UPPSALA UNIVERSITET 1(6) PROTOKOLL Nr 5 Sammanträdesdag Fredag 13 juni 2014 Eklundshof. Tid: Plats:

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden tillika fakultetsnämnden PROTOKOLL Nr 5 Sammanträdesdag (6) Tid: Plats: Fredag 13 juni 2014 Eklundshof Närvarande ledamöter Helena Danielson Hans Ellegren Ingrid Almesjö Håkan Engqvist Sverker Holmgren Gunnar Ingelman Mats Leijon Ulf Jansson Lars Tranvik Lars Holmer Ulla Tengblad Björn Victor Ingela Nyström LeifGlantz Kajsa Wejryd Sofia Cassel Katarina Bergqwist Jakob Ekengard Tjänstgörande suppleant Emma Lind b j er Frånvarande ledamöter Erik Hamnevik Emma Wiesner Företrädare för de anställda Nils-Einar Eriksson Robett Malmgren Övriga närvarande Karin Berggren Bremdal Björn Gembe1i Carina Johansson Emma Kristensen Maria Lind Johanna Lundmark Julia Te1nhag Måns Östring professor, vicerektor, ordf professor, stf vicerektor, prodekan för forskning, professor, prodekan för utbildning professor, prodekan för samverkan professor, sektionsdekan Matematik-datavetenskap professor, sektionsdekan Fysik professor, sektionsdekan Teknikvetenskaper professor, sektionsdekan Kemi professor, sektionsdekan Biologi professor, sektionsdekan Geovetenskap universitetslektor, ordfnun universitetslektor, ordf TUN professor, lärarledamot extern ledamot extern ledamot doktorandrepresentant studentrepresentant studentrepresentant Gruppsuppleant för studenter doktorandrepresentant studentrepresentant ST SACO utbildningsledare utbildningsledare, enhetschef utbildningsenheten sekreterare, enhetschef fakultetssekretariatet utbildningsledare fakultetskansliet controller fakultetskansliet enhetscheftelmat samverkan fakultetshandläggare kanslichef fakultetskansliet

2 PROTOKOLL Nr 5 Sammanträdesdag (6) UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden tillika fakultetsnämnden l Justeringsperson att utse Gunnar Ingelman. Föredragande: Vicerektor Utbildning 2 Lägesrapport utbildning Information. 3 Modell för beräkning av medel till utbildning på grundnivå och avancerad nivå F öredragan de: Prodekan för utbildning TEKNAT 2013/190 Föredragande: Prodekan för utbildning att fr.o.m. VP 2015 införa den nya modellen enligt arbetsgruppens förslag i bilaga. 4 VP 2015: Fonden för pedagogisk förnyelse att avsätta 2, l mkr till utlysning. Föredragande: Prodekan för utbildning 5 slutrapport studentserviceprojektet Information enligt bilaga. Diskussion. TEKNAT 2010/321 Föredragande: Prodekan för utbildning 6 Inrättande av nytt forskarutbildningsämne att inrätta forskarutbildningsnämnet naturresurser och hållbar utveckling. TEKNAT 2013/38 Föredragande: Lars Holmer att till forskarutbildningsansvarig professor utse professor Patrik Rönn bäck. 7 Forskarutbildningsansvarig professor i kemi med inriktning mot polymerkemi TEKNAT 2013/38 UlfJansson att entlediga Leif Hammarström och till forskarutbildningsansvarig professor i kemi med inriktning mot polymerkemi fr.o.m utse Jöns Hillborn. 8 Forskarutbildningsansvarig professor i kemi med inriktning mot fysikalisk kemi TEKNAT 2013/38 Ulf Jansson

3 UPPSALA UNIVERSITET T ek n isk-naturvetenskapliga områdesnämnden tillika fakultetsnämnden PROTOKOLL Nr 5 Sammanträdesdag (6) att entlediga Anders Hagfeldt och till forskarutbildningsansvarig professor i kemi med inriktning mot fysikalisk kemi fr.o.m utse Jan Davidsson. Forskning 9 Lägesrapport forskning Information. l O The Zennström Visiting Professorship in CHrnate Change Leadership Information. Förslag på kandidater har lämnats till rektor att presentera för Zennström Philanthropies. Föredragande: Prodekan för forskning TEKNAT 2014/107 Föredragande: Vicerektor 11 SFO-miljöer, principer för fördelning vid eventuell permanentning av medlen Information enligt bilaga. Diskussion. Föredragande: Prodekan för forskning 12 VP 2015 Forskning Beslut enligt bilaga. 13 Programansvarig professor för forsirningsprogrammet naturresurser och hållbar utveclding att till programansvarig professor för forskningsprogrammet naturresurser och hållbar utveckling fr.o.m utse professor lan Snowball. Föredragande: Prodekan för forskning TEKNAT 2013/38 Föredragande: Lars Holmer Samverkan 14 Lägesrapport samverkan 15 Dokumentet Mål för kommunikation och samverkan Information och diskussion. Föredragande: Prodekan för samverkan TEKNAT 2014/93 F öredragande: Prodekan för samverkan, Johanna Lundmark Fakultetsgemensamma ärenden 16 Riktlinjer för befordran från biträdande universitetslektor till TEKNAT 2014/114 universitetslektor Föredragande: Prodekan för

4 PROTOKOLL Nr 5 Sammanträdesdag (6) UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden tillika fakultetsnämnden forskning att uppdra till fakultetskansliet att göra förändringar i dokumentet Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet. att delegera till fakultetsnämndens arbetsutskott att besluta om vidare handläggning av ärendet. 17 Anställningsberedningens sammansättning i enskilda ärenden rörande anställning som professor, universitetslektor eller biträdande universitetslektor Förelåg förslag till beslut. Begärdes votering om förslaget. V ateringen utföll med åtta röster för förslaget och sju emot. TEKNAT 2014/64 Föredragande: Vicerektor att berörd sektionsdekan är ledamot i anställningsberedningen för handläggning av enskilt ärende rörande anställning som professor, universitetslektor eller biträdande universitetslektor vid sektionen. att fakultetsnämndens arbetsutskott ska utse en verksamhetsfdreträdare som ledamot i anställningsberedningen i enskilt ärende rörande anställning som professor, universitetslektor eller biträdande universitetslektor om berörd sektionsdekan föreslår en sådan. att, om sektionsdekanen är jävig i det enskilda anställningsärendet, fakultetsnämndens arbetsutskott ska utse ersättare for sektionsdekanen och en verksamhetsföreträdare som ledamöter i anställningsberedningen efter fårslag från berörd prefekt om prefekten fareslår sådana. att fastställa avsnitt IX och XIV i vetenskapsområdets arbetsordning TEI<NA T fr.o.m l enligt förslag. att fastställa vetenskapsområdets delegationsordning fr.o.m l TEKN A T 2014/113 enligt förslag. att fastställa vetenskapsområdets riktlinjer för anställning och befordran TEKNAT 2014/114 av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet enligt fdrslag. 18 VP 2015: Områdesnämndens budgetram för fakultetskansliet att verksamheten får disponera 15 mkr under verksamhetsåret 2015, vilket motsvarar en uppräkning med 2 %jämfdrt med (14,7 mkr 2014). att finansieringen sker med fakultetsoverhead och eventuellt med balanserade medel enligt fördelning som beslutas av fakultetsnämnden vid sammanträdet oktober. TEKN A T 2014/92 Föredragande: Vicerektor

