RAP Intelligent Systems for Robotics, Automation and Process Control

Transkript

1 RAP Intelligent Systems for Robotics, Automation and Process Control Uppföljnings- och utvärderingsbesök hos forskarskolan inom Intelligent Systems for Robotics, Automation and Process Control, Örebro universitet Sofia Avdeitchikova, Christina Ehneström, Carola Holmér och Mats Waltré

2 Om KK-stiftelsen För att stärka Sveriges förmåga att skapa värde ska KK-stiftelsen bidra till att näringsliv, lärosäten och forskningsinstitut tillsammans utvecklar ny kunskap och kompetens. Vi är en aktiv finansiär som vill skapa möjligheter, förstärka positiva effekter och stödja risktagande. Sedan starten 1994 har vi satsat mer än sex miljarder kronor i över projekt som handlar om utveckling av nya lärosäten och institut, kompetensutveckling i näringslivet, och lärande och IT. Titel: CAPE Författare: Sofia Avdeitchikova, Christina Ehneström, Carola Holmér, Mats Waltré Utgivare: KK-stiftelsen : KK-stiftelsen Datum: 2009 ISSN: I rapportserien publicerar KK-stiftelsen rapporter, förstudier och utvärderingar av våra program och projekt. De värderingar och slutsatser som redovisas är författarnas egna. Det innebär inte att KKstiftelsen tar ställning till framförda åsikter, bedömningar och resultat. KK-stiftelsens rapporter finns att beställa eller ladda ner på

3 Förord Inbjudan att Utveckla forskarutbildning med näringslivsinriktning utgick från KK-stiftelsen Ansökningar med förslag på 250 forskarskolor lämnades in och sex av dessa beviljades stöd. Stödet till forskarskolor har fortsatt och i slutet av 2007 hade KK-stiftelsen beviljat stöd med nästan 500 miljoner kronor till totalt 20 forskarskolor med 277 doktorandplatser. Syftet med KK-stiftelsens företagsforskarskolor är att öka samarbete och kunskapsöverföring mellan högskola och näringsliv och att bidra till en ökad andel forskningsmeriterade medarbetare i svenska företag. KKstiftelsen har tidigare låtit utvärdera konceptet för företagsforskarskolor, det vill säga om det är en satsning som på ett effektivt sätt kan bidra till detta syfte. Utvärderingen utfördes 2003 av FBA Holding AB i Stockholm. I utvärderingen konstaterades att det är ett bra koncept. Detta stämde väl överens med stiftelsens egen uppfattning. Konceptet har bibehållits och förfinats allteftersom. Två av de sex första forskarskolorna har utvärderats av Faugert & Co Utvärdering, nämligen Tillämpad IT och industriell programvaruteknik vid Linköpings universitet och Fenix vid Chalmers i Göteborg och Handelshögskolan i Stockholm. Dessa utvärderingar kan sägas vara övervägande traditionella, det vill säga summativa 1 och mest inriktade på kontroll mot uppsatta mål. KK-stiftelsen har under senare år alltmer kommit att se lärande som en central del i det fortlöpande projektarbetet, som ett resultat av en process som bygger på reflektion över vad som händer utvecklas i projektet. Stiftelsen försöker därför utveckla och förändra sina metoder för uppföljning och utvärdering. Denna utvärdering är ett försök att bidra till lärandet genom att skapa en dialog med forskarskolan och stiftelsen har därför valt att genomföra utvärderingen internt. Christina Ehneström Utvärderingsansvarig 1 Summativ utvärdering görs i efterhand då man vill veta om en viss insats gett det resultat man förväntade sig, Jfr formativ utvärdering som används när syftet är att kunna förbättra en pågående verksamhet. (Ove Karlsson Utvärdering mer än metod)

4

5 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppföljningsresultat Bakgrund och syfte Uppföljning och utvärdering Syftet med uppföljningen Metod och genomförande Målgrupper Programlogik Relationer mellan grupperna Gruppdiskussioner Doktorander Forskarskolans och högskolans ledning Företagsrepresentanter Akademiska handledare/examinatorer Gemensam diskussion Analys och rekommendationer Analys kontroll och lärande Rekommendationer... 33

6

7 1 Sammanfattning KK-stiftelsens företagsforskarskolor syftar till att öka samarbete och kunskapsöverföring mellan högskola och näringsliv. Fokus ligger på att bidra till en ökad andel forskningsmeriterade medarbetare i svenska företag. KK-stiftelsen beslutade i december 2005 att stödja forskarskolan inom Intelligent Systems for Robotics, med 21,6 miljoner kronor under tiden till Forskarskolan ska erbjuda en flerdisciplinär doktorandutbildning inom området intelligenta system i nära samarbete med fyra högskolor och nio industriella partner. Inom området intelligenta system ingår tre delområden intelligenta fordon (IF), intelligenta industrirobotar (IR) samt intelligent informationsbehandling (IB). Det övergripande målet är att stärka konkurrenskraften hos de deltagande industriella partnerna genom nära samverkan mellan medverkande högskolor och näringsliv. Ytterligare ett mål är att utveckla ett nationellt forskningscentrum inom området intelligenta system. Fokus i verksamheten är dels att förbereda de doktorander som ingår i forskarskolan för en karriär i industrin, dels att de forskningsprojekt som väljs återspeglar nästa generations produkter och att den kunskap som utvecklas inom ramen för forskarskolan förmedlas till industrin och till sist att förse akademin med framtida forskningsfrågor. Dessutom ska förutsättningar skapas för att den forskarutbildning som utvecklas kan fortsätta efter det att KK-stiftelsens bidrag till verksamheten upphör. Som komplettering till skriftliga årsrapporter följer KK-stiftelsen upp forskarskolan i halvtid. Ett besök genomfördes i april 2009 och programansvariga från stiftelsen samt externa experter deltog. Stiftelsen träffade representanter från fyra olika grupper: doktorander, företagens handledare/mentorer, akademiska handledare och forskarskolans/ högskolans ledning. Diskussionerna fördes dels med varje grupp för sig, dels med alla grupper tillsammans i en gemensam summering. Syftet med uppföljningsbesöket var att KK-stiftelsen ville få en beskrivning av om de aktiviteter som genomförts har lett/leder till uppsatta mål samt om avsedda effekter kan identifieras. Stiftelsen ville dessutom få en uppfattning om relationerna mellan doktorander, handledare, företag och forskarskolans/ högskolans ledning. 1.1 Uppföljningsresultat Vad gäller själva forskarutbildningen verkar den fungera bra, både utifrån doktorandernas och utifrån handledarnas synvinkel och doktoranderna visar bra progression. Doktoranderna anser generellt att de har en stor nytta av att vara en del av forskarskolan; det som särskilt lyfts fram är tillgång till större utbud av kurser, möjlighet att diskutera eget arbete med andra doktorander 7

