Rätt till livet Asylpolitiskt program BÄR VARANDRAS BÖRDOR SÅ UPPFYLLER NI KRISTI LAG (GAL 6:2)
Vid Sveriges Kristna Socialdemokraters förbundskongress 2009 uppdrogs åt förbundsstyrelsen att utarbeta ett asylpolitiskt program. Föreliggande program är utarbetat av en arbetsgrupp inom förbundet, och fastställt av förbundsstyrelsen vid sammanträde den 28-29 maj 2010. 2
Inför valet i september 2010 vill Sveriges kristna socialdemokrater Broderskapsrörelsen framföra sina förslag till hur den svenska flyktingpolitiken bör utvecklas. Det handlar här om de människor som söker skydd i Sverige. Den migration som sker med andra motiv är också viktig, men den behandlar vi inte här. Rätten till skydd Rätten till liv är en mänsklig rättighet, som slås fast i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. Sverige har ställt sig bakom den liksom om Genèvekonventionen från 1951 med 1967 års tilläggsprotokoll, FNs konventioner om de civila och politiska samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FNs barnkonvention. Liksom de flesta andra länder har Sverige en reglerad invandring, som här styrs genom utlänningslagen (2005:716). Barnkonventionen har visat sig väga ganska lätt när utlänningslagen tilllämpas i asylärenden som omfattar barn. Vi kräver att barnkonventionen görs till en del av svensk asyl- och migrationslagstiftning, liksom den är i bl.a. Norge. Sverige bör inom EU verka för att flyktingars och andra migranters mänskliga rättigheter överordnas intresset av den reglerade invandringen. Detta får konsekvenser för hur Sverige tillämpar Dublinförordningen och hur vi förhåller oss till gömda och papperslösa i vårt land. Sverige är ett av ett fåtal länder i EU som tar emot flyktingar som FNs flyktingkommissarie inte kan garantera skydd i flyktingläger (s.k. kvotflyktingar). Det bör vi fortsätta med, men också inom EU verka för att hela unionen gör ett gemensamt och kraftigt utökat åtagande att ta emot kvotflyktingar. Ett för- 3
sta steg är att EU förbinder sig att gemensamt ta emot 30.000 av dessa s. k kvotflyktingar per år. Enligt utlänningslagen kan en skyddssökande åberopa risk för att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. Risken ska vara allvarlig och personlig. Migrationsöverdomstolen har gjort egna bedömningar av läget i vissa länder som inte överensstämmer med vad t.ex. UNHCR anser. Det är inte rimligt att människor avvisas till länder där väpnad konflikt råder. Inskränkningen att det ska vara fråga om en personlig risk bör tas bort, och vid bedömningen av vad som är väpnad konflikt ska UNHCRs rekommendationer följas. Asylrätten, som definieras i Genèvekonventionen, sätts i dag ur spel genom det s.k. transportöransvaret, som finns inskrivet i utlänningslagens 9 kap. Det innehåller bestämmelser där transportörerna, rederier och flygbolag, är skyldiga att bekosta tillbakaresan för dem som inte fått uppehållstillstånd. Då rederierna och flygbolagen inte på förhand kan förutse vilka resande som senare kommer att beviljas asyl, har det kommit att bli rutin hos dem att vägra sälja biljetter till personer utan giltiga papper. Detta i sig innebär att inresemöjligheterna blir kraftigt beskurna. Eftersom detta begränsar möjligheterna att söka asyl enligt artikel 14 i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna måste transportöransvaret avvecklas. Asylrätten ska också stärkas genom att man gör det möjligt att söka asyl på Sveriges och övriga EU-länders ambassader. Det skulle minska behovet av att anlita flyktingsmugglare. Ett svårt problem för åtskilliga av dem som söker skydd i Sverige är att det i vissa länder är praktiskt eller principiellt omöjligt att få pass eller annan identitetshandling som godtas av de svenska migrationsmyndigheterna. Det gäller bl.a. personer som 4
