RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET

Transkript

1 RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET SID 1 (8) SR Dnr RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET överlämnar härmed redogörelse för verksamhetsåret 2012 Rådet till skydd för Stockholms skönhet (Skönhetsrådet) består av tretton ledamöter. Tolv av ledamöterna utses av kommunfullmäktige efter att ha nominerats av utvalda institutioner och partier, dessa tolv utser i sin tur den trettonde ledamoten. Sammansättningen under 2012 har varit följande: Anders Bodin (Statens Fastighetsverk), Magnus Olausson (Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademien), Erling Norrby (Kungliga Vetenskapsakademiens miljökommitté), Fredrik von Feilitzen (Samfundet S:t Eriks styrelse), Anders Jönsson (Sveriges Arkitekter), Iréne Vestman (Kungliga Akademien för de fria konsterna), Mia Torpe (Svenska Naturskyddsföreningens styrelse), Henrik Nerlund (M), Ingemar Josefsson (S), Daniel Helldén (MP), samt efter ersatt av Eie Herlitz (MP), John Chrispinsson (FP) samt Bo Grandien (utsedd av de övriga). En plats har under året varit vakant (Kungliga Akademien för de fria konsterna). Anders Bodin har varit rådets ordförande och Bo Grandien vice ordförande. I enlighet med reglementet utsågs också i början av verksamhetsåret tre delegationsgrupper med uppgift att närmare studera eller förbereda omfattande ärenden. Sekreterare och kanslichef för Skönhetsrådet har varit Martin Rörby. Vid rådets kansli har förutom sekreteraren även två handläggare tjänstgjort, Monica Hector och Cecilia Skog, den senare även protokollförare under rådets sammanträden, samt Jan Hyllengren som assistent på halvtid. Kansliet representerar dessutom rådet i olika referens- och samrådsgrupper, t ex samrådsgruppen för stadsmiljö som trafikkontoret leder samt den grupp för granskning inför start-pm som stadsbyggnadskontoret sammankallar. Under 2012 har Skönhetsrådet sammanträtt under 11 ordinarie sammanträden och 8 delegationssammanträden. Till de ordinarie sammanträdena har även adjungerade kallats, d.v.s. stadsbyggnadsdirektören, stadsarkitekten, bygglovschef och planchefer vid stadsbyggnadskontoret, stadsantikvarien samt slottsfogden vid Kungl. Djurgårdens förvaltning. Ledamöterna har dessutom fått ta del av föredragningar av tjänstemän vid kommunala eller statliga förvaltningar, arkitektkontor m.fl. i aktuella ärenden. Sammanlagt har under året 435 ärenden diarieförts av rådets kansli (jmf 2011:478) de viktigaste ärendegrupperna är detaljplaner, bygglov samt inkommande skrivelser från privatpersoner. DETALJPLANER Skönhetsrådets arbete under 2012 har dominerats av bostadsfrågan. Det har handlat om såväl kompletteringsbebyggelse i äldre stadsdelar som om större projekt i nya stadsutvecklingsområden. Rådet har under året remitterats 70 planärenden (jmf 2011:90). Detaljplanerna är de ärenden som rådet ägnar mest tid. Det omfattande planmaterialet STOCKHOLM. Telefon skonhetsradet@stadshuset.se Besöksadress Hantverkargatan 3L