8 och företagsträffarna som de deltagande företagen arrangerar. Även relationerna med handledare fungerar bra och de flesta av doktoranderna ansåg att deras handledare är tillgängliga och medverkar aktivt i deras forskarutbildning. Däremot menade flera av doktoranderna att det i dagsläget inte finns någon koppling mellan deras respektive forskningsprojekt då de ligger för långt ifrån varandra ämnesmässigt. Detta gör att många doktorander inte upplever att de har nytta av varandra i forskningsarbetet. Redan i dag kan man identifiera ett antal mål som företagsforskarskolan har uppnått eller förväntas uppnå. Dessa mål är framför allt ökad andel forskarutbildade i näringslivet; höjd kompetens hos de deltagande företagen; framtagande av vetenskapliga koncept och industriprototyper som grund till nya/förbättrade produkter och teknologier samt integrering av forskarskolans verksamhet med ett masterprogram och ett grundutbildningsprogram. Ett annat mål är att ett forskningscentrum för intelligenta system byggs med RAP som bas. Detta har inte skett som var planerat. Bland annat har man inte lyckats med att involvera Mälardalens högskolan och attrahera nödvändig finansiering. Sammanfattningsvis kan man säga att forskarskolan RAP visar en bra utveckling. Några områden som kan behöva utvecklas är kontakten mellan akademiska handledare och industrimentorer; industrimentorernas engagemang i gemensamma aktiviteter; bättre medvetenhet om de gemensamma nämnarna mellan forskningsprojekten hos doktoranderna; internationellt utbyte och att de akademiska handledarna identifierar sig med RAP. 2 Bakgrund och syfte KK-stiftelsens företagsforskarskolor syftar till att öka samarbete och kunskapsöverföring mellan högskola och näringsliv. Fokus ligger på att bidra till en ökad andel forskningsmeriterade medarbetare i svenska företag. En typisk företagsforskarskola omfattar cirka 13 doktorander. Studenterna kan komma från såväl högskola som företag men i regel ska alla forskarstuderande vara anställda i något av de företag som medfinansierar företagsforskarskolan. KK-stiftelsen beslutade i december 2005 att stödja forskarskolan inom Intelligent Systems for Robotics, (RAP) med 21,6 miljoner kronor under tiden till RAP drivs som ett samarbete mellan Örebro universitet, Högskolan i Halmstad, Mälardalens högskola och Högskolan i Skövde. Örebro universitet är värd för forskarskolan. Företagen som ingår i samarbetet är Atlas Copco Drills 8

9 AB, Saab AB (Saab Systems), Volvo Technology, MSE AB, ABB Corporate Research, Rotundus AB, Sensor Control AB och Hök Instrument AS. Målsättningen med RAP är att etablera utbildning, industrirelevant forskning och tekniköverföring som tillgodoser den svenska industrins behov av ny kompetens och know-how inom det relativt unga området. Tre industriområden är i fokus: - obemannade mobila system, t.ex. obemannade gruvtruckar och mobila bevakningsplattformar; - industrirobotik för användning inom små och medelstora företag; - intelligent data- och informationsbehandling inom industriell processtyrning och mätsystem. 2.1 Uppföljning och utvärdering KK-stiftelsen följer årligen upp den verksamhet man ger stöd till och projekten lämnar varje år in en rapport till stiftelsen. Rapporten måste godkännas av stiftelsen för att fortsatt bidrag ska utgå. KK-stiftelsen har under senare år kommit att betrakta lärande som en central del i det fortlöpande projektarbetet. Lärandet kan sägas vara ett resultat av en process som bygger på reflektion över vad som händer i forskarskolan, det vill säga hur den utvecklas. KK-stiftelsen utvecklar ständigt sina metoder för uppföljning och utvärdering. Besöket i Örebro den 1 april 2009 är ett försök att bidra till lärandet genom att skapa en dialog med forskarskolan. För att uppföljningen/utvärderingen ska komma till nytta i själva projektarbetet bör det finnas en dialog med kontinuerlig återkoppling under hela projekttiden. Att skapa lärprocesser i projekt har stor betydelse för att uppnå hållbarhet i det man gör. Besöket som är det femte av denna typ av uppföljning hos en forskarskola ingår alltså som ett led i att förbättra möjligheterna till lärande under projekttiden. Det betyder inte att summativa utvärderingar inte kommer att användas även i fortsättningen. De olika typerna av utvärdering kompletterar varandra. De personer som deltog i uppföljningsarbetet från stiftelsens sida är Mats Waltré programansvarig, Carola Holmér, programansvarig och Christina Ehneström, utvärderingsansvarig. För att föra anteckningar har stiftelsen engagerat Sofia Avdeitchikova, Ramböll Management. Utöver dessa personer deltar två externa experter Lennart Svensson, professor i sociologi vid Linköpings universitet och Sten F Andler, professor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde. 9