befinner sig i ett annat afrikanskt land än sitt hemland. Asylrätten sätts ur spel i sådana situationer. Kravet på giltig identitetshandling hindrar i dag även många familjemedlemmar till personer som har fått asyl i Sverige från att återförenas här som familj. Det ska inte vara kriminellt att hjälpa en medmänniska i nöd, som är på flykt undan förtryck och krig. Därför ska det inte vara straffbart att hjälpa människor över gränser, så länge det inte görs med ekonomisk vinning som drivkraft. Utlänningslagens 20 kap. måste ändras på denna punkt. Rättssäkerhet Den nya utlänningslag som antogs 2005 skulle garantera en mer rättssäker asylprövning än tidigare. Sverige Kristna Råd, som omfattar 28 kristna kyrkor, redovisade i november 2009 rapporten Skilda världar kyrkornas verklighetsbeskrivning av det som brister i det svenska asylsystemet. När det gäller rättssäkerheten framhålls där följande brister Att bedömningen av situationen i olika länder inte håller tillräckligt hög kvalitet Att migrationsmyndigheterna visar bristande förståelse för religion som asylskäl Att migrationsmyndigheterna visar bristande kompetens när det gäller värdering av utsagor Att det finns en obalans i tvåpartssystemet Vi delar kritiken på dessa punkter. De rapporter och rekommendationer som FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) gör om situationen på plats i ett land måste både Migrationsverket och migrationsdomstolarna ta hänsyn till vid beslut. Även information från andra kvalificerade källor, t.ex. Amnesty International, Internationella Röda Korset eller Svenska Afghanistankommittén ska beaktas. 5
I samband med att många av dem som sökt asyl från Irak tillhör religiösa minoriteter har det blivit tydligt att religion av Migrationsverket uppfattas som en privatsak och inte ett asylskäl. Det senare gäller även konvertiter. Under våren 2009 inbjöd kyrkorna till ett seminarium som behandlade religionens betydelse i asylprocessen i avsikt att höja medvetenheten bland beslutsfattare. Migrationsverket skulle därefter arbeta fram riktlinjer om religion och tro som asylskäl. Några sådana riktlinjer har ännu inte presenterats. Det är angeläget att riktlinjer utarbetas som är i överensstämmelse med Genèvekonventionen, som stadgar att förföljelse på grund av religiös övertygelse är en grund för asyl. Migrationsmyndigheterna visar också bristande förståelse för etnisk tillhörighet, sexuell läggning och kön som asylskäl. I många länder behandlas änkor mycket illa och får t.ex. inte gifta om sig, vilket innebär att det blir svårt för dem att försörja sig; tiggeri och prostitution är det som återstår. Personer som blir utsatta för hedersrelaterat våld måste få stanna i Sverige. I alla dessa fall måste kravet på en dokumenterad personlig risk tas bort från villkoren för att få skydd i Sverige. Våra egna erfarenheter och det som återges i Skilda världar visar på att kompetensen hos personalen vid Migrationsverket har brister, inte minst när det gäller bemötande av sökande och interkulturell kommunikation. Vidare måste kvaliteten på de tolkar som används i asylprocessen vara hög eftersom det annars lätt uppstår missförstånd på båda sidor. Tvåpartssystemet innebär att den asylsökande och Migrationsverket utgör varandras motparter när ett asylärende behandlas i migrationsdomstolen. Den ena parten Migrationsverket har där ett kraftigt övertag genom sina resurser i pengar och utbildad personal. Den asylsökande och hans eller hennes offentliga biträde, som ofta är hårt tidspressad och relativt lågt betald, har svårt att få fram t.ex. landinformation som strider mot eller 6
