Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne
Bakgrund Ökat intresse för biogas i allmänhet och fordonsgas i synnerhet Utbyggnad av antalet anläggningar krävs för att närma sig den uppskattade potentialen för biogas Många planerade biogasanläggningar räknar i samma substrat Brist på tillgänglig information om den växande marknaden och prisbilden för aktuella substrat att röta Nationellt mål på 20 TWh biogas/biometan år 2020 (2009) Inget mål för hur ambitionen ser ut i Region Halland Mål i Västra Götaland att producera och använda 1,2 TWh från år 2020 (=12 ggr mer än idag), 0,3 TWh år 2013 Mål i Skåne att producera och använda 3 TWh biogas till 2020 (=10 ggr mer än idag)
Syfte och mål med studien Syfte med studien Undersöka hur marknaden för biogassubstrat ser ut idag, och hur den troligen kommer att utvecklas och förändras framöver. Uppsatta frågeställningar Hur ser prisbilden för de studerade substraten ut i nuläget? Hur stor är betalningsviljan för de studerade substraten från biogasanläggningar samt konkurrerande användningsområden? Hur ser användning och flöden av substrat ut i nuläget? Hur ser konkurrenssituationen för substrat ut idag och hur påverkar det biogasanläggningarna nu i framtiden? Finns det tillgängligt substrat?
Litteraturstudie Produktionsstatistik Fakta om olika typer av substrat Tidigare potentialstudier och projekt Metod Framtagande av substratägare via SNI-koder och företagsregister Datainsamling Intervjustudier Samtliga samrötningsanläggningar i de studerade regionerna samt ett fåtal avloppsreningsverksanläggningar Intervjuer av identifierade substratägare, kommuner Kvantitativa samt kvalitativa frågor Kontakt med ansvariga omkommande anläggningar Beräkningar Analysarbete
Anläggningar för framställning av biogas Substratanvändning per anläggningstyp i ton våtvikt för 2009 Källsorterat matavfall Avfall livsmedel Avfall Slakteri Gödsel Energigrödor Övrigt Avloppsreningsverk 67 596 67 015 0 378 0 493 935 Samrötningsanläggnin gar 92 879 86 477 112 027 156 355 2 900 81 771 Gårdsanläggningar 300 1 300 2 700 48 010 60 1 300 Totalt 160 775 154 792 114 727 204 743 2 960 577 006 Källa: Energimyndigheten (2010)
Substrat Substrat Biogaspotential i hela Sverige (GWh/år) Matavfall 759 Avfall och restprodukter från industrin 1062 Gödsel och växtodlingsrest 8099 Avloppsslam 700 Källa: Linné et al. (2008)
Biogaspotential i regionerna då allt material rötas (GWh/år) Län Totalt med begränsning Total (teoretisk) Halland 481 752 Skåne 2955 4027 Västra Götaland 1759 (1189) 2392 (2431) Källa: Linné et al. (2008), (Broberg (2009))
Biogaspotential från restprodukter från livsmedelsindustrin (inkl slakteri) Län Faktisk (GWh/år) Total (teoretisk) (GWh/år) Halland 43 165 Skåne 230 533 Västra Götaland 120 192 Källa: Linné et al. (2008)
Biogaspotential och mängder substrat från matavfall (dvs hushåll, resturanger, storkök, handeln), GWh/år Län 100% 35% (mål 2010) Halland (299 484) 43 15 7 17% Skåne (1 243 329) 176 61 30 Västra Götaland (1 580 297) 227 79 39 Källa: Befolkningsstatistik 2010SCB, Linné et al. (2008), (Broberg (2009))
Biogaspotential och mängder substrat från handeln Län Faktisk Total (teoretisk) Halland (299 484) 6 061 ton (4,5 GWh) 8 433 ton (5,8 GWh) Skåne (1 243 329) 25 165 ton (17 GWh) 35 012 ton (24 GWh) Västra Götaland (1 588 0297) 31 985 ton (22 GWh) 44 501 ton (30 GWh) Källa: Befolkningsstatistik 2010SCB, Linné et al. (2008), (Broberg (2009))
Kommuner som inte samlar matavfall Total 68 kommuner som inte samlar in matavfall, 22 i VG, 3 i Halland, 3 i Skåne. 35%-igt mål på insamling av utsorterat matavfall, men endast ca 22% samlas in. 8 % av de 22 % som sorteras ut nationellt och samlas in behandlas genom rötning och blir biogas. Resterande till kompost. Insamling i Malmö 7 %, Halmstad 11 %, GBG-regionen 8 %. Stor potential i utsorterat matavfall att vara mer aktiv i de kommuner som sorterar samt att påbörja sortering i de kommuner det passar in. Många komposter planerar att övergå till biogasproduktion. Redan på gång i tex Renovas förbehandling kan bidra med 56 GWh mer biogas 100 km Finns pengar att söka för just matavfall till biogas
