Nyhetsbrev Nr 2 2011 segling &batar Utställningen Fri och ledig 14 maj - 30 oktober 2011 Jag minns min första längre sjöresa, från Mexikanska Golfen till Göteborg. Atlanten var som en spegel, materialiserad i en mångfald blåa nyanser. En lugn överfart och med fantastiska vyer över ett oändligt hav. När vi lämnade Mexikanska Golfen slog en flock delfiner följe med oss en bit och bröt vattenspegeln med sina framrusningar. Samma känsla kan man närapå få vid yttersta havsbandet i Bohuslän. Skiftningar av ljuset över havsytan, vattenmassor som häver sig i nästan omärkliga dyningar, vattendjupen där fortfarande mycket är outforskat. Med många sjöfarare i generationer tillbaka i släkterna, har havet alltid betytt något speciellt. Segelfartyg som gick på Island med norskt timmer på 1890-talet, men också ångfartyg vid sekelskiftet. Det finns visst även någon sjörövare i släkten lite längre tillbaka! Havet betyder mycket också för många av alla våra berättare till Bohusläns museums sommarutställning Fri och ledig!? Seglings- och båtbyggartraditionerna är starka i ett kustlandskap som Bohuslän och att leva nära havet har tillhört vardagen här. Till Bohuslän söker sig också många turister och andra gäster på sommaren för att uppleva havet att bada i det salta Västerhavet och att segla i den sköna, vackra skärgården! Om sitt seglingsintresse berättar Johannes, 28 år, till utställningen Fri och Ledig!?: När jag är ledig då sticker jag ut och seglar. Det är både när jag är ledig längre tid eller kortare ledigheter. Jag känner mig fri när man kan göra det som man själv vill göra. Och så känner jag mig fri när jag är ute och seglar! Så segling är det absolut roligaste som jag gör på min fritid och då speciellt långfärdssegling. Det är inte bara seglare och motorbåtsägare som befolkar skärgården i Bohuslän under sommaren. Kajakpaddling i skärgården har en alldeles speciell tjusning och denna sportens utövare finner man lite varstans utmed kusten! En favoritbild! Detta är 1950-tal och en härlig segling med en koster byggd vid Nils Nilssons båtbyggeri i Bojarkilen i Strömstad. Denna bild samlade jag in till museets bildarkiv vid en spännande dokumentation av båtbyggeri i Bohuslän. Med en bild av kajakpaddling blir detta en inbjudan till läsning av Nyhetsbrevet om Båtar och Segling! Christine Fredriksen Redaktör Nyhetsbrev 2
lätt båten och därmed masten åt fel håll på grund av tyngden åt lovart. - Han lohalar, ingen vacker syn. Man försöker sig på ett slag. - Bräck med klyvarn. Misslyckad vändning och båten driver mot skäret och fastnar på utgrundet. Snabbt ut med en åra för att skjuta ifrån och hoppas att inget såg det. Sitt i båten! Det lär vara fostrande att segla fast det tyckte man inte då. Kajakpaddling Foto: Eva Gustafson Skotet över knä`t Skoten lever och ringlar sig i vinden, innan man kommer ut från bryggan. Storskotet skotas in och belägges runt pinnen under halebänken ute i sidan. Med nyckstek som måste gå lätt att rycka loss. Enkelt att belägga och behändigt att nå. Vi skall göra en liten segling med jullen Kullbas hemmahörande på Bassholmen, gammal och sliten. Jullen är fintjärad utvändigt, medan insidan är mörkbrun av linolja. Uppifrån ser man båtens ovala form där bredden är som störst vid masttoften. En form som liknar ulkens, den tvära tjockhuvade fisken. Masten är ostagad man seglar på bara trä`t. Med sprisegel. Seglen är av bomull och behagliga att hantera. De fordrar sin skötsel och hänges in i sjöboden till tork mellan segelturerna. Storseglet eller focken som det kallas här i Bohuslän är handsytt. Det är ett bra jullesegel, ganska smalt och högt. Vi ligger vid bryggan på Gullholmen. Vinden är svag och