kompletterar vad Migrationsverket presenterat, och få gehör för den. Tillräcklig tid måste avsättas för förhandlingarna i migrationsdomstolen. När enbart skriftlig förhandling genomförs måste även den sökandes skäl/ombudets inlaga redovisas för domstolen. Så sker inte alltid i dag. Enligt utlänningslagen ska det i migrationsdomstol ske muntlig förhandling, om den asylsökande begär det och förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar emot det. Det har visat sig att de tre migrationsdomstolarna tillämpar detta på helt olika sätt. Vi anser att det är viktigt för processens trovärdighet och för den asylsökandes värdighet, att muntlig förhandling alltid sker om den asylsökande begär det. Om den sökande så begär ska förhandlingen ske bakom lykta dörrar. I juni 2009 redovisades en granskning av den nya instans- och processordningen i utlänningsärenden (SOU 2009:56). Utredaren, f. hovrättspresidenten Bertil Hübinette ansåg att det är en brist att den högsta instansen, Migrationsöverdomstolen, inte kan pröva ärenden som är felaktiga i sak. Han förordade införande av s.k. ändringsdispens. Vi anser att möjligheten att införa en sådan måste utredas. Till obalansen i tvåpartssystemet bidrar också att den sökande inte får något biträde om Migrationsverket anser att ansökan är uppenbart ogrundad, vilket kan tolkas alltför vidlyftigt av verket. Inte heller får den sökande biträde vid den första intervjun. Om något blir fel där kan det påverka resten av utredningen i negativ riktning. Den asylsökande är i allmänhet okunnig om vår utlänningslag och om rättsprocessen, medan Migrationsverkets handläggare har utredandet till yrke. (Frivilligorganisationer gör stora insatser för att öka de asylsökandes kunskaper på detta område.) Det är också tveksamt om det ska vara Migrationsver- 7
ket som utser biträdena, som ska bistå verkets motpart i processen. Vi vill påpeka att en kvinnlig asylsökande kan ha behov av ett kvinnligt biträde och tolk för att våga berätta. Humanitet När en person i en redan etablerad familj får permanent uppehållstillstånd är det angeläget att familjen återförenas så snabbt som möjligt. Det är särskilt viktigt för barnen och för integrationen i det nya landet. Beslutet om försörjningsplikt för nära anhöriga undantar lyckligtvis barn under 18 år. Trots regler om hushållsgemenskap och beroende är det mycket svårt för barn över 18 år att återförenas med föräldrar med uppehållstillstånd i Sverige. De avvisas till första asylland eller till hemlandet och förväntas klara sig på egen hand utan det skydd som familjen utgör. Udda och ömmande omständigheter tillämpas inte så som lagstiftaren menade. I det begreppet ska också det tidigare begreppet sista länken räknas in. Barn och ungdomar som kommer till vårt land utan vuxna anhöriga är särskilt utsatta. Sverige avvisar ensamkommande barn till det EU-land som de först kom till enligt Dublinförordningen, vilket får till följd att många går under jorden. I stället för att ta vara på det utrymme som Dublinförordningen medger att pröva den sökandes asylskäl i Sverige, skickas barn och ungdomar tillbaka till inhumana förhållanden på t.ex. Malta där handläggningen är långt ifrån rättssäker och där det inte finns vård för de mest akuta behoven. Dublinförordningen förutsätter att människor på flykt tas om hand på liknande sätt inom hela EU. Men harmoniseringen är en process som tar tid. Under den tiden är det rimligt att Sverige avstår från att avvisa barn och ungdomar till länder som Italien och Malta och nya medlemsländer som ännu inte lever upp till EU:s minimiregler när det gäller mottagande av asylsökande och rättssäker asylprövning. 8
I dag skickar Sverige tillbaka svårt sjuka människor, barn lika väl som vuxna, med hänvisning till att det finns vård i hemlandet. Detta oavsett om den avvisade har möjlighet att komma i åtnjutande av den. Vi anser att det strider mot grundläggande humanitet att tvinga svårt sjuka människor iväg från Sverige. Det är upprörande att personer som har fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd ibland placeras i häkte hos kriminalvården. De behandlas därmed som om de vore kriminella, utan att de har begått något brott. Som motivering för placeringen på häkte i stället för i Migrationsverkets förvar har det hänvisats till att personen har hotat med att ta sitt liv. En person som är så desperat behöver hjälp, förmodligen psykiatrisk vård. Användningen av häkten för placering av personer som ska tvingas lämna Sverige