2 SID2 (8) kräver inläsning av de enskilda ledamöterna och besök i själva området inför mötena och planärenden reserveras också mer tid under sammanträdena då de kräver djupare diskussioner. Rådet får oftast se planärenden i programform och senare som planförslag. Ibland återkommer även projekten i bygglovskedet vilket innebär att rådet under flera år kan följa ett och samma stadsbyggnadsprojekt under dess olika utvecklingsfaser. I programförslagen är inte antalet bostäder klart specificerade på grund av det tidiga skedet men i planförslaget, när man hunnit längre i arbetet, anges mer precisa tal. Beräknat på det lägsta antalet bostäder som programsamråden eller detaljplanerna anger har Skönhetsrådet under året behandlat förslag som rör drygt nya bostäder. Av dessa har rådet tillstyrkt förslag som kan tillföra Stockholm minst nya bostäder ibland med erinringar om färgsättning eller önskan om vidarebearbetning av arkitektonisk gestaltning. Endast tre detaljplaner om tillsammans 101 bostäder har avstyrkts, då med hänvisningar till platsens eller områdets höga natur-, kulturhistoriska- eller arkitektoniska värden. I övriga ärenden har rådet avstyrkt detaljplaneförslagen i föreliggande form, d v s rådet är positivt till att platsen bebyggs men anser att förslaget bör omarbetas. Detta kan vara av arkitektoniska skäl då rådet funnit att förslaget inte har de gestaltningsmässiga kvaliteter som krävs eller för att bebyggelsen, planmässigt sett, inte ger en stadsbildseller funktionsmässigt optimal lösning. Rådet avstyrkte drygt 4800 bostäder i föreliggande form under året, när det gällde det fördjupade programmet för Södra Värtahamnen var skälet att det borde byggas mer. Södra Värtahamnen Rådet har vid en rad tillfällen pekat ut programområdet Södra Värtahamnen som ett nyexploateringsområde som tål större grepp och i samband med att det fördjupade programmet för området presenterades slog rådet fast att exploateringen borde ökas ytterligare med högre hus. I området finns utrymme för en arkitektur som på ett tydligare sätt tillåts ta plats och som kan samspela med den befintliga bebyggelsen. Här finns också ett direkt möte mellan stad och vatten som sällan erbjuds i stadsutvecklingsområden eller mindre förtätningsprojekt. Staden kan profilera sig i en ny entré och samtidigt föra den något monofunktionella stadsdelen närmare innerstaden och dess stadsmässiga kvaliteter. Rådet ansåg att området bör fyllas med en mer spännande arkitektur och ett attraktivt innehåll för att Södra Värtahamnen också ska bli en tilltalande ny stadsdel. Med hänsyn till de unika möjligheterna som området erbjuder ansåg Skönhetsrådet att en arkitekttävling skulle var ett utmärkt verktyg för att belysa, och skapa debatt, om stadsutvecklingen. Samma självklara sätt att eftersöka synergieffekter mellan verksamheter och boendeändamål och att implementera innovationer inom miljöprofileringen borde genomsyra den arkitektoniska utformningen genom att främja utvecklingen av mer avancerade lösningar för bullerdämpning. Den svåra bullersituation som redan nu präglar gestaltningen inom programområdet genom en homogen kvartersstruktur bör ses som en utmaning i strävandet efter att skapa en god livsmiljö i spännande stadsrum och inte en begränsning. Det måste också klargöras bortom allt tvivel att hamnverksamheten inte kan komma att ha andra behov i framtiden, och om så, att en flexibilitet i området byggs in för att detta behov ska kunna mötas.