10 Under dagen träffade stiftelsens representanter fyra olika grupper från forskarskolan: doktorander, forskarskolans styrelse/högskolans ledning, företagsrepresentanter och handledare/examinatorer. Diskussionerna fördes dels med varje grupp för sig, dels med alla grupper tillsammans i en gemensam summering Syftet med uppföljningen KK-stiftelsens uppföljningar och utvärderingar kan ha tre olika huvudsyften, kombinerade, eller var och för sig: Kontroll Lärande Kunskaps- och kompetensutveckling Kontroll innebär att stiftelsen använder utvärdering som ett instrument för att ta reda på hur verksamheten bedrivs och vilka resultat som åstadkommits. Den är i detta perspektiv ett redskap för ansvarsutkrävande mot den verksamhet stiftelsen stödjer. Det är också ett sätt att kontrollera att denna verksamhet leder till att stiftelsens ändamål enligt stadgarna uppfylls. Lärande innebär att utvärderingsverksamheten används som ett instrument för förbättring av verksamheten genom återföring av erfarenheter från pågående och avslutad verksamhet. Kunskapsutveckling innebär att utvärderingsverksamheten ska bidra till förståelse av grundläggande processer och händelser. Den ska medverka till att fördjupa kunskapen om stödets möjligheter och begränsningar. Tillsammans med den årsrapport som forskarskolan lämnat till stiftelsen kan besöket den 23 februari enligt KK-stiftelsens bedömning beskrivas som en kvalificerad uppföljning. En kvalificerad uppföljning är i detta fall främst inriktad på processen i verksamheten, det vill säga hur implementeringen av forskarskolan har fungerat. Frågor att besvara var framför allt om forskarskolan genomförs på det sätt som planerats, om genomförda aktiviteter lett till eller kommer att leda till avsedda resultat m.m. Vid besöket ville stiftelsen främst fästa uppmärksamhet på följande frågor: Kontroll A. KK-stiftelsen ville få en beskrivning av hur de aktiviteter som genomförts har lett/leder till de mål som är uppsatta för forskarskolan (och KK-stiftelsen) samt om avsedda effekter med forskarskolan kan identifieras. 10

11 B. Eftersom doktoranderna står i centrum för forskarskolans verksamhet var det av största vikt att få en uppfattning om hur de har upplevt forskarskolan. C. KK-stiftelsen var också intresserad av att få veta hur forskarskolan påverkat universitetet, om den förändrat och förnyat något. Lärande För KK-stiftelsens egen del innebär lärandet att vi genom att själva följa upp forskarskolans verksamhet kommer att ha större möjlighet att få närmare och personlig kontakt med dem som deltar i forskarskolans verksamhet få en bättre förståelse för hur forskarskolan arbetar och vad som är dess styrkor och svagheter kunna använda erfarenheterna i kommande uppföljningar kunna utforma nya utlysningar på ett bättre sätt lära oss styra våra projekt bättre ta fram en modell för kvalificerad uppföljning av forskarskolor. Dagen lades upp med möten i dialogform och med frågeställningar av strategisk betydelse för dem som deltog. Därigenom kunde vi tillsammans skapa ett bra samtalsklimat som leder till öppna relationer även för framtiden. Detta ledde i sin tur till att högskolan och stiftelsen får större möjligheter att lära känna varandras målsättningar och intentioner inför eventuellt kommande samarbeten. 3 Metod och genomförande 3.1 Målgrupper Viktiga målgrupper för besöket var doktorander, företagens handledare/mentorer, akademiska handledare och forskarskolans/högskolans ledning. KK-stiftelsen hade i huvudsak två punkter de ville diskutera med varje grupp: 1. Hur arbetar forskarskolan för att uppnå de mål som finns angivna i avtalet med KK-stiftelsen? 2. Hur kan relationerna mellan doktorander handledare företag ledning beskrivas? 11

12 I slutet av dagen träffades de som medverkat i grupperna för en gemensam diskussion och summering Programlogik Som stöd för diskussionerna under punkt 1 redogjorde Christina Ehneström vid en gemensam genomgång för hur en programlogik kan användas för att beskriva hur forskarskolans verksamhet byggts och fortfarande byggs upp och vilka resultat och effekter insatsen syftar till. Programlogiken illustrerades med följande bild (fig. 1). Programlogiken diskuterades utifrån följande frågeställningar: Vad är problemet? Vilken är uppgiften som forskarskolan skall lösa? Vilka effekter vill man att insatsen skall ha? Vilka resultat behövs för att uppnå dessa effekter? Vilka aktiviteter måste man genomföra för att få fram önskade resultat? Utifrån föreslagen programlogik Kan man säga att forskarskolan utfört sitt uppdrag enligt överenskommelsen i avtalet? Vilka kritiska faktorer har varit avgörande för att man nått/inte nått målen? Är det något i överenskommelsen mellan högskolan och stiftelsen som borde ha förändrats under projekttiden till följd av ändrade förutsättningar, både interna (hos högskolan och KK-stiftelsen) och externa (förändringar i vår omvärld)? 12

13 Resurser Aktiviteter Resultat Effekter -finansiering -kompetens -utbildning av doktorander inom ovan nämnda discipliner -kurser -samarbeten mellan doktorander, företag och högskola - insatser för karriärutveckling - förutsättningar för att starta ett forskningscentrum för intelligenta system utreds - publikationer - deltagande i konferenser - ökad andel forskarutbildare i näringslivet - höjd kompetens hos företag - 5 avhandlingar med vetenskapligt koncept som är grund till ny/förbättrad industriprodukt/teknologi - 5 avhandlingar med syfte att ta fram en industriprototyp som eventuellt kan bli en ny/förbättrad produkt - ökat antal samarbetspartner (4) - ett forskningscentrum för intelligenta system är uppbyggt - forskarskolan verksamhet blir integrerad med ett masterprogram samt i ett grundutbildningsprogram - de examinerade doktorerna har ledande ställning inom teknikutveckling (intelligenta system) där de blir anställda - ny generation av produkter - förbättringar i existerande produkter - kunskapsinsamling, dvs. företaget vill samla kunskap inom ett område där de kan tänka sig att satsa i framtiden -konkurrensfördelar -tillväxt Fig 1. Programlogik för forskarskolan RAP ett förslag Relationer mellan grupperna En forskarskolas verksamhet involverar många personer. Personerna har dessutom olika roller. De huvudgrupper som stiftelsen definierat doktorander, företag, ledning och handledare måste fungera var för sig och tillsammans. Grunden till detta är en väl fungerande kommunikation. Den andra huvudfrågan berör därför relationerna inom och mellan grupperna. Med varje grupp diskuterades hur de upplever relationerna internt och till de övriga grupperna. 4 Gruppdiskussioner I detta kapitel presenteras ett referat av gruppdiskussionerna som genomfördes under dagen. Diskussionerna genomfördes med de målgrupper som har identifierats för denna uppföljning, nämligen doktorander, forskarskolans ledning och styrelse/högskolans ledning, företagsrepresentanter och handledare/examinatorer. Samtliga grupper var välrepresenterade under gruppdiskussionerna, varför resultaten kan uppfattas som tillförlitliga och representativa för målgrupperna. 13

