Ökad produktion av biobränsleråvara minskat oljeberoende 2006/2007 Slutrapport

Transkript

1 Ökad produktion av biobränsleråvara minskat oljeberoende 2006/2007 Slutrapport Europeiska Unionen

2 Innehåll Innehåll Sammanfattning: Verklig samverkan och konkreta resultat sid 3 Del 1: Skogsbränsle Konfliktbestånd en outnyttjad resurs sid 4 Geometrisk avverkning ett bra vägval sid 6 Två aggregat sattes på prov sid 8 Lovord från skogsägare sid 10 Teknikutveckling i skogen sid 12 Kvalitetssäkrad mätning sid 13 Rätt sak på rätt plats sid 15 Del 2: Rörflen Ingen svag länk i rörflenskedjan sid 16 Nystart för jordbrukare sid 18 Med rörflen i pannan sid 19 Även idéerna gror sid 21 Slutord Aktiva finansiärer sid 22 Grunden är lagd nu går vi vidare sid 23 Text Foto Grafisk form Claes Björnberg Claes Björnberg, Calle Bredberg, Lasse Johansson, Sören Lundström och Rikard Stjärnbäck Gunilla Guldbrand Detta är slutrapporten för projektet Ökad produktion av biobränsleråvara minskat oljeberoende. Bakom projektet står Norra Skogsägarna, Umeå Energi, Skellefteå Kraft, EU, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Lantbrukarnas Riksförbund och Energimyndigheten. Till grund för rapporten ligger skriftligt material från aktörer i projektet och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, samt intervjuer med följande personer: Patrik Jonsson, trädbränsleansvarig vid Norra Skogsägarna Leif Westerlund, projektledare vid Norra Skogsägarna Stefan Olofsson, produktionsansvarig vid Norra Skogsägarna Anders Jonsson, projektledare vid Länsstyrelsen i Västerbottens län Erik Hedar, handläggare vid Energimyndigheten Dan Bergström, doktorand vid institutionen för resurshushållning, SLU Johan Holmlund, inköpsansvarig för bränslen vid Skellefteå Kraft Lars O Johansson, bränsleansvarig vid Dåva kraftvärmeverk, Umeå Energi Mats Ängquist, LRF Konsult i Umeå Sören Lundström, LRF Konsult i Skellefteå Seved Lycksell, bränslechef vid Skellefteå Kraft Jan Burvall, bränsleutvecklare vid Skellefteå Kraft Rikard Stjärnbäck, verksamhetsledare vid Maskinring Norr Karl-Henry Jonsson, maskinförare Markägarna Birger och Ebbe Gustafsson, Stellan Johansson, Curt Edvardsson och Sven Nilsson

3 Sammanfattning Verklig samverkan och konkreta resultat Produktion av biobränsle från åker och skog. Ett nytt samspel mellan alla aktörer i bränslekedjan. Ny teknik och nya metoder. Allt detta är effekter av pilotprojektet Ökad produktion av biobränsleråvara minskat oljeberoende. Projektet har syftat till att: öka medvetenheten och väcka tankar kring bioenergi hos privata markägare låta lokala små företag få möjlighet att prova på ny teknik för trädbränslehantering prova hur bränslena beter sig i pannorna undersöka kvalitén på det producerade materialet förbättra och rationalisera maskinsystem och logistik producera ett material som är attraktivt för förbränning lösa ett problem för privatskogsbruket utveckla mätteknik för biobränslen Tre klara framgångsfaktorer ligger bakom ett mycket gott resultat: 1. Projektet har haft uttalade mål om praktiska resultat i form av bränsle och odling De energigallringar i s.k. konfliktbestånd som utförts i Umeå och Skellefteå skulle enligt projektplanen ge GWh. Den totalt uppnådda mängden uppgick till drygt 25 GWh, varav flis stått för 20 GWh och träddelar för 5 GWh. Den uppnådda energimängden motsvarar ett års uppvärmning av drygt småhus! Som en följd av projektet har odling av rörflen påbörjats på totalt 420 ha i Umeå och Skellefteå. Detta innebär i ett slag en fördubbling av den totala arealen för rörflensodling i Sverige. Skörden blir först våren 2008, men i skrivande stund lovar tillväxten gott. Utförda förbränningsprov visar också på positiva resultat. 2. Projektet har syftat till utveckling av maskiner, teknik och metoder I en direkt beställarstyrd teknikutveckling har två specialtillverkade maskiner testats inom ramen för projektet. Det gäller ett Bräcke-aggregat med klinga och sågkedja samt ett Valmet-aggregat med både kap och klipp samt vikledskran. För båda dessa aggregat finns tidsstudier och analyser. Projektet har också omfattat försök med geometrisk gallring, med anläggande av korridorer i bestånden i stället för selektivt urval av stammar. 3. Projektet har samlat aktörer i hela kedjan, från producenter till förbrukare i form av Umeå Energi och Skellefteå Kraft. Det är rätt fantastiskt. Förutom att samverkan måste ske på rätt nivå i varje organisation, så krävs en respekt för varandras intressen och en kompromissvilja. Alla medverkande i detta projekt har visat att viljan finns, säger Anders Jonsson, projektledare vid Länsstyrelsen i Västerbotten. Jag tror att nyckeln har varit: Nytta nu och effekter sedan. Om man kan se att det blir en direkt nytta, så är man också beredd att ta kostnaden och arbetsinsatsen.

4 Konfliktbestånd en outnyttjad resurs Konfliktbestånd en outnyttjad resurs Energiproducenterna suktar efter biobränsle. För att öka produktionen har Norra Skogsägarna som en del i biobränsle projektet försökt att utveckla teknik och arbetsmetoder för energigallring i konfliktbestånd, alltså skogar med högt stamantal och klen stamdiameter. Projektet grundar sig på att det byggs flera stora biobränslepannor i norra Norrland, vilket innebär att behovet av biobränsle kommer att öka flera gånger om inom några år. För att möta detta är det nödvändigt att utveckla teknik och arbetsmetodik. Detta projekt har försökt att koppla ett helhetsgrepp på hela kedjan från markägare till panna. En viktig fråga var vilken typ av skogsbränsle parterna skulle lägga krut på. Den kraftiga expansionen inom biobränsleindustrin och då främst kraftvärme- och pelletsindustrin har skapat en hård konkurrens om råvaran och då främst biprodukter från sågverk. Unga skogar Både köpare, som Skellefteå Kraft och Umeå Energi, och säljare som Norra Skogsägarna har försökt att identifiera möjliga råvarukällor inom skogsbruket. Biprodukter som grot och stubbar blir tillgängliga enbart vid slutavverkning och motsvarar därmed inte efterfrågan. Inom samtliga skogsbränslesortiment finns potential till förbättring, men ett speciellt område är skörd i unga skogar. Här är kunskaperna bristfälliga eftersom intresset för skörd i unga skogar inte funnits sedan mitten av 80-talet när träddelsepoken efter oljekrisen dog ut. Konfliktbestånd Röjningsberget har ständigt ökat sedan röjningsplikten togs bort i 1992 års skogsvårdslag. Älgskador