3 SID3 (8) Gränsande till Södra Värtahamnen finner man kvarteret Stettin 7 m.m. där stadsbyggnadskontoret under 2012 startade planarbetet för en omdiskuterad byggnad. Stettin 7 m.m. Skönhetsrådet uppskattar det för Stockholmsförhållanden originella förslaget till bostadskomplement i det tidigare verksamhetsområdet i Frihamnen och gestaltningsgreppen i ett av de mest ambitiösa projekt rådet remitterats på lång tid. BIG (Bjarke Ingels Group) har för Oscar Properties skapat ett tillägg i Stockholms stadsbild som, om det genomförs med omsorg, har förutsättningar att bli ett landmärke i gränsområdet mellan Ladugårdsgärdet och stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden, Frihamnen och Värtan. Idag bildar fastigheterna längs Sandhamnsgatan en relativt sammanhållen bebyggelsefront mot Gärdet. Det nya förslaget till bebyggelse hanterar gränsen mellan det öppna fältet och bebyggelsen på ett annat sätt, genom att sänka volymen i hörnet mot Sandhamnsgatan och Lindarängsvägen ger bebyggelsen intryck av att vika upp en snibb av det plana gräsområdet så att volymen blir som högst i kvarterets motsatta hörn. Samtidigt skapar kvartersformen genom sin organiska uppbyggnad en rörelse som kan läsas som en byggd pendang till Drottningberget på motsatt sida om Lindarängsvägen. Rådet ställde sig mycket positivt till förslaget men konstaterar att det finns delar som fortfarande återstår att bearbeta. För rådet framstod det som om det saknas en arkitektonisk mellanskala mellan de kuber som komplexet är uppbyggt av och den stora, mer samlade volym som byggnaden i sin helhet utgör. Volymstudierna som redovisas i planmaterialet visar mycket väl att de analyser av platsen som gjorts leder fram till ett riktigt beslut när man valt den trappade formen till kvarteret men rådet beklagade att man inte för resonemangets runt byggnadens sammanhang till stadsutvecklingsområdet vidare. Bearbetningen i den fortsatta planprocessen skulle gagnas av att knytas närmare till de projekten. Även ett annat detaljplaneärende väckte stor uppmärksamhet i media. Under 2012 gick frågan om en ny stationsbyggnad för Citybanan in i det sista planskedet. Orgelpipan 6, Station Stockholm City Skönhetsrådet har haft tillfälle att yttra sig över frågan om en ny stationsbyggnad flera gånger under planeringsprocessen. Inte vid något av dessa tillfällen har rådet motsatt sig en rivning av nuvarande hotell Continental, utan tvärt om hävdat att Citybanans huvudentré bör få manifestera sig i form av en gestaltningsmässigt stark nybyggnad på platsen. Under 2012 återkom detaljplanen till rådets bord i utställningsskedet. I förhållande till utformningen så som den redovisades i planskedet har projektet, med annan ansvarig arkitekt än tidigare, omarbetats och därigenom utvecklats i en positiv riktning. Många av de synpunkter rådet framförde i yttrandet över planförslaget har vunnit gehör. Framför allt har volymen brutits upp i fyra delar med olika höjd som gör att byggnaden uppfattas mindre kompakt och mer dynamisk, samtidigt som den på ett bättre och tydligare sätt relaterar till de olika gatusammanhang den blir del av. Likaså har fasaderna fått ett helt annat, rikare liv genom att de våningshöga fönstren i till synes slumpmässigt bestämda och blandade bredder varvats med snedställda, täta väggpartier. För Skönhetsrådet framstod dock fortfarande den överstora exploateringsgraden i relation

