KLARA FAKTA OM KLIMAT FORANDRINGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KLARA FAKTA OM KLIMAT FORANDRINGEN"

Transkript

1 KLARA FAKTA OM KLIMAT FORANDRINGEN

2 GRAFISK FORM: IdéoLuck AB, #20221 TRYCK: Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2002 UPPLAGA: 2000 ex ISBN: Översatt och redigerad från IPCC Climate Change 2001, Synthesis Report: Maria Kvarnbäck BESTÄLLNINGSADRESS: Naturvårdsverket Kundtjänst, Stockholm Tel: , Fax: E-post:

3 IPCC:S TREDJE UTVÄRDERINGSRAPPORT Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC, är FN:s expertpanel i klimatfrågor. IPCC består av flera hundra forskare från olika discipliner världen över och har uppgiften att regelbundet analysera och utvärdera forskning om klimatsystemet. De ska också beskriva effekterna av en klimatförändring samt belysa möjligheter till anpassning och möjliga åtgärder. Analyserna är avsedda att fungera som opartiska underlag för beslut. I sin tredje utvärderingsrapport år 2001 beskriver forskarna åter kunskapsläget vad gäller jordens klimatsystem och hur det påverkas av människans aktiviteter. Rapporten beskriver också olika samhällssektorers sårbarhet inför ett varmare klimat, hur ekosystem påverkas liksom påverkan på människans hälsa. Här diskuteras också olika åtgärder för att begränsa en klimatförändring, bland annat genom utsläppsminskningar och utnyttjande av skog och mark som kolsänkor. Trots att osäkerheter fortfarande finns är klimatpanelens budskap tydligt; det råder inte längre något tvivel om att vi människor verkligen bidrar till en uppvärmning av jordens klimat. Utvärderingen presenterades i oktober år 2001 och bedöms ha varit ett viktigt underlag för internationella förhandlingar inom Klimatkonventionens ram. I Marrakech togs hösten 2001 beslut om gemensamma regler för utsläppsminskningar inom det så kallade Kyotoprotokollet. Denna skrift är ett sammandrag av IPCC:s tredje utvärderingsrapport. Texten har granskats av svenska experter inom klimatforskning och metrologi. 1

4 2

5 INNEHÅLL IPCC:s tredje utvärderingsrapport 1 BILDEN AV EN VARMARE VÄRLD 4 EN FRÅGA OM HÅLLBAR UTVECKLING 5 IPCC:s viktigaste slutsatser 6 DEL 1: Människans påverkan på jordens klimat 10 Ett klimat i förändring 11 Halten av växthusgaser i atmosfären ökar 13 Människan bidrar 13 Temperaturen ökar och havsytan stiger 15 Torra områden kan bli torrare 16 Framtida utsläpp 16 El Niño allt vanligare? 18 Isar smälter 18 DEL 2: Samhällets sårbarhet inför klimatförändringar 19 Hastigheten har betydelse 20 U-länder mer känsliga än i-länder 20 Ökad risk för vattenbrist 20 Jordbrukets produktivitet förändras 20 Växt- och djurliv påverkas 21 Kustområden drabbas dubbelt 21 Effekter på människans hälsa 22 DEL 3: Åtgärder för att begränsa effekterna 23 Kraftiga utsläppsbegränsningar krävs 24 Viktiga tekniska framsteg har gjorts 25 Vissa åtgärder kan genomföras med ren vinst 25 Teknikutveckling kan minska utsläppen 26 Åtgärder och styrmedel krävs 26 INTERNATIONELLT SAMARBETE 28 RÄTTVISA VIKTIG ASPEKT 28 3

6 BILDEN AV EN VARMARE VÄRLD Den vetenskapliga enigheten om att människan verkligen påverkar klimatet har aldrig varit större. Enligt forskarpanelen IPCC kan den ökning av jordens medeltemperatur som observerats de senaste 50 åren, enbart förklaras om människans utsläpp av växthusgaser tas med i beräkningarna. Utsläppen av växthusgaser känner inga gränser. Människans användning av fossila bränslen i industrin och för transporter, i elproduktion och för uppvärmning ger utsläpp som förstärker växthuseffekten. En växthuseffekt som ökar temperaturen på jorden med förändringar i jordens klimat som följd. En växthuseffekt som inom en snar framtid kan ge oss nordeuropéer allt fler och kraftigare regnoväder och som hotar redan torra regioner med än värre torka och sjukdomsspridning. En förändring av jordens klimat bedöms ge positiva effekter i vissa regioner som större skördar inom jord- och skogsbruket. Men de positiva effekterna klingar av och ersätts av negativa ju kraftigare en klimatförändring blir och ju hastigare den inträffar. En framtida temperaturökning tycks oundviklig. Men fortfarande kan vi själva påverka hur stor den blir och hur snabbt temperaturen tillåts att öka. De goda nyheterna i IPCC:s tredje rapport är att ökningen av jordens medeltemperatur kan begränsas till 1,5 grader under 2000-talet förutsatt att åtgärder vidtas. Utsläppen av växthusgaser kan minska betydligt med hjälp av det omfattande uppbåd av energieffektiv teknik och skötselmetoder som idag existerar för energiförsörjning och energianvändning liksom inom jord- och skogsbruket. En stor del av tekniken och metoderna kan dessutom tas i bruk till en liten eller ingen kostnad för samhället. En sådan utveckling förutsätter dock riktlinjer och beslut för att överbrygga de hinder som finns innan denna teknik kan göra sig gällande på marknaden. Den kräver också mer forskning och överföring av teknik och kunskap till utvecklingsländer. Klimatforskarna varnar för en utveckling där åtgärder för att begränsa klimatpåverkan skjuts på framtiden. Färden mot en varmare värld har redan inletts, flera av de förändringar i temperatur och naturmiljö som inträffat den senaste tiden kan sättas i samband med en klimatförändring där människan bidrar. Snötäcket och havsisens utbredning i Arktis minskar, temperaturen på land och i haven har ökat under 1900-talet samtidigt som havsytan har stigit centimeter. Anpassning till ett förändrat klimat är idag en nödvändig strategi på alla samhällsnivåer och bör enligt IPCC komplettera ansträngningarna för att åtgärda orsakerna till klimatförändringen. Hur framtidens klimat gestaltar sig kan vi själva påverka. Den väg som väljs för samhällets fortsatta utveckling avgör möjligheterna att begränsa effekten av vår egen inverkan på jordens klimatsystem. 4