14 4.1 Doktorander Forskarskolan har i dagsläget elva doktorander varav nio var närvarande under gruppdiskussionen. I mötet deltog också en f.d. doktorand som hade disputerat under KK-stiftelsen inledde med att berätta om syftet med träffen: att diskutera måluppfyllelse utifrån programlogiken och få en bild av doktorandernas arbetssituation, med särskilt fokus på relationer till handledare, företag och andra doktorander. Diskussionen inleddes med ett samtal om målstrukturen. Doktoranderna tillfrågades huruvida de anser att forskarskolan kommer att uppnå de mål som presenteras i programlogiken. När det gäller kunskapsspridning inom företaget presenterade doktoranderna en något splittrad bild av den utsträckning i vilken detta sker. En doktorand berättade att inom den närmaste tiden kommer det att genomföras en överlämning i en koncentrerad form av vissa arbetsuppgifter till en annan medarbetare på företaget, men det har inte skett någon kontinuerlig kunskap spridning, förutom ett internt seminarium med kollegor. En annan doktorand som ingår i en avdelning med forskningsinriktning på sitt företag berättade att det finns flera forum för kunskapsspridning inom dennes företag, som t.ex. seminarier och avdelningsmöten. Doktoranden påpekade dock att det gäller att man hittar ett ödmjukt sätt att berätta om sina forskningsresultat. Generellt har svaren varierat, både avseende huruvida det genomfördes en systematisk kunskapsspridning och i vilken utsträckning som företagens ledning visade intresse för forskningsresultaten. Flera av doktoranderna ansåg emellertid att trots att de inte haft möjlighet att delta i kunskapsspridningsaktiviteter så skedde kunskapsöverföring till andra medarbetare inom de projekt som de var engagerade i. Doktoranderna menade också att detta är det mest lämpliga sättet att sprida kunskap. När det gäller huruvida doktoranderna hade bidragit till framtagande av nya eller förbättring av existerande produkter menade många att det generellt fanns en stark koppling mellan det arbete som de gjorde och företagens produktutveckling. Flera av forskningsprojekten tycks vara specifikt kopplade till produktutveckling. En doktorand berättade att denne hade ansvar för produktutvecklingen inom sin organisation. Här framkom det också att majoriteten av doktoranderna hade varit anställda på sina respektive företag innan de påbörjade forskarutbildningen, vilket gjorde att det fanns en stark praktisk koppling i deras projekt. 14

15 Vidare blev doktoranderna tillfrågade om de ansåg att det fanns en risk att det blir för stort fokus på produktutveckling i deras arbete på bekostnad av deras forskarutbildning. Vissa menade att deras roll ligger steget före produktutveckling, dvs. att den mer handlar om att objektivt utvärdera innovationer och idéer. En annan doktorand framförde att gränserna mellan deras forskning i doktorandprojekt och företagets produktutvecklingsarbete är flytande eftersom det finns en stark praktisk koppling och det blir svårt att dra en gräns. När det gäller vem som har ansvar för att se till att doktoranderna inte glider över till produktutveckling så ansåg flera att det är upp till doktoranderna själva att hålla sig kvar på forskningssidan, samtidigt som de av företaget tillåts att agera mer vetenskapligt just för att de är industridoktorander. En doktorand berättade dock att det gäller att ligga produktnära för att det egna företaget ska vara intresserade av det arbete som görs. Denne menade att det gäller att vara relevant eftersom projektet på företaget används för att driva forskningsprojektet. Det konkreta produktutvecklingsprojektet är det som motiverar att faktiskt leverera resultat, för att det finns behov för det man jobbar med och det kommer att tillämpas Generellt kan doktorandernas inställning sammanfattas med att det finns en viss press på att forskningsprojekten ska ligga i linje med det projekt de arbetar i på företaget, men att den utsträckning i vilken de påverkades av detta var upp till doktoranderna själva. Majoriteten av doktoranderna hade garanterad finansiering från företaget fram till doktorsexamen. Det borde därför inte finnas något formellt hot att företagen skulle dra sig ur samarbetet om de inte kände att de får ut tillräckligt mycket nytta. Några av doktoranderna berättade att möjligheten att sitta på högskolans lokaler för företagsforskarskolan var värdefull för att hjälpa till att hålla isär forskning och utvecklingsarbete. Tiden som doktoranderna spenderar på företagsforskarskolan tycktes användas bäst för forskningsarbetet, medan tiden på företaget användes för att arbeta mer tillämpat i projekt. Därefter tillfrågades doktoranderna vem som hade formulerat forskningsfrågan för deras avhandlingsarbeten. Här skiljde sig svaren åt. I vissa fall formulerades forskningsfrågan i första hand i dialog med den akademiska handledaren, medan det i andra fall var företaget som hade ett större inflytande. Oftast var det dock så att företaget och högskolan kom överens om inriktningen på forskningen, medan den exakta forskningsfrågan formuleras i dialog mellan doktoranden och den akademiska handledaren. 15