5 Konfliktbestånd en outnyttjad resurs har resulterat i rekommendationer om sen röjning med en hög röjningskostnad som följd. De bestånd som allmänt kallas konfliktbestånd har bedömts intressanta både ur säljar- och köparperspektiv. Ett konfliktbestånd är ett bestånd som har uppnått gallringsmognad, men där det inte har förekommit någon röjningsåtgärd under beståndets ungdomsfas. Detta betyder att stamantalet per hektar är högt och att det förekommer träd av alla diameterklasser. Det största problemet vid skörd i unga skogar är att värdet i varje träd är litet, något som man försökt att lösa med hjälp av fällhuvuden som ackumulerar flera klena stammar. Ett annat problem är siktproblem vid skörd i täta bestånd. Projektet har inriktats på nya lösningar till båda dessa problem samtidigt som markägaren ges en högkvalitativ rensning som gynnar tillväxten. De stora skogsbolagen har varit väldigt intresserade eftersom de gärna ser en billigare röjning och större stamuttag. Även SkogForsk och biobränsleansvariga från en mängd aktörer har visat stort intresse, säger Leif Westerlund, projektledare vid Norra Skogsägarna. Bestånd som är lämpliga för en energigallring är bestånd mellan stammar per ha och en medelhöjd på mellan 5 och 11 meter och en medelstam på 0,015-0,04m 3 sk i uttaget. Tabellen beskriver brösthöjdsdiameter och höjd för olika trädslag. Stort intresse Omfattande informationsinsatser har gjorts för att intressera skogsägare för möjligheten. 10 skogsdagar har samlat totalt mellan och unika deltagare och till detta kan läggas 22 skogskvällar. Här har bl.a. ingått OH-material, planscher, en film och broschyrer. Projektet har uppmärksammats i svenska, finländska och norska tidningar. Dessutom har Norra Skogsägarna under projektets gång delat med sig av sina kunskaper till en mängd aktörer. Beståndsurval Diameter på bark Höjd Tall 6 10 cm 6 10 m Gran 6 10 cm 5 9 m Björk 6 10 cm 6 11 m Bestånd som är lämpliga för en energigallring är bestånd mellan stammar per ha och en medelhöjd på mellan 5 och 11 meter och en medelstam på 0,015-0,04m 3 sk i uttaget. Tabellen beskriver brösthöjdsdiameter och höjd för olika trädslag.

6 Geometrisk avverkning ett bra vägval Geometrisk avverkning ett bra vägval Biobränsleprojektet har omfattat försök att göra korridorer i konfliktbestånd, s.k. geometrisk avverkning. Metoden ger en högre produktivitet än vid selektiv avverkning och dessutom får maskinföraren en lättare körning. Ett konfliktbestånd är ett bestånd som har uppnått gallringsmognad, där det inte har förekommit några tidiga röjningsåtgärder. Detta betyder många stammar per hektar och träd av alla diameterklasser. I projektet har definitionen omfattat B3- och C1-bestånd, vilket kortfattat innebär stamlängder på upp till 12 meter och en biomassa på minst 30 ton TS/ha. Det handlar om en stor och outnyttjad resurs. Enligt Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå har landets konfliktbestånd en total biomassa om 149 miljoner ton TS. Stora mängder energi Återväxten tillåter ett årligt uttag på uppemot 10 miljoner ton utan att den totala mängden minskar. Bara inom ett rimligt avstånd från Umeå och Skellefteå finns en potential att ur konfliktbestånd plocka ut biobränsle som kan mätas i TWh. Ett problem är att skörden blir ineffektiv med hittillsvarande teknik. Selektiv avverkning, alltså att välja ut klena träd och vargar, alltså grova stammar med kvalitetsfel, kräver ständiga beslut av skördarföraren, vilket i täta bestånd innebär en mycket tröttsam körning. Tanken är att reducera positioneringen av aggregatet eftersom det är väldigt stor tidspost, säger Norra Skogsägarnas projektledare Leif Westerlund. Korridorer Ett steg framåt har tagits med projektets försök med geometrisk avverkning i ett bestånd i Levar, Nordmaling. Maskinföraren gjorde med jämna mellanrum en meterbred korridor vinkelrätt in från stickvägen, på båda sidor. Avståndet mellan stickvägarna var ca 20 meter, vilket avgjordes av att kranlängden var drygt 10 meter. Försöket har utvärderats i en studie av Dan Bergström, doktorand vid institutionen för resurs

7 Geometrisk avverkning ett bra vägval hushållning, SLU, bland annat efter mätningar av olika tidsposter, som positionering, buntning m.m. Resultaten kan avläsas i tabellen här intill. Effektivare Dan Bergström menar att slutsatsen är entydig: Skörden blev effektivare och produktiviteten ökade med 15,8 procent jämfört med selektiv avverkning. Även i jämförelse med andra studier under liknande förhållanden uppvisade Levarförsöket hög produktivitet och effektiv avskiljning. SLU ser ingen större risk för snöbrott efter korridorskörd. Det härskande skiktet i kvarvarande bestånd bedöms vara tillräckligt tåligt. Uppmätta stamskador (främst på grund av fällning) i försöket uppgick till ca 5,5 %. Det kan låta mycket, men vi har mätt mycket noggrannare än vad som är normalt. Vi har noterat skador små som en enkrona, säger Leif Westerlund. Ekonomisk jämförelse Försöket lovar gott för framtiden. En möjlig utveckling av metoden kan bli en kombination av geometrisk och selektiv avverkning. En spontan reaktion från föraren i studien var att det är lättare att ta enskilda träd efter att man öppnat upp en korridor. En möjlighet är att man går in i korridoren med ett vridbart aggregat för att göra en selektiv avverkning, säger Dan Bergström. Troligen skulle produktiviteten öka med föregående röjning, men det innebär samtidigt ytterligare en kostnad. Målet är hur som helst att möjliggöra för markägare att kunna göra en ekonomisk jämförelse mellan olika gallringsalternativ. Vi har försökt att utforma ett enkelt kalkylverktyg, men vi är inte framme vid det än. Vi hoppas att Dan Bergströms material kan användas för att till exempel simulera uttag av massaved, säger Patrik Jonsson, trädbränsleansvarig vid Norra Skogsägarna. Flisning I ett större perspektiv måste hänsyn tas till det som kallas substitutseffekten. Det innebär att om man plockar ut energi på ett ställe, så kan man få ut mer massaved på ett annat ställe. Som en annan del av försöket i Levar har man också studerat kostnaden för olika flisningsmetoder. Det visade sig att totalkostnaden för flisning vid avlägg är drygt 6 procent lägre än för flisning i bestånd. Resultat av olika metoder Avverkning i Levar Selektiv Geometrisk G uttag, m 2 /ha 7,9 8,9 G uttag, % uttag, stammar/ha, % 33,8 22,5 stammar/effektiv timme ton TS/effektiv timme 3,8 4,4 m 3 biomassa/effektiv timme 7,6 8, Diameterprofil P2 Innan åtgärd Kvarvarande bestånd Stammar/hektar ,99 2 3,99 4 5,99 6 7,99 8 9, , , , ,99 18 Diameterklasser Exempel på uttag av olika diameterklasser på en provyta. Här producerades 6,48 råton/h, med uttag i främst mellanklasserna.