vi försöker hålla upp förbi Guleskär, den lilla bergsknallen öster om Ångbåtsbryggan. I dessa farvatten har mången pojke (en och annan flicka för all del) fått lära sig hantera en båt under segel för första gången. Ensam till rors och med myndig far eller äldre bror som läromästare i en båt intill. Det var nästan alltid för lite vind under dessa första lektioner och man tyckte dessutom att fiskelägets alla blickar var riktade mot en. - Sitt i lovart och ha skotet över knä`t! Läromästarn gav korta order. I den svaga vinden lutade då Denna gång klarade vi utgrundet vid Guleskär och sitter i lovart. Och har skotet över knät. Reglerna är de samma och de sitter i. Vi gör ett långt slag mot Orust, genom Kyrkegapet och upp mot Kyrkeskären på Ellösefjorden. På nästa slag västerut, ut genom Håsen och förbi Fredagsholmen har vinden friskat något. En julle seglar bäst när båtens lutning är sådan att någon tum av övre bordgången klyver vattnet och borden nedanför är under vatten midskepps. För att vara en bruksbåt (allmogebåt) har jullen ett bra skärpe i botten. När vi kommer förbi Högholmen och Skänklingarna sträcker vi det vill säga går så högt mot vinden vi kan upp mot Islandsberg, den branta gråbergsklippan på sydvästudden av Skaftö. På klipphyllan ligger det vitröda fyrhuset strax ovanför havet, ett känt och utsatt landmärke för sjöfarare genom åren. Allmogebåtar på Bassholmen. Foto: Föreningen Allmogebåtar Vi vänder ut mot havet i väster, slackar i seglen och gippar när vi passerar Klammerskären nordväst om Gräsholmarna. Här är det femton famnars djup till botten, sandbotten som kan ge goda hummerfångster, förutsatt man sätter sina tenor rätt och drar dem till yx, det vill säga tills de tar emot en bergsklack på bottnen. Havet ligger lugnt när vi rundar Lågö (Lawö) västerifrån. Här gick den stora farleden ut på segelfartygens tid, Löbet. En farled från Hermanös norra udde, ut mellan Lågö och Knapp.
Med Kullbas styr vi istället mot öster, seglar genvägen innanför Silleskären och ser snart fiskelägets husgavlar. Ser hur husgavlarnas ljusa väggar möter det sena solljuset med vita reflexer, likt lighthouse, som lotsar seglaren i hamn, till fiskelägets trygga enhet, där sundet och hamnen snart öppnar sig. Som de flesta benämningar på de bohuslänska båtarna är en julle, han, maskulinum! Förseglet på en mindre båt med ostagad mast kallas klyvare. Under www.allmogebatar.nu hittar du information om Föreningen Allmogebåtars aktiviteter på Bassholmen. Sigvard Fjellsson, Föreningen Allmogebåtar och redaktör för tidskriften Träbiten Bohuslän tar priset Tänk dig att du är tysk och vill segla i den svenska skärgården. Denna underbara utpost i Nordeuropa, glest befolkad med allemansrätt, jungfrulighet och ödslighet. Och denna sommarschablon blåses upp i den stora Yacht-tidningen. "Wunderbares Schweden, Bohuslän und Vasholmarna.." heter det. Dessa granitljusa klippöar utanför Orust uppges vara lika med drömmen om avskildheten. "Ein Robinson-traum" lyder rubriken. Man kan vara ensam här, bara med måsarna och det solgnistrande Skagerrak utanför. Skribenten glömde dock en sak - det är också väldigt lätt att hitta till naturhamnen på Vasholmarna om sommaren. En skog av aluminiummaster avslöjar på långt håll var den är. Tiderna förändras. När undertecknad var liten hade vi ekor och en snipa med sprisegel av bomull i Stigfjorden mellan Tjörn och Orust. Senare en J14, en Långedragsjulle. Bryggan var byggd av stora flata stenar med djupa kluckande hål emellan. Man blev skicklig på att sätta fötterna rätt på språng mot båten. En dag, ungefär sommaren 1958, låg en underlig liten båt förtöjd bland de andra. Men byggd av vadå? Ett vitt material, hårt. Plast, sa far och såg ut som han bitit i ett surt äpple. En ung snäll barnfamilj från Göteborg visade sig vara ägare. Vi visste inte vad de hette. Vi kallade dem bara familjen Plast. I dag är det istället träbåtar som väcker viss förundran, dock inte med avsmak, för det har blivit lite status att ha en välvårdad segel eller motorbåt av trä. Allt fler svenskar blir båtfolk och många dras till Sveriges västra kust den där tidvatten, om än blygsamt, och skaldjur vittnar om den nära kontakten med världshaven. Stabila fiskehamnar har byggts ut till välordnade gästhamnar. Farledsutmärkningen, fullkomnad på 1960-talet, och avsedd för yrkessjöfarten betjänar numera främst fritidsbåtarna. De karlar som med dynamit, slägga och spett byggde Sotekanalen under 1930-talet kunde sannerligen inte förutse utvecklingen. Sådana företag samt kustorterna är ett resultat av sjöfartens och fiskets stora betydelse. Det kan man tänka på när man gör fast sin nöjesbåt vid en välbyggd gammal stenpir. Bohusläns fiskelägen är kulisser från gamla tider där vindpinade hus och sjöbodar kostar miljoner på grund av mångas stora längtan till vid blick över havet. Foto: Dougald Macfie Lite lustigt det där med hav förresten. Hus till salu vid Byfjorden nära Uddevalla och andra vatten långt in i skärgården marknadsförs med klyschan havsutsikt. Visserligen är vattnet hyggligt salt men öppna havet är en bra bit bort. Riktigare vore att säga fjordutsikt eller sjöutsikt. Hur som helst är det vattnet som lockar och Sveriges tätast trafikerade båtleder finns i vår Bohuslänska skärgård.
Segling - en framtidssport! Segling är en underbar sysselsättning för en människa som vill ha total avkoppling samtidigt som det finns ett spänningsmoment. Seglar man utan motor är det dessutom tyst, luktfritt och miljövänligt. Seglar man sedan träbåt är den förnybar, så länge det finns skog och båtbyggare. Foto: Dougald Macfie Vare sig du har båt eller ej - ta dig till farleden vid Gullholmen eller Kungshamn- Smögen en fin dag i juli! Upplev en båtkakafoni av sällan skådat slag: Segelbåtar länsande, för motor eller dikt bidevind, mullrande motorbåtar från de allra minsta till dånande ribbåtar och värdigt plöjande höga motoryachter där folk sitter makligt tillbakalutande högt upp, vattenskotrar och sprut från jetskies, passagerarbåtar, en och annan skuta. Fiskebåtarna, de som är kvar, har stuckit ut till hav redan tidigt på morgonen. Svenskar, norskar, danskar, tyskar, holländare flaggor från en rad nationer vajer i aktern från båtarna. Men det flyter på rätt smidigt ändå Många tror att det är mer skötsel på en träbåt än på en plastbåt. Detta är fel om träbåten är i bra skick. En plastbåt ska rengöras, vaxas två gånger med puts emellan. Sedan bottenmålas precis som en träbåt. En träbåt skrapas inte trären varje år, som många tror, utan man mattar ner ytan med ett fint sandpapper, borstar rent, tvättar med T- röd och lägger på ett nytt lager fernissa. Alla ytor behöver inte fernissas varje år. J22 nr 1 Nabben II nyrestaurerad och K-märkt 2009. Foto: Dougald Macfie Jag förtöjde min Folkbåt långsida med en amerikansk segelbåt en jäsande het dag i Smögens hamn häromåret. Killarna kom från Maine hade korsat Atlanten och Nordsjön och tråcklat sig fram på havets E6:a från Marstrand och norröver. - I have never seen anything like this, sa en av dem. Så mycket båtar! Dougald Macfie Journalist Årets trend på Båtmässan 2011 i Göteborg var fikabåten. En Bohusjulle i plast eller trä med sprisegel. På däck : En korg med en flaska champagne, två bagette och en handuk, symboler för flärd och en liten dagsutflykt med segling, bad och fika. Om det skulle blåsa upp på hemvägen, får man ingen bom i huvudet, utan det är bara att ta ner spristång och segel och trycka på knappen, så startar elmotorn som sitter under rodret. Detta är ett alternativ till att låsa miljoner i en dyr 40- fots plastsegelbåt, som ändå sällan används mer än max tre veckor om året, resten av tiden ligger den oanvänd vid bryggan. Att köpa en liten segelbåt kommer troligen att bli mer och mer vanligt, när man nu knappt kommer in i Bohusläns hamnar längre, då båtarna blir större och större. Med en liten båt kan man segla in i fjordarnas grunda delar och få ligga ifred eller ute på öarna där de
stora båtarna inte kan komma till. Med en liten båt kan man ensamsegla och behöver inte trumma ihop en besättning. Om du går in på www.julleregister.se kan du se en typ av små segelbåtar i trä som var mycket populära på 1900-talet, båtar som fortfarande seglar. Långedragsjullen, konstruerad av Hjalmar Olsson på Arendalsvarvet i Göteborg 1927, är välbyggd, klarar sjögång och hårt väder. De är billiga i pris, om man jämför med vad man får i dag av samma storlek i plast. Det finns J10, J14, J18, J22 och J26. Siffran står för antalet kvadratmeter segel. J10 är 5 m lång med 10 kvm segel. Det byggdes 602 st J10 mellan åren 1942-1971 med en sista båt 2002. J10 är en entypsbåt, dvs alla båtarna är byggda efter samma ritning. De blev mycket populära ungdomsbåtar och var en stor kappseglingsklass på sin tid. I dag är J10 åter populär som renoveringsobjekt, då den inte är så stor. På Båtmässan i Göteborg 2011 blev J10 nr 553 Anna K-märkt av Sjöhistoriska Museet i Stockholm. J14 är 5,5 m lång och en lite bättre seglare är J10. Det byggdes 133 st J14 mellan åren 1938-1987. Båtarna byggdes med kapp eller ruff och kunde variera lite i storlek då de var regelbyggda, dvs byggda efter olika konstruktörers ritningar liksom J18, J22 och J26. Fru Hellman i J22 nr 1 Nabben II nybyggd 1932. söner seglade hem ett helt skåp fullt av priser och tog, med Nabben II slutligen hem vandrings-priset Jullehornet som sin tids snabbaste Långedragsjulle. Båten har haft 14 ägare från 1932 till i dag. Joel son Nils Hellman lever än och är 96 år gammal. Nils satt i Nabben II första gången som 17-åring 1932! Han blev mycket glad, när hans gamla pojkbåt seglade in 2007 till Uddevalla, där han bott sedan 1956. Men han kände inte riktigt igen båten, som blivit ombyggd under åren med ruff, nedsänkt pliktlucka och ändrad sittbrunn. Båtens nye ägare Bengt Arne Runnerström och Nils bestämde att båten skulle restaureras 2008-2009 till sitt originalutseende 1932. Båtbyggare Folke Ericson i Dalby, Henån anlitades för träarbetet medan Bengt Arne stod för skrapning J18 är 5,90 m lång och var en utpräglad kappseglingsbåt. Det byggdes 130 st J18 mellan åren 1927-1969. Hjalmar Olssons första Långedragsjulle var en J18 konstruerad 1927. J22 är 6,5 m lång och var också en god kappseglare men fungerade också som familjebåt. Det byggdes 52 st J22 mellan åren 1932-1949. Den sista klassades så sent som 2010. Den först byggda, J22 nr 1 Nabben II restaurerades till originalskick 2008-9 och blev K-märkt 2009 av Sjöhistoriska Museet i Stockholm. J22 nr 1 Nabben II kappseglades flitigt 1932-1945. J26 är 7,5 m lång och blev en långfärdsbåt. Det byggdes bara 9 st J26 mellan åren 1939-1949. J22 nr 1 Nabben II byggdes på Bröderna Arvid och Gustav Karlssons Båtbyggeri i Svineviken på Orust 1931 och levererades 1932 till beställaren, fiskhandlaren Joel Hellman i Göteborg. Joel och hans söner kappseglade flitigt med Nabben II i Långedrag mellan åren 1932-1945, då båten såldes till familjen Hugo Stenbeck i Fjällbacka. Joel och hans J22 nr 1 Nabben II seglar fortfarande 2011. Uddevalla.
och målning. Denna restaurering och Nils glasklara minne vid dokumenteringen, resulterade i Sjöhistoriska Museets K-märkning av Nabben II som en av landets första åtta K-märkta båtar 2009. Nabben II är inte helt enkel att segla själv, då båten har den gamla riggen med backstag och ledvagn och har dessutom ingen motor, precis som 1932. Men på den tiden var vi alltid tre när vi kappseglade, sa Nils. Nu seglar Nils igen med Bengt Arne som gast i Nabben II sedan 2009. På GKSS 150-årsjubileum med träbåtsregatta i Långedrag 2010, tog förre ägaren Lennart Lagerkvist och Bengt Arne hem båda seglingarna i sin grupp. Nabben II först som vanligt, som Nils brukade säga på 1930-talet. Läs mer om J22 nr 1 Nabben II på www.julleregister.se! Bengt Arne Runnerström, konstnär och träbåtsentusiast, Uddevalla Kungsviken här föddes fritidsbåten! En blåsig eftermiddag i oktober förra året gör vi ett besök i Kungsviken på Orust. I denna traditionsrika båtbyggarort får vi ta del av en bit av den moderna båtbyggarindustrins födelse. För berättandet om Kungsviken stod Bo Karlsson och Gösta Dahlborg, två båtbyggare som länge arbetat i Kungsviken. I fokus för besöket var Harry Hallbergs varv, den välkända röda varvsbyggnaden vid västra stranden i Kungsviken. Vi är här för att dokumentera varvsbyggnaden och den verksamhet som en gång i tiden bedrevs på varvet. Detta varv var början till det som idag är Orust största nöjesbåtvarv, Hallberg-Rassy Varv AB. På andra sidan viken ser vi också den ljusgröna båtbyggarverkstaden som tillhörde en annan känd båtbyggare från Kungsviken, Gösta Johansson. Idag arbetar en förening, Kulturföreningen Gösta Johanssons varv, för bevarande av detta varv. Här vid bryggan vid museiföreningen ligger också den fina Polstjernan, en liten jakt som byggdes av Göstas far året 1919 nu återställd i originalskick. Vid varvet finns också den sista större snipan som Gösta byggde och likaså en liten jakt som Göstas farfar byggde vid sekelskiftet 1900. Tre generationers båtar kan man se här! Båtbyggare Harry Hallberg vid sitt varv i Kungsviken, Orust. Foto i privat ägo. Harry Hallberg var en av många skickliga båtbyggare från Orust. Han föddes 1914 nära Henån på Orust, i en familj som bestod av 17 barn varav 11 nådde vuxen ålder. Harry gick i 6-årig folkskola och för att bidra med försörjningen började han som 12-åring att bygga ekor på en loge. Han lärde sig av en granne och byggde två till tre stycken i veckan som han senare sålde till handlare Werner Olsson i Henån. Tillsammans med fyra andra pojkar från Orust började han i tonåren hos den skicklige båtbyggaren Hjalmar Johansson i Göteborg och lärde sig bygga segelbåtar. Som nygift flyttade Harry Hallberg tillbaka till Kungsviken med sin fru Eva och 1943 startade han eget. Harry hade köpt ett båtskjul och där byggde han Stjärnbåtar, Breviksjullar, Långedragsjullar och Vingakryssare. Varvet fick också många beställningar på Folkbåtar. 1947 och 1958 byggdes varvet ut och vid den senaste ombyggnaden fick detta sitt nuvarande utseende. Vattnet går in under den stora varvsbyggnaden, som delvis är byggd på pråmar. Alla ombyggnader och utbyggnader utfördes av lokala hantverkare. Med utbyggnaderna kunde båtarna byggas större och produktionen öka.
Intill Hallbergs varv satte Einar Karlsson, en annan av de många båtbyggarna i Kungsviken och far till Gösta Dahlborg, upp sitt varv. Harry Hallberg och Einar Karlsson var kompanjoner och arbetade tillsammans i många år. Tidigt förstod Harry vinsten med att bedriva en serietillverkning i varvsverksamheten och han vågade tillverka master och andra delar i serie utan att beställningar på båtar fanns. Den första båten som byggdes i serie var Folkbåten. Vid varvet byggdes I Kungsviken - känt för sitt båtbyggeri - ligger magasinet där Harry Hallberg startade sin varvsverksamhet. Foto i privat ägo. också Kungskryssaren, ritad av Tord Sundén som likaså var konstruktör till Folkbåten, i många exemplar under 50-talets början. Båten lanserades i USA 1954. Namnet fick den just för att den byggdes i Kungsviken. 1956 ritade Harry Hallberg sin första segelbåt P 28, som blev populär. P 28 byggdes i ca 530 ex. och P stod för Pacific. Bo Karlsson har själv ägt en P 28 och berättar: 1968 var jag och en arbetskamrat Hugo Gunnarsson ute och seglade en demobåt, en Misil, från företaget under en semestervecka. Efter det bestämde vi oss för att bygga var sin egen båt, Hugo byggde en Misil, men jag valde P 28. Jag ville ha en båt med inombordsmotor och som var lite större och rymligare för den tiden. P 28 var lättmanövrerad och en bra segelbåt, den var bekväm och lätt att segla ensam. Jag byggde en P 28 till mig själv 1969, som jag ägde i flera år. Bo Karlsson har arbetat i näst intill 50 år på företaget Hallberg-Rassy och har sett många nya båttyper ta form på varvet. Historien bakom P 28, som blev en sådan succé, var Lars Larsson från Albin Motor i Kristinehamn som fick en amerikansk beställning på 33 segelbåtar. Lars Larsson var intresserad av att sälja motorer och detta gällde för nya marknader på den amerikanska västkusten. Nu behövde Lars Larsson hitta en båtbyggare till denna beställning och under sitt letande besökte han Harry Hallbergs varv. Men när Harry fick ritningen till båtarna i sin hand menade han att ska jag bygga båten skall den vara vacker. Jag ska gilla den. Den här bygger jag inte. Jag ritar själv om det skall bli någon affär av och han fick fria händer att rita en båt. I full skala på golvet på vinden till varvet ritade han P-28. Med tillverkningen av P 28 kom Harry Hallberg igång med serietillverkning av båtar i lite större skala. Syftet med serietillverkningen var att få ner priset på varje båt och storleken 28 fot för båten P 28 valdes eftersom det var störst efterfråga på denna. Det nya sättet att producera båtar serietillverkning - togs så småningom upp av många av de andra varven runt om på Orust. Detta var en stor förändring, tidigare byggdes varje båt efter ritning eller på fri hand först när man hade fått en beställning på båten! P 28 byggdes av mahogny på ekspant. Skrovet målades vitt med tanke på den kraftiga solen i Kalifornien. 1964 byggdes första P 28 i plast, men med mahogny fortfarande i sittbrunn och ruff. De första 61 båtarna såldes till USA och 1959 gjordes den första svenska leveransen. Den något mindre Misil ( lillasystern ) blev också en populär båt. Konstruktör var Olle Enderlein och de första båtarna byggdes 1967 1968 i trä, men sedan övergick man till att tillverka skrov och däck i plast och med inredning och överbyggnad i mahogny. 1972 utnämndes Misil II med sitt gula plastskrov till Årets Båt i tidskriften Båtnytt bedömningen var en prisvärd båt i sin storleksklass och med Misilbåtarnas nya linjer i skrovutformningen. Många intressanta och populära nya modeller har producerats vid Hallbergs varv i Kungsviken och även efter att verksamheten flyttade till Ellös 1963. 1972 drog sig Hallberg tillbaka och varvet fick ny ägare och nytt namn: Hallberg-Rassy Varv AB. Harry Hallberg var själv aldrig någon storseglare, som man skulle kunna tro, nej - han var i första hand båtbyggare och industriman! Därtill jobbade han alltid själv aktivt i båtbyggeriet, samtidigt som han skulle möta kunder och ta emot beställningar, skriva nybyggnadskontrakt, beställa allehanda varor till varvsverksamheten och att ta ut virket hos virkeshandlare i Göteborg.
Fritiden eller ledigheten blev inte så stor, har Harry Hallberg berättat, det fanns alltid något att göra på varvet! Christine Fredriksen, Bohusläns museum och Kajsa Landström, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet Källor: Hallberg, Yvonne 1999. Båtbyggare Harry Hallberg i Kungsviken. I: Brattö, Olof (red.). Morlanda hembygdsbok. 4. Ellös: Morlanda hembygdsfören. Hallberg 1999, www.hallberg-rassy.com/[2011-06-05 Gedin, Curt 2007, 500 segelbåtar i test, Graphicon 2007 Intervju med Gösta Dahlborg och Bo Karlsson i juli 2010 och oktober 2010, Bohusläns museum Christine Fredriksen och Kajsa Landström. Intervju med Harry Hallberg, 1978, Bohusläns museum. Foto: Fredrik Olindersson Segla skuta traditionsskutor i Nordisk Seglats Följ med och segla med traditionsskutor på sommaren vi seglar längs hela västkusten och vi har kul när vi träffas i hamn! Varje år seglar många av de gamla skutorna i en ungdomssegling - Nordisk Seglats. Det är skutor från Sverige, Norge och Danmark och vi seglar till tre nordiska hamnar. Denna tävlingssegling för traditionsskutor har vi arrangerat sedan 1990 och 25 30 skutor brukar delta varje sommar. Det är en härlig syn när alla skutorna ligger i hamn! I år är starthamnen Varberg och från i slutet av juni seglar vi under en veckas tid. Vi besöker i år också Hobro i Danmark och Fredrikstad i Norge. Under veckan har vi olika etappseglingar där skutorna tävlar mot varandra i olika klasser och när vi ligger i hamn är det tävlingar mellan skutlagen Foto: Fredrik Olindersson Foto: Fredrik Olindersson på landbacken! Men framför allt så har vi störtkul när vi träffas alla i skutföreningarna och vi har många fina seglingar på Nordisk Seglats! Vill du veta mer om seglingarna: www.nordisksejlads.org Foto: Fredrik Olindersson Jennie Carlsson Seimark, Jonas Hamrå och Fredrik Olindersson
Foto: Fredrik Olindersson
Berätta dina fritidsminnen! 14 maj 2011 invigdes utställningen Fri och ledig!? på Bohusläns museum. Den handlar om vad vi gör när vi är lediga. Till utställningen har vi samlat in berättelser om människors upplevelse av att vara fri och ledig. Bohusläns museum tar gärna emot fler berättelser om fritiden. Berätta! Det kan handla om idag, igår eller i framtiden. Bifoga gärna med bilder som illustrerar din berättelse. Fundera kring: 1. När känner du dig ledig? Vad gör du då? 2. Har du speciella fritidsintressen? 3. Har du en ofrivillig ledighet på grund av arbetslöshet, sjukdom eller något annat? 4. Har du minnen från din lediga tid när du var barn eller ungdom? 5. Vad gör du på din semester? Känner du dig ledig på din semestern? 6. Vad har du för tankar kring din lediga tid/ fritid? Förändringar? Möjligheter? Önskningar? Vi vill gärna spara din berättelse i vårt arkiv. Posta din berättelse till: Bohusläns museum, Sofie Henryson Rudvall, Box 403, 45119 Uddevalla eller maila: sofie.henryson_rudvall@vgregion.se Har frågor om insamlingen kan du också vända dig till Christine Fredriksen, Bohusläns museum, christine.fredriksen@vgregion.se Bilen och fritiden. Program i samband med FRI OCH LEDIG: 11 augusti torsdag 14.00 Bosse Bildoktorn Andersson besöker Bohusläns museum och berättar om bilens betydelse för vår fritid på 1950-60 tal. Kom gärna i er semesterbil från 1950-70-tal. Bilarna ställs upp utanför museet under dagen. Kanske kommer Bosse Bildoktorn Andersson att kommentera just Din bil. Du får gärna anmäla om Du kommer i bil från 1950-70-tal, ring Ingrid Uhlman, tel 0522-65 65 21 eller per e-post ingrid.uhlman@vgregion.se Museigatan1, Uddevalla Tel +46 (0) 522 65 65 00 www.bohuslansmuseum.se Öppet : tis- tor kl 10-20, mån och fre-sön kl 10-16