005. (1) Regionala miljömål Trafikens utsläpp av flyktiga organiska ämnen skall minska med 70 % jämfört med 1990. (2) Utsläppen av flyktiga organiska ämnen från bensinhanteringen skall minska med 50 % jämfört med 1990. (2) Utsläppen av flyktiga organiska ämnen från industrisektorn skall minska med 50 %.(2) Den ickeindustriella användningen av flyktiga organiska ämnen, dvs i hushållen, bör minska med minst 50 % räknat från 1990. (2) De flyktiga organiska ämnen som bedöms ha störst hälso- och miljörisker, dvs alkener och deras oxider, aromater, vissa aldehyder och klorerade kolväten bör ersättas av mindre skadliga ämnen. Där utbyte ej är möjligt eller utsläppen ej kan minskas till acceptabel nivå skall utsläppen renas. (2) 33

Tätortsluftens innehåll av flyktiga organiska ämnen skall understiga föreslagna omgivningshygieniska gränsvärden och på lång sikt minskas ned mot bakgrundsnivåerna. (2) Lokala miljömål till år 1999 Företagens användning av kemikalier och organiska lösningsmedel har minskat med 10 % jämfört med 1995 års förbrukning. till år 2006 Eslövs centrala delar är avlastade från biltrafik. Alla kommunala fordon drivs med inhemska, förnybara drivmedel. Värmeproduktionen sker med förnybara energikällor. Hushållens användning av lösningsmedel har minskat med 50 % jämfört med 1995 års nivå. Vedeldning sker endast i miljögodkända pannor/kaminer. Trafikens utsläpp av flyktiga organiska ämnen har minskat med 50 % jämfört med 1995 års nivå. till år 2026 70 % av de privata fordonen drivs med inhemska, förnybara drivmedel. Elproduktion sker med förnybara energikällor. 34

Åtgärder som minskar utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) Sektor Trafik Sektor Åtgärden pågår redan (0) Tomgångskörning högst en minut inom detaljplanerat område Utvinning av biogas för drift av kommunägda fordon Vid byte av kommunägda fordon väljs varianter som drivs med alternativa bränslen/bästa miljöklass Spårdragning i industriområden finns med i den fysiska planeringen Låta bilen stå varannan gång, cykla, ta buss eller tåg i stället Möjlighet att ta med cykel på alla länsbussar Kommunala förvaltningar tillhandahåller tjänstekort till Länstrafiken Åtgärden pågår redan (0) inom 3 år (I) Upprättande av trafikplan för att utreda vilka delar av Eslöv som kan avlastas från trafik Möjlighet att ta med cykel på Pågatågen inom 3 år (I) inom 10 år (II) Utbyggnad av cykelleder och parkeringsmöjligheter (bra cykelställ, skydd, säkerhet) Förbättra kollektivtrafiken med avseende på turtäthet/linjedragning och kompletteringstrafik inom 10 år (II) inom 30 år (III) Distribution av biogas för drift av privata fordon inom 30 år (III) Ansvarig, MERAB, Servicenämnden, Vägverket Malmöhus trafik, Malmöhus trafik Samtliga förvaltningar Ansvarig 35

Trafik forts. Energi Sektor Konferenser placeras på platser som kan nås med buss/tåg Åtgärden pågår redan (0) Kommunala tjänsteresor sker huvudsakligen med kollektivtrafik. Till platser med tågförbindelser utgår bilersättning endast i undantagsfall Revidering av energiplan för att styra målen för energianvändningen Stimulera användning av miljövänlig energi genom taxepolitik Information till hushåll och företag om energisnål teknik Vid nybyggnation skall förnybara energikällor användas för uppvärmningen inom 3 år (I) Utbyggnad av fjärrvärmenätet inom tätorten Biogas i fjärrvärmenätet Biogas från Rönneholms - tippen används för uppvärmning av bostäder och företag i Stehag Utvinning av biogas för värme- och elproduktion Starta biobränsleanläggning, dit jordbrukare kan köra överbliven halm i stället för att elda upp den på åkrarna. Energin går in i fjärrvärmenätet inom 10 år (II) inom 30 år (III) Kommunstyrelsen, Ringsjö Energi AB Ringsjö Energi AB Ringsjö Energi AB,, Ringsjö Energi AB MERAB samhälls - byggnadsnämnden, MERAB, Ringsjö Energi AB Kommunstyrelsen, Ringsjö Energi AB samhälls - byggnadsnämnden, Eslövs Industrifastigheter AB, AB Eslövsbyggen, Ansvarig 36

Energi forts. Övriga Bensinstationer och bilvårdsanläggningar placeras inte för nära bostäder Begränsning av bensingasutsläppen till luft Information till industrin om kemikalier, lösningsmedel och färger Använda elektrisk grilltändare i stället för tändvätska Information till allmänheten om vedeldning på rätt sätt Vid planering för bostadsbebyggelse eftersträvas lägen med bra lokalklimat, t ex att trädridåer anläggs i väster, fönster och uterum placeras i söderläge Inventering av industrins hantering av kemikalier, lösningsmedel och färger Minska användningen av kemikalier och lösningsmedel med 10 % Eslövs gröna lista, som anger vilken typ av produkter man bör använda Information till allmänhet och färghandlare om lösningsmedel och substitutionsprincipen Använda produkter med alternativ till lösningsmedel Vid planering av nya bostadsområden tas hänsyn till möjligheterna med kollektivtrafik, företag MERAB, företag 37