16 Doktoranderna berättade vidare om vilken kontakt de hade med andra doktorander inom företagsforskarskolan, handledare och de företag som andra doktorander arbetade på. Här nämndes företagsträffarna som ett viktigt och uppskattat moment. Inom ramen för företagsträffar får doktoranderna möjlighet att besöka varandras företag och de doktoranderna som är kopplade till det aktuella företaget får presentera sina forskningsprojekt och diskutera forskningsresultaten. Detta kompletteras med en rundvandring för besökare. Företagen bjuder också ofta in externa talare inom relevanta områden. Sådana företagsträffar organiseras cirka tre gånger per år. Doktoranderna ansåg att de får en värdefull möjlighet att se hur andra företag arbetar, vilka problem de har samt får en uppfattning om hur det är att arbeta på andra ställen. Det ger också möjligheter till nätverkande och kontakter med andra företag och är nyttigt inte bara för forskningsprojekten utan även för arbetet i de egna företagen. Alla är inbjudna till dessa möten inkl. handledare och företagsmentorer. De flesta handledare brukar vara med, men inte så många företagsmentorer. Ett annat sätt att träffas är under interna seminarier, t.ex. den tvådagarskickoff som genomfördes i augusti 2007 i Kilsbergen. Det kommer också att genomföras en konferens i augusti/september 2009 där doktorander, handledare och företagsrepresentanter kommer att delta. Vad gäller framtida karriärvägar för doktorander berättade doktoranderna att deras kompetens är viktig för företagen och att den kommer att bli ännu viktigare när de har avslutat sin forskarutbildning. De berättade t.ex. att företag ofta avstår från att satsa på nya teknologier som inte är validerade varför det blir extra viktigt att få in lämplig kompetens. Doktoranderna förväntade sig generellt att det skulle finnas ett stort intresse från företagen att erbjuda dem framtida karriärmöjligheter. Vissa företag hade redan haft diskussion om framtida karriärmöjligheter med sina doktorander. Vidare diskuterades doktorandernas relationer med sina handledare. De flesta tyckte att de hade bra kontakt med handledare och bihandledare på högskolan. Doktoranderna hade referensgruppsmöten/styrgruppsmöten med både den akademiska handledaren och industrihandledaren åtminstone årsvis och de flesta hade det oftare (kvartalsvis eller månadsvis). I de fall när doktoranden arbetade med sina handledare i ett gemensamt projekt träffades de ännu oftare. Flera doktorander tyckte vidare att deras akademiska handledare har varit ett viktigt stöd i att hantera deras relation till företaget (t.ex. att hålla fokus i forskningsprojektet och engagera industrihandledaren). De var generellt mycket nöjda med handledarnas insatser. Här nämndes det att Örebro universitet ställer höga krav på hur 16

17 handledning ska ske och att minst en av handledarna ska gå en formell handledarutbildning. Doktoranderna tillfrågades vilken nytta de upplevde att de hade av att vara en del av företagsforskarskolan. Det som framfördes som särskilt positivt är exempelvis möjligheten att diskutera sin situation gentemot företaget med andra doktorander och ett bättre kursutbud i och med att flera högskolor ingår i samarbetet. Också företagsträffarna lyfts upp som ett bra initiativ. Däremot menade doktoranderna att det i dagsläget inte finns någon koppling mellan deras respektive forskningsprojekt då de ligger för långt ifrån varandra ämnesmässigt. Vidare uppmanades doktoranderna att nämna några saker som har varit bra med företagsforskarskolan och några saker som kan utvecklas. Bra saker: Företagsträffarna (nämns av flera) Att tillhöra RAP (fokus på forskning, kontakt med andra i samma situation) Kursutbudet har blivit bättre Kommunikation mellan högskolan och företagen Handledningen (nämns av flera) Karriärutveckling Saker som kan utvecklas: Doktoranderna efterfrågar en utökning av kursutbudet med andra relevanta kurser (bl.a. inom mjukvara, forskningsmetodik och statistik), t.ex. genom samarbete med andra högskolor. Alltför splittrade ämnesområden. De kan inte diskutera sin forskning med andra. Bättre med större gemenskap kring forskningsfrågor. Seminarier där doktorander kan läsa varandras arbete och opponera på varandra Kontakt med andra inom samma område Återkopplingen till egen högskola Slutligen tillfrågades doktoranderna om vilken fråga de skulle vilja ta upp till den gemensamma slutdiskussionen. Fråga till slutdiskussionen Kursutbudet kommer det utvecklas? Kan det finnas fler beröringspunkter mellan doktorandernas projekt? 17

18 4.2 Forskarskolans och högskolans ledning KK-stiftelsen inledde med att berätta om syftet med träffen: att diskutera måluppfyllelse utifrån programlogiken och att få en bild av doktorandernas arbetssituation särskilt med avseende på relationer till handledare, företag och andra doktorander. Programlogiken presenterades. Samtalet började med en diskussion av insatser för doktorandernas karriärutveckling. Ledningen menade att denna fråga delvis ligger hos företagen. Ledningen å sin sida verkar för att det ska vara en tätare kontakt med mentorer och industrihandledare och för att öka deras medvetenhet om denna fråga. Vidare, avser ledningen att under nästa träff i augusti 2009 följa upp frågan från internatet i augusti 2007 om hur doktoranderna ser på sina karriärmöjligheter. Detta, menar de, har blivit särskilt aktuellt med tanke på kristider. Ledningen nämner att osäkerhet och omorganisation på ett av samarbetsföretagen (Stora Enso) hade lett till att en av doktoranderna hoppade av forskarutbildningen. En annan doktorand vars situation på Atlas Copco skulle bli osäker efter disputationen fick möjligheten att arbeta inom ett annat projekt finansierat av KK-stiftelsen (HÖG-projekt) med Volvo CE. Doktoranden är idag anställd på AASS som forskare. Vidare diskuterades syftet med internatträffarna. Syftet med det första internatet var teamskapande, medan det andra som kommer genomföras i augusti/september 2009 är mer projektskapande, dvs. workshop för att hitta intressanta projektidéer utanför sitt eget företag. Doktoranderna ska kunna gå från att vara projektmedarbetare till att vara projektledare. Vad gäller företagsträffarna och syftet med dessa berättade ledningsrepresentanter att de kom till för att samla det spretiga teamet och komplettera internaten. Genom företagsträffar ska både doktorander och andra kopplade till företagsforskarskolan kunna bygga relationer och lära sig hur det ser ut på de olika företagen. Tanken är att ta vara på den mångfald som finns flera företag, högskolor, ämnesområden etc. Ledningen menade också att i och med att företagen blir värdar för dessa möten så blir de också mer delaktiga. Det finns avsikter att utveckla upplägget på möten mellan företag och doktorander, bl.a. att börja bjuda in företag till lic. seminarier. Ett mål som återfinns i målstrukturen är att bygga upp ett forskningscentrum för intelligenta system. Nästa fråga gällde därför hur långt denna process har kommit. Ledningen berättade att man har kommit längre i Örebro, Halmstad och Skövde och etablerat en forskarskola i informationsteknologi som ett led i att lägga grunden till några starka områden inom intelligenta system. 18