7 EN FRÅGA OM HÅLLBAR UTVECKLING En av människan orsakad klimatförändring får inte ses enbart som en miljöfråga. En klimatförändring handlar istället om själva förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling. Den hotar helt enkelt möjligheten att tillgodose mänskliga basbehov som tillräckligt med mat, rent vatten, en frisk naturmiljö, möjligheter till försörjning och säkert boende i stora delar av världen. Vi vet idag inte exakt vad en klimatförändring kan innebära. Och inget tyder på att vi får säkrare svar den närmaste tiden. Men riskerna består, klimatförändringarna kan ge stora och negativa konsekvenser för jordbruk, samhällsbyggande, ekonomi och ekosystem. Försiktighetsprincipen gäller, åtgärder för en begränsad klimatpåverkan är en process som måste drivas framåt i avsaknad av fullständiga vetenskapliga bevis. IPCC:s ordförande 2001 Robert T Watson presenterar den framtida utmaningen för världens beslutsfattare i tre punkter: Förebyggande åtgärder för att begränsa effekterna av en av människan orsakad klimatförändring måste övervägas. Beslutsfattare har att ta ställning till åtgärder för att minska utsläppen liksom åtgärder för att underlätta anpassning så att sårbara ekosystems förmåga till återhämtning förstärks. En fördröjning av åtgärder riskerar att lämna länder och världssamfundet dåligt förberedda inför allvarliga förändringar i klimatet. Uteblivna eller otillräckliga åtgärder ökar också sannolikheten för oåterkalleliga och mycket kostsamma effekter av en klimatförändring. Åtgärder som kan motiveras av andra skäl idag och som samtidigt gör samhället mer flexibelt inför en framtida klimatförändring, kan övervägas i första hand. Förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling kan äventyras. Utan åtgärder för att begränsa de ökande utsläppen av växthusgaser bedöms jordens klimat förändras med en hittills oöverträffad hastighet. Konsekvenserna för samhället kan bli mycket allvarliga och helt underminera förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling. Den risk människans inverkan på klimatsystemet utgör måste hanteras, trots att det fortfarande finns vetenskapliga osäkerheter. Beslutsfattare bör inse att vetenskapliga osäkerheter kan slå åt olika håll, forskarna kan både under- och övervärdera människans inverkan på jordens klimat. De måste också inse att klimatrelaterade förändringar i naturmiljön och på samhälleliga system inte kan återkallas varken snabbt eller enkelt. De beslut som tas under de närmaste åren sätter gränser för de åtgärder som kan väljas i framtiden. Detta eftersom snabba utsläppsökningar den närmaste tiden förutsätter än kraftigare utsläppsminskningar i framtiden för att nå uppsatta mål för koncentration av växthusgaser i atmosfären. 5

8 IPCC:S VIKTIGASTE SLUTSATSER I sin tredje utvärderingsrapport slår IPCC bland annat fast att: 1. Jordens klimat har förändrats sedan 1900-talets början. En del av förändringen kan enbart förklaras av människans inverkan. Jorden har värmts upp 0,6 grader (± 0,2 grader) sedan De två senaste decennierna har varit de varmaste under 1900-talet. Den temperaturökning som inträffat på norra halvklotet under de senaste 100 åren (1900- talet) är sannolikt större än för något annat 100-års intervall de senaste åren. Nederbördsmönstren har förändrats, bland annat har antalet tillfällen med kraftig nederbörd ökat i vissa regioner. Havsytan har höjts centimeter sedan 1900-talets början. De flesta glaciärer utanför polarområdena drar sig tillbaka. Havsisens utbredning i Arktis har successivt minskat sedan Merparten av den uppvärmning som skett under de senaste 50 åren har sitt ursprung i människans aktiviteter. 2. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären, jordens medeltemperatur, nederbörden liksom nivån på havsytan bedöms öka under 2000-talet på grund av människans inverkan. Alla IPCC:s scenarier över den framtida samhällsutvecklingen visar att koncentrationen av koldioxid i atmosfären kommer att öka avsevärt under 2000-talet. Beroende på vilka åtgärder som genomförs kommer halten av koldioxid i atmosfären sannolikt att vara mellan 50 och 160 procent högre mot slutet av 2000-talet jämfört med idag. Klimatmodeller indikerar att jordens medeltemperatur kommer att öka med 1,4 till 5,8 grader mellan 1990 och Spannet beror mest på olika antaganden om samhällsutvecklingen och mindre på osäkerheter i klimatmodellerna. Temperaturökningen bedöms bli större över land än över havsområden. Medelnederbörden bedöms öka, lokalt kan dock både minskade och ökade nederbördsmängder förekomma. Kraftiga regnoväder bedöms bli fler över många landområden. 6

9 Havsytan bedöms stiga med mellan 9 och 88 centimeter mellan 1990 och Spännvidden i intervallet beror främst på olika antaganden om samhällsutvecklingen. Antalet extrema väderfenomen som värmeböljor, kraftiga regnoväder, översvämningar, torrperioder och bränder bedöms öka. 3. Biologiska system har redan påverkats, särskilt av de temperaturökningar som skett regionalt. Växtsäsongen på norra halvklotet har förlängts med mellan en och fyra dagar per decennium de senaste 40 åren. Fåglars flyttmönster har förändrats och de lägger idag sina ägg tidigare på året. Utbredningsgränser för plantor, insekter och djur har förskjutits mot polerna och upp på högre höjder. 4. De förutspådda klimatförändringarna kommer att innebära både positiva och negativa effekter för vattenresurser, jordbruk, naturliga ekosystem och hälsa. Ju större klimatförändringen blir, desto mer dominerar de negativa effekterna. Samhällets sårbarhet inför en klimatförändring avgörs av dess omfattning och med vilken hastighet förändringen inträffar. Det gäller jordbruk, skogsbruk, fiskenäring, vattenresurser, samhällsbyggande, ekosystem på land och i vatten liksom människans hälsa. 1. Förväntad temperaturökning under 2000-talet jämfört med förändringar i temperatur de senaste åren. Temperaturavvikelser ( C) från medeltemperatur ,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,0-0,5-1,0 Norra halvklotet Globalt IPCC Scenarier A1B A1T A1F1 A2 B1 B2 IS92a År Den förväntade temperaturökningen under 2000-talet saknar motsvarighet under de senaste åren i planeten jordens historia. Uppgifter om temperatur från år 1000 till 1861 gäller Norra halvklotet och kommer bland annat från studier av trädårsringar, koraller, iskärnor och historiska data anger uppmätt temperatur. Temperaturangivelser från år 2000 till 2100 visar utfall från IPCC:s olika scenarier för temperaturökning, se sid.17. 7