4 SID4 (8) till omgivningen som det största problemet. Såväl Klara kyrkas karaktäristiska torn som Vasagatans/Centralplans förhållandevis sammanhållna rumslighet kommer att påverkas mycket negativt. Rådet kan inte dra någon annan slutsats än att det är ett upptrissat ekonomiskt förväntningsvärde som fått styra hur lokalprogrammet utformats, på bekostnad av stadsbyggnadsmässiga överväganden. Skönhetsrådet ansåg inte detta vara acceptabelt med tanke på de grava konsekvenserna för stadsbilden som därigenom blir följden för överskådlig tid. För att komma till rätta med problemet räcker det enligt Skönhetsrådets uppfattning inte med en bantning med någon enstaka våning, utan det krävs en mer påtaglig sänkning av komplexet. Detta får dock inte får ske på bekostnad av själva stationsfunktionen, som tvärt om bör ges större utrymme än i nu liggande förslag. Att enbart ta bort ett antal våningar kan som rådet ser det dock bli kontraproduktivt, då det handlar om en arkitektonisk komposition där relationen mellan de ingående delarnas bredd, höjd och vinklar är avgörande för helhetsupplevelsen. Således behöver projektet, trots tidsbrist, bearbetas vidare i sin helhet. Även de mer vidlyftiga förtätningsförslagen gällande Marieberg och Brommaplan kom att bli diskuterade i media under verksamhetsåret. Också här har allmänhetens intresse i frågorna varit stort och rådets remissvar efterfrågade. Synpunkter från privatpersoner rörande detaljplaneärenden och förfrågningar om rådets agerande i frågor har till exempel varit det vanligaste ämnet i e-post från allmänheten till Skönhetsrådets brevlåda. Marieberg Stadsbyggnadskontoret prövar idéer för en förtätning i ett program för hela stadsdelen Marieberg ett programområde som i senare skede ska delas upp i ett antal separata detaljplaneområdet. Vinsten med det stora programområdet är en mer sammanhållen syn på de effekter som de olika förtätningarna kan ge för området som helhet och ger en möjlighet till strukturanalyser som mindre områden inte tillåter. Målet med programförslaget är att möjliggöra en förtätning i stadsdelen med ca nya bostäder och kvm för kontor, handel, service och skola. Utvecklingen ska ske under de kommande åren och förhoppningen är att det ökade underlaget genom fler boende och arbetande också skapar bättre förutsättningar för en stärkt lokal kärna och ökad service. Det är rådets uppfattning att strukturanalysen är gedigen och välredovisad men att den sedan går allt för fort till att föreslå byggnader. I varje läge där analysen konstaterar att en front eller en förstärkning av aktivitet behövs krävs inte en byggnadsvolym. Det är inte husen som ger ett rikt gatuliv utan händelserna i de miljöer som skapas. I valet mellan öppna och slutna kvarter tror dock rådet att den hybridform som programmet anger är ett val som passar platsen väl. De slutna kvarteren ger de boende, på ett konkret och lätt avläsbart sätt, en påtaglig vi -känsla och de halvöppna kvarteren formas relativt ofta om med grindar och avgränsningar i försök att privatisera ytorna tydligare. Med respekt för de kvaliteter som stadsdelen besitter ansåg rådet dock att det är rätt att fortsätta att bibehålla mycket av öppenheten och grönskan i strukturen. På många sätt är glesheten en förutsättning för att de stora, modernistiska formerna ska kunna avläsas och en förtätning efter annat mönster riskerar att ge en känsla av brokighet och trängsel. Rådet hade svårt att förstå hur förslagen att placera byggnadsvolymer i de uppvuxna parkmiljöerna vuxit fram. Enligt rådet är det här inte bara ett trendbrott utan också något som Stockholms stad