MARKNÄRA OZON Marknära ozon bildas genom att VOC och kväveoxider reagerar med varandra eller genom att kväveoxider reagerar med luftens syre. Bildningen sker under inverkan av solljus och hög lufttemperatur. Ozonet bryter ner material som gummi, plast, metall och djurs lungvävnad. Växter påverkas genom att deras klyvöppningar (andningshål) förstörs, vilket leder till döda fläckar på bladen samt att växtens tillväxt och försvar försämras. I Sverige uppgår skördebortfallet i jordbruket p g a marknära ozon till 1 2 miljarder kronor per år. Som miljöproblem har det marknära ozonet den fördelen att problemen försvinner så snart halterna går ner under den kritiska nivån för gröda. Detta sker eftersom ozon är ett reaktivt ämne som reagerar med lite av varje och därmed försvinner från luften. Vid smogbildning i storstäderna är halten marknära ozon mycket hög. Nationell vision Halterna av fotokemiska oxidanter skall begränsas till nivåer som inte utgör ett hot mot människors hälsa, grödor, skog eller materials livslängd. (1) Nationella miljömål Utsläppen av flyktiga organiska kolväten skall minska med 50 % räknat från 1988 års nivå. (1) Utsläppen av cancerframkallande ämnen i tätorterna skall halveras till år 2005. (1) Utsläppen av kväveoxider skall reduceras med i storleksordningen 30 % till år 1998 jämfört med utsläppen valfritt år 1980-1986. (1) Till år 2010 skall kväveoxidutsläppen ha minskat med 50 %. (1) Halten av kvävedioxid skall inte överskrida Naturvårdsverkets uppsatta riktvärde. (1) Regionala miljömål De regionala miljömålen överensstämmer med de nationella, dock finns vissa preciseringar: Halterna av marknära ozon på landsbygden och i tätorterna skall nedbringas till nivåer som understiger föreslagna riktvärden med hänsyn till vegetationsskador och hälsorisker. (2) Utsläppen av klorerade kolväten och kolväten med stor ozonbildningspotential skall begränsas med 90 % jämfört med 1990 års nivå. (2) Utsläppen av cancerframkallande ämnen bör minskas med 90 % i tätorterna för att de långsiktiga hälsoeffekterna skall vara på en acceptabel nivå. Ett delmål är att halvera utsläppen till 2005. (2) 38

Halten av kvävedioxid i luften skall understiga gällande gränsvärden. (2) Utsläppen av kväveoxider från trafiksektorn skall minska med 40 % jämfört med 1980 års nivå. (2) Utsläppen av kväveoxider från industri- och energisektorn skall minska med 50 % jämfört med 1980 års nivå. (2) Länsstyrelsen anser att det sjätte målet redan har uppnåtts i Malmöhus län (9). Lokala miljömål till år 2006 Eslövs centrala delar är avlastade från biltrafik. Alla kommunala fordon drivs med inhemska, förnybara drivmedel. Värmeproduktionen sker med förnybara energikällor till år 2026 70 % av de privata fordonen drivs med inhemska, förnybara drivmedel. Elproduktion sker med förnybara energikällor. Kväveoxidutsläppen från trafiken har minskat med 70 % jämfört med 1995 års nivå. Kväveoxidutsläppen från energisektorn och industrin har minskat med 50 % jämfört med 1995 års nivå. 39

Åtgärder som minskar bildningen av marknära ozon Sektor Trafik Sektor Åtgärden pågår redan (0) Tomgångskörning högst en minut inom detaljplanerat område Utvinning av biogas för drift av kommunägda fordon Vid byte av kommunägda fordon väljs varianter som drivs med alternativa bränslen/bästa miljöklass Spårdragning i industriområden finns med i den fysiska planeringen Låta bilen stå varannan gång, cykla, ta buss eller tåg i stället Möjlighet att ta med cykel på alla länsbussar Konferenser placeras på platser som kan nås med buss/tåg Åtgärden pågår redan (0) inom 3 år (I) Upprättande av trafikplan för att utreda vilka delar av Eslöv som kan avlastas från trafik Möjlighet skall finnas att ta med cykel på Pågatågen Kommunala tjänsteresor sker huvudsakligen med kollektivtrafik. Till platser med tågförbindelser utgår bilersättning endast i undantagsfall inom 3 år (I) inom 10 år (II) Utbyggnad av cykelleder och parkeringsmöjligheter (bra cykelställ, skydd, säkerhet) Förbättra kollektivtrafiken med avseende på turtäthet/linjedragning och kompletteringstrafik inom 10 år (II) inom 30 år (III) Distribution av biogas för drift av privata fordon inom 30 år (III) Ansvarig samhälls - byggnadsnämnden, MERAB, Servicenämnden, Vägverket Malmöhus trafik, Malmöhus trafik Kommunstyrelsen Ansvarig 40

Trafik forts. Energi Planering Kommunala förvaltningar tillhandahåller tjänstekort till Länstrafiken I samband med planering och byggande beaktas luftvårdsfrågorna. För ozon gäller följande värden vid upprättande eller ändring av detaljplaner: 1- timmes-medelvärde 120 µg/m 3 och medelvärde maj september 80 µg/m 3 Revidering av energiplan för att styra målen för energianvändningen Stimulera användning av miljövänlig energi genom taxepolitik Information till hushåll och företag om energisnål teknik Vid nybyggnation används förnybara energikällor för uppvärmningen Information till allmänheten om vedeldning på rätt sätt Vid planering för bostadsbebyggelse eftersträvas lägen med bra lokalklimat, t ex att fönster och uterum placeras i söderläge Utbyggnad av fjärrvärmenätet inom tätorten Biogas i fjärrvärmenätet Utvinning av biogas för värme- och elproduktion Samtliga förvaltningar, Ringsjö Energi AB Ringsjö Energi AB Ringsjö Energi AB,, Ringsjö Energi AB, MERAB, Ringsjö Energi AB, Eslövs Industrifastigheter AB, AB Eslövsbyggen,, företag 41