10 En klimatförändring kan ge positiva effekter i vissa regioner och inom vissa sektorer. Vid en mindre temperaturökning väntas jordbrukets produktion öka i områden på medelhöga och höga breddgrader. IPCC pekar dock på att merparten av effekterna av den klimatförändring som förutspås är negativa. Särskilt allvarliga är effekterna av en ökad förekomst av extrema väderfenomen som kraftiga regnoväder, flodvågor och cykloner. Tiotals miljoner människor utsätts för en kraftigt ökad risk för översvämning på grund av kraftig nederbörd och höjning av havsytan. Vattentillgången kan minska i många regioner där vattenbrist redan råder, särskilt i tropikernas randområden. Till exempel bedöms hela medelhavsområdet bli betydligt torrare. Produktionen inom jordbruket minskar vid nästan varje temperaturökning i de flesta områden i tropikerna och dess randområden. Dödligheten på grund av hetta bedöms öka. Ett betydligt större antal människor kommer att exponeras för sjukdomar som malaria, dengue-feber och kolera. Vissa naturliga ekosystem kan utsättas för betydande och oåterkallelig skada. Hit hör glaciärer, korallrev och atoller, mangroveskogar liksom ekosystem i polar- och alpina områden. Risken för utrotning av vissa särskilt känsliga arter samt förlust av biologisk mångfald ökar. Anpassning till ett varmare klimat med nya förutsättningar för en rad sektorer är en nödvändig strategi och bör komplettera åtgärder för att begränsa en klimatförändring. Utvecklingsländer och deras fattiga befolkning är mest utsatta eftersom de saknar finansiella, tekniska och institutionella resurser för att anpassa sig. 5. Det finns både tekniska lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser liksom möjligheter att hålla kostnaderna för åtgärder nere. Men hinder för att utveckla och använda klimatriktig teknik måste övervinnas. Stabilisering av koncentrationen av växthusgaser i atmosfären kommer att kräva utsläppsbegränsningar i alla regioner. Minskade utsläpp av växthusgaser kräver nya metoder för att utvinna energi, nya bränslen för transporter och ny förbränningsteknik i motorer. Dessutom krävs satsningar på effektiviserad energianvändning. Betydande tekniska framsteg har gjorts de senaste fem åren, och det snabbare än väntat. Exempel är utveckling av vindturbiner, hybridbilar, bränslecellsteknologi och teknik för underjordisk lagring av koldioxid. Kraftfulla datorer simulerar klimatet Kraftfulla och avancerade datorer hjälper forskarna att förstå hur klimatsystemet fungerar. I datormodeller beskrivs det komplicerade sambandet mellan atmosfär, land och ekosystem. Här kan havsströmmar och vindars beteende förklaras och förändringar i havsisens avsmältning studeras. Datormodeller kan också förklara hur och var vattenånga och moln bildas, var och när regn och snö faller och hur kontinenternas snötäcke varierar med årstiderna. Datorsimuleringar kan också visa hur klimatet kan förändras när mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Vid bedömningen av det framtida klimatet tar modellerna med en rad faktorer utöver växthusgaserna i beräkningarna. Hit hör förekomsten av aerosoler (svavelpartiklar) i atmosfären, uttunningen av ozonlagret i atmosfärens lägre skikt (stratosfären) liksom samverkan med naturliga fenomen som vulkanisk aktivitet och variationer i solinstrålning. 8

11 Det finns åtgärder som kan genomföras med nettovinst. Att dessa möjligheter finns beror bland annat på: en i vissa fall dåligt fungerande marknad, sammanräkning med samtidiga vinster inom andra områden, till exempel förbättringar i regional och lokal luftkvalitet och, möjligheter till hälsomässiga förbättringar. Skog och jordbruksmark och andra landbaserade ekosystem utgör en betydande potential för lagring av koldioxid. Globalt sett kan dessa lagra upp till 200 giga ton kol under de kommande 50 åren. Det motsvarar ungefär hälften av det utsläpp av koldioxid världen beräknas generera fram till år Kostnaderna för att stabilisera halten av koldioxid i atmosfären ökar måttligt vid stabilisering på 550 ppm jämfört med 750 ppm. Kostnadsökningen vid en stabilisering på 450 ppm jämfört med 550 ppm blir däremot större, i huvudsak beroende på förtida avveckling av gjorda investeringar. Kostnaderna för att implementera internationella krav på utsläppsminskningar varierar mellan olika regioner beroende på hur de så kallade Kyoto-mekanismerna utnyttjas och deras samspel med de åtgärder som vidtas inom respektive land. 9

12 MÄNNISKANS PÅVERKAN PÅ JORDENS KLIMAT IPCC:s tredje rapport är en omfattande utvärdering av forskningen om klimatförändringar. Tidigare presentationer av kunskapsläget (1990 och 1995) har kompletterats på flera områden och IPCC uttalar sig nu betydligt tydligare än tidigare om människans del i den uppvärmning som observerats. Med hänsyn taget till både naturliga variationer i klimatet och förändringar i solinstrålning konstaterar forskarna att människans utsläpp av växthusgaser klart bidragit till den temperaturökning på 0,6 grader som uppmätts i jordens medeltemperatur under 1900-talet. IPCC:s senaste bedömning av framtida klimat och utsläpp bygger på nya scenarier där effekterna av åtgärder fått en tyngre roll jämfört med tidigare. Klimatpanelen räknar nu också med en kraftigare minskning av förekomsten av aerosoler mot slutet av 2000-talet jämfört med tidigare beräkningar. Det är i sin tur orsaken till att forskarna bedömer att temperaturökningen kan bli större än vad som tidigare antagits. Enligt IPCC förväntas jordens medeltemperatur öka med mellan 1,4 och 5,8 grader Celsius under 2000-talet. 10

13 Ett klimat i förändring Studier av iskärnor i Antarktis ismassor visar att jordens klimat har varit relativt stabilt de senaste åren. Inte under något sekel under denna period har förändringarna i medeltemperaturen globalt sett varit större än en grad. Mätningar av medeltemperaturen vid jordytan visar emellertid att jordens klimat nu blir varmare samtidigt som nederbördsmönstren förändras. Medeltemperaturen har ökat med 0,6 grader (± 0,2) under 1900-talet, landområden har värmts mer än haven och 1990-talet var de varmaste decennierna under hela århundradet, de tolv varmaste åren på 100 år har alla inträffat sedan Temperaturen vid jordytan har ökat mer under det senaste århundradet än under något annat århundrade de senaste åren. Dessutom visar mätningar att havsytan stiger och att glaciärer minskar i omfattning världen över. Utbredningen av Arktis havsis har minskat och under sommaren tunnas isen ut mer än tidigare. Globalt sett faller en större del av all nederbörd i form av kraftiga oväder. Extrema väderfenomen blir allt vanligare i vissa delar av världen. Omfattningen, frekvensen och styrkan av väderfenomenet El Niño har ökat sedan mitten av 1970-talet med allvarliga översvämningar och torrperioder i tropikerna och dess randområden som följd. 2. Jordens temperatur relativt medelvärdet för perioden De senaste 100 åren (1900-talet) har varit de varmaste 100-års intervallet på 1000 år. Figuren visar temperaturvariationer, heldragen kurva visar temperaturen utjämnad över tioårsintervall. Temperaturavvikelser ( C) från medeltemperatur ,8 0,4 0,0-0,4 Temperatur de senaste 140 åren Globalt Uppmätt temperatur -0, År Temperatur de senaste 1000 åren Norra halvklotet 0,5 Temperaturavvikelser ( C) från medeltemperatur ,0-0,5-1,0 Uppmätt temperatur (röd), data från årsringar i träd, koraller, iskärnor och historiska resultat (blå) År