5 SID5 (8) tydligt avstått från att göra, bland annat genom skrivningar i översiktsplanen om att inte exploatera parkrum och etablerad grönstruktur. Rådet ställde sig sammanfattningsvis dock positivt till programförslaget men hade erinringar vad gällde tolkningen av den bakomliggande analysen av området. Grammet 1 m.m., Brommaplan Brommaplan är en viktig kollektivtrafikknutpunkt och därmed också en naturlig stadsdelskärna. Här återfinns många centrumfunktioner, ett stort antal resenärer gör byten mellan bussar och tunnelbana vilket också gör att flera resenärer rör sig över platsen ändå står det klart att Brommaplan som plats inte riktigt uppfattas som centrum i stadsdelen. Stadsdelens medborgarkontor återfinns i Alvik och de stora butikskedjorna har lokaler i Vällingby och Bromma blocks. I översiktsplanen anges nu Brommaplan som tyngdpunkt, en plats som staden vill satsa på genom upprustning, förtätning och utökning av centrum. Skönhetsrådet instämde i platsens betydelse och omvandlingsbehov. Förslaget möjliggör en ny bussterminal, en framtida renovering av biljetthall för tunnelbana, utökade butikslokaler och nya bostäder vilket rådet i sak tycker är en positiv omdaning av platsen dock inte i den gestaltning som föreslås. Hela förslaget är också avhängigt länsstyrelsens beslut om att tillåta bostäder med ett minskat skyddsavstånd till 100 meter från Åkeshovs reningsverk. Skönhetsrådet ansåg att förslaget ligger allt för långt från stadsbyggnadsnämndens önskemål i samband med att start-pm antogs: ett levande uttryck /.../ fasadarkitekturen ska variera rikt och horisontalitet ska motverkas /.../ de ingående byggnadsvolymerna ska formges som flera sinsemellan olika byggnader. Istället presenteras i förslaget en typ av anläggning som skapades för ett fyrtiotal år sedan och som nu rivs på grund av bristande funktionalitet och stadsmässighet på flera platser i Europa. Den närmaste förebilden vi har av anläggningstypen i Sverige är Fältöversten med sina zonerade nivåer och privatiserad bostadsmiljö på köpcentrumets överdäckning och underjordiska kommunikationspunkt i tunnelbanestationen. Förutom att företeelsen är otidsenlig, främmande för svenskt stadsbyggnadsskick och skapar volymer som utplånar den naturliga topografin i dalsänkan mellan höjderna vid Kaplansvägen och Knypplerske-/Snörmakarvägen så anser rådet att bussterminalen som sådan (programförslagets bärande idé) har utformningsmässiga brister. Bussterminalen ligger för långt från biljetthallen och saknar utrymme för de köer till busshållplatsen som är praxis på terminaler som den befintliga. Skönhetsrådet skulle gärna se en rejäl förtätning av Brommaplan med tillkommande bostäder, ett utökat centrum och en ny bussterminal (jämför Nils Ericsson-terminalen i Göteborg) men att förtätningen skulle utformas med en långt mycket respektfullare gestaltning gentemot omgivningen som helhet det övergripande analysområdet runt Brommaplansrondellen. Skönhetsrådet ställde sig således negativt till en fortsatt utveckling av förslaget i dess föreliggande form. Det mångåriga arbetet med Järvalyftet har visat resultat under 2012 i form av detaljplaner så väl som bygglov. Rådet har ställt sig mycket positivt till de förändringsambitioner som delar av arbetet kommit fram till men anser att mer bör göras i fråga om anslutningar till Järvafältet och den stora förändring som Förbifart Stockholm kommer att medföra.

6 SID6 (8) Rinkebyterrassen, överdäckning av E18 Rinkebyterrassen är ett av tre aktuella stadsbyggnadsprojekt inom Järvalyftet. Här möjliggörs bebyggelse vid en ca 300 meter lång överdäckning av nya E18 med 350 bostäder och lokaler. Överdäckningen bryter motorledens barriär och ämnar skapa en brygga mellan Järvafältet och Kista och en port till Rinkeby. Skönhetsrådet ansåg att planförslaget inte skapar den starka koppling mellan Rinkeby, Järvafältet och Kista som stadsbyggnadskontoret säger sig vilja eftersträva. Den terrasserade anläggningen låser rörelsemönster genom höjdskillnader inom planområdet och den förlängda axeln mot norr mynnar endast i en utsiktspunkt eller med en sammanhållen mur mot Järvafältets naturområde. Ett mer öppet landskapsrum, där Rinkebystråket förs fram norr om Hjulstavägen som körbar gata, skulle kunna främja torgets sociala kapacitet. Därigenom skulle man kunna skapa en mer attraktiv