5 PROTOKOLL Nr 5 Sammanträdesdag (6) UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden tillika fakultetsnämnden 19 Projekt för webbsamordning Information enligt bilaga. TEKNAT 2014/65 Föredragande: Vicerektor, Johatma Lundmark 20 VP 2015: Särskilda uppdrag inom vetenskapsområdet som innebär att del av anställning konteras på vetenskapsområdet att beslutet om nedsättning av tjänst för särskilda uppdrag inom teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet (TEKNAT 2013/216) som gäller t.o.m förlängs till att gälla under perioden Kostnaden belastar områdesnämnden och finansieras inom ramen för områdesgemensamma ändamål. TEKN AT 2014/92 TEKNAT 2013/216 Föredragande: Vicerektor 21 VP 2015: Områdesnämndens avsättning till bruksbiblioteket - att fastställa avsättning till bruksbiblioteket för 2015 till tkr. Föredragande: Vicerektor 22 VP 2015: Samverkan och synlighet - att fastställa rambudget för samverkan och synlighet till tkr (6 080 tkr) varav TEKN A T 20 14/92 Föredragande: Vicerektor 280 tkr inom anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå tkr inom anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. - l 940 tkr finansieras via overhead inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå O tkr finansieras via overhead inom forskning och utbildning på forskarnivå. - att delegera till arbetsutskottet efter beredning i samverkansberedning att besluta för vilka aktiviteter som rambudgeten ska disponeras under Meddelanden Vicerektor avtackade fakultetsnämndens ledamöter för den gångna mandatperioden och påpekade särskilt vad nämnden genom sina beslut åstadkommit under mandatperioden.

6 UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden tillika fakultetsnämnden PROTOKOLL Nr 5 Sammanträdesdag (6) Nänmdens ledamöter fick som tack var sin bok. Vid protokollet {}evrg'lcc /~&5a Carina J ofulnsson Justeras Helena Danielson

7 Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 3 Rapport 2 från UGA-arbetsgruppen vt 2014

8 Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 3 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Förenklad modell 3 Ämnesfaktorer 3 Konstanten c 6 Att variera ett ämnes ämnesfaktor en illustration 7 Diskussion 8 Arbetsgruppens slutsatser 8

9 Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 3 Bakgrund Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden tillsatte den 3 dec 2013 en arbetsgrupp för Utvärdering av modell för beräkning av medel till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Arbetsgruppen fick i uppdrag att genomföra utvärdering och översyn av modellen för beräkning av medel till utbildning på grundnivå och avancerad nivå per ämne inom fakulteten. Arbetsgruppen presenterade för fakultetsnämnden en delrapport den 1 april Utgående från delrapporten fick gruppen i uppdrag att fortsätta att analysera den föreslagna förenklade modellen (se nedan) och att ta fram ett underlag för nya ämnesfaktorer. Arbetsgruppen gavs även uppdraget göra en fortsatt analys av modellens egenskaper t.ex. konstanten c och jämföra nya modellen med tidigare års data. Arbetsgruppen har också, enligt uppdrag, diskuterat möjligheter och begränsningar avseende modellen och strategisk styrning av UGA-medel. Ämneskoordinatorerna har varit referensgrupp och gruppens arbete har presenterats och diskuterats vid beredningsmöte, möte med tekniska utbildningsnämnden (TUN) och prefektmöte. Förenklad modell Tilldelningen till respektive ämne/sektion (Matematik, Datavetenskap, Teknik, Kemi, Biologi, Geovetenskap, Fysik, Basår, UCSD) föreslås beräknas enligt nedanstående modell. Tilldelningen beräknas som summan av två delar (en del som är ämnes- och utbildningsvolyms-relaterad (exkl. exjobb) och en del som relaterar till antalet exjobbsregistreringar). Den nya modellen har endast en ämnesfaktor som reglerar differentieringen i tilldelning mellan fakultetens ämne/sektioner. Denna ämnesfaktor har tagits fram utgående från den nuvarande modellens fördelningar. Den del av tilldelningen som är ämnes- och utbildningsvolyms-relaterad avgörs av utbildningsvolymen (exklusive examensarbeten) för respektive ämne/sektion samt dess ämnesfaktor. Denna volymsberäkning baseras på antal registreringar (innevarande år) och antal prestationer två och tre år bakåt i tiden, exklusive exjobb. Denna volymsberäkning innehåller även en konstant c för viktningen mellan registreringar och prestationer i volymsberäkningen. Den andra delen av tilldelningen baseras på antal registrerade examensarbeten som multipliceras med ett exjobbspris, som är samma för hela fakulteten dvs ett enhetligt pris för ämnesgranskarprocessen. Den förenklade modellen föreslås tillämpas för alla ämnen, även UCSD (som i nuvarande modell får tilldelning enbart baserat på antal registreringar x 3). Övriga VP-principer som t.ex att Justering av tilldelning sker efter faktiskt utfall, utom för fristående kurs. Prognosen för fristående kurs är ett uppdrag där överproduktion inte ersätts medan underproduktion resulterar i återbetalning, gäller även för den nya förenklade modellen. Tilldelning = (Baspris * Volym * Ämnesfaktor) + (ExjobbsPris * Exjobbsregistreringar) Baspris justeras så att summan av tilldelningen motsvarar det tillgängliga beloppet. Volym = c * HSTK(år) + HPRK(år-2) + HPRK(år-3) (OBS. HSTK och HPRK exklusive examensarbeten) Ämnesfaktor en faktor för respektive ämne, ger en differentiering i tilldelning relativt andra ämnen. ExjobbsPris är enhetligt för fakultetens ämnen/sektioner och har de senaste åren legat strax under 50 kkr/hstk, beräknas för varje år efter tillgängliga medel dvs baspriset. Exjobbspris = exjobbsfaktor*baspris. I denna rapport har exjobbsfaktorn 2,6 använts för att få ett exjobbspris nära det som erhölls i utfallet för 2013 och i VP för Exjobbsregistreringar antal hstk för kurser som betecknas Examensarbete. Ämnesfaktorer a. Omräknad ämnesfaktor efter tidigare tilldelning För att ta fram en ämnesfaktor per ämne i den nya förenklade modellen när c=1,5 har VP och utfallssiffror för tilldelningen för använts. För att erhålla motsvarande tilldelning med den nya modellen har ett ämnesfaktorsvärde räknats ut för respektive ämne och år, både för VP och utfall (fig. 1; tab. 1).

10 Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 3 För att normera värdena har fysiks ämnesfaktor satts till 1. Valet att normera efter fysik utgår från att det är ett ämne som innehåller både salsundervisning och laborativa/praktiska moment och kan anses vara intermediärt jämfört med övriga ämnen. Det är även ett ämne som har haft stabila ämnesparametrar i den nuvarande modellen och inte så stora variationer i antal registreringar och prestationer över tid. 1,50 Ämnesfaktorer över tid 1,30 Ämnesfaktor 1,10 0,90 0,70 matematik data fysik teknik kemi biologi geovet basår UCSD 0,50 0,30 VP 2011 Utfall 2011 VP2012 Utfall 2012 VP 2013 Utfall 2013 VP 2014 Figur 1. Ämnesfaktorer utgående från nya förenklade modellen baserat på nuvarande modellens tilldelning för VP och utfall 2011, 2012, 2013 och VP 2014 för respektive ämne, normerat efter fysik = 1. Notera att UCSDs variation i ämnesfaktor reflekterar att UCSD i nuvarande modell får tilldelning baserat på antal registreringar innevarande år (och inget på prestationer tidigare år) fick teknik och geovetenskap förändrade infrastruktur-parametrar, vilket avspeglas i grafen. Baserat på den tilldelningshistorik som har varit kan en ny ämnesfaktor per ämne tas fram (tab.1). För att få ett utgångsvärde för ett modellbyte kan man jämföra skillnaden i tilldelning beräknat med den nuvarande modellen och den nya modellen över VP och utfall 2011, 2012, 2013 och VP Den justerade ämnesfaktorn i tab. 1 har beräknats utifrån ett medelvärde och med iteration för att minimera skillnaden i tilldelning mellan modellerna, med fokus på utfall 2013 och VP I figur 2 presenteras skillnaden i tilldelning mellan nya och nuvarande modellen när den justerade ämnesfaktorn (tab. 1) tillämpas och c=1,5.

11 Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 3 Tabell 1 Genomsnittlig ämnesfaktor, respektive högsta och minsta värde, om nya modellen används för att beräkna samma tilldelning som med nuvarande modell, för data från VP och utfall 2011, 2012, 2013 och VP Justerad ämnesfaktor motsvarar en genomsnittlig ämnesfaktor som med iteration justerats för att ge mindre avvikelser för de senaste årens värden (Fig. 2). Ämne/sektion Genomsnittlig (VP o utfall) ny ämnesfaktor Minsta och högsta värde på ämnesfaktorn Justerad ämnesfaktor Matematik 0,59 0,58-0,60 0,59 Datavetenskap 0,82 0,79 0,84 0,83 Fysik 1, Teknik 1,13 1,10-1,15 1,1 Kemi 1,31 1,29-1,37 1,29 Biologi 1,22 1,19-1,25 1,22 Geovetenskap 1,00 0,97 1,04 1,01 Basår 0,46 0,45 0,47 0,46 UCSD 0,87 0,74 1,04 0, Utfall ny modell - utfall nuvarande modell Skillnad ny och nuvarnde modell (SEK) matematik datavetenskap fysik teknik kemi biologi geovetenskap basår UCSD Figur 2. Skillnaden i tilldelning (SEK) mellan den nya och den nuvarande modellen för respektive ämne/sektion när den justerade ämnesfaktorn används på värden från VP och utfall 2011, 2012, 2013 och VP Justeringen innebär att ämnesfaktorn för respektive ämne valts för att minska skillnaden mellan modellerna för utfall 2013 och VP 2014.

12 Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 3 b. Sammanvägd ämnesfaktor utgående från de tre ämnesparametrarna i nuvarande modell För att omvandla de tre ämnesparametrarna i den nuvarande modellen till en sammanvägd faktor, oavsett utbildningsvolym, kan man använda sig av parametrarna och nuvarande modellens andelar (dvs 0,355 för HSTK; och 0,134 för US (utrustning), 0,403 för PS (personal) och 0,108 för IS (infrastruktur) (Tab. 2). Man får då anta att alla ämnen har 1 hstk. Eftersom modellens parametrar tagit hänsyn till att två års prestationer medräknas kan man anta 1 hprk för alla ämnen utom UCSD. För UCSD som saknar ämnesparametrar i nuvarande modell får man anta 3 hstk eftersom tilldelningen i nuvarande modellen baseras enbart på registreringar och dessa multipliceras med tre. Den sammanvägda faktorn (Tab. 2) har normerats efter fysik = 1. Det är noterbart att den sammanvägda faktorns värden är jämförelsevis lika med den justerade ämnesfaktorn beräknad efter tilldelning, enligt ovan (Tab. 1). Tabell 2. Omräkning av de tre ämnesparametrarna i den nuvarande modellen till en sammanvägd ämnesfaktor utgående från andel i den nuvarande modellen. För UCSD har registreringar räknats tre gånger eftersom det är så det ser ut i den nuvarande modellen.. Andel i nuvarande modell 0,134 0,403 0,108 US PS IS Sammanvägd Ämne faktor Matematik ,54 Datavetenskap 3 1,5 0,28 0,84 Fysik (utom basår) 4 1,6 1,12 1 Teknik 4 1,7 2,20 1,09 Kemi 5 2 2,36 1,26 Biologi 5 2 1,55 1,21 Geovetenskap 4 1,6 1,20 1,01 Basår 0,1 0,7 0 0,39 UCSD ,64 c. Andra lärosätens differentiering mellan ämnen Nationellt finns det ett flertal olika modeller och strategier för att omfördela medel inom fakulteter till olika ämnen och sektioner. Variationen är stor både avseende vad fakulteterna omfattar t.ex. utbildning i naturvetenskap/teknik/miljö m.m. och modellernas utseende och vad som inkluderas. Om man jämför med två lärosäten som har liknande ämnen som Uppsala, finns en ämnesfaktorsdifferentiering med en ungefärlig faktor 2+ från de mest laborativa ämnen till de mer salsundervisande ämnena. Två exempel: i) Vid Stockholms universitet, naturvetenskaplig fakultet grundar sig fördelningen på antal registreringar och prestationer för respektive ämne, lokalkostnader ingår inte i modellen. Ämnesdifferentiering sker med en faktor 0,5 för matematik till 1,2 för kemi och 0,7 för orienteringskurser. ii) I Umeå, naturvetenskaplig och teknisk fakultet, ges en ämnesfaktor med 1 för matematik upp till 2 för kemi/fysiologi (med undantag för design=4). Konstanten c I den nya modellen beräknas utbildningsvolymen, exklusive examensarbeten, enligt: Volym = c * HSTK(år) + HPRK(år-2) + HPRK(år-3) Med konstanten c kan man vikta mängden registreringar i förhållande till de prestationer som ingår i summeringen; om c=1 ger antalet prestationer större vikt än registreringar. Om c=2 ges registreringar större vikt än prestationer. När c sätts till 1,5 blir viktningen ungefär 50:50 för de flesta ämnen (Fig. 3). I beräkningarna ovan har c=1,5 använts för att beräkna ämnesfaktorn utgående från tidigare tilldelningar. Konstanten c kommer även att reglera trögheten i modellen då prestationerna relaterar bakåt i tiden, exempelvis kommer ämnen som minskat volymen de senaste året (basår, UCSD) att få en högre andel av tilldelningen baserat på tidigare års prestationer. Utgående från hela den nya modellen (inkl. examensarbeten) och användande av värden från VP2014 har andel av tilldelningen, för respektive ämne, som baseras på prestation för c=1, c=1,5 respektive c=2 beräknats (Fig. 3).

13 Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 3 Olika c 80% 70% Andel tilldelning på prestation 60% 50% 40% 30% 20% 1 1,5 2 10% 0% ma da fy te ke bio geo bas UCSD Figur 3. För respektive ämne: andel av tilldelning som baseras på presentationer när olika värden på c (1; 1,5; 2) har använts i den nya modellen, med data från VP Pga neddragningar 2013 får UCSD och basåret en högre andel av tilldelningen baserat på sina prestationer bakåt i tid. Att variera ett ämnes ämnesfaktor en illustration Volymen av antalet studenter inom ett ämne och deras prestationer styr i hög grad fördelningen mellan ämnen/sektioner i tilldelningen av UGA-medel. Därutöver är det ämnesfaktorn som avgör differentieringen mellan ämnen/sektioner, en högre ämnesfaktor ger en högre relativ tilldelning. De justerade nya ämnesfaktorerna som används här utgår från den nuvarande modellens historik och den differentiering mellan ämnen som har varit. Detta kan kompletteras med en sammanställning av ämneskoordinatorernas kvalitativa argument för nivån på respektive ämnes faktor (bilaga 1). Med ämnesfaktorn kan man reglera fördelningen och för att illustrera hur en förändring av ett ämnes ämnesfaktor kan påverka tilldelningen har data från utfallet 2013 använts och som exempel har kemins ämnesfaktor varierats från 1,29 till 1,41 (Tabell 3). Detta kan illustrera ämnesfaktorns effekt när man justerar den för ett relativt litet ämne. Detta ämne får en ökad tilldelning, och övriga ämnens tilldelning minskas (Tabell 3 & bilaga 2 för figur).

14 Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 3 Tabell 3. Tilldelning, samt skillnad i tilldelning, i SEK för respektive ämne enligt den förenklade modellen när ämnesfaktorn för kemi sätts till 1,29; 1,33; 1,37 och 1,41 och övriga ämnesfaktorer hålls konstanta. Data för antal registreringar och prestationer från utfallet 2013 (se bilaga 2 för figur). Ke faktor: 1,29 (a) 1,33 (b) 1,37 (c) 1,41 (d) Skillnad (d-a) Ma Da Fy Tk Ke Bi Geo Bas UCSD Diskussion För hela fakulteten har tilldelningen minskat, dvs takbeloppet för fakultetens utbildningar har minskat och teknat-prislappen har urholkats, mer än för andra vetenskapsområden. Detta sker samtidigt som utbildning och utveckling inom teknik och naturvetenskap blir mer och mer inriktat på avancerade laborationer, avancerad teknik, avancerade fältmoment och praktisk färdighetsträning (datoranvändning, kommunikationsträning, mer interaktiv undervisning m.m.). Utvecklingen inom teknik och naturvetenskap när det gäller kunskaper och metodik går också mycket fort dvs förnyelse av utrustning och kompetens hos personal är ett ständigt behov. Att möta dessa behov med en omfördelning av resurser mellan ämnen inom fakulteten är otillräckligt. Den kvalitativa översikten mellan ämnen indikerar ett behov hos mer laborativa ämnen av en ökad tilldelning för att kunna bedriva utbildning av tillräcklig kvalité för att uppfylla examensmålen. Inom fakulteten kan den nya förenklade modellen genom sin konstruktion bidra till att uppmuntra hög prestationsgrad. Den nya, liksom den nuvarande, modellen kommer att användas så att underproduktion resulterar i återbetalning och överproduktion, av fristående kurs, inte genererar någon tilldelning. Modellen utgår från tilldelning till olika ämnen och därför går det inte att optimera kursstorlekar via modellen. Detta är en optimering som företrädesvis sker inom respektive ämne. Inom respektive ämne kan även andra omfördelningar ske t.ex. mellan grund- och avancerad nivå. Modellens möjligheter till strategisk styrning är begränsat till utfallet av antal registreringar och prestationer, och hur ämnesfaktorerna justeras. Liksom med den nuvarande modellen ligger en del strategisk styrning utanför modellen, t.ex. finns det separata pedagogiska förnyelsemedel (TUFF-medel), kvalitetsmedel som fördelas enligt UKÄ-utvärderingarnas omdömen, viss service och infrastruktur som finansieras fakultetsgemensamt. Flera andra utbildningsstrategiska frågor som t.ex. utveckling och avveckling av utbildningsprogram och antalet excellenta lärare ligger utanför modellen, eller kan behandlas inom respektive ämne/sektion. Arbetsgruppens slutsatser Arbetsgruppen förordar ett byte till den nya förenklade modellen för att få en transparent och enkel modell som omfördelar fakultetens UGA-medel mellan ämnen baserat på utbildningsvolym (både registreringar och prestationer), och ämnets karaktär (t.ex. grad av laborativ verksamhet) samt mängden examensarbeten. Modellen ger samma exjobbspris oavsett ämne eftersom det som avses ersättas är ämnesgranskningen av examensarbetet. Modellens enkelhet gör att man kan se förändringar i baspriset, förändringar i volymen av

15 Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 3 studenter mellan ämnen, och att eventuella omfördelningar inom fakulteten kan göras genom justeringar av ämnesfaktorerna. Arbetsgruppen föreslår att den nya förenklade modellen används för VP2015 och tillämpas på fakultetens ämnen: matematik, datavetenskap, teknik, kemi, biologi, geovetenskap, fysik, basår och UCSD. Övriga rutiner sker enligt nuvarande principer t.ex. hantering av överproduktion (fristående kurs utöver prognos ersätts ej). I den nya förenklade modellen föreslås att konstanten c sätts till 1,5, att exjobbsfaktorn sätts till 2,6 samt att ämnesfaktorer för respektive ämne sätts enligt tabell 1 justerad ämnesfaktor. Arbetsgrupp: Ingrid Ahnesjö (samk. prodekan utbildning); Emma Kristensen (utbildningsledare); Maria Lind (controller); Roland Bol (ämneskoordinator); Åsa Kassman-Rudolphi (lärarrepresentant); Mikael Widersten (prefekt); Jakob Ekengard (studentrepresentant)

16 Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 3 Bilaga 1 Ämne Matematik Datavetenskap Fysik (utom basår) Teknik Nuvarande ämnesfaktorg rupp Låg Intermediär/ låg Intermediär/ hög Intermediär/ hög Ämneskarakterisering Former: Salsundervisning (sällan laborativt), stora kurser på grundläggande nivå inom civing Grupper: Stora grupper föreläsning, mindre lektionsgrupper. Ex. stora 10hp-grundkurs (ex. envariabelanalys) 70tim föreläsning + 40 lektionstimmar; stora 5 hp-kurser 40+20; 10hp master 50 tim per kurs. Övrigt: kan höja kvalitet med återkoppling och gruppundervisning, personalkrävande, stora studentvolymer hög andel nybörjare (kan behöva handledning). Masskurser får sponsra specialiserade kurser dvs fortsättningskurser och masternivå. Former: Föreläsningar, interaktiva lektioner/datalaborationer, detaljerad återkoppling i programmeringskurser. Webbaserade (distans)kurser. Grupper: Föreläsningar oftast , ibland 150. Lektionsgrupper 30 eller mindre. I projektkurser feedback till grupper om ~6. Kurser under 10 studenter ställs normalt in, om möjligt. Övrigt: Inte av säkerhetsskäl, men av pedagogiska skäl ska alla ämnen ha råd att möta studenter i mindre grupper. Interaktiv undervisning är mer personalkrävande. Visst utrustningsbehov, servrar och underhåll. Vi har varit tvungna att kraftigt banta relativt billiga stora distanskurser, vilket anstränger den interna ekonomin. Former: Den vanligaste undervisningsformen för en kurs på grundläggande nivå är föreläsningar, lektionsövningar och laborationer. Grupper: Föreläsningarna ges typiskt sett för helgrupp (undantag för de största kurserna som delas i två) och lektionerna i grupper om max 30 studenter. Laborationsgrupperna varierar beroende på aktuell labb och tillgång till utrustning, vanligtvis är labbgrupperna studenter (men då med två lärare). Många kurser men relativt få studenter på avancerad nivå. Övrigt: Har minskat mängden laborationer men vilja hos institutionsledning och lärarkår att öka antalet laborationer och arbete med laborationsutveckling pågår. Fysik har intern omfördelning genom intern studentpeng och antal hstk för avdelningsegna kurser; för avdelningsgemensamma enligt formel baserat på antal hp och undervisade timmar på kursen mm Former: Föreläsnings och labintensivt (ellärahallen/renrum, egna projektlabb med gemensam lärarpersonal, ökad projektbaserad undervisning (personalintensiv), fältövningar, dyra externa konsulter och gästföreläsare, mm), Grupper: större grupper på grundnivå; relativt stora studentvolymer och effektiva gruppstorlekar (undantag vissa inriktningar avancerad nivå), mindre grupper i renrummet och i projektkurser (personal intensivt)

17 Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 3 Kemi Biologi Geovetenskap Basår UCSD Hög Hög Intermediär/ hög Låg Intermediär/ låg Övrigt: behov av licenser och utrustning, förbrukningsmaterial (elektronik komponenter, mm), investeringar i ny utrustning och underhåll Former: Föreläsningar, lektioner, men framförallt laborationsberoende interaktiv undervisning, Grupper: Företrädesvis laborativ undervisning i många och små grupper (som av säkerhetsskäl begränsas till ca 16 studenter där en lärare måste finnas närvarande hela tiden). Övrigt: dyra lokaler, dyrt material, modern teknik och lab-utrustning kostnadskrävande, hög lärartäthet (säkerhet), interaktiv undervisning. Hög andel små kurser i kombination med relativt liten total studentvolym (främst på masternivå) Former: Föreläsningar, lektioner, ofta laborations- och fältberoende undervisning, Grupper: relativt stora studentvolymer, men laborationer och fältkurser i små grupper med hög lärartäthet; Övrigt: modern teknik och lab-utrustning kostnadskrävande, personalkrävande, dyra material- och fältomkostnader. Omfördelar medel internt till experimentella kurser. Stort förnyelsebehov av laborationsutrustning Former: Utöver föreläsnings/salsundervisning ges mycket experimentella/mättekniska laborationer, fältundervisning, datorlaborationer, mikroskopering m.m. Grupper: laborationer och fältkurser i mindre grupper; hög lärartäthet under laborationer/fältkurser. Övrigt: Stort behov av avancerad utrustning och nya tekniker samt färdighethetsträning. Omfördelar medel internt till små kurser och fältkurser. Behov av förnyelse av fält- och labbutrustning. Former: Salsundervisning och en del laborationer effektiva gruppstorlekar. Övrigt: ingen infrastruktur-parameter i nuvarande modell. Former: Interaktiv undervisning Övrigt: inga ämnesparametrar i nuvarande modell, istället 3xhstk.

18 Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 3 Bilaga 2 Variation i ämnesfaktor för kemi Tilldelning (SEK) ma da fy tek kem bio geo bas UCSD 0 1,29 1,33 1,37 1,41 Ämnesfaktor kemi Figur enligt tabell 3. Tilldelning i SEK för respektive ämne enligt den förenklade modellen när ämnesfaktorn för kemi sätts till 1,29; 1,33; 1,37 och 1,41, övriga ämnen konstanta. Data för antal registreringar och prestationer från utfallet 2013.

19 Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 5 TEKNAT 2010/321 Gemensam studentservice för Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten Slutrapport

20 UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 5 GEMENSAM STUDENTSERVICE FÖR TEKNISK- NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN - SLUTRAPPORT TEKNAT 2010/321 Innehållsförteckning Inledning 3 Bakgrund 3 Projektets syfte 3 Målet med projektet 3 Målgrupp 3 Projektets organisation 4 Tidsplan 4 Genomförande 4 Dokumentation 4 Etapp 1 4 Etapp 2 4 Etapp 3 Slutrapport 5 Gemensam studentservice 5 Hög servicenivå för studenterna 6 Campusbaserad service 7 Förbättrad säkerhet och möjlighet att utveckla myndighetsutövning 7 Kostnadseffektiv verksamhet 8 Samordning av specialistkompetens 10 Internationalisering 10 Likabehandling 10 Enheten för studentservice 10 Resultat från riskanalys 10 Arbetsmiljöplan 11 Sammanfattning av arbetsmiljöplanen 11 Arbetsmiljöförbättrande åtgärder 11 Slutsats 11 2

21 UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 5 GEMENSAM STUDENTSERVICE FÖR TEKNISK- NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN - SLUTRAPPORT TEKNAT 2010/321 Inledning Projektet Gemensam studentservice för Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten påbörjades 1 juli 2011 och har avrapporterats två gånger till teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Efter denna slutrapport ingår arbetet med gemensam studentservice i den dagliga verksamheten. Bakgrund Inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten har det genomgående bedrivits god service till studenterna men variationen har varit stor både vad gäller vilka tjänster som erbjudits och vilka öppettider olika campusområden och institutioner har haft. En del enheter var små med endast en person och därför väldigt sårbara vid t.ex. sjukdom. Det har också med tanke på hot- och våldssynpunkt funnits en viss otrygghetskänsla vid ensamarbete. Utifrån detta påbörjades projektet med en samordning av servicetjänster till studenter. Det behövdes också en samordning av specialistkompetens inom områden som t ex internationaliseringsfrågor och likabehandling av studenter. Detta för att kunna upprätthålla en hög kompetensnivå i dessa frågor. Med detta som bakgrund inleddes projektet Gemensam studentservice för teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Projektets syfte Projektets syfte har varit att alla studenter inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten ska ha tillgång till hög kvalitet på service oavsett vilken utbildning studenten läser. Syftet har också varit att nå ökad kostnadseffektivitet, minskad sårbarhet i studentservice, förbättrad säkerhet och möjlighet att utveckla myndighetsutövning och rättssäkerhet. Syftet har under projektets gång även förtydligats med att studentservice ska vara enhetlig, samordnad samt tillgänglig. Servicen ska vara professionell och av hög kvalitet både på webben och i mötet med studievägledare/administratörer med flera, både för studenter och för lärare. Målet med projektet Målet med projektet har varit att införa en gemensam studentservice för studenter vid teknisknaturvetenskapliga fakulteten senast den 1 januari Studentservice ska erbjudas på campusområdena Ångström, ITC, EBC, Geocentrum och BMC. Studentserviceorganisationen ska hantera Studievägledning Kurs- och programadministration Schemaläggning/lokalbokning Internationalisering ur ett studentperspektiv Samordning för likabehandling av studenter Vissa andra specialistfunktioner Målgrupp Den primära målgruppen har varit fakultetens studenter. Fakultetens studievägledare, program- och kursadministratörer samt schemaläggare har deltagit i och har i hög utsträckning påverkats av projektet. Utöver dessa grupper har lärare, programansvariga, utbildningsledare, prefekter, studierektorer, studentorganisationer och byggnadsavdelningen berörts av projektet. 3

22 UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 5 GEMENSAM STUDENTSERVICE FÖR TEKNISK- NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN - SLUTRAPPORT TEKNAT 2010/321 Projektets organisation Projektorganisationen har bestått av en styrgrupp, en referensgrupp och en projektgrupp. I styrgruppen har följande personer/uppdrag ingått: Prodekan för utbildning Ordförande för naturvetenskapliga utbildningsnämnden Ordförande för tekniska utbildningsnämnden Studiesocialt ansvarig vid UTN (Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår Utbildningsansvarig vid UTN Huvudskyddsombudet Ämneskoordinatorerna har utgjort en referensgrupp för styrgruppen. Projektet har genomförts av en projektgrupp som letts av enhetschefen för Enheten för studentservice (tidigare UTH-enheten). Övriga deltagare har varit utbildningsledare och controller från kansliet för naturvetenskap och teknik, operativa samordnare för respektive nätverk, skyddsombuden utredare från planeringsavdelningen, en personalspecialist inom psykosocial arbetsmiljö vid personalavdelningen och en representant från Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN). Tidsplan Projektet påbörjades den 1 juli 2011 och avslutades 1 januari 2014 enligt tidsplan i projektplanen. Genomförande Projektet har genomförts i tre olika etapper. I etapp 1 utreddes och beskrevs hur den nya organisationen skulle fungera. Etapp 1 avslutades med att fakultetsnämnden fattade beslut om den nya organisationen och om att gå vidare med projektet. I etapp 2 utformades de olika delområdena, vilket till exempel betyder att om personalens organisatoriska tillhörighet behöver ändras planeras detta i etapp 2. Även planering inför gemensam geografisk placering genomfördes inom etapp 2. I etapp 3 startades den nya organisationen. Dokumentation En gemensam gruppyta, gemensam-studentservice-teknat, i medarbetarportalen har använts för dokumentation. Etapp 1 I etapp 1 skedde en kartläggning av studenternas behov av service och man presenterade ett förslag till organisationsplan. Etapp 1 avslutades i maj 2012 med rapporten Gemensam studentservice för Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten Projektrapport Resultat från etapp 1 Projektplan för etapp 2 (TEKNAT 2012/321). I rapporten presenterades det fortsatta arbetet som skulle ske inom etapp 2. Etapp 2 Med etapp 2 fortsatte arbetet med att forma den nya fakultetsgemensamma organisationen. Det skedde i samverkan med samordnarna för nätverken för administratörer, studievägledare, schemaläggare respektive internationella koordinatorer. Etapp 2 avslutades i november 2013 med rapporten Gemensam studentservice för teknisk- naturvetenskapliga fakulteten Projektrapport 4

23 UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 5 GEMENSAM STUDENTSERVICE FÖR TEKNISK- NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN - SLUTRAPPORT TEKNAT 2010/ Planering 2014 (TEKNAT 2010/321). I rapporten presenterades resultatet av de genomförda organisationsförändringarna och det fortsatta arbetet under Etapp 3 Slutrapport Etapp 3 avslutas med denna slutrapport. I rapporten presenteras återkopplingen till syftet och målet med studentserviceprojektet, samt resultat från riskhantering och en arbetsmiljöplan för Enheten för studentservice, ESS. Gemensam studentservice Projektet gemensam studentservice för teknisk- naturvetenskapliga fakulteten har lett fram till att det nu finns en gemensam organisation där man arbetar med att utforma och förbättra studentservice för alla fakultetens studenter. Verksamheten bedrivs dels inom Enheten för studentservice (ESS) och dels inom institutionerna. ESS har ett samordningsansvar för den fakultetsgemensamma studentservicen och detta arbete leds av enhetschefen. Fakultetens studievägledare, program- och kursadministratörer, schemaläggare/lokalbokare, internationella koordinatorer för utbildning samt studentportal/webb är organiserade i var sitt nätverk. Nätverken samordnar frågor inom de fem huvudområdena och leds av varsin operativ samordnare. I nätverken ingår personal från ESS och institutioner samt studenter och i vissa fall ytterligare personer. Ett studentserviceråd har etablerats för att ge institutionerna information, insyn och inflytande över den gemensamma studentservicen. Studentservicerådet arbetar med övergripande samordning och uppföljning av studentserviceverksamheten. Prodekan för utbildning är ordförande i studentservicerådet och varje institution utser en representant. Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN) har rätt att utse tre studentrepresentanter. Nedan visas en bild över den fakultetsgemensamma studentserviceorganisationen: Bild 1. Organisationsbild över den gemensamma studentservicen vid teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Organisationen omfattar både personal anställda vid olika institutioner och Enheten för studentservice. 5

24 UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 5 GEMENSAM STUDENTSERVICE FÖR TEKNISK- NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN - SLUTRAPPORT TEKNAT 2010/321 Hög servicenivå för studenterna En av de viktigaste anledningarna att skapa strukturer för gemensam studentservice är att höja servicenivån. Det är viktigt att alla studenter har god tillgång till service, information och hjälp och att den är av samma höga kvalitet oavsett till vem man vänder sig. Nätverken är viktiga för att höja servicenivån för studenterna. Inom de operativa nätverken utarbetar man gemensamma rutiner för studenterna så att de får samma service och information på alla campusområden inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. Samordningen har lett till bättre rutiner för både studenter och personal. Nätverket för studentportal/webb arbetar för att oavsett var man studerar inom fakulteten ska man känna igen sig i den gemensamma webbdesignen under menyflikarna Utbildning (för presumtiva studenter) och Student (för våra befintliga studenter). Nätverket har kommit så långt att man kan starta med de överenskomna menyerna för studentinformation på webben och arbetar nu med övergången till den responsiva webben (som man i dagsläget bara kan se på och där man strukturerar om befintliga webbplatser i ett gemensamt format. Övergången till den responsiva webben skedde i maj Det innebär ett stort arbete för samtliga institutioner och gäller både forskning och utbildning. I webbsystemet InfoGlue finns möjligheten att lyfta in sidinnehåll från andra institutioner och enheter. Nätverket har därför bestämt att så mycket som möjligt av innehållet ska produceras och hållas uppdaterat av fakultetens webbinformatör. Detta ger ett webbinnehåll på samtliga institutioner av högre och jämnare kvalitet. Nätverket har också identifierat vilken del av informationen som finns på central nivå och som kan länkas till alternativt lyftas in på fakultetens egna sidor. I första hand används länkning till den informationen. Nätverket har också en kommunikation med de centrala studentinformatörerna och har möjlighet att påverka vad som tar upp på universitetets centrala sidor. Nätverket för schemaläggare/lokalbokare verkar för att man inom fakulteten i så stor utsträckning som möjligt ska arbeta på liknande sätt vad gäller schema- och lokalbokning. Detta är ibland svårt eftersom institutionerna är så olika, men målet är att det som går att samordna skall ses över så att studenter och lärare ges effektiv och god schemaläggning. Genom ökad kommunikation i nätverket sprids information på ett bättre och mer effektivt sätt. Genom nätverket kan schemaläggarna även hålla sig informerade om händelser, ändringar etc. på olika campus som påverkar schemaläggningen. Nätverket för kurs- och programadministration är ett stort nätverk med många administratörer. Nätverket har därför bildat en arbetsgrupp som består av en representant från varje institution/enhet. Arbetsgruppen arbetar fram förslag på tema som är av intresse för alla administratörer i hela nätverket samt ser över administrativa rutinerna på de olika institutionerna så att ett erfarenhetsutbyte kan ske. Arbetsgruppen träffas 3-4 gånger per termin och den stora gruppen 2 gånger per termin. Mötena med hela nätverket är framför allt informativa möten kring i förväg beslutade teman. Även studievägledare, schemaläggare och webbredaktör samt en studentrepresentant bjuds in till dessa träffar. För studievägledare på fakulteten är många frågeställningar lika oavsett vilken institution/enhet man tillhör och i nätverket samordnas och utarbetas rutiner för studievägledning inom teknisknaturvetenskapliga fakulteten. Många av nätverkets medlemmar sitter på unika kompetenser och via det inrättade nätverket kommer fakultetens samlade kompetens varje enskild student tillgodo, oavsett studentens hemvist. Det erfarenhetsutbyte och kompetensöverföring som sker inom nätverket måste 6

25 UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 5 GEMENSAM STUDENTSERVICE FÖR TEKNISK- NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN - SLUTRAPPORT TEKNAT 2010/321 också ses som ett nödvändigt villkor för en vägledning av hög kvalitet men också för att erhålla en väl avvägd kvantitet. Som konkret exempel på det sistnämnda kan anges arbetet med tillgänglighet till studievägledare som mynnat ut i ett gemensamt webbaserat bokningssystem. I nätverket behandlas också studentservicefrågor som är gemensamma för internationella studenter. Nätverket för internationella koordinatorer arbetar på liknande sätt som nätverket för fakultetens studievägledare och bidrar på samma sätt till en ökad kvalitet. Genom gemensamma informationssatsningar har inte bara kvaliteten utan även kvantiteten av stödet till varje enskild student kunnat höjas. En annan viktig del i att ha en hög servicenivå till studenterna är att vara tillgänglig. Detta har skett genom att se över den campusbaserade servicen och samordna den. Campusbaserad service Studentservicediskar finns på campusområdena Ångström, ITC, EBC, Geocentrum och BMC för att alla studenter som läser inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten ska ha nära till studentservice. På campus Gotland finns universitetsgemensam studentservice som inkluderar teknisknaturvetenskaplig fakultets studenter. Det är också viktigt att servicen vid de olika servicediskarna är likvärdig och därför har alla studentservicediskar ett basutbud som är gemensamt för alla campus. Basutbudet innefattar: - utlämning av tentor - kopiering av tentor - hjälp med anmälan till tentamen - hjälp till studenterna att hitta lärare, schema, lokaler, studievägledare, programansvariga - hjälp med att söka en kurs - blanketter och broschyrer samt annat informationsmaterial riktat till studenterna - utskrift av olika intyg - hjälp vid byte av personuppgifter i Uppdok - hjälp vid registrering/omregistrering på kurs antingen genom hjälp till självservice eller genom att hänvisa till lämplig kursadministration/studentservicedisk. Öppettiderna varierar på de olika campusområdena beroende på resurser och behov. Öppettiderna i studentservicedisken Ångström är generösa, mellan 8:30-16:30. De flesta studenterna kommer mellan På BMC har man öppet mellan 9-16:30. På Geocentrum sitter alla inom studentservice samlat med en förbättrad tydlighet i skyltning och på webben. Alla sitter utanför låsta dörrar vilket betyder att studenter kan komma när som helst under arbetsdagen. På ITC är de ordinarie öppettiderna mellan 10-12:30. På EBC finns studentservice och studievägledning centralt placerad hos Institutionen för Biologisk Grundutbildning (IBG) som har öppet mellan 8-16:30. Uthämtning av tentamina sker tisdagar och torsdagar mellan 12-13:30. En enkät har genomförts under våren 2013 vid studentservicedisken på Ångström där det framkom att studenterna är väldigt nöjda med servicediskens öppettider och serviceutbudet. Förbättrad säkerhet och möjlighet att utveckla myndighetsutövning Vid utformningen av servicediskarna diskuterades säkerhetsfrågor och placeringen av dessa för att personalen skulle känna sig mindre utsatt. Servicedisken vid Ångströmlaboratoriet samlokaliserades med biblioteket vilket gör att det är minst två i disken och disken utrustades med larm. 7

26 UPPSALA UNIVERSITET Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Bilaga 5 GEMENSAM STUDENTSERVICE FÖR TEKNISK- NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN - SLUTRAPPORT TEKNAT 2010/321 Genom att samverka i nätverk, se till att all information som sprids på webben och via studentservicediskarna är likvärdig samt se över administrativa rutiner på institutionerna ökas rättssäkerheten och man förbättrar möjligheterna att studenter behandlas lika i myndighetsutövningen. Inom nätverket för studievägledare har arbetet kring samordning av myndighetsrutiner och administration för att på så sätt säkerställa en hög rättssäkerhet påbörjats för vidare utveckling. Ett omfattande arbete kring mål och riktlinjer för studie- och karriärvägledning har bedrivits för att tydliggöra och definiera studievägledarnas uppdrag och myndighetsutövning. Kostnadseffektiv verksamhet Ett av syftena med att skapa en gemensam studentservice inom den teknisk- naturvetenskapliga fakulteten var att kostnadseffektivisera verksamheten. Inom Enheten för studentservice, ESS, finns ett antal funktioner samlade. Tilldelningen till enheten baseras på prognos av antal helårsstudenter i fakultetens verksamhetsplan. Inom ESS har studievägledare för de fakultetsgemensamma programmen samlats. Dessa program är framför allt högskole- och civilingenjörsprogram. Antalet studievägledartjänster baseras på antalet helårsstudenter. Mellan 2010 och 2014 har antalet helårsstudenter inom ingenjörsprogrammen ökat med 8 % och studievägledartjänsterna har ökat i motsvarande mängd, från 4,56 tjänster till 4,94 tjänster. Även schemaläggningstjänsterna baseras på antalet helårstudenter. Där har ökningen på helårstudenter varit större, hela 40 %. Detta beror på att schemaläggarna vid ESS har övertagit program som tidigare schemalades ute på institutionerna. Ökningen av schemaläggningstjänsterna har ökat med 25 %, från 3 tjänster till 3,77 tjänster. Även programadministrationen har ökat när antalet helårsstudenter har ökat. Där har man gått från 1 tjänst till 1,45 tjänster. I och med införandet av gemensam studentservice för fakultetens studenter beslöts att det skulle finnas en studentservicedisk på Ångströmslaboratoriet. Den är gemensam för matematik, fysik, teknik och kemi - Ångström. Studentservicedisken på Ångström har tagit över tentautlämning och viss studentservice från institutionerna på Ångström. De institutioner på andra campusområden som inte nyttjar Ångströmdisken får tilldelning i Verksamhetsplanen enligt samma beräkningsformel för egen serviceverksamhet. I och med att Enheten för studentservice har tagit över tentautlämning från institutionerna på Ångströmlaboratoriet samt studentservice enligt basutbudet. har det gett en minskad kostnad och tilldelning för institutionerna på Ångström. Institutionen för fysik och astronomi har dragit ned på ett rum och en anställd som tidigare delade ut tentor har delvis fått andra uppgifter. Även matematiska institutionen har kunnat dra ned på ett rum. I övrigt har administratörerna kunnat utföra ett effektivare arbete. Institutionen för teknikvetenskaper och institutionen för kemi Ångström har meddelat att man har sett en minskning av studentserviceärenden men man rapporterar inte någon direktrelaterad personal- eller lokalförändring. Enheten för studentservice leds av en utbildningsledare med uppdrag som enhetschef. Tjänsten är på 100 % mot tidigare 50 % chef och 50 % projektledare för studentserviceprojektet. I tjänsten ingår det personalansvar för enhetens personal. Personalen har ökat från 9 personer 2010 till 15 stycken Personalgruppen består av flera olika typer av tjänster med stora olikheter i utbildningsnivå. Enhetschefen har också det övergripande ansvaret för samordning och utveckling av fakultetens gemensamma studentservice. Samordningen sker framför allt genom nätverken och de operativa samordnarna. Samordningsdelen av tjänsten motiveras av arbetet med kvalitetshöjning och samordning av hela fakultetens gemensamma studentservice vilket inkluderar många medarbetare 8