14 3. Atmosfärens sammansättning har förändrats sedan industrialismens början. Människans aktiviteter har förändrat atmosfärens sammansättning. Sedan år 1750 har koncentrationen av växthusgaserna koldioxid, metan och dikväveoxid ökat kraftigt, vilket i sin tur påverkat temperaturen. ppm Koncentration av koldioxid ppb 1750 Koncentration av metan Koncentration i atmosfären ppb 310 Koncentration av dikväveoxid År Minskad mängd aerosoler Aerosoler är små luftburna partiklar i atmosfären. De kan komma från naturliga källor som sandstormar, bränder och vulkanutbrott. De kan också komma från människans förbränning av allt från skörderester till fossila bränslen och består oftast av svavel- eller kolpartiklar. Aerosoler från vulkanutbrott kan spridas runt hela jorden och bli kvar i atmosfären i flera år. Aerosoler från mindre, lokala utsläpp försvinner oftast inom loppet av några dagar eller veckor. Förekomsten av dessa partiklar är störst över industrialiserade regioner. När åtgärder vidtas för att begränsa utsläppen minskar deras koncentration i atmosfären snabbt. Att svavelutsläppen minskar har stor betydelse för framtida bedömningar av förändringar i temperatur eftersom svavelutsläppen leder till bildning av aerosoler i atmosfären. Aerosoler har en kylande inverkan och därmed motsatt effekt på uppvärmningen vid jordytan. 12

15 Halten av växthusgaser i atmosfären ökar Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har ökat på grund av människans aktiviteter. Ökningen beror främst på förbränning av fossila bränslen, kol, olja och gas, men också på avskogning och jordbrukets odlingsmetoder. Sedan förindustriell tid (år 1750) har koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökat med 30 procent. Halten av metangas har dubblerats medan halten av dikväveoxid ökat med 15 procent. Halterna av dessa växthusgaser är nu högre i atmosfären än vad de varit vid något tillfälle under de senaste åren. Parallellt med uppvärmningen har koncentrationen av så kallade aerosoler ökat i atmosfären, främst över norra halvklotet. Orsaken är svavelutsläpp från förbränning av kol. Medan växthusgaser tenderar att värma atmosfären har aerosolerna en kylande inverkan. Utsläppen av svavel har dock minskat under senare år. Människan bidrar Merparten av den uppvärmning som observerats de senaste 50 åren beror enligt IPCC på att människan sedan industrialismens början tillfört atmosfären stora mängder växthusgaser. Resultat från datorsimuleringar visar att uppvärmningen av jordens medeltemperatur enbart kan förklaras om människans utsläpp av växthusgaser tas med i beräkningarna. Naturlig påverkan på klimatsystemet som förändringar i solinstrålning och vulkanisk aktivitet, kan inte förklara den uppmätta temperaturökningen sedan Men omvänt kan inte människans utsläpp av växthusgaser och aerosolernas inverkan på klimatsystemet ensamt förklara den uppmätta förändringen i jordens medeltemperatur. Resultaten visar snarare att människan har förstärkt en pågående, naturlig uppvärmning av klimatet. Växthuseffekten naturlig men förstärkt Jordens klimatsystem styrs av många olika faktorer. Till de viktigaste hör solens strålning som värmer jorden samt jordens förmåga att hålla kvar och omfördela värmen över olika områden. Atmosfärens naturliga växthusgaser fångar upp den strålning som reflekteras från jordytan och sänder en del av den tillbaka mot jorden. Genom användning av naturresurser bidrar människan nu till att koncentrationen av växthusgaser ökar i atmosfären. Mer värme hålls kvar vid jordytan med stigande temperatur som följd. Växthuseffekten förstärks. Förbränning av fossila bränslen (kol olja och gas) frigör koldioxid och är den största källan till utsläpp av växthusgaser från mänsklig verksamhet. Utsläppen kommer bland annat från uppvärmning, transporter och tillverkning inom industrin. Avskogning bidrar till ökningen av koldioxid i atmosfären eftersom skog som avverkats inte längre kan binda koldioxid. Från jordbruket frigörs dikväveoxid (lustgas) och metan, också de kraftfulla gaser som förstärker växthuseffekten när deras koncentration i atmosfären ökar. Klimatsystemet är komplicerat och kan reagera på störningar på många olika sätt. Vissa reaktioner kan påskynda en uppvärmning, andra kan dämpa den. Till de faktorer som forskarna särskilt studerar hör: Vattenånga: När temperaturen stiger kan luften innehålla mer vattenånga. Vattenånga är en kraftfull växthusgas, stora mängder vattenånga i luften förstärker därför en uppvärmning. Moln: Moln kyler jordytan genom att reflektera solstrålning tillbaka ut i rymden. Men moln kan också fungera som ett täcke som värmer jordytan. Idag bedöms molnens kylande och värmande verkan i princip ta ut varann. Is och snö: Den vita isen och snön reflekterar solljus och håller jorden sval. Men när klimatet värms upp ökar avsmältningen. Mark och vatten blottas och absorberar istället solstrålningen. Uppvärmningen förstärks. Långsiktiga och storskaliga störningar i klimatsystemet kommer sannolikt att samverka med naturliga variationer i klimatet. Något som över olika tidsperioder både kan förvärra och lindra effekterna av en klimatförändring. 13

16 4. Merparten av den uppvärmning som skett de senaste 50 åren beror på människan. Resultat från datorsimuleringar visar att uppvärmningen av jordens medeltemperatur enbart kan förklaras om människans utsläpp av växthusgaser tas med i beräkningarna. Naturlig påverkan på klimatsystemet som förändringar i solinstrålning och vulkanisk aktivitet förmår inte ensamt förklara den uppmätta temperaturökningen sedan 1950 (a). Simulering av människans påverkan ger en rimlig förklaring till temperaturökningen (b), men bäst överensstämmer modellresultaten med uppmätt medeltemperatur när både människans påverkan och naturliga klimatfaktorer räknas med (c). Temperaturavvikelser ( C) a) Naturliga klimatfaktorer (vulkanisk aktivitet, solstrålning) 1,0 0,5 0,0-0,5 Modellresultat Upmätt temperatur -1, År 1,0 b) Antropogen påverkan (människans utsläpp av växthusgaser och aerosolers inverkan) Temperaturavvikelser ( C) 0,5 0,0-0,5 Modellresultat Uppmätt temperatur -1, År 1,0 c) Naturlig och antropogen påverkan Temperaturavvikelser ( C) 0,5 0,0-0,5 Modellresultat Upmätt temperatur -1, År 14

17 Temperaturen ökar och havsytan stiger Mellan år 1990 och 2100 bedöms medeltemperaturen vid jordytan öka med mellan 1,4 och 5,8 grader. Spannet är högre än vad IPCC tidigare angivit bland annat på grund av bedömningen av de allt lägre utsläppen av svaveldioxid och därmed minskad förekomst av kylande aerosoler i atmosfären. Den förväntade temperaturökningen är på många sätt unik. Den är inte bara två till tio gånger högre än den genomsnittliga förändringen under de senaste 100 åren (0,6 grader), den är också unik jämfört med temperaturförändringar de senaste åren. Dessutom bedöms den nu angivna temperaturökningen ske med en betydligt högre hastighet än de förändringar i medeltemperatur som inträffat under de senaste åren. Som en följd av temperaturökningen förväntas havsytan stiga med mellan 9 och 88 centimeter till år Orsaken är främst det varmare vattnets större volym och ökad tillrinning i form av avsmältning av glaciäris. Eftersom havsvattnet värms upp långsamt fördröjs havsytans stigning i förhållande till den globala uppvärmningen. Därför kommer havets yta fortsätta att stiga långt efter det att klimatet har stabiliserats. 5. Ökad halt växthusgaser i atmosfären ger ökad temperatur och stigande havsyta. Medeltemperaturen bedöms öka och havsytan stiga som en följd av ökande halter av växthusgaser i atmosfären. Färgspannet i respektive figur visar osäkerhet för respektive scenario. Temperaturförändring ( C) Förändring i temperatur IPCC Scenarier A1B A1T A1F1 A2 B1 B2 IS92a År Havsytans stigning (meter) 1,0 0,8 0,6 0,4 Havsytans stigning IPCC Scenarier A1B A1T A1F1 A2 B1 B2 0,2 0, År 15