gatumiljö som i norr skulle få leda ner till naturlandskapet via en betydligt mer generös trappa än i planförslaget. Ytterligare rörelsemöjligheter skulle gå att få till genom en släntad topografi och ett mer arbetat arkitektoniskt landskapsrum, allmänna utrymmen mellan gårdarna och fler öppningar. De nya husen skulle på så sätt hamna i ett öppet fluster mellan den äldre bebyggelsen och naturmarken, vilket Skönhetsrådet anser önskvärt. Vidare ansåg rådet att den nya stadsfrontens rytm bör varieras ytterligare i höjd för att skapa en tydligare dynamik, inte minst viktig i relation till de höga markörerna på andra sidan Järvafältet i form av Kista Science Tower och Victoria Tower. Samtidigt bör mötet med den nya bebyggelsen via vägsträckningen även den få annat uttryck än den massiva fronten som parkeringshusen utgör. Rent arkitektoniskt behöver de nya byggnaderna i allmänhet och höghuset i synnerhet vässas för att verkligen kunna bli de för stadsdelen karaktärsskapande tillskott som är önskvärda. Skönhetsrådet avstyrkte förslag till detaljplan i dess presenterade utformning. Rinkeby allé, fastigheten Kvarnstenen m.fl. I ett programförslag föreslog stadsbyggnadskontoret att lägga fast en övergripande struktur för utvecklingen av området invid Rinkeby Allé till en stadsgata med butiker, torg, nya bostäder, entréer, hus med lokaler i bottenvåningen ett naturligt stråk mellan Rinkeby centrum och den kommande snabbspårstationen i Stora Ursvik. Gatans höjd regleras och detaljplanearbetet för en bro mellan Rinkeby och Stora Ursvik är påbörjat. För Rinkeby föreslås ett antal parallella insatser som sammantaget förändrar rörelsemönstret i stadsdelen den nya moskén, butikspaviljonger längs Rinkebystråket samt överdäckningen av E18 med bostadsbebyggelse. Kopplingen mellan snabbspårvägens station och Rinkeby centrum med tunnelbanestationen är viktiga skäl till varför stråket kan få ett relevant rörelsemönster med två noder. Det är viktigt att integrera stadsdelarna genom att ge Rinkeby Allé ett innehåll som attraherar båda stadsdelarnas befolkningsunderlag och att stråket trafikeras med en tät kollektivtrafik för att ge axeln den bästa möjliga av förutsättningar. Likaså är det angeläget att fortsätta att länka den enklavliknande stadsdelen Rinkeby till Tensta med en väg och i görligaste mån även Bromsten via förstärkta aktiviteter på fältet. Skönhetsrådet ställde sig positivt till programförslaget.

7 SID7 (8) BYGGLOV Av de 123 bygglovsärenden som remitterats Skönhetsrådet under 2012 har en majoritet hanterats av kansliet med delegerad rätt till beslut. Att arbetsfördelningen skjutits till kansliet gör det möjligt för rådet att delta i byggmöten och avstämningar på plats, samt inte minst viktigt, att kunna hantera ärenden inom den remisstid som plan- och bygglagen kräver. De stora, principiella frågorna är det dock fortfarande rådets ledamöter som avgör under de två sammanträden per månad som hålls. Kvarnberget 1, Rinkeby moské När Skönhetsrådet yttrande sig över detaljplanen för kvarteret Kvarnberget i Rinkeby under 2011 ställde sig rådet positivt till en moské på platsen där stadsdelsförvaltningens byggnad tidigare stod. Rådet avstyrkte dock planförslaget då det av planmaterialet inte gick att utläsa den nya byggnadsvolymens relation, vare sig till den omgivande bebyggelsen eller till de planerade förändringarna längs Rinkeby Allé. Sedan rådet senast tog del av ärendet har detaljplanen fastställts men mosképrojektet har genomgått omfattande förändringar i flera steg med olika arkitekter. Skönhetsrådet anser att projektet vunnit på att moskén fått en ändrad riktning i förhållande till stadsrummet, det ger byggnaden ett mer prominent läge i överensstämmelse med byggnadens funktion. Vidare anser rådet att moskén fått en