8 Två aggregat sattes på prov Skördaraggregat med klipp. Två aggregat sattes på prov Teknikutveckling är en viktig del av biobränsleprojektet. Två specialkonstruerade aggregat har testats, vilket har gett nya perspektiv på faktorer som klipp, sågkedja, antal hjul, kranlängd och maskinens tyngd. Fyra hjul och armbåge På mellan 70 och 80 procent av arealen i projektet har använts en 4-hjulig Valmetskördare 901, försedd med ett vanligt skördaraggregat med en klipp monterad undertill. Aggregatet är avsett för både rundvirke och bränsleträd, efter eget val. Trots kompromissen har ackumuleringen varit fullt godtagbar. Aggregatets vikt är över ett ton, vilket kan jämföras med kg för en stor klipp. Skördaren är försedd med Cranabs vridledskran ( armbåge ). Den är omtyckt av förarna. Uppfattningen är att den minskar skadorna och underlättar stamvalet, säger Leif Westerlund. Den 11 meter långa kranen har medfört svårigheter att väja för träd i täta bestånd, vilket nu underlättas med vikledskranen. Dessutom har det varit vissa problem med att ta tunga träd på fullt arbetsavstånd. Maskinen ställer sig ibland på två hjul, vilket gör det svårt att göra bra uttag elva meter bort. Fyra hjul är smidigare vid gallring i vanliga bestånd, men för den här typen av gallring är nog sex hjul att föredra, säger Leif Westerlund. Sex hjul och sågkedja Det specialbyggda aggregatet Bräcke C16 har för avskiljning försetts med en disk med sågkedja i stället för klipp. Aggregatet har en bra ackumulering och ger möjligheter för röjning.

9 Två aggregat sattes på prov Känsligheten för sten är påtaglig. Vid dålig sikt blir det därför naturligt att för säkerhets skull öka stubbhöjden. I projektet har uppmätts en medelhöjd på stubbarna på ca 40 cm, en siffra som troligen kan minskas i takt med att förarna får mer erfarenhet. I de fall som stubbarna blir högre, så kanske det kan accepteras om metoden ger ett bra ekonomiskt resultat. Stubbarna är ju ändå borta om sju tio år, vilket skogligt sett är en kort tid, säger Leif Westerlund. Först användes en liten 4-hjulig skördare, men aggregatet blev för tungt. Dessutom ledde den korta kranen till problem. Maskinen måste klättra på de högar som lades in i beståndet, vilket ledde till inblandning av sten och grus och en låg produktion. Med en 6-hjulig Valmet 911 med 11,6 meter lång kran blev resultaten bättre. Det är en stor och stark maskin, som står stadigt och orkar hålla stora mängder. Genom den långa kranen går det också bra att jobba från en stickväg. Bräckes aggregat var försett med sågkedja. 14,00 Produktivitet i råton som en funktion av medelträdets vikt i råton 12,00 Råton per G0 timme 10,00 8,00 y = 390,55x + 2,244 6,00 R 2 = 0,9819 y = 482,61x + 0,5549 4,00 R 2 = 0,8702 Bräcke 2,00 Valmet Linjär (Bräcke) 0,00 Linjär (Valmet) 0,000 0,005 0,010 0,015 0,020 0,025 0,030 Medelträdets råvikt i ton Diagrammet visar produktiviteten i råton per G0 timme som en funktion av medelstamvikten i råton.

10 Lovord från skogsägare 10 Bröderna Birger och Ebbe Gustafsson, Gullsjö Lovord från skogsägare Täta konfliktbestånd har gjort att flera skogsägare nästan bokstavligt gått in i väggen. Energigallringen har för många blivit kanske det enda alternativet till en kostsam manuell röjning. Bröderna Gustafssons bestånd i Gullsjö visar klara spår av att uppväxten skett under det älgtäta 80-talet. De många betesskadorna plus eftersatt skötsel innan bröderna köpte sina skiften, gjorde att energigallring var ett bra alternativ. Omkring 50 ha har nu gallrats med vikledskran och klipp. De gjorde onekligen ett fantastiskt jobb, säger Birger Gustafsson med en gest mot beståndet. Han och brodern Ebbe saknar möjligen mer information om resultatet, utöver maskinkostnad och arealsmätning. Stellan Johansson, Vännäs. Det skulle vara intressant med att jämföra utfallet med massa eller med massa och flis, men den redovisningen har vi inte fått, säger Birger. Finns substans En förklaring är förstås att det tagit tid att analysera alla resultat. Med de fakta som ändå finns på bordet, så är Birger och Ebbe Gustafsson i alla fall nöjda med resultatet. De tror definitivt på en framtid för liknande gallring. Eftersom det rör sig om så stora volymer, så finns det substans för att ta ut energi. Jag är heller inte orolig för tillväxten. Dessutom är det bra att industrin är intresserad av annat än kvalitetsvirke. Det lär det nog finnas tillräckligt av ändå, säger Birger. Möjligen kan han tycka att det blivit lite för mycket rester efter gallringen. Det finns en del vedrester i skogen. Kanske kunde man också bli mer effektiv när det gäller att