Samrötnings- och lantbruksanläggningar i regionen som finns och under projektering 35 anläggningar Samrötning & Lantbruk Storlek mellan 1 Gwh & 60 Gwh Totalt kommer då 330 GWh produceras och 130 GWh under projektering Fram till 2015 ca 24 nya anläggningar, ca 1250 GWh (mest i Skåne), ambitioner på lika många gårdsanläggningar i VG 100 km
Resultat från intervjuer i Västra Götaland 45 av 60 svar, stor andel livsmedelsindustri 49% av dessa upplever ökad efterfrågan av dessa får de flesta betalt, de övriga ca 50% ser ingen efterfrågan dessa betalar oftast Några av de kontaktade ser på möjligheter att etablera egna biogasanläggningar för att ta hand om restprodukterna 50% att det är mest praktiskt, 25% ekonomi, 25% miljö 40% till biogas, 20 % förbränning, 16 % till djurfoder, 14% kompost, 7% deponi 65% får betala, 16% får betalt, 16% gratis Det finns tillgängligt substrat Substrat går ut ur regionen för biogasproduktion och annan behandling
Prisbild Matavfall får biogasanläggningarna betalt genom behandlingsavgifter upp till ca 750 kr/ton Restprodukter från livsmedelsindustrin betalt för att bli av med restprodukter men får också betalt upp till ca 2000 kr/ton av djurfoderindustrin För att vassle ska gå till biogasanläggningar kan man få betala upp till ca 120 kr/ton men används ofta som djurforder Slakteriavfall får de betalt upp till ca 100 kr/ton Flytgödsel gratis att bli av med, anläggningsägare betalar transport. Produktionsbidraget ger positiv ekonomi Mycket tyder på att kostnaden för attraktiva substrat ökar Värdet på substratens energiinnehåll är mycket högre än vad substratägare idag får betalt, de får tom betala Märker av en ökad medvetenhet hos de substratägare som levererar till biogasanläggning
Slutsatser Det finns tillgängligt substrat som bidrar till uppsatta mål Intervjuerna har givit en tydlig prisbild för de tre mest förekommande substraten Mottagningsavgiften för matavfall varierar mellan 150 och 1000 kr per ton Kostnaden för gödsel utgörs av transportkostnaderna Biogasanläggningarna betalar i flera fall för slakteriavfall och annat livsmedelsavfall Energigrödor är i dagsläget betydligt kostsammare än andra substrat Transporter Längsta transportavståndet för biogasanläggningarna 305 km i genomsnitt Samrötningsanläggningarna använder sig generellt av 10-20 leverantörer där ett fåtal står för en stor andel Djurfoder har högre betalningsförmåga från gratis till 2000 kr/ton Vid behandling av organisk hushållsavfall, slakteriavfall, och flytgödsel, är rötning den mest fördelaktiga behandlings metod (energi och CO2 utsläpp) Att avfall från livsmedelsindustrin går först som djurfoder istället för biogas och sedan till annan behandlingsform behöver inte betyda att det medför högre miljöpåverkan utan kanske rent av bra. Viktigt då att det blir biogas i nästa steg Konkurrensen om attraktiva substrat har ökat och medför högre kostnader Nya biogasanläggningar lägger in i beräkningen att man får betala för substratet Hushållsavfallet ger bra bas och ekonomi i biogasanläggningarna Många företag kan fortfarande behöva hjälp med sin avfalls management
Vidare arbete Teknikutveckling lika viktig som substrattillgång Mer forskning bör komma till i alla led och för många substrat Stor effektiviseringspotential i AVR kan öka mängd biogas Underlätta för lantbrukens utveckling och medverkan i biogasproduktion Måste ha med helhetsperspektivet så man inte flyttar problemen från en del i förädlingskedjan till en annan Tanken på avsättning både av gas, slam och rötrest Ökad ambition omhändertagande av hushållsavfall Etik i avfallshanteringen av tex restprodukter från livmedelsindustrin Samverkan krävs