måste upphöra. Gömda och papperslösa Ganska många av dem som får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och ska avvisas eller utvisas stannar ändå kvar i Sverige och lever som gömda. De fortsätter att leva här fastän de står utanför både våra välfärdsanordningar och vårt rättssamhälles skydd. Den situationen gäller också utlänningar som lever här utan att ansöka om uppehållstillstånd. Att människor gör detta val tyder på att de själva anser att det skulle vara ännu värre för dem att återvända till det land som de lämnade när de kom hit. De räknar med att de skulle vara ännu mer rättslösa i hemlandet, om de skulle återvända dit. Den som lever i Sverige utan att ha rätt till det kan givetvis bli utsatt för brott. Det är t.o.m. troligt att en sådan person löper större risk att bli brottsoffer än andra. 9
Brottsofferjourer och kvinnojourer tar sig an de drabbade för hjälp och stöd. Att brottsoffret är asylsökande, gömd eller papperslös påverkar inte polisens och åklagarens skyldighet att utreda en anmälan och att lagföra en misstänkt förövare. Men den som blivit offer och anmäler brottet löper då risken att få sin vistelseort känd och därmed att bli avvisad/utvisad från Sverige, om han eller hon lever här som gömd eller papperslös. Det är rimligt att anta att brott som begås mot en gömd eller papperslös utlänning i Sverige därför inte blir anmälda, utredda och bestraffade. Att bli utsatt för brott men inte kunna polisanmäla detta gör också den personens livssituation ännu svårare. Samhället går dessutom miste om det värde som ligger i att brott beivras genom rättsprocessen. En person som blivit offer för trafficking och medverkar som vittne i rättegången mot förövaren kan beviljas temporärt uppehållstillstånd medan processen pågår. Det är bra. En sådan person lär också löpa risk för förföljelse eller trakasserier i hemlandet om hon skulle återvända dit efter rättegången. Det är viktigt att då ta fasta på hennes behov av skydd, och bevilja henne permanent uppehållstillstånd. Regeringen har nyligen inlett en utredning om hälso- och sjukvård för gömda och papperslösa (dir. 2010:7). Både i dessa direktiv och i betänkandet Skolgång för alla barn (SOU 2010:5) som lades fram i januari i år hänvisas till FN:s barnkonvention och FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionerna slår fast rättigheter som en person har därför att hon är människa eller barn. Att den som är gömd eller papperslös i princip inte har rätt att befinna sig här upphäver inte konventionsrättigheterna. Det är bra. Utredningen om hälso- och sjukvård ska lägga fram sitt förslag först nästa år. Betänkandet om skolgång för alla barn har ännu inte remissbehandlats. Det är viktigt att en kommande röd-grön regering tar till vara de förslag från utredningarna som ligger i 10
linje med konventionerna. När det gäller hälso- och sjukvård är det enligt vår mening viktigt att också asylsökande, gömda och papperslösa ska ha samma rätt som andra. Därför måste sjukförsäkringssystemet förändras, så att det även omfattar asylsökande, gömda och papperslösa.viktigt är samtidigt att finna en finansieringsform som utan att rubba rätten till sjukvård inte bryter mot andra viktiga principer om legal migration och finansiering av välfärden. Rätten till utbildning och rätten till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa ska gälla alla människor som befinner sig i vårt land. Skolan måste vara en frizon där det ska vara omöjligt för polisen att söka efter gömda barn till asylsökande för att kunna avvisa familjen. De viktigaste orsakerna till att människor lämnar sitt hemland är våld, förtryck och fattigdom. Sverige bör ta en ledande roll i arbetet med att angripa dessa orsaker på plats. Det kan ske genom utvecklingsbistånd, handel och investeringar. Därför är både omfattningen och inriktningen av biståndet viktiga. Sverige ska inte bidra till våld och förtryck genom vapenexport och inte heller genom att ge bistånd på ett sådant sätt att diktatorer kan använda det till att förstärka förtrycket. (EU-biståndet till Eritrea är ett förskräckande exempel.) Biståndspengarna ska inte heller användas till kostnaderna för asylmottagning i Sverige. 11