19 Man bedömer dock att processen kommer ta längre tid än vad som ursprungligen var planerat. Bland annat har inte Mälardalen varit involverad på det sätt som var tänkt. Ledningen menar att det än så länge största hindret för uppbyggnaden av forskningscentrumet har varit finansieringen. Det behövs en långsiktig finansiering från en stor statlig myndighet. Man har sökt pengar via VINN Excellence och fått en bra utvärdering, men inte gått vidare; och sen ytterligare en VINNOVA-ansökan. Avslag till trots ansågs ansökningsprocessen ha varit värdefull för att kartlägga egna styrkor. Den senaste ansökan som har gjorts, som gäller regeringens miljardstöd till vissa forskningsområden, är till nya strategiska satsningar (inom transportforskningen). Om IT-forskarskolan berättade ledningen följande. Forskarskolan drivs i samarbete med Skövde och Halmstad. Örebro universitetet och rektorn ser positivt på det och stödjer satsningen. Syftet med forskarskolan är att systematisera Örebro universitets samarbete med de två andra högskolorna inom IT. Anledningen till att satsningen genomfördes var delvis den att man såg att företagsforskarskola som upplägg fungerade i och med RAP. IT forskarskolan utbildar dock vanliga doktorander, inte industridoktorander. Inom ramen för forskarskolan ämnar man bl.a. att samordna utbildning, vidareutveckla och göra nya utbildningsprogram samt göra gemensamma ansökningar dvs. inte enbart och uteslutande utbilda doktorander. På frågan om IT-forskarskolan konkurrerar med några andra högskolor/miljöer svarar ledningen att det inte finns någon konkurrens. Styrkan ligger i att de tre områden är integrerade med varandra. RAP har agerat som en brygga till andra projekt och förbättrat nätverket med andra högskolor. Det är också viktigt att vara flera som söker anslag så att man har en bredd. Ledningen menade att man kan se hur konvergens inom de olika högskolorna växer fram och att det framöver vore önskvärt att kunna söka medel till profiler som sträcker sig över flera högskolor. Samtalet fortsatte med frågan om det hade skett någon integrering av RAP med grundutbildningen. Högskolan hade sedan tidigare ett masterprogram 2 inom intelligenta robotiksystem som man ville att forskarskolan skulle integreras med. Detta har gjorts på följande sätt. De avancerade kurser som ges i masterprogrammet är desamma som ges till doktorander (även via distansutbildningar, framförallt till Halmstad och Skövde). Det gav också en möjlighet att uppnå kritisk massa och ge kurserna varje år. Vidare, så gör 2 Cirka 10 masterstudenter (2 3 från Sverige) om året som går masterprogrammet. Till hösten förväntas att antalet masterstudenter kommer att fördubblas. 19

20 masterstudenterna som studerar andra året sina projekt tillsammans med doktoranderna och doktoranderna har varit bihandledare i några av projekten. Tanken är att masterstudenter ska bli doktorander framöver. I utbildningarna på grundläggande nivå finns också vissa kopplingar till de kurserna som man läser på masternivå. Vidare diskuterades relationer mellan företagsforskarskolans ledning och RAP:s styrgrupp 3. Ledningen berättade att regelbundna möten skedde under första året efter att RAP bildades och att 4 5 telefonkonferenser genomförs per år. Frågorna som diskuterades senast var årsrapporten, planering av företagsdagarna, planering av internat, ekonomin och rekrytering av nya doktorander. De enskilda doktorandernas situation har dock inte diskuterats under telefonkonferenserna. Forskarskolans ledning anser att det har varit lätt att arbeta med styrgruppen och att de visar stort engagemang. Vidare bidrar styrgruppen till större engagemang från industrins sida och till RAP:s auktoritet. Ett problem är att det är ett stort antal företag representerade i forskarskolan, dvs. det är svårt att ha insyn - vad är det egentligen som händer i företagen? Har doktoranderna en bra arbetssituation? Ledningen berättar om följande träffar som de har haft med doktoranderna och med företagen: Konferensen i Varna Företagsträffarna Internat PhD-workshop i Halmstad och Skövde 1 ggr/år där alla doktorander från de samarbetande högskolorna är med och får möjlighet att presentera sitt arbete. Kommande träffar är Nästa konferens Nästa internat Nästa IT-workshop (samarbete Örebro Halmstad Skövde) Därefter berättade ledningen om upplägget på kursutbudet. Här menade man att det har varit nödvändigt att hålla antalet obligatoriska kurser ganska lågt i och med att doktorandernas ämnesområden ligger långt ifrån varandra. Det är upp till doktoranderna och deras handledare att göra ett val bland de kurser som är tillgängliga genom RAP och genom de deltagande högskolorna. Det är bara de allmänna kurserna som är gemensamma. 3 20

21 Doktoranderna måste arbeta intensivt på sina företag under vissa perioder. Det kan därför vara svårt att pendla t.ex. från Halmstad till Örebro. Det som forskarskolan har gjort är att öka kursutbudet genom samverkan mellan högskolorna och även samordnat med masterprogrammet för att kurserna ska kunna ges oftare. Doktorander kan även välja kurser utanför på andra högskolor än de som ingår i RAP samarbetet. Framför allt är tillgången till kurser som kan tas på distans (d.v.s. med färre resor) av vikt. Till sist uppmanades ledningen att nämna några saker som har varit bra med företagsforskarskolan och några saker som kan utvecklas. Bra saker: Skapat en gemenskap mellan universiteten och företagen, ett nätverk och utbildningarna som fungerar väl ( integration, bred konstellation, ämnesmässigt och geografiskt) Företagsträffarna har fungerat bra Företagen har mött andra företag med liknande frågeställningar RAP har bidragit till andra projekt, t.ex. Robotdalen Flera färdiga avhandlingar, flera på gång Skapat möjlighet att driva masterutbildning, i alla fall med denna specifika fokus Signalerar att samarbetet med de andra högskolorna fungerar Att KK-stiftelsen ger stöd till RAP Möjligheter för framtida forskarskola och forskningscentrum Många projekt kopplade till nya produkter och system Saker som kan utvecklas (eller som man skulle ha gjort annorlunda): Hitta bra uppdrag (företag måste vilja satsa 3 5 år på en person, måste vara en intressant fråga, kopplat till ett konkret problem; som ligger mitt på vägen både nu och om 3 5 år) Hitta bra doktorander (måste känna att forskarutbildning är en befordran för dem; och är bra medarbetare) Slutligen tillfrågades ledningen vilken fråga de skulle vilja ta upp till den gemensamma slutdiskussionen. Fråga till slutdiskussionen I mitten av 2007 fick vi plötsligt mer intresse från företag att finansiera, men vi kunde inte anställa fler doktorander eftersom de inte skulle hinna bli klara. Kan KK-stiftelsen tänka om när det gäller tidsperioden som anslaget kan disponeras? 21

22 4.3 Företagsrepresentanter KK-stiftelsen inledde med att berätta om syftet med träffen: att diskutera måluppfyllelse utifrån programlogiken och att få en bild av doktorandernas arbetssituation, särskilt med avseende på relationer till handledare, företag och andra doktorander. Samtalet började med diskussion kring hur de olika doktorandprojekten har fungerat och hur företag har resonerat kring sitt deltagande i RAP. Det som uttrycktes var bl.a. följande: Inom vårt produktområde hade vi väldigt lite kompetens internt inom autonoma system och vi var beroende av utländska partner. Därför startade vi forskning inom autonoma system inom Robotdalen. Det har gjort att vi har kunnat bygga upp en kunskapsmassa. Har nu anställt en teknisk doktorand utöver den inom RAP. Ska vi ha en industridoktorand då är det inte för att förbättra en liten detalj utan för att öppna upp en ny nisch. Vi hade en dialog med Högskolan i Skövde och kom fram till att det kan göras genom deltagande i RAP. Vi drev sen 2005 ett projekt i samarbete med Volvo Personvagnar och Autoliv för att utveckla en alkolås. Efter att ha jobbat med det i ett år insåg att vi behöver ett akademiskt lyft och anställde en doktorand. Efter ytterligare ett år hittade [vi] kopplingar till RAP. När det gäller hur själva forskningsprojekten definierades menade vissa företagsrepresentanter att företagen hade en ganska klar bild av vad som skulle åstadkommas och hade ganska stort ansvar i att formulera problemet. I andra forskningsprojekt hade högskolan mer inflytande kring forskningsfrågorna. Även doktorandernas personliga intressen har ibland varit styrande. När det gäller huruvida det har kommit ut några konkreta forskningsresultat som varit till nytta för företagen uttryckte företagsrepresentanterna varierande åsikter. En företagsrepresentant menade att de redan idag kan se sådana resultat; doktoranden har haft en central roll i produktutveckling och företaget har kunnat stärka sin ställning gentemot sina kunder i och med produkten som har utvecklats. En annan menade att de doktorander som de haft i företaget arbetade med att utveckla processer för kvalitetsförbättring och att det därför är svårt att följa upp och sätta värde på förbättringsarbete. En annan företagsrepresentant uttryckte att det är för tidigt att utvärdera resultaten eftersom deras doktorand bara har hållit på med sitt forskningsprojekt i ett halvår. På ett mer övergripande plan nämndes att doktoranden tillför djupare kompetens inom sakområdet, kontaktyta mot universitet och möjligheter till samarbete med andra doktorander och företag. 22

23 Huruvida det behöver finnas ett internationellt perspektiv i RAP:s arbete var nästa fråga som diskuterades. Företagsrepresentanterna menade att det ofta kan vara svårt att motivera ett internationellt samarbete om projektet har en starkt lokal koppling. Dessutom är det svårt för mindre företag att bära kostnaden för utlandsvistelse, resor och låta personen vara borta från jobbet under en längre tid, om det inte finns en omedelbar nytta i detta. Personen är anställd på företaget och vill doktorera på ett specifikt tillämpat projekt. Det är inte tanken att man ska göra något internationellt av det. Det är inte därför man har industridoktorander. Det kan dock finnas intresse för ett internationellt utbyte om det finns tydliga kopplingar till det tillämpade projektet, t.ex. om doktoranden reser till en av företagens stora marknader och/eller om företaget kan erhålla stöd för att finansiera sådant utbyte. Företagsrepresentanterna berättade också att de kan se vissa utmaningar med att ha industridoktorander. På ett generellt plan nämndes som en utmaning att doktoranden lever i två världar och måste hitta en balans mellan två lojaliteter. För företagen gäller det därför att vara vaksam de första månaderna i projektet då lojaliteten utvecklas. Några specifika utmaningar som nämndes var offentlighetsprincipen ( man får vara försiktig med vad man skickar till högskolan ), och lärarundantaget ( vem äger uppfinningar? ), dvs. de uppfinningar som doktoranden gör ägs av företagen, men de som görs av den vetenskapliga handledaren ägs av denne). Företagsrepresentanterna diskuterade vidare vilka möjligheter som fanns att utforma avtal vad gäller IPR. Det finns möjlighet att förhandla bort lärarundantaget och istället uppnå förlikning kring uppfinningens värde. Men uppfinningens värde kan vara svårt att bestämma. För små företag är detta en stor begränsning, eftersom de inte kan ta sådana risker. Företagen efterfrågar riktlinjer kring hur man ska hantera IPR. Några företagsrepresentanter berättade att de utformade avtal så att uppfinningen kan patenteras innan resultaten publiceras. På frågan om företagen ser till att kunskap från forskningsprojekten sprids menade flera av företagsrepresentanterna att de ser detta som det mest centrala med samarbetet. En berättar att: Det sättet att arbeta som vår doktorand utvecklat smittar av sig inte bara inom företaget men också till våra partnerföretag. 23

24 Företagsrepresentanterna noterar dock att den utsträckning i vilken kunskapsspridningen sker beror på om området är intressant för företaget. T.ex. nämns det att ett forskningsområde som en doktorand arbetade inom visade sig vara mindre intressant och doktoranden släpptes i väg till ett annat företag. Därefter diskuterades vilka relationer företagen har med de vetenskapliga handledarna. En företagsrepresentant berättade att de har project review en gång i månaden med doktoranden och den vetenskapliga handledaren för att stämma av vad som har hänt i projektet och vad som planeras. Generellt tycks frekvensen av sådana möten variera mellan en gång i månaden till en gång per år, beroende på företaget och projektet. Den kan också vara upp till de personerna som är inblandade i projekten hur mycket kontakt de vill ha. På papper står det att vi ska ha månadsvisa uppföljningsmöten, men det har inte fungerat så. Vi har mest hållit kontakt på telefon och videokonferenser. Kommunikationen kan bli bättre. Det hade varit bra med närmare kontakt med den akademiska handledaren. Ett av syften med samarbetet är ju också att få insyn i annan forskning som görs på högskolan. Vad gäller nyttan som företagen har haft av andra företag inom RAP berättar företagsrepresentanter att kopplingar mellan de olika projekten är för svaga. Det gör att företagen i dagsläget inte utbyter kunskap med varandra i någon större grad. Företagsrepresentanter brukar t.ex. inte delta i studiebesök på andra företag. Några av företagsrepresentanterna påpekar samtidigt att det kan finnas potential till att utbyta kunskap/samverka med andra företag inom RAP, men i första hand bilateralt. De menar också att de skapar nätverk med de andra företagen med liknande frågeställningar genom sina doktorander. Därefter diskuterades karriärplanering för doktoranderna. Alla närvarande företag anger att de genomför utvecklingssamtal med sina doktorander där deras framtida karriärutveckling diskuteras. Vissa av företagen menar att det redan finns planerade naturliga karriärvägar för deras doktorander, t.ex. de som arbetar på forskningsavdelningar där det sedan tidigare finns erfarenhet att anställa doktorer. Andra företag menar att någon konkret karriärväg inte är bestämd, men att det finns en dialog med doktoranden om detta. Företagsrepresentanterna uppmanades att nämna några saker som har varit bra med företagsforskarskolan och några saker som kan utvecklas. 24

25 Bra saker: Att det finns möjlighet att ha industridoktorander Inriktningen på intelligent teknik Bra att det är ett generellt paraply kring specialister med olika inriktningar Saker som kan förbättras: För mycket fokus specifikt på robotar och inte tillräckligt mycket på intelligent teknik generellt Fler inblandade aktörer företag, högskolor, etc., t.ex. ett paraply över företagsforskarskolor. Man borde utveckla en relativt fri samarbetsform så att företag inte behöver binda upp sig. Internationellt samarbete (ett EU-projekt?) Att företag bättre tar tillvara på möjligheter till nätverkande. Slutligen tillfrågades företagsrepresentanterna om de har några rekommendationer till KK-stiftelsen. Rekommendationer till KK-stiftelsen Internationella perspektivet är ett potentiellt utvecklingsområde 4.4 Akademiska handledare/examinatorer KK-stiftelsen inledde med att berätta om syftet med träffen: att diskutera måluppfyllelse utifrån programlogiken och att få en bild av doktorandernas arbetssituation, särskilt med avseende på relationer till handledare, företag och andra doktorander. Samtalet började med en generell diskussion kring huruvida de akademiska handledarna ansåg att forskarskolan kommer att uppfylla sina mål. Vad gäller målet att doktoranderna ska uppnå ledande ställning inom teknikutveckling i de företag som de arbetar i menade handledarna att det fanns en god chans att detta kommer att uppfyllas. En handledare menade att hans tidigare erfarenhet av industridoktorander är att dessa spelar en nyckelroll i de företag som de är knutna till. Industridoktorander skapar sig en bred kompetens men också förtroende att gå in och ta för sig. Det diskuterades att det förmodligen är fel att säga att doktoranderna ska uppnå ledande ställning, eftersom de också kan välja en specialistkarriär. Det är därför bättre att ha som målsättning att doktoranden ska bli en nyckelperson i företaget, dvs. en person av stor betydelse för företagens strategiska utveckling. Han lägger till att det även kan vara negativt om doktoranden hamnar i en ledande position ( slöseri med utbildning ). Handledaren ska ta ansvaret att lotsa in doktoranden på rätt ställe i företaget. 25

26 Därefter diskuterades om handledarna anser att doktoranderna bidrar till kompetenshöjning i företagen. Handledarna framförde att vissa företag hade en explicit strategi att höja kompetensen genom att vara med i RAP, utöver vad som kan kopplas till själva forskningsresultaten. Handledarna menade också att de projekten som doktoranderna arbetar med är mycket tekniskt avancerade. Detta innebär att det, trots att själva teknologierna och produkterna som utvecklas tillfaller företagen, kan bli känsligt om doktoranden lämnar företagen. Därför måste kunskapsöverföring ske. Flera av handledarna menar vidare att de ser en klar koppling mellan hur strategisk forskningsfrågan är för företagen och i vilken utsträckning kunskapsöverföring faktiskt sker. Vi frågade handledarna om vilka kriterier som används för att välja ut avhandlingsprojekt. Handledarna menade att projekten måste ligga i linje med företagets strategi och vara till nytta, samtidigt som forskningsfrågan måste ha akademiskt värde. För att detta ska fungera, måste dessa två intressen dra åt samma håll. För att projektet ska bli bra måste inriktningen bestämmas gemensamt i dialog mellan företaget, doktoranden och högskolan. Det är den akademiska handledarens roll att säkra att frågeställningen har en akademisk höjd. När det gäller bildandet av forskningscentrumet som är ett av målen med företagsforskarskolan enligt målstrukturen, berättade handledarna att de inte har varit involverade i den frågan men att de generellt är positivt inställda. De ansåg vidare att forskningscentrum i första hand ska byggas i form av ett nätverk. Handledarna menade att samarbetet mellan de högskolor som är med i RAP har etablerats för cirka tio år sedan, och att man alltsedan dess har sökt möjligheter till gemensamma satsningar och finansiering av dessa. Därefter diskuterades relationerna med doktoranderna. Den generella bilden var att handledarna hade nära kontakt med sina doktorander genom regelbundna möten eller mer informella kontakter på högskolan. Några handledare noterade att de söker närmare kontakt med sina doktorander om de märker att det kan uppstå problem i avhandlingsarbetet, t.ex. om doktoranden spenderar för mycket tid på företaget. Det verkar däremot finnas en större variation kring hur ofta träffar mellan samtliga tre parter genomförs, dvs. där industrihandledaren är med. Handledarna tillfrågades om de ansåg att industridoktoranderna hade samma möjligheter som vanliga doktorander för framtida akademisk karriär. Brist på undervisningserfarenhet nämndes som ett hinder. Handledarna påpekade dock att vanliga doktorander inte heller har någon undervisningsskyldighet. Industridoktoranderna får istället mycket annan relevant erfarenhet. Den främsta avsikten med programmet är dessutom att stärka företagen. 26