18 6. Landområden värms mer än haven. Störst blir temperaturökningen på höga breddgrader. 60 N 30 N Ekvatorn 30 S 60 S W 60 W 0 60 E 120 E 180 Grader Uppvärmningen sker inte jämnt fördelad över jorden utan skiljer sig mellan regioner. Områden på höga breddgrader förväntas värmas betydligt mer än det globala genomsnittet. Landområden bedöms värmas mer än haven. Figuren visar modellering enligt IPCC:s A2 scenario, möjlig förändring i årlig medeltemperatur år jämfört med Källa: SRES (Special Report on Emission Scenarios IPCC 2000). Torra områden kan bli torrare Klimatmodellerna anger att avdunstningen från jordens yta ökar när klimatet blir varmare. På grund av minskad nederbörd och ökad avdunstning bedöms många redan torra regioner bli än torrare. Främst gäller detta tropikernas randområden, medelnederbörden beräknas minska allmänt i subtropikerna i breda bälten runt 25 N (dock ej över Ostasien) och 25 S. Nederbördsmönstren förändras och regnrika perioder kan i framtiden uppträda under andra årstider än i dagsläget. Även de områden som får mer nederbörd kan påverkas i motsatt riktning genom minskad ytavrinning och minskad fuktighet i jorden på grund av den ökande avdunstningen. Medelnederbörden beräknas öka allmänt i tropiska områden runt ekvatorn, i synnerhet över tropiska havsområden och över land i delar av norra Afrika samt Sydasien. Ökningar beräknas också för mellanhöga och höga breddgrader från 45 N till Nordpolen och från 45 S till Sydpolen. Det inkluderar norra Europa och Skandinavien samt motsvarande regioner på södra halvklotet. Framtida utsläpp IPCC betonar att framtida utsläpp av växthusgaser liksom förekomsten av aerosoler i atmosfären bestäms av hur samhället utvecklas. Utsläppen påverkas av ekonomisk tillväxt, grad av utveckling och i vilken utsträckning ny teknik görs tillgänglig på marknaden. De påverkas också av befolkningstillväxt liksom av framväxten av ett regelverk för kontroll och styrning av utsläppen världen över. Alla IPCC:s scenarier för framtida utsläpp visar att koncentrationen av främst koldioxid i atmosfären, kommer att öka kraftigt under 2000-talet. Utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen och avskogning i tropiska områden förväntas till exempel år 2100 ligga på mellan 5 och 35 giga ton kol per år jämfört med det genomsnittliga utsläppen under 1990-talet på cirka 7,5 giga ton kol per år. Dessa utsläpp skulle betyda att koncentrationen av koldioxid i atmosfären skulle öka från dagens nivå på ungefär 370 ppm till mellan 540 och 970 ppm år Om osäkerheter i form av förändringar i sänkornas betydelse och storlek tas med bedöms koncentrationen av koldioxid i atmosfären år 2100 i stället kunna ligga på mellan 490 och ppm. 16

19 Olika framtida världar En viktig utgångspunkt i IPCC:s arbete är scenarier över hur utsläpp av växthusgaser och aerosolbildande ämnen, speciellt svavel, kommer att utvecklas med tiden. I särskilda utsläppsscenarier beskrivs möjliga utvecklingar av utsläpp av växthusgaser och svavel. Scenarierna skiljer sig åt beroende på vilka antaganden som görs om utvecklingen, bland annat vad gäller ekonomisk tillväxt och befolkningsutveckling. Fyra huvudscenarier förekommer, ett av de fyra har delats i tre olika tekniska utvecklingar (A1FI, A1T, A1B). Världens befolkning ökar i samtliga scenarier samtidigt som BNP ökar och inkomstskillnaderna minskar. Däremot varierar antagandena om hur energisystem och markanvändning utvecklas. I vissa scenarier minskar koldioxidutsläppen till år 2100 jämfört med år I andra scenarier har de sexfaldigats. De olika scenarierna anses alla vara möjliga men inget ses som mer troligt än de andra. Inga antaganden om utsläppsbegränsningar (typ Kyotoprotokollet) finns inlagda. Gt kol/år B2 Medelstor befolkningstillväxt. Utvecklingen sker med sikte på hållbarhet, dock med stort inslag av lokala lösningar i stället för globala lösningar. IS92a Medelbedömning för befolkningstillväxt etc vilket ger medelstor utsläppsutveckling Utsläpp av koldioxid IPCC Scenarier A1B A1T A1F1 A2 B1 B2 IS92a År A1 Liten befolkningstillväxt, snabb ekonomisk tillväxt, införande av ny teknik och förnybara bränslen. Globala lösningar eftersträvas. Hur alternativa utvecklingar vad gäller bränslen slår visas i tre underscenarier: A1FI Stor kol- & oljeanvändning. A1T Stor användning av icke fossila, förnybara bränslen som biobränsle, sol-, och vindkraft (dessa skulle täcka 85 procent av energiproduktionen år 2100). A1B Förnybara bränslen används i samma utsträckning som kol och olja. ppm Koncentration av koldioxid IPCC Scenarier A1B A1T A1F1 A2 B1 B2 IS92a År A2 B1 Stor befolkningstillväxt, långsam ekonomisk tillväxt och svag teknikutveckling. En heterogen värld med stora skillnader i regional utveckling. Liten befolkningstillväxt (lika A1). En omfattande förändringstrend i den globala ekonomin mot mer service, IT och effektivare resursanvändning. Globala lösningar liksom hållbar utveckling eftersträvas. Klyftorna i världen minskar. Miljoner ton Utsläpp av svaveldioxid IPCC Scenarier A1B A1T A1F1 A2 B1 B2 IS92a ppm = parts per million, volymenheter och mått på koncentration av växthusgaser i atmosfären År 17