arkitektonisk gestalt av hög kvalitet och att stadsdelen med denna får en märkesbyggnad. Positivt är också att man med det nya komplexet tillför gaturummet liv, både med olika typer av lokaler men också med den lilla platsbildningen varifrån huvudtrappan upp till terrassen leder. Midsommarkransen 1:1 m.fl., nybyggnad av radhus vid Kransbindarvägen Ett annat ärende rådet hanterat som detaljplanärende gällde en förtätning i Midsommarkransen. Den efterföljande bygglovsansökan avsåg nybyggnad av 38 radhus längs Kransbindarvägens norra sträckning. Skönhetsrådet, som var kritiskt till byggnadernas gestaltning redan i planförslaget, ansåg att projektet försämrats. I stället för fasadytor i betong med synliga fogar i ett mönster som skapar en enhetlig upplevelse av byggnaderna förenklas utförandet, såväl som uttrycket, med den målade spritputs som bygglovsansökan i stället anger. Vidare har träpaneler, träfönster, plåttak och andra detaljer som ger upplevelsemässiga kvaliteter uppenbarligen tagits bort för att spara pengar. Rådet avstyrkte bestämt bifall till ansökan om bygglov. Skönhetsrådet krävde en återgång till de material och den grundtanke avseende utformningen som detaljplanen beskriver men rådet ville dessutom att projektet vidarebearbetas och förbättras i förhållande till denna. Södermalm 3:1, pergola samt nybyggnad av kiosk vid Hornsplan Även Hornsplans utformning är ett ärende som rådet följt under lång tid. Skönhetsrådet yttrade sig över detaljplaneförslaget för Bulten 19 m.m där bland annat en ny fondbyggnad och kiosk ingick. I underlaget presenterades även gestaltningsidéerna för platsbildningen, bl.a. markbeläggningen och pergolan. Rådet ställde sig då positivt till upprustningen av området kring Hornstull, liksom till idén att tillföra en mindre byggnadsvolym i torgets norra del. Förslaget att tillföra en lätt byggnadsstruktur på torget och att integrera olika funktioner såsom cykelparkering, toalett och kiosk hade rådet ingen

8 SID8 (8) erinran emot. Däremot ställde sig rådet tveksamt till pergolan och hänvisade till tidigare försök i staden där liknande strukturer avsedda för växtlighet inte fungerat tillfredsställande. När ärendet under 2012 återkom som bygglov, ansåg rådet att pergolans föreslagna konstruktion skulle bli dominerande på platsen, till förfång för den nya fondbyggnad som hela tiden varit avsedd att bli torgets huvudnummer. Den nya kiosken hade i sin tur fått ett uttryck som helt underordnar sig pergolan. Att till detta sedan föra en stadstoalett i standardmodell, som inte alls fungerar på platsen, innebär att man helt missar chansen att göra Hornsplan till ett gestaltningsmässigt väl genomfört stadsrum varför rådet valde att avstyrka bygglov. Övrigt Arbetet vid Skönhetsrådets kansli har under 2012 särskilt präglats av att delar av rådets äldre arkiv ordnats upp, packats om och förtecknats inför överlämningen till Stockolms stadsarkiv i oktober. För uppgiftens betydande arbetsinsatser projektanställdes dessutom en arkivkunnig person. Forskning i det äldre materialet erbjuds nu studenter, forskare och författare via stadsarkivets expedition. EKONOMI Tkr Budget 2012 Bokslut 2012 Över- / underskott Kostnader Intäkter Netto Ekonomisk analys Skönhetsrådet har under året förbrukat ganska exakt de medel som anslagits. Detta har kunnat klaras dels genom att en inte obetydlig del av de redan i verksamhetsplanen annonserade kostnaderna utöver budget för akuta insatser avseende vård och utveckling av rådets arkiv kunnat täckas med medel från Arbetsförmedlingen, dels genom att rådet avstått från sitt stora höstseminarium. Likaså har kansliets studieresa 2012 begränsats till en dagsutflykt inom landet. Stockholm som ovan RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Anders Bodin Martin Rörby