Sveriges Kristna Socialdemokrater vill att FN:s barnkonvention görs till en del av svensk asyl- och migrationslagstiftning FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s konvention om civila och politiska rättigheter ska utgöra utgångspunkten för Sveriges behandling av alla människor som befinner sig i vårt land Sverige ska inom EU verka för att flyktingars och andra migranters mänskliga rättigheter överordnas intresset av en reglerad invandring Bestämmelserna om transportöransvar ska tas bort ur utlänningslagen Asyl ska kunna sökas på EU-ländernas ambassader utomlands, inte bara i själva EU De som har flytt från länder där det är praktiskt eller principiellt omöjligt att få pass eller annan identitetshandling, ska få sitt skyddsbehov prövat ändå Det ska inte vara straffbart att hjälpa flyende människor över gränsen till Sverige för att söka asyl, så länge det görs utan ekonomisk vinning 12
Sverige ska verka för att EU gör ett gemensamt åtagande att ta emot minst 30 000 kvotflyktingar per år; vårt lands eget åtagande ska därvid inte minska Ingen som söker skydd i Sverige ska avvisas till ett land där det råder väpnad konflikt enligt UNHCR:s bedömning; den skyddssökande ska inte behöva bevisa att hon löper en personlig risk Ingen som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld ska avvisas från Sverige Personer, främst kvinnor, som utsatts för trafficking ska inte mot sin vilja sändas tillbaka till hemlandet Migrationsverket och domstolarna ska höja kompetensnivån hos sin personal när det gäller barns behov, bemötande av sökande och interkulturell kommunikation Tolkar och biträden som anlitas i asylprocessen ska ha god kompetens och avlönas bättre än i dag Rädsla för förföljelse på grund av religiös tillhörighet ska tas på allvar i asylprövningen I migrationsdomstolarna ska muntlig förhandling alltid ske, om den sökande begär det Möjligheten att införa s.k. ändringsdispens i Migrationsöverdomstolen ska utredas 13
Svårt sjuka människor vuxna eller barn ska inte skickas ut från Sverige Familjemedlemmars återförening i Sverige ska underlättas Ensamkommande barn som söker skydd i Sverige ska få sin ansökan prövad här oavsett om de har satt sin fot i något annat EU-land före ankomsten hit Dublinförordningens möjlighet för Sverige att överta asylprövningen måste utnyttjas i betydligt större utsträckning än vad som nu sker. Användningen av häkten för placering av personer som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd måste upphöra Hur brott som begås mot gömda och papperslösa ska kunna beivras, ska utredas Asylsökande, gömda och papperslösa ska ges lagstadgad rätt till hälso- och sjukvård på samma villkor som andra invånare i Sverige och ett försäkringssystem för dessa grupper behöver utvecklas Rätt till skolgång för barn till gömda och papperslösa ska lagfästas och skolan ska vara en fristad 14
15
Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg til mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig. Då kommer de rättfärdiga att fråga: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att dricka? När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig? Kungen skall svara dem: Sannerligen, vad ni gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig. - Matteusevangeliet 25:35-40 Broderskapsrörelsen är kristna socialdemokrater. Vi är lite rödare, lite grönare. Vi är kristna socialdemokrater och radikala troende som glöder för fred, solidaritet och rättvisa. www.broderskap.se Jag vill bli medlem! Namn Adress Postadress Personnummer E-post 16 Sveriges Kristna Socialdemokrater - Broderskapsrörelsen Svarspost 110405500 110 01 STOCKHOLM Telefon Jag godkänner att mina uppgifter läggs in i Broderskapsrörelsens medlemsregister