20 El Niño allt vanligare? Klimatfenomenet är en periodisk uppvärmning av ytvattnet i de östra delarna av Stilla Havet. Ett regionalt fenomen som dock har effekter på klimatet i stora delar av världen. Vanligen leder El Niño till att molnsystemen förskjuts österut, något som leder till torka i Indonesien och Australien. Centrala Stilla Havet drabbas av kraftiga regn och orkaner vilket normalt är sällsynt där. Även Ecuador och Peru, som normalt har ökenliknande klimat, får kraftiga regn som orsakar översvämningar och erosion av det annars torra landskapet. El Niño återkommer i regel vart fjärde till sjunde år och varar cirka 12 till 17 månader. El Niño har blivit både vanligare, mer ihållande och kraftigare sedan 1970-talet. Klimatmodeller indikerar en framtida förstärkning av El Niño, något som skulle medföra både fler torrperioder och översvämningar i tropiska områden. Osäkerheterna vad gäller väderfenomenets framtida beteende är dock stora. Isar smälter Snötäcket och havsis på norra halvklotet minskar i omfattning och väntas i framtiden minska ytterligare. De flesta glaciärer utanför polerna drar sig tillbaka. Havsisens utbredning i Arktis har successivt minskat sedan Antarktis ismassor kommer sannolikt att öka under de närmaste hundra åren på grund av ökad nederbörd. Vid fortsatt uppvärmning kan dock Antarktis isar istället minska avsevärt i omfång. En sådan avsmältning skulle bidra till den förväntade ökningen av havsytan med flera meter under de närmaste åren. I motsats till Antarktis ismassor kommer Grönlandsisen att minska i omfång de närmaste hundra åren. Avsmältningen väntas bidra till den stigande havsytan med några centimeter. Klimatmodeller indikerar att en lokal uppvärmning högre än tre grader skulle innebära en fullständig nedsmältning av Grönlandsisen om den pågår tusentals år. 7. Förekomst och omfattning av väderfenomenet El Niño El Niño Temperaturavvikelse ( C) La Niña År Väderfenomenet El Niño har blivit både vanligare och kraftigare sedan Figuren visar förändringar i ytvattentemperatur relativt medelvärdet för perioden Också klimatfenomenet La Niña har visat ökad intensitet under perioden. La Niña förknippas med kyligare vatten än normalt, fenomenet uppträder i Stilla Havet vid ekvatorn. Källa: Raynor et al. 2000, Kaplan et al. 1998, Smith et al

21 SAMHÄLLETS SÅRBARHET FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Frågan är inte om klimatet kommer att förändras på grund av människans aktiviteter, utan snarare hur mycket, var och när. Enligt IPCC står vi inför en oundviklig klimatförändring, möjlig att påverka endast till takt och omfattning. En klimatförändring kommer att allvarligt påverka både naturmiljön samt ekonomiska och sociala värden i många delar av världen. Hit hör vattenresurser, jordbruk, skogsbruk, fiske, hela ekosystem och många av människans samhällen. Vår egen hälsa hotas bland annat av minskad tillgång till mat och vatten och av ökad exponering för insektsburna sjukdomar. IPCC drar slutsatsen att de flesta människor kommer att påverkas negativt av en klimatförändring. 19

22 Hastigheten har betydelse Vattenresursers, jord- och skogsbrukets, fiskets och samhällens sårbarhet inför en klimatförändring bestäms av förändringens storlek och med vilken hastighet den inträffar. Sker temperaturökningen snabbt minskar möjligheterna för ekosystemen att anpassa sig till nya klimatförhållanden. Förändringar i förekomsten av extrema väderfenomen har stor betydelse för graden av sårbarhet. IPCC pekar på det faktum att en av människan orsakad klimatförändring är en ny stressfaktor för många ekosystem. Ekosystem som i många fall redan idag är utsatta för negativ påverkan som föroreningar, ökande resursuttag och icke-hållbara brukningsmetoder. U-länder mer sårbara än i-länder Möjligheterna till anpassning inom områden som vattenförsörjning och jordbruk ökar i takt med att tekniska framsteg görs och nya odlingsmetoder utvecklas. Men u-länder har sällan varken tillgång till modern teknik, finansiella resurser eller ändamålsenlig information om möjligheter till anpassning. IPCC slår fast att sårbarheten ökar när möjligheterna till anpassning är små. Verkningsgraden och kostnadseffektiviteten i de åtgärder som vidtas för anpassning kommer att vara beroende av kulturella, utbildningsmässiga, institutionella och juridiska förutsättningar och förhållningssätt. Om effekterna av en klimatförändring tas med i beräkningarna när resurs- och utvecklingsfrågor diskuteras liksom vid planering av investeringar i infrastruktur, underlättas anpassningen till klimatets egenskaper i en varmare värld. Ökad risk för vattenbrist Trots ökad total nederbörd över jorden förväntas regnmängden över de flesta torrområden minska. En klimatförändring väntas därför förvärra vattenbristen i många redan torra områden. IPCC konstaterar att utvecklingsländer är mycket sårbara för en klimatförändring eftersom flera av dem är belägna i torra regioner. Dricksvattnets kvalitet påverkas dessutom negativt av en ökad vattentemperatur liksom av föroreningar från översvämmade floder. När havsytan stiger kan saltvatten tränga in i kustnära brunnar och dricksvattenreservoarer. Jordbrukets produktivitet förändras Vid en mindre temperaturökning bedöms produktionen inom jordbruket öka på medelhöga och höga breddgrader. Jordbrukets produktion bedöms dock minska på medelhöga breddgrader om temperaturen ökar med mer än 2 till 3 grader. I delar av tropikerna och dess randområden leder dock istället en stigande temperatur till minskad produktion. Här ligger många grödor redan idag nära gränsen för vad de klarar temperaturmässigt. Området präglas av ett torrt, obevattnat jordbruk och skördarna minskar därför sannolikt vid varje liten temperaturökning. I Afrika och i Latinamerika väntas 30-procentiga minskningar i jordbrukets produktion under 2000-talet. Risken för svält i vissa tätbefolkade regioner bedöms därför öka. IPCC:s bedömning är att produktionen inom jordbruket globalt sett kan bibehållas på dagens nivå förutsatt att temperaturökningen inte blir större än några få grader (2-3 grader). Skörderesultat och förändringar i jordbrukets produktion till följd av ett förändrat klimat kommer dock att variera kraftigt, regionalt och lokalt. Förändringar i jordbrukets produktion är viktiga mot bakgrund av att 800 millioner människor idag lider av undernäring. Som en följd av befolkningstillväxt och ökande välstånd i vissa länder bedöms konsumtionen av mat öka med 50 procent inom 30 till 40 år jämfört med idag. Olika möjligheter till anpassning Växter och djurs artrikedom kan visserligen öka lokalt när nya arter anländer som en följd av insekter, fåglars och växters ändrade utbredningsområden. Men allt fler klimatrelaterade störningar i form av sjukdomsspridning, insektsangrepp och bränder kan också leda till minskad artrikedom. Idag lever många arter i fragmenterade livsmiljöer. Exploaterade områden mellan dessa miljöer blir barriärer och kan hindra den flyttning arter skulle behöva göra när klimatet ändras. Nationalparker och reservat behöver därför förses med spridningskorridorer för att underlätta växt- och djurlivets anpassning. Arter på höga breddgrader hotas mest eftersom deras möjligheter att hitta nya livsmiljöer är begränsade. Växter och djur i kustzoner och marina miljöer påverkas när temperaturen stiger. Tiden för isläggning minskar, vattnets salthalt förändras och vågoch havscirkulationen påverkas. Olika vattenområdens artsammansättning av fisk ändras när livsmiljöerna påverkas. 20

