GROT är idag ett etablerat bränslesortiment. Framför allt erfarenheter och prisutveckling men även teknik och metodutveckling har gjort GROT till ett lönsamt sortiment för skogsägaren. Eget värdefullt sortiment Traktplanering Underväxtröjning Topparna parallellt Grothög vid sidan om körstråket
Använd risgrip Ordning i välta och limpform Täckpapp - för varje %-enhet som torrhalten ökar så ökar energiinnehållet med det dubbla. Avläggets placering för efterföljande upparbetning
Träddelsavverkning/energigallring 8st maskingrupper Olika typer av objekt
Energigallring Vid gallring bör en riktlinje vara minst 8-9 cm i brösthöjd och motsvarande höjd 10-11 m. Skördaraggregat med svärd och en bra ackumulering är effektivast i gallring. Klippaggregat fungerar bättre vid mer yvig, stamtät skog som har inslag av träd i buketter. Hur röjer skogsägaren på smartast sätt? Ingen kan idag med säkerhet svara på den frågan eftersom vi får facit först om 30 år. Men många tror sig veta. Lämna kvar traditionellt 2-2400 stammar/ha eller exv. 3-3400stammar/ha?
Träddelsavverkning i gamla jordbruksbygder
Det ger en mindre kostsam huggningsform Direktlastning/Flisning i fält Kort skotning Gynnsam terräng Kan innehålla högre andel al och asp, som betalas med ett lägre massapris.
400 ha 4st maskingrupper 3st aggregat Stubbskörd
Stubbskörd Hög medelstam/grova stubbar av gran är önskvärt. klenare än ~15 cm bör lämnas för ökad produktion. Marken bör vara jämn och inte luta för mycket. Markens bärighet bör vara tillräckligt bra för att skotning kan göras på barmark. Detta gör att föroreningar som jord och sten lättare ramlar av. Stor yta behövs för maskiner och material i samband med krossning i fält. Bra stubbobjekt ger ca 80 m³f/ha, medelobjektet 65 m³f/ha Det bästa systemet idag är när stubbarna krossas på avlägg i skogen. Avgörande för lönsamhet är att det finns en stor stubbmängd per ha.
Stubbskörd är fortfarande på försöksnivå då ekonomin är svag. Men det finns dock stor utvecklingspotential. Maskinföraren - kunskap och erfarenhet. Teknikutveckling
Fördelar Okänslig för vältans placering Hög produktion Nackdelar Problem med flisupplag vid ojämnheter och vägdiken spill Återfuktning, föroreningar
Fördelar Flisning direkt i skeppan, ingen återfuktning eller föroreningar från marken Inget spill Nackdelar Vältan måste ligga mot väg Kräver stort utrymme Hett system vilket gör att transporten måste flyta
Volymsmål 270 GWh (123 000 m3f) Inmätt 143 000 m3f Träddelar 87 000 m3f GROT 29 000 m3f Stubbar 27 000 m3f
TH variation12 % TH variation 30 %? Rättvis
I samband med stubbrytning
Introducera gödsling med torkat organiskt slam för praktisk tillämpning i skogsbruket 4 objekt - Stort intresse
Sammanfattning Planering Paketlösning Stor potential Samverkan Skogsägare Planering Entreprenör Upparbetning Slutkund
Ungskogsskörd idag och i framtid Institutionen för Skoglig Resurshushållning Tomas Nordfjell Professor i Skogsteknologi
Ungskogsskörd idag och i framtid -Arealer och volymer Institutionen för Skoglig Resurshushållning Tomas Nordfjell Professor i Skogsteknologi
Ungskogsskörd idag och i framtid -Arealer och volymer -Dagens teknik Institutionen för Skoglig Resurshushållning Tomas Nordfjell Professor i Skogsteknologi
Ungskogsskörd idag och i framtid -Arealer och volymer -Dagens teknik -Morgondagens teknik Institutionen för Skoglig Resurshushållning Tomas Nordfjell Professor i Skogsteknologi
Institutionen för Skoglig Resurshushållning Areal oröjd/ogallrad skog i Sverige (1000 ha) fördelat på en meters höjdklasser
Areal oröjd/ogallrad skog i Sverige (1000 ha) fördelat på en meters höjdklasser Från detta räknar vi bort bestånd över 12 m höjd Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Areal oröjd/ogallrad skog i Sverige (1000 ha) fördelat på en meters höjdklasser Från detta räknar vi bort bestånd över 12 m höjd Samt bestånd med mindre än 30 ton ts/ha Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Kvar blir då 2,77 miljoner ha som tillsammans har en stående biomassa på 149 miljoner ton ts (ungefär 300 miljoner m 3 f biomassa) Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Kvar blir då 2,77 miljoner ha som tillsammans har en stående biomassa på 149 miljoner ton ts (ungefär 300 miljoner m 3 f biomassa) Av denna mängd finns inte mindre än 59% i Norrland Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Kvar blir då 2,77 miljoner ha som tillsammans har en stående biomassa på 149 miljoner ton ts (ungefär 300 miljoner m 3 f biomassa) Av denna mängd finns inte mindre än 59% i Norrland I dessa Norrlandsbestånd finns det i genomsnitt 53 ton ts/ha (ca 105 m 3 f biomassa/ha) Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Om alla dessa Norrlandsbestånd bioenergigallras så innebär det att totalt 44 miljoner ton ts kan tas tillvara (ca 88 miljoner m 3 f biomassa, eller 176 TWh) Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Om alla dessa Norrlandsbestånd bioenergigallras så innebär det att totalt 44 miljoner ton ts kan tas tillvara (ca 88 miljoner m 3 f biomassa, eller 176 TWh) (En reflektion från förmiddagen: Det krävs rätt stor areal med rörflen för att matcha den potentialen) Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Institutionen för Skoglig Resurshushållning Lönsamhet i bioenergigallring med dagens bästa konventionella teknik och metod uppnås om avverkningens medelstam är grövre än 8 cm
Lönsamhet i bioenergigallring med dagens bästa konventionella teknik och metod uppnås om avverkningens medelstam är grövre än 8 cm Men, om man istället satsar på massaved i klena bestånd (9 14 cm), vad ger det? Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Typ av bestånd där studier utförts Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Beroende på grovlek så var den tillvaratagna skogsbränslevolymen 1,5 3,5 gånger större än massavedsvolymen, beroende på grovlek Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Exempel på fältstudie i Västerbotten (39 m 3 f massaved Gallringsmetod eller 77 m 3 f biomassa) Massaved Skogsbränsle Intäkt (SEK/ha) Skördaren kostnaden (SEK/ha) Skotning kostnaden (SEK/ha) Netto (SEK/ha) Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Exempel på fältstudie i Västerbotten Gallringsmetod Massaved Skogsbränsle Intäkt (SEK/ha) 10930 15330 Skördaren kostnaden (SEK/ha) Skotning kostnaden (SEK/ha) Netto (SEK/ha) Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Exempel på fältstudie i Västerbotten Gallringsmetod Massaved Skogsbränsle Intäkt (SEK/ha) 10930 15330 Skördaren kostnaden 11330 7130 (SEK/ha) Skotning kostnaden (SEK/ha) Netto (SEK/ha) Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Exempel på fältstudie i Västerbotten Gallringsmetod Massaved Skogsbränsle Intäkt (SEK/ha) 10930 15330 Skördaren kostnaden 11330 7130 (SEK/ha) Skotning kostnaden 2030 4680 (SEK/ha) Netto (SEK/ha) Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Exempel på fältstudie i Västerbotten Gallringsmetod Massaved Skogsbränsle Intäkt (SEK/ha) 10930 15330 Skördaren kostnaden 11330 7130 (SEK/ha) Skotning kostnaden 2030 4680 (SEK/ha) Netto (SEK/ha) -2430 3520 Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Konventionell teknik handlar om att positionera ett skördareller fällaggregat individuellt för varje träd, även om man kan ackumulera flera träd i en krancykel Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Institutionen för Skoglig Resurshushållning Ekonomi vid energigallring med dagens bästa teknik
Nollresultat vid 8 cm, stort minus vid 6 cm Så här kan vi ju inte ha det i längden! Ekonomi vid energigallring med dagens bästa teknik Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Ett bestånd skall gallras, hur göra?
Selektiv gallring, en stickväg tas upp
Konventionell selektiv gallring
Gallrat bestånd, selektiv gallring
Geometrisk gallring, en stickväg tas upp
Krankorridorer
Gallrat bestånd geometrisk gallring
Och, så här såg den selektiva gallringen ut
Produktiviteten blir minst den dubbla om teknik för krankorridorgallring kan utvecklas Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Experimentrigg från genomfört doktorsarbete (Dan Bergström) Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Examensarbete av ingenjörsstudenter Rikard Wennberg, Julia Forsberg Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Efterföljande projektarbete av samma ingenjörer Rikard Wennberg, Julia Forsberg (Sveaskog uppdragsgivare, exkursion nu i måndags) Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Men, finns det inga möjligheter att i praktiken ta till sig framtiden redan idag? Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Jo, visst kan man det! Konventionell arbetsmetod Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Krankorridorliknande arbetsmetod Konventionell arbetsmetod Institutionen för Skoglig Resurshushållning
I genomsnitt 16% högre produktivitet med den krankorridorliknande arbetsmetoden Krankorridorliknande arbetsmetod Konventionell arbetsmetod Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Så, plus 16% idag, och plus 100% i framtiden. Det finns goda skäl att ta till sig av det vi redan vet. Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Så, plus 16% idag, och plus 100% i framtiden. Det finns goda skäl att ta till sig av det vi redan vet. Sedan kan tekniken komma att utvecklas mot än högre höjder i framtiden! Institutionen för Skoglig Resurshushållning
Så, plus 16% idag, och plus 100% i framtiden. Det finns goda skäl att ta till sig av det vi redan SLUT vet. Sedan kan tekniken komma att utvecklas mot än högre höjder i framtiden! Institutionen för Skoglig Resurshushållning Tomas Nordfjell Professor i Skogsteknologi
Vill ni höra mer om detta och mycket mera så anmäl er till nästa veckas kostnadsfria 2 dagars seminarium här i Umeå 22 23 November. Intresserade tar kontakt med mig nu idag! Tomas Nordfjell Professor i Skogsteknologi
ökad ljusupptagning ökad koldioxidbindning ökad trädbiomassaproduktion Barr/bladyta och tillväxt 0 2 4 6 8 10 12 14 Trädbiomassatillväxt, % Tillväxt 100 80 60 40 20 Tät tallskog Tät granskog 0 0 2 4 6 8 10 12 14 Barr- och bladyta, index 100 80 60 40 20 0
Hur få mera barr?
Bionäring Torkad, hygieniserad, granulerad Svenskt miljömål eller pelleterad att rest rötat Bionäring efter avloppsslam är rötning ska organiskt återanvändas inte material, slam som med! lämpligt växtnäring. innehåll av växtnäring.
Mineral- och Bionäring
14 ton Bionäring /ha
Tillväxteffekt
Hur lång tillväxteffekt? Tillväxteffekt för Douglasgran efter slamgödsling Tillväxteffekt för tall efter kvävemineralgödsling Tillväxtökning 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År efter gödsling 74
Näringsutlakning,övergödning Tungmetaller Miljörisker Syntetiska organiska ämnen Smittspridning Enbart Bionäring som uppfyller Naturvårdsverkets högsta hygieniseringskrav, används i skog. Inga förhöjda halter av NH 4, NO 3 eller P i mark-vattnet fyra år efter gödsling med Ej påvisade Bionäring i upp till mineraljord, 709 kg N/ha markvatten, på barr Inga negativa effekter eller i luft. Triclosan, påvisade på skogsekosystemets organismer PCB, PBDE påvisat i humus i mycket låga ens efter avsevärt högre halter. tillförda mängder än vad som kan komma ifråga i svensk skogsmark.
Fördelar med Bionäring Medverkar till näringsåterföringsmålet Ersätter mineralgödsel Innehåller alla nödvändiga näringsämnen Tillåtet på skogsmark av Naturvårdsverket Det mesta kvävet är organiskt bundet, möjliggör hög dosering utan risk för läckage Ger långtidseffekt = förrådsgödsling Eventuellt vintergödsling Tillför organiskt material Kan ge ett ekonomiskt bidrag till kommunerna
Gödslingsförsök i Bioenergigårdar
Framtidsutsikter Tydligt positiv tillväxteffekt i skog Ännu inga oacceptabelt negativa miljöeffekter Vidareförädling möjlig Långsiktigt säker tillgång Lönsam gödsling Utreds på myndighets- och departementsnivå Certifieringsregler under utarbetande Ständigt pågående kvalitetshöjning på Bionäring Investeringar i tillverkningsprocesser för Bionäring kräver säkra avsättningsmöjligheter
Slutligen Avfall blir resurs - För Klimatet
Patrik Jonsson Marknadsche
600Gwh biobränsle (~310 000m 3 f). Räcker till 30 000 villor Främst biprodukter från skogsindustrin (spån, bark, torrflis, kutterspån etc ) 30% direkt från skogen, ökande. BIOENERGIGÅRDAR har lärt oss mycket!!!
Marknad nu och i framtiden NULÄGET: - Efterfrågeökningen har stagnerat. - Prisutvecklingen stabil. - Svag lönsamhet i Pelletsproduktion. - God lönsamhet Fjärrvärme + El. - Allt bättre lönsamhet GROT Ökat utbud! - Mätfrågor högaktuellt!
Marknad nu och i framtiden FRAMTIDEN: - Bioenergigårdar avslutas 31/12 Vi har lärt oss mycket, bl.a: GROT: Höga kostnader men lönsamt! Hur stor är rationaliseringspotentialen? Och vart hamnar den? Energigallringar vid rätt förutsättningar! Stubbar mycket svårt! - Ökad export + Ökad förädling (drivmedel) kan göra att de nya sortimenten kommer tillbaka!
Frågeställningar MÄTNING - Vad skall mätas, kvaliteter? - Hur skall mätningen ske, proverna tas ut? - Klaras Virkesmätningslagens krav? - 1. Noggrant - 2. Kontrollerbart - 3. Likformigt - 4. Opartiskt - Behövs NY utrustning? - Hur gör andra? - Hur övertyga leverantörerna om att de får korrekt mätning?
Norras inriktning: - Mätning sker hos och bekostas av köparen. Precis som rundvirke! - Respektive led i logistikkedjan skall ersättas utifrån vad den tillför. - I takt med ökat värde ökar kraven på mätningsnoggrannhet. - BRA med virkesmätningslagens förändring! - Vill ha opartisk mätning - kontroll! - Grundkrav: TON + TH (ger: MWh + m 3 f) - Aska, eff. v-värde => Analys + överenskommelse. - TROVÄRDIGHET!!!
+ Nya volymer biobränsle + Nya arbetstillfällen + Ökat utbud på sikt, utveckling som inte går att stoppa + Öppningar för nya affärsformer + Nya möjligheter: biobränsle, torv och aska
Nya volymer biobränsle - nya frågeställningar
Sysselsättnings-tillfällen längs hela kedjan
Ökat utbud på sikt, utveckling som inte går att stoppa
Öppningar för nya affärsformer
Nya värden: biobränsle, torv och aska
+ Nya volymer biobränsle + Nya arbetstillfällen + Ökat utbud på sikt, utveckling som inte går att stoppa + Öppningar för nya affärsformer + Nya möjligheter: biobränsle, torv och aska