11 Lovord från skogsägare ta vara på flisen. Här ligger kanske ett par bil-lass på backen. Rent i skogen Förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika bestånd, och andra markägare betonar just att det har blivit rent i markerna. Det gäller till exempel Stellan Johansson i Vännäs: Förr har det blivit kvar mycket i skogen efter röjning. Men med gallringen i projektet tog man reda på det mesta. Tidigare har Stellan lejt folk för röjning. Nu närmar han sig pensionen och på senare tid har röjningen blivit glesare och skogen tätare. I vissa av Stellan Johanssons bestånd har det varit tätt som väggen. På det skifte som han är delägare i, var många stammar dessutom ganska grova. Vi insåg att det skulle bli svårt att röja manuellt. Vi var tvungna att prova något annat och energigallringen var ett bra alternativ. Det är ett suveränt system, som verkligen fungerat bra. Går vidare När Stefan Olofsson, produktionsansvarig vid Norra Skogsägarna, ska sammanfatta gallringen så överväger de positiva omdömena från markägare i projektet. Nettot i nuläget må vara ganska litet, men nyttan är alldeles tydlig. Många nämner att det blir rent och lätt att gå i beståndet. Dessutom skulle alternativet att röja manuellt betyda en stor kostnad per hektar. I projektet har de i alla fall fått en liten peng, säger Stefan Olofsson. Nu går vi vidare med att utveckla metoderna. Till exempel måste vi fundera på hur vi ska göra vintertid. Praktiska tips Vid gallring i ett klent bestånd med kraftig underväxt ska man redan vid skörden bestämma hur nästa led i kedjan ska utföras. Här finns två principer: sönderdelning direkt i beståndet och sönderdelning vid vägkant/terminal. 11 Flisning Högen med energived ligger 90 grader från stickvägen och behöver ej delas i 5,5-meterslängder. Det är viktigt att materialet är höglagt i rät vinkel mot stickvägen eftersom en beståndsgående flistugg har ett matarbord med drivna inmatningsrullar, som drar in materialet in i tuggen. Om materialet inte är lagt i 90 graders vinkel kommer eventuella träd mellan högens vinkel och 90-gradersvinkeln att få stamskador. Träddelar Högen med energived ligger 70 grader från stickvägen och den måste delas upp i 5,5-meterslängder. Eftersom släpvagnen på träddelsbilen har en längd på 12 meter och det ska rymmas två högar med material får trädlängden inte vara längre än 6 meter. Gallringsutförande Operatören börjar med att gallra de klena stammarna för att kunna göra ett korrekt stamval i det härskande och medhärskande trädskiktet. Underväxt En rationell hantering av underväxten kräver att operatören väljer ett uttagsträd. När operatören utför arbetsmomentet kran ut avverkas underväxten. Krancykeln avslutas med att operatören gallrar i beståndet tills aggregatet har ackumulerat maximal mängd virke. Avverkningsmönster Operatören börjar med att avverka en plats att lägga virket, ca 1 m bred och full kranlängd. Därefter avverkas stickvägen och sist gallras området mellan uppläggsytorna. Det är olämpligt att kapa träden till lämpliga längder med skördaren eftersom det sänker produktionen markant. Det är mycket viktigt att högarna läggs jämnt mot stickvägen om materialet ska skotas ut som träddelar. Lass som läggs jämnt mot skotarens lastgrind ökar bulkdensitet och därmed lastvikt. Skotning Skotare ska vara utrustad med gripsåg och långkran. Skall skördaren kapa träden i 5,5-meterslängder sjunker produktionen markant. Eftersom skördaren producerar mindre mängd per timme än skotaren hinner skota fram så ska skördaren maximera momenten fälla-lägga och inte utföra momentet tillreda högen för lastning. Lastning När uttaget sker i form av träddelar ska skotaren ha motsatt rörelseriktning som skördaren. Eftersom beståndet upplevs som tätt även efter utförd åtgärd, kan skotaren köra sakta framåt medan den lyfter fram virket. Lossning Vältan ska vara jämn och minst 4 meter hög för att spara plats och möjliggöra självkomprimering. Lägg gärna yviga och risiga träddelar i botten för att underlätta torkning och minska risken för att stenar kommer med vid flisning eller vidare transport. Om operatören i skördaren har lagt bränslehögarna jämndragna ökar möjligheterna att lasta av och lägga materialet jämnt ut mot vägen för maximal lastvikt vid lastbilstransporten.

12 Teknikutveckling i skogen 12 Sedan vi bytt till tjockare knivar och grövre cylinder har det fungerat bra, säger maskinföraren Karl-Henry Jonsson. Teknikutveckling i skogen Gallring med ackumulerande aggregat har fungerat bra, åtminstone efter att vissa tekniska barnsjukdomar botats. Det menar maskinföraren Karl-Henry Jonsson, som inom projektets ram gjort körningar i både Umeå och Skellefteå. Det är inte för intet som Karl-Henry Jonsson är känd som Flis-Kalle. Det är också i de termerna han räknar resultatet av den körning som han gjort inom ramen för projektet. Och det rör sig om tusentals fliskubikmeter. Han är nöjd med den maskin han använt, alltså Valmetskördaren 901 och aggregatet med klipp. Ett klart plus är att man kan klippa bort småskrotet innan man kapar, säger Karl-Henry. Åtminstone när stammarna är 8 10 cm. Om det blir mycket smått, så minskar förstås kapaciteten. Bytte delar En skotare med gripsåg har använts för att skota ut fällda träd till den väntande flistuggen. Eftersom träden ofta varit klena, har det varit svårt att få ihop ett fullt lass. Det blir mycket luft och det finns gränser för hur mycket man kan komprimera. Som fallet ofta är med ny teknik har det funnits vissa barnsjukdomar. Det gäller till exempel lossnade klippknivar och krångel med cylindern som driver klippen. Sedan vi bytt till tjockare knivar och grövre cylinder har det fungerat bra. Nog finns det en framtid för tekniken, för jobb finns det hur mycket som helst. Stor kapacitet Karl-Henry Jonsson har inte, som andra rapporterat om, upplevt att maskinen ställt sig på två hjul. Han ser bara en risk om marken lutar kraftigt. Inte heller vikt eller kranlängd har inneburit några problem. Jag upplever inte aggregatet som klumpigt, säger Karl-Henry. Med ackumuleringen har han kunnat kapa fem sex träd åt gången och kapaciteten har legat på ungefär 80 fliskubikmeter under ett skift. Flishämtning Utöver det rent tekniska finns anledning att titta vidare även på andra frågor. Det gäller bland annat att vara effektiv vid hämtning av flisen, alltså att få marken städad utan att exempelvis få med sig sten. En tanke var att lägga ut dukar, men det är lite bökigt eftersom de måste flyttas runt hela tiden. Jag har hört talas om möjligheten att suga upp flisen. Det kanske kan vara ett alternativ, säger Karl-Henry Jonsson.

13 Kvalitetssäkrad mätning Syftet med inmätningen är att göra affären så ren och ärlig som möjligt, säger Johan Holmlund, inköpsansvarig för bränslen vid Skellefteå Kraft i Lycksele. 13 Kvalitetssäkrad mätning Vid Skellefteå Krafts mätningsstation i Lycksele finns numera ett antal kameror, som ska användas för mätning av fukthalt och bedömning av energivärdet i biobränsle. Tekniken, som är avsedd för grot och träddelar, möjliggör inkörning även när stationen är obemannad. säger Johan Holmlund, inköpsansvarig för bränslen vid Skellefteå Kraft i Lycksele. Utan bemanning Bedömning av fukthalt kan ske manuellt, eller rättare sagt visuellt. Mätningsansvarige tittar in i lasset och gör en uppskattning med ledning av God precision och mätnoggrannhet på varje enskilt bränslelass är viktigt. Kraven har ökat i takt med ett större bränslebehov och fler leveranser från enskilda skogsägare. Grot är ett heterogent material och därför svårare att mäta än rundvirke. Det räcker inte med att bara väga lasset eftersom fukthalten och därmed energiinnehållet kan variera mycket mellan lassen. Ju bättre vi blir att bedöma fukthalten, desto säkrare kan vi bestämma energiinnehållet och därmed ersättningen till leverantören,

14 Kvalitetssäkrad mätning 14 olika faktorer som torkningsgrad, stamvedsandel, snöinnehåll m.m. Med hjälp av den bedömda fukthalten kan energiinnehållet sedan beräknas. Några av lassen lottas ut som stickprov och torrhaltbestäms noggrant, resultatet används sedan för att korrigera den visuella mätningen. En del av biobränsleprojektet har varit att utveckla bedömningsmetoden, vilket omfattat installationen av en kamerautrustning vid mätstationen i Lycksele. Det möjliggör mätning på obemannad tid och plats. Bildtolkningarna kan göra när det passar. På det här sättet ska vi öka inkörningen och därmed produktiviteten, säger Johan Holmlund. Samla fakta Metoden kräver att man samlar på sig både bedömningar från osönderdelade lass och fukthaltsmätningar från sönderdelade stickprov. På så sätt sker en fortlöpande kalibrering av både metoden och de bedömda lassen. Målet är en erfarenhetsbank liknande den som byggts upp av Jämtkraft i Östersund. Där har kameror redan använts med framgång, och inga skillnader på mätnoggrannhet har noterats mellan mätningar gjorda i realtid och de som utförs utifrån fotografierna. För en ärlig affär Jämtkraft har också inlett försök med motsvarande kamerateknik för mätning av rundvirke. Än så länge handlar det om teknikutveckling och det finns exempelvis svårigheter när det gäller att upptäcka rötor. Men stort hopp finns om att tekniken inte bara ska vara en hjälp vid mätning, utan också för t.ex. avvikelserapportering och utbildning. Johan Holmlund tror att tekniken blir ett värdefullt hjälpmedel även för Skellefteå Kraft: När vi är framme vid en verifierad och kvalitetssäkrad metod, så har vi tagit ytterligare ett steg mot att inmätningen verkligen fyller sitt syfte: att affären blir så ren och ärlig som möjligt.

15 Rätt sak på rätt plats Rätt sak på rätt plats För Umeå Energi var det självklart att gå med i biobränsleprojektet. Bland annat gäller det att mätta Dåva kraftvärmeverk och den nya pannan, en toppmodern skapelse på 110 MW med maximala ångdata, rökgaskondensering och 99 procents verkningsgrad. Vi måste se om våra produktionsresurser. Mer kapacitet på biobränslesidan måste till för att vi ska komma från oljeberoendet, säger Lars O Johansson, bränsleansvarig vid Dåva. Han har sett det som viktigt att uppmuntra andra än sågverks- och massaindustri att leverera biobränsle. Det handlar också om att rätt sak ska hamna på rätt ställe. Vi har erbjudits stora mängder spån, men att använda det som bränsle här vore att ge fel signaler. Däremot kunde man tänka sig en pelletsanläggning vid Dåva. Energin till den skulle kunna komma från torv, rörflen och andra biobränslen, säger Lars O Johansson. Buntat är bäst Biobränsleprojektet har resulterat i att Dåva fått ett tillskott av skogsbränsle (energigallrad skog) motsvarande flera GWh. En av två linjer har varit att leverera bränslet färdigflisat. Visserligen är det färdigt för pannan, men risken är stor för föroreningar före leverans. Dels kan det bli inblandning av sten, dels rör det sig om relativt små högar, som är känsliga för nederbörd. Om det kommer 30 cm snö så är bränslet i princip otjänligt, säger Lars O Johansson. Vi har kunnat påverka hur bränslet levereras. Idealet är om trädbränslet är buntat och helst ska man komma upp i lass på åtminstone 30 ton. Det har man varit uppe och nosat på i det här projektet. Lagring Vintertid, när behoven är som störst, kommer pannan att svälja ett tradarlass i timmen. Minst. Vår, sommar och höst är det däremot sämre ekonomi i fliseldning. Det sätter förstås fokus på behovet av lagring. Det är något som troligen kommer att finnas med i kommande utbyggnad av Dåva. Anläggningen växer hela tiden. Vi började med ett anläggningsområde på två hektar och siktet är inställt på fem hektar. En panna till För Lars O Johansson är biobränsleprojektet ett bra sätt att bredda perspektivet för alla inblandade. Man lär sig hela tiden, som han säger. Rörflen ser ut som hö och kommer därför att accepteras även av allmänheten. Jag tror också på ett utbrett förändrat beteende inom skogsbruket nära förbränningsanläggningarna. Att gallra, röja och ta till vara toppar kommer att bli ännu vanligare. Och för Umeå Energi kommer behoven att öka ytterligare i framtiden. Vi lär behöva en ny produktionsenhet en bit in på nästa decennium. Nu har vi satsat på biobränsle. Om nästa panna blir för avfall eller biobränsle avgörs av utvecklingen här och i resten av Europa. 15

16 Ingen svag länk i rörflenskedjan Sixten Lundmark i Långviken är en av odlarna i projektet. 16 Ingen svag länk i rörflenskedjan Biobränsleprojektet har lett till att odlingsarealen för rörflen i Sverige fördubblats. En framgångsfaktor är att projektet omfattat hela kedjan från odlare till energibolag, med Maskinring Norr som ett viktigt mellanled. om skördetyp, odlingsmetoder, insatsmedel och annat, säger Mats Ängquist, LRF Konsult i Umeå. I kalkylen fanns också jämförelser med andra grödor. Sören Lundström, LRF Konsult i Skellefteå, betonar en viktigt slutsats: Vid projektets början var målet att starta odling av rörflen på sammanlagt 500 ha i Umeå och Skellefteå. Ett av de första stegen var att anordna ett antal informationsträffar för att försöka inspirera markägare. Eftersom tidigare misslyckade försök med rörflen var en belastning, så det var viktigt att kunna presentera ett nytt och genomtänkt koncept. Positiv kalkyl Tre faktorer var av största vikt. För det första presenterades ett ekonomiskt underlag i form av en kalkyl. Här hade vi ett bra stöd av forskning som genomförts vid SLU, Röbäcksdalen, som är ledande i Sverige och troligen i hela norra Europa. De har stora kunskaper

17 Ingen svag länk i rörflenskedjan Rörflensodling kan absolut mäta sig med alternativet att slå av och inkassera gårdsstöd. Kompetensen fanns LRF Konsult hade också två ytterligare trumfkort. Ett bestod i deltagandet av energibolagen Umeå Energi och Skellefteå Kraft, vilket visade på att köpare faktiskt existerar. Dessutom fanns en genomtänkt organisation, med Maskinring Norr som uppköpare och förhandlare med energibolagen. Diskussioner hade förts om att bilda ett aktiebolag eller ekonomisk förening. Maskinring Norr bedömdes dock vara ett bättre alternativ, genom sin organisation, ett bra kontaknät och ett stort förtroende i odlarled. Dessutom finns kompetensen. Nils Nilsson från Maskinring Norr är en av de mest erfarna odlarna av rörflen i norra Sverige. Han kunde ge en saklig presentation utan skönmålning, säger Mats Ängquist. Snåriga regler Efter intresseanmälningar började ett nätverk ta form. Parallellt formulerades avtal mellan Maskinring Norr och odlarna respektive energibolagen. Ett viktig syfte har varit att Maskinring Norr inte ska vara bundet till något som inte är förankrat hos övriga aktörer. Ett första hinder utgjordes av EU:s regler för jordbruksstöd, som i fallet med energigrödor är så snåriga att de nästan kräver tillgång till machete Det är den enda grödan, där det inte ovillkorligen utgår gårdsstöd om man håller markerna öppna. Ett exempel är att energibolagen måste göra en bränsledeklaration. EU vill ha energigrödor, men man har samtidigt hårda regler för att undvika missbruk, säger Mats Änquist. Dispens Jordbruksverkets information om det särskilda stödet för energigrödor kan uppfattas som att det dessutom krävs att en säkerhet deponeras varje år. Detta för en gröda som inte skördas förrän efter två år. Efter kontakter med Jordbruksverket fick LRF Konsult dock skriftliga garantier för att det räcker med en säkerhet. Efter att jordbruksreglerna forcerats dök det upp ännu ett hinder. Rörflen fanns nämligen inte med på etiketten till möjliga bekämpningsmedel mot ogräs. Efter viss kommunikation fick vi dispens från kemikalieinspektionen. Vi fick gehör för att detta är en långsiktig satsning, där sprutning bara behöver göras under det första året. Det finns alltså ett stort samhällsekonomiskt intresse, säger Mats Ängquist. 7 ton per ha Som en del i projektet har LRF Konsult ordnat odlingsutbildning och omfattande fältaktiviteter. De två nätverk som bildats i Umeå respektive Skellefteå ska på sikt vara självgående. Odlarna är själva medfinansiärer och bidrar med totalt 1,4 miljoner kronor. Detta kan de göra i form av egna insatser, där de debiterar 220 kronor i timmen. Många som är med i projektet hade slutat odla och bara putsat av sin mark på senare år, säger Sören Lundström. Inom projektet har man nästan nått målet på 500 ha. Totalt ingår 420 ha, varav drygt 250 i Skellefteåområdet. En fördel med rörflen är att grödan ofta passar utmärkt på marker där spannmål är svårodlat. Det gäller till exempel väldigt blöta marker. Många odlare också fått bra fart på grödan och siktet är inställt på att kunna skörda i genomsnitt 7 ton per ha och år. 17

18 Nystart för jordbrukare Nystart för jordbrukare 18 De markägare som börjat odla rörflen är hittills positiva. Inte minst är den nya grödan ett alternativ för dem som av olika anledningar slutat att bruka jorden aktivt. En av dem är Curt Edvardsson i Nyholm utanför Boliden. Arbetsmiljöproblem gjorde att han sålde sina mjölkdjur. Ända sedan det stod klart att ingen av hans pojkar ville ta över jordbruket har Curt nöjt sig med att slå av markerna med slaghack. Men våren 2007 kom så erbjudandet om att börja odla rörflen. Jag blev nyfiken och gick på odlarträffarna. Att Skellefteå Kraft deltog var väldigt bra, säger Curt. Tät och fin Det resulterade i att han sådde rörflen på 41 av totalt 91 ha. Den första bekantskapen med grödan var positiv, då insåningsgraden var så låg som 15 kg per ha. Och spruta mot ogräs har Curt Edvardsson bara behövt göra en gång. Det var segt i starten, men nu har det kommit riktigt bra. Det är en tät och fin gröda, så jag är som nöjd, säger Curt och pekar ut mot ett av sina fält. Nyfikna Till våren väntar en gödsling, som han beskriver som mycket krävande. Curt menar att handelsgödsel skulle kosta honom kronor, men kostnaden minskar eftersom han har tillgång till hönsgödsel. Ett extra plus är ett obrutet kretslopp. Curt Edvardsson har även sått rörflen på en del av sina arrenden, vilket gjort att nyfikenheten växt i takt med grödan. Curt Edvardsson, Nyholm. Sven Nilsson, Håkmark. Markägarna är väldigt intresserade och tycker att det är bra att marken används. Och att det just handlar om förnyelsebar energi gör det hela extra intressant. Myrjord Att chanserna är goda på myrjord blev en god nyhet för Sven Nilsson i Håkmark utanför Umeå. Det skulle innebära gynnsamma villkor på uppemot 75 procent av hans 9,5 ha. Samtidigt är man ju norrlänning, så man trodde väl inte direkt på guld och gröna skogar, säger Sven. Tillräckligt bra lät det ändå för att han skulle börja med rörflen i stället för att ta in hö för försäljning, vilket han gjort sedan han slutade med mjölkkor för drygt tio år sedan. Men, en ny gröda är det och något facit har inte Sven. Ojämn tillväxt Efter en start med ganska torrt väder, har det nu tagit fart. Sven valde bort att spruta en andra gång och här och var sticker det upp ogräsblad i fältet. Men han är inte orolig: De här ogrästyperna blir nog inte så framträdande nästa år. Om man trycker på rejält med gödsel, så ordnar det sig nog. Den senast sådda rutan har klarat sig bäst från ogräs, men orsaken är för Sven en gåta. Även tillväxten är lite ojämn, med skillnader mellan intilliggande odlingsytor. Sven har funderat om det kan bero på mängden gödsel. Men det ska nog bli bra till slut. Det tyngsta arbetet väntar nog efter skörden, då allt ska balas, säger Sven Nilsson, som ändå ser fram emot våren med tillförsikt.

19 Med rörflen i pannan Med rörflen i pannan Många projekt är enbart teoretiska, men här har det uppnåtts praktiska resultat i form av bränsle, odling och utveckling av maskiner och teknik. Dessutom har det inneburit en chans för alla led i kedjan att mötas, säger Seved Lycksell, bränslechef vid Skellefteå Kraft. Att skog och jord jobbar ihop ger synergier. Normalt är det ju samma människor som står för produktionen. Och behovet av biobränsle är stort. Skellefteå Kraft har uppvisat en snabb expansion, med ett femdubblat behov av bränsle under de senaste tio åren. Motsvarande expansion finns dock inte lokalt för råvara i form av biobränsle. Potentialen är stor och den allmänna prisuppgången gör det intressant. Men det finns en viss tröghet i form av att ställa om och att utveckla både teknik och skogsskötsel, säger Seved Lycksell. Två skördar? I takt med att alltmer vit fiber används som råvara till pellets, kan mer komplexa bränslen få större betydelse för värmeproduktion. Det gäller att kunna hantera GROT, rörflen, bark och andra material och att helst göra dem utbytbara i förbränningen. I Skellefteåområdet har biobränsleprojektet lett till odling av rörflen på 250 ha. Detta beräknas ge Skellefteå Kraft ett energitillskott på omkring 6 GWh, av det totala årsbehovet för förbränning i Skellefteå, som är 650 GWh. Med en bra skörd är vi nöjda med resultatet. 6 GWh är inte att förakta. Eftersom rörflen skördas på våren, då vårt behov inte är så stort, finns anledning att titta på både skörde- och lagringslogistik. Kanske är det möjligt att uppnå en förlängd skördetid med två skördar, säger Seved Lycksell. Komprimering Som en del av projektet har studiebesök gjorts vid Alholmen i Finland, världens största biokombinatvärmeverk. Där hanteras rund- och fyrkantbalar, som sönderdelas vid förbränningsanläggningen. En nackdel utöver att bränslet inte kan gå direkt in i pannan är att snören måste plockas bort manuellt. I Skellefteå har man i stället provat hacka bränslet redan på fälten. Det blir då färdigt för pannan, 19

20 Med rörflen i pannan 20 men i stället blir volymvikten bara en tredjedel av balens densitet. Det krävs någon form av komprimering och kanske samlagring med andra bränslen för bättre transportekonomi. Genom att bunta ris till stockar kan man använda timmerbilar, och det finns säkert möjligheter till att bättre utnyttja returer. Projektet har gett bättre förutsättningar för en sådan samordning. Förbränning Just nu är radien för god transportekonomi bara några mil. Seved Lycksell nämner möjligheten till mindre pannor i inlandet, vilket skulle öka den potentiella arealen för rörflensodling. En annan faktor är själva förbränningen. Målet är att öka inblandningen av rörflen, men pannorna är i grunden inte konstruerade för så torra bränslen. Rörflen är väldigt fluffigt och det gäller bland annat att det brinner på rätt ställe i pannan. Det hänger på att vi blir duktigare på att förbränna bränslet. Vi har i alla fall gläntat på dörren och det ser betydligt bättre ut än för tio år sedan, säger Seved Lycksell. Torrt bränsle Förbränningsproven med rörflen vid Skellefteå Krafts värmeverk i Hedensbyn visar också positiva resultat. Här användes rörflen som skördats i Myckle under vecka 22. Skörden uppgick till ca 29 ton på en yta av ca 6 ha. Gynnsamma faktorer var att fukthalten var så låg som 10 % och att värmevärdet på 4,4 MWh/ ton ligger strax under det som gäller för träpellets. Däremot var volymvikten i det hackade gräset inte mer än 45 kg/kbm. Det måste blandas med andra bränslen för att man ska få en bra totalvikt. Annars är risken att det hakar upp sig i övergångar vid förbränningen, säger Jan Burvall, bränsleutvecklare vid Skellefteå Kraft. Boosterbränsle Bränslet blandades i proportionerna 2 kbm rörflen, 1 kbm bark och 1 kbm torv och inmatningen gick problemfritt. Det kan låta som en stor andel rörflen, men bränslet har som nämnts en låg densitet. Vikt- och energimässigt var andelen 12 respektive 19 procent. Förbränningen fungerade bra. Rörflen innehåller mycket kisel och tillsammans med alkali i trä kan det leda till slaggproblem. Men vi provade blandningen under en helg och hade inga som helst problem med förbränningen. Eftersom det rörde sig om ett ganska långt försök, ser det lovande ut, säger Jan Burvall. Han ser stora möjligheter med att rörflen har så låg fukthalt: Om vi får in torv eller skogsbränsle med hög fukthalt kan rörflen fungera som ett boosterbränsle, som hjälper upp värmevärdet.

21 Även idéerna gror Även idéerna gror Maskinring Norr fungerar som mellanled när odlarna levererar rörflen som bränsle för energibolagen. I framtiden är det inte omöjligt att vi får se Odlarringen, en självständig organisation som drivs av odlarna själva. Rikard Stjärnbäck, verksamhetsledare vid Maskinring Norr, behövde inte tänka länge över erbjudandet om att sköta kontakterna mellan odlare och energibolag. Han sade ja efter ett snabbt överslag över hur många timmar han skulle behöva lägga ned. Det har blivit många gånger fler timmar, men det har varit jätteroligt. I och med projektet är vi onekligen pionjärer i länet. Bekämpning Projektet har samlat en stor bredd bland markägarna. Många har också träffats för första gången. Trots olika förutsättningar har det funnits många gemensamma nämnare att utbyta tankar kring. Exempelvis hur man får grödan att växa.. Rörflen etablerar sig långsamt och har låg konkurrenskraft till en början. Därför är det nästan nödvändigt med bekämpning. De flesta har använt kemiska medel, men en del har gjort det mekaniskt, säger Rikard Stjärnbäck. Att resultatet ibland är olika visade höstens två odlarträffar. De samlade 39 odlare, som diskuterade flitigt vid sina besök på olika odlingar. Hackvagnar 2008 års skörd är den första som levereras till energibolagen. En del av tiden fram till dess ägnas åt studiecirklar för att hitta den bästa lösningen. Kontrakten talar om leverans i balform, men det finns alternativ. Skekraft har ju positiva erfarenheter av rörflen i hackad form. Det finns en stor potential i att leverera ett färdigt bränsle och kostnaden för bonden blir ungefär lika stor. Vi har tillgång till hackvagnar och skörden kolliderar inte med vallskördarna, säger Rikard Stjärnbäck. Pengar att tjäna? Han hoppas att efterfrågan ska öka och att priset därmed kan höjas. Detta är också förhandlingsbart enligt kontrakten. Vissa odlare har invänt att det inte går att tjäna pengar som bulkleverantör och att det vore bättre att befinna sig närmare slutanvändaren. Visst, men någonstans måste man börja. Vi kommer ett stort steg framåt om vi kan leverera något som kan gå direkt in i pannan. Ny organisation Projektet har lett fram till massor av idéer kring skörd och transport. Engagemanget och drivet hos de medverkande odlarna får Rikard Stjärnbäck att tro på att en ny organisation kommer att ta över Maskinring Norrs roll i rörflenskedjan. Det känns mest naturligt att det bland odlarna utkristalliserar sig en grupp som bildar ett slags styrelse och driver det hela själva. Personligen tror jag att man om några år har bildat Odlarringen. 21

22 Aktiva finansiärer Aktiva finansiärer 22 Länsstyrelsen i Västerbotten och Energimyndigheten är två av finansiärerna till biobränsleprojektet. Men inte bara det. Representanter för båda finansiärer vittnar om att de sällan varit så aktiva i ett projekt. Initiativet till projektet, som delvis finansieras via EU:s strukturfonder, togs av Länsstyrelsen. Bakomliggande orsak är att regleringsbrevet från staten innefattar det uttalade uppdraget att delta i omställningsarbetet för en ökad övergång till biobränsle. Vi tittar på vilka insatser som är viktiga. Förutom vindkraft så är det främst en utbyggnad av bioanläggningar och åtgärder för att snabbt öka produktionen av biobränsleråvara. Detta är en tvingande nödvändighet, säger Anders Jonsson, projektledare vid Länsstyrelsen i Västerbotten. Skapa modeller Inför projektet rörde han sig runt i kretsen av aktörer för att hitta eldsjälar. Det gällde markägare, bränsleansvariga vid energibolagen och andra. Sedan gällde det att knyta band som blev tillräckligt starka. En förutsättning för projektet var att skapa modeller för fortsatt samarbete. Själva ska vi inte vara utövare, men heller inte slätstrukna medfinansiärer. I sammanhanget är det fantastiskt positivt att också Energimyndigheten deltagit så aktivt, säger Anders Jonsson. Naturligt samarbete Erik Hedar, handläggare vid nämnda myndighet, kan inte annat än hålla med: Ofta lever aktiviteterna sitt eget liv, men från vår sida har vi varit med under resans gång. En förklaring är att jag aldrig tidigare sett det så uttalat att man siktat på samverkan mellan jord och skog samt mellan användare och producenter. Det är oerhört viktigt. Det faller sig också naturligt att föra samman jord och skog eftersom många producerar inom båda sektorer. Det är mycket värdefullt att man från Västerbottens sida driver detta så kraftfullt och genomtänkt. Framöver kommer projektet säkert att fungera som en förebild. Vi ställer gärna upp och medverkar i aktiviteter, men initiativen bör vara lokala. Ledande region Med denna nya samverkan finns förutsättningar för synergieffekter, som ska bidra till att målen nås. För åkerbrukets del är det en ny struktur och en nystart för biobränsleodling, och för skogen en systematisk och långsiktig ökning av uttaget av biobränsle. Alla räknar med att produktionen ska kunna ökas, men det är ett ganska långt steg från vad som är teoretiskt möjligt till det som är praktiskt möjligt. Genom detta projekt har vi försökt att minska det avståndet. Jag vågar nog påstå att Västerbotten klivit fram som en ledande region inom området, säger Anders Jonsson. Anders Jonsson, projektledare vid Länsstyrelsen i Västerbottens län.

23 Grunden är lagd nu går vi vidare Grunden är lagd nu går vi vidare Det som beskrivits i den här rapporten är bara början. Redan nu har nästa projekt formulerats, med fortsatt samarbete mellan de olika aktörerna. Investeringar från energibolagen och utveckling av metoder och teknik ska leda till ett systematiskt och långsiktigt ökat uttag av biomassa. Patrik Jonsson, trädbränsleansvarig vid Norra Skogsägarna. Det centrala för det just avslutade projektet var att skapa en fungerande arbetsmodell för att närma de olika aktörerna till varandra. Detta ska vi förfina och förädla i nästa projekt. Ansökan har lämnats in och det är nästan trängsel bland dem som vill delta, säger Anders Jonsson, projektledare vid Länsstyrelsen i Västerbotten. Som en viktig del i nästkommande projekt ser han att energibolagen finansierar investeringar hos markägarna. Detta kan vara olika åtgärder som syftar till en ökad produktion och tätare, kanske till och med årliga, uttag. Samutnyttjande När markägarna växlar upp behövs en ny mellanorganisation gentemot beställarna. Detta mellanled kan vara Norra Skogsägarna eller en helt ny organisation, som till exempel odlarringen för rörflensodlarna, säger Anders Jonsson. Utöver resurser från energibolagen ska nästa projekt också leda till ett ännu närmare samspel mellan jord och skog: Som exempel kan vi ta transport av rörflen efter skörd, kanske efter komprimering. Detta skulle kunna göras i samverkan och genom ett samutnyttjande av fordon. Fler tillämpningar borde bli följden av en volymtillväxt. Bioskörd Kommande projekt ska också behandla frågor om hur åkermark bäst kan utnyttjas, där rörflen och energiasp är två tänkbara grödor. Gödsling, dikning och förädling är andra utvecklingsområden. Ett vik tigt inslag blir iordningställande av visningsytor. På skogssidan finns också behov av att utveckla ännu fler varianter av aggregat för röjning och gallring. Och kanske ett helt nytt sätt att tänka. Enligt regelboken ska man röja en ungskog ner till stammar. Kanske vi i stället ska släppa upp skogen till låt oss säga stammar och ta ut en bioskörd. SLU menar att man kan öka uttaget med mellan 25 och 50 procent på det här sättet, säger Patrik Jonsson, trädbränsleansvarig vid Norra Skogsägarna. Mätning och transport Mer kunskap är nödvändig, bland annat i form av data för olika typer av bestånd. Patrik Jonsson betonar särskilt vikten av att fokusera på mätfrågorna: Med stigande priser och större volymer, så stiger också det samlade värdet. Då är det viktigt att vi har ett trovärdigt och kvalitetssäkrat mätsystem. Andra frågor att besvara rör en förbättrad transportekonomi. Nuläge Behovet av bränsle kommer att öka, inte bara i Umeå och Skellefteå utan också i Storuman. Och den totala transportlängden blir kortare, ju fler aktörer som är med, säger Patrik Jonsson. Nulägesproduktionen betyder förstås mycket för den enskilde producenten och detta kommer också att vara vägledande även för nästa projekt. Det viktiga är att vi kan mäta av arealen. Bakom varje lass och varje GWh som levereras finns en producent, som också kommer att fortsätta sin produktion, säger Anders Jonsson. 23

24 Slutbild på eld Vi håller lågan brinnande