23 Växt- och djurliv påverkas En rad observerade förändringar i jordens växt- och djurliv kan kopplas till regionala förändringar i klimatet. Det handlar bland annat om tidigare blomning hos vissa träd, tidigare äggläggning hos fåglar, förlängd växtsäsong på norra halvklotet, ändrade gränser för insekters, växters och djurs utbredning (mot polerna och upp på högre höjder), liksom om det tilltagande problemet med blekning av korall. Flera av dessa så kallade biologiska system är visserligen utsatta för annan påverkan som kan leda till ett ändrat beteende. Men IPCC påpekar att de förändringar som iakttagits i fler fall överensstämmer mycket väl med klimatrelaterade reaktioner hos de aktuella arterna. Hela ekosystem kommer att påverkas när enskilda arter reagerar på förändringar i klimatet. Ett varmare klimat innebär förändringar i ekosystemens struktur, sammansättning, produktivitet och geografiska spridning. Flera av dessa ekologiska effekter kommer dock sannolikt att märkas först tiotals eller hundratals år efter det att förändringarna i klimatet inträffat. Kustområden drabbas dubbelt En stigande havsyta bedöms ha negativ inverkan på människans samhällen, turism, färskvattenreservoarer, fiskenäring, infrastruktur, jordbruksmarker liksom på våtmarker. Till de negativa effekterna hör förlorade landområden, ekonomiska värdeminskningar och folkomflyttningar av tiotals miljoner människor. Många kustområden bedöms vara särskilt utsatta. Idag uppskattas ungefär hälften av världens befolkning leva i kustregioner. Fördelningen varierar dock kraftigt mellan länder. Dessa ofta tätbefolkade områden kommer att påverkas både av en höjning av havsytan, översvämningar och av ökad risk för oförutsedda flodvågor i samband med kraftigare tropiska stormar. Låglänta öar och områden vid floddeltan är särskilt känsliga för en höjning av havsytan. En stigande havsyta bedöms medföra att stora landarealer går förlorade. Låglänta ö-nationer riskerar förlust av hela kulturer när havet lägger land under sig. Möjligheter till anpassning kan helt saknas för dessa länder. Skogar är sårbara för en klimatförändring Skogars och skogsarters utbredning bedöms påverkas av förändringar i temperatur, nederbörd, extrema väderfenomen och förändringar i förekomst och omfattning av insektsangrepp och bränder. Effekter som skogsdöd samt förändringar i skogens artsammansättning och åldersstruktur bedöms blir följden. Något som i sin tur på lång sikt inverkar negativt på möjligheterna att lagra kol i växande skog. IPCC räknar med att nuvarande nettoupptag av kol i landområden sannolikt kommer att öka under första halvan av 2000-talet för att därefter plana ut och minska successivt under seklet. IPCC slår fast att en stigande havsyta kommer att öka kustbefolkningars sårbarhet för översvämningar. Idag drabbas i genomsnitt nära 50 miljoner människor per år av översvämningar på grund av stormar och flodvågor. Vid en höjning av havsytan med 50 cm skulle den siffran stiga till drygt 90 miljoner. Höjs havsytan med en meter bedöms mer än hundra miljoner människor påverkas. 21

24 Insektsburna sjukdomar väntas få ökad spridning. Sjukdom Insekt Antal människor Nuvarande Sannolikhet för ökad utsatta för risk utbredning spridning vid uppvärmning (miljoner) Malaria mygga tropikerna och ++ dess randområden Snäckfeber vattensnigel 600 tropikerna och ++ dess randområden Filariasis mygga 900 tropikerna och + dess randområden Flodblindhet mygga 90 Afrika/Latinamerika + Sömnsjuka tse-tsefluga 50 tropiska Afrika + Denguefeber mygga uppgift saknas tropikerna ++ Gula febern mygga uppgift saknas tropiska Sydamerika + och Afrika Sannolikt + Mycket sannolikt ++ Effekter på människans hälsa Till de direkta effekterna på människans hälsa av ett varmare klimat hör ökad dödlighet och sjuklighet till följd av värmeböljor. I vissa regioner där vintrarna blir varmare skulle dödligheten under vinterhalvåret minska. Indirekta effekter på hälsan handlar bland annat om ökad exponering för insektsburna sjukdomar när insekters utbredningsområden förändras och säsongen för insekterna förlängs. Malaria, denguefeber, gula febern och hjärnhinneinflammation hör till de sjukdomar som bedöms få större spridning. Jämfört med idag bedöms 10 miljoner fler människor i framtiden komma att leva i områden med risk för malaria. Salmonella, kolera och andra vatteneller matrelaterade sjukdomar bedöms också öka, främst i tropikerna och dess randområden. Effekter som minskad matproduktion i områden med ofta marginella födoresurser liksom klimatrelaterade störningar i ekonomin och folkomflyttningar till följd av en stigande havsyta, kommer att ha allvarlig inverkan på människors hälsa. Korallreven hotas när temperaturen stiger Havens korallrev tillhör de mest artrika marina ekosystemen i världen. De har stor betydelse för näringar som fiske och turism. Som vågbrytare skyddar de låglänta kuststräckor och begränsar erosion av havsstränder. Dessa rev, som redan i dag ofta hotas av föroreningar, icke-hållbar turism och skadliga fiskemetoder, är mycket sårbara för förändringar i klimatet. De kan möjligen anpassa sig till en långsamt stigande havsnivå, men inför en längre periods uppvärmning av vattnet på 3 4 grader över säsongsmax, är de försvarslösa. Omfattande koralldöd väntas bli följden av en sådan uppvärmning. Kortvariga temperaturökningar i storleksordningen 1 2 grader kan orsaka så kallad blekning av korall, också den med förödande konsekvenser för revet. Grenad korall påverkas i mindre omfattning än tallriks- och hjärnkorall. 22

25 ÅTGÄRDER FÖR ATT BEGRÄNSA EFFEKTERNA IPCC:s tredje utvärdering visar på en rad negativa effekter av en klimatförändring. Men rapporten innehåller också goda nyheter i form av möjligheter att verkligen minska utsläppen. Åtgärder som i flera fall kan genomföras till liten eller ingen extra kostnad för samhället. Internationellt samarbete ses som viktigt. Via samarbete mellan länder och sektorer kan kostnader för åtgärder hållas nere, frågor om konkurrenskraft mellan olika länders näringsliv kan lösas och potentiella konflikter om internationella handelsregler etc kan hanteras. IPCC slår fast att många länder visserligen står inför en utmaning när det gäller att infria de utsläppsmål som satts upp. Men även nivåer över uppsatta mål bedöms som fullt möjliga att nå genom nationella utsläppsbegränsningar och genom utnyttjande av de metoder för internationellt samarbete som anges i Kyotoprotokollet. 23

26 Kraftiga utsläppsminskningar krävs IPCC påpekar det faktum att de flesta länders utsläpp har ökat markant under de senaste åren. För att klara den långsiktiga utmaningen att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären i enlighet med klimatkonventionens artikel 2 om farlig påverkan på klimatsystemet, krävs att de globala utsläppen av växthusgaser inom en snar framtid är väsentligt lägre än idag. Klimatkonventionens målsättning om en utveckling utan farlig mänsklig klimatpåverkan innebär att halten av växthusgaser stabiliseras på en nivå som gör det möjligt för ekosystem att anpassa sig naturligt samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Jordens livsmedelsproduktion får inte hotas och förutsättningar för fortsatt ekonomisk och hållbar utveckling ska finnas. 8. Lång bromssträcka för effekter. Klimatsystemet reagerar långsamt på minskade utsläpp av växthusgaser. Både temperaturen och havsytan kommer att fortsätta att stiga under ett sekel eller mer även efter det att halten av växthusgaser i atmosfären stabiliserats. Reaktionstid Utsläpp av koldioxid kulminerar: 0 till 100 år Havsnivåhöjning av smältande inlandsisar: flera tusen år. Havsnivåhöjning av värmeutvidgning: hundratals till tusen år. Stabilisering av temperaturen: några hundra år. Stabilisering av koldioxidhalten i atmosfären: 100 till 300 år. Utsläpp av koldioxid Idag 100 år 1000 år Tid 9. Utsläpp och temperaturförändring vid olika stabiliseringsnivåer av koldioxid i atmosfären (IPCC scenarier). 7 b) Förändring i global medeltemperatur (C ) a) Utsläpp av koldioxid (Gt C) 2000 A2 B1 A1B År A2 A1B B År Stabiliseringsnivå IPCC SRES scenarier a) Oavsett nivå krävs kraftiga utsläppsminskningar för att stabilisera halten av koldioxid i atmosfären. För att nå en stabilisering på 550 ppm måste utsläppen minska inom ett par decennier och minska ytterligare under nuvarande nivå några decennier senare. Skuggat område illustrerar osäkerhetsintervallet i scenarierna. b) Förändring i medeltemperatur beräknad via en enkel modell för stabilisering. Den globala medeltemperaturen fortsätter att stiga, men långsammare, efter stabilisering av koldioxidkoncentrationen i atmosfären. Skuggat område illustrerar osäkerhetsintervallet i scnarierna. 24

27 Stabilisering kräver begränsade utsläpp i alla regioner De länder som ratificerat klimatkonventionen från 1992 har enats om att hejda ökningen av koldioxid i atmosfären och stabilisera halten på en nivå som förhindrar farlig inverkan på klimatsystemet genom mänsklig verksamhet. Svenska experter bedömer att den nivån inte bör överstiga 550 ppm, en ungefär dubbelt så hög nivå jämfört med förindustriell tid. IPCC har inte sett det som sin uppgift att rekommendera en acceptabel stabiliseringsnivå, men påpekar att en stabilisering av växthusgaserna i atmosfären kräver utsläppsminskningar i alla regioner. Ju lägre stabiliseringshalt, desto snabbare och kraftigare utsläppsminskningar. Förutsatt att världens regeringar beslöt stabilisera halten av koldioxid i atmosfären på 550 ppm skulle utsläppen globalt sett inte få öka efter 2025 för att sedan minska till nivåer under dagens värden mellan år 2040 och En sådan utveckling fordrar enligt IPCC att utsläppstrenderna i alla regioner bryts inom några få decennier. IPCC konstaterar att olika utvecklingsvägar kan resultera i mycket olika utsläpp av växthusgaser. Det finns ingen given väg till en framtid med låga utsläpp länder och regioner måste välja sin egen väg. Den nivå som bestäms för stabilisering av koldioxid i atmosfären bestämmer också vilka åtgärder som kan och måste tas till. Viktiga tekniska framsteg har gjorts Till de betydande tekniska landvinningar som gjorts sedan IPCC:s senaste utvärdering 1995 hör teknik för vindturbiner, hybridbilar, bränslecellsteknologi och teknik för underjordisk lagring av koldioxid. Potentialen att med hjälp av tekniken minska utsläppen bedöms vara 3,6 till 5 giga ton kol per år. Det motsvarar cirka 50 till 70 procent av dagens utsläpp. Hälften av denna potential kan utnyttjas till år 2020 genom åtgärder där intäkterna överstiger kostnaderna. Resterande hälft kan nås till en kostnad av 100 dollar per ton kol. IPCC slår fast att en stabilisering av halten av koldioxid på en nivå mellan 450 ppm och 550 ppm kan nås via användning av enbart idag känd teknik för energiutvinning och effektivisering. Men IPCC påpekar också att en förutsättning för en sådan utveckling är att en rad hinder av ekonomisk, politisk, social, beteendevetenskaplig och kulturell karaktär övervinns. Forskning och utveckling liksom effektiv överföring av teknik kan spela en viktig roll för kostnadseffektiva utsläppsminskningar globalt sett. Vissa åtgärder kan genomföras med ren vinst IPCC pekar på att det finns åtgärder som kan göras med nettovinst. Hit hör bland annat undanröjning av marknadsmässiga eller institutionella hinder och skatteväxling. Åtgärder och tekniker för minskade utsläpp av växthusgaser som löser flera lokala och regionala problem samtidigt (till exempel försurning samt dålig luftkvalitet inom- och utomhus) är andra exempel. 25

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Sårbara platser. Sårbara platser

Sårbara platser. Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Växthuseffekten och klimatförändringar

Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

VA-frågor och klimatförändringar

VA-frågor och klimatförändringar VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global

Läs mer

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden) ! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare

Läs mer

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1 Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1 1.Introduktion FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) granskar och sammanställer forskning kring klimatförändring. Det gör man på uppdrag

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard

Läs mer

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan Ärende 15 Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-02-13 KS 2018-00493 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Tjänsteskrivelse - medborgarförslag

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE

Läs mer

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt IPCCs femte utvärdering (AR5) Stockholm september 2013 1535 sidor, >9 200 referenser Specialrapporter SREX

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change Marianne Lilliesköld Svensk Focal Point för IPCC 2013-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR Uttalande av Kungl. Vetenskapsakademien Kungl. Vetenskapsakademien har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. The Royal Swedish Academy of Sciences has as its aim to promote the sciences and strengthen

Läs mer

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Värdera metan ur klimatsynpunkt Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated

Läs mer

Hur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa?

Hur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa? Hur hantera ett problem som nästan inte märks, som främst kommer att drabba de som ännu ej är födda och som vi inte med säkerhet vet om vi kan lösa? Tore Persson Klimatförändring Vad handlar det egentligen

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:

Läs mer

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:

Läs mer

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12

Läs mer

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? David Hirdman Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Klimat och Energimål

Klimat och Energimål Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Fakta om klimatförändringar

Fakta om klimatförändringar SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar

Läs mer

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer. 1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre

Läs mer

Framtidsklimat i Hallands län

Framtidsklimat i Hallands län 1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Läs mer

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare

Läs mer

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN WASAS LÖFTE VÅRT VARUMÄRKE ÄR NU 100% KLIMATKOMPENSERAT 1 Vi vill sätta våra värderingar till handling och ta vårt ansvar för planeten. För Wasa ligger några saker varmt

